Avhandling i företagsekonomi


Kunskapsutveckling och ramar

3.1Kunskapsutveckling

I förordets stycke Kunskapsutveckling och avhandling citeras några punkter ur Högskoleförordningens krav på en doktorsexamen.

... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. (Ibid.)

Det står inte att en avhandling ska bidra till att fördjupa teoribildningen inom ett smalt område utan att den ska "väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen" (Ibid.) vilket är en mycket bredare och öppnare formulering. Alla avhandlingar har inte och bör inte ha samma vikt för alla punkterna nedan. Det krävs variation för framsteg. En avhandling fyller lite olika funktion beroende på om doktoranden tänker sig en framtid inom eller i huvudsak utanför Akademin. Det är inte orimligt att detta påverkar en avhandlings ämne och en del andra faktorer. En utbildning är vanligen en del i en "karriärplan".

Kunskapsutvecklingen i denna avhandling berör följande områden ...

1 Språkutveckling

Intressant forskning utvecklar ofta begrepp som senare används av många för att beteckna ett visst fenomen eller beteende. Några exampel: Stress enW (Selye, 1936)  Paradigm svW (Kuhn 1962) och  Disruptive innovation enW (Christensen, 1995).

Utan jämförelse i dignitet är mitt koncept Referensstatus en språkutveckling som kan komma att få en bredare användning.

Mitt koncept 'Webbavhandling' har stor potential att bli ett vanligt koncept i framtiden.

2Metodutveckling

Inom alla forskningsområden - från mikroskopens utveckling till AI för analys av sociala media - finns exempel på hur metodutveckling lett till såväl intressanta data som bättre teorier. I denna avhandling är min metod Case Impact Studies (CIS) en metod - där studier genomförs utan samarbetsavtal med case-företaget - som gav helt andra och mer intressanta data än vad en traditionell case-metod hade möjliggjort.

Studien Jämförelse NE och Wikipedia använder en ny metod för att jämföra uppslagsverk. Tidigare svenska och internationella jämförelser - ofta mellan ett klassiskt uppslagsverk som NE eller Encyclopedia Britannica och Wikipedia - har fokuserat på att jämföra innehållet (och "riktigheten") i ett ganska lågt antal ord.

I min studie problematiseras grundfrågan om hur uppslagsverk ska göras och i ett flertal variabler fokuseras användarens nytta (bland annat tillgängligheten) och uppslagsordens transparens. Metoden visade sig ge mycket intressanta resultat.

3Intressanta data

Nya data om ett fenomen kan vara intressanta både när de "fångas" och som en komponent i andras forskning. Ett i Covid-tider närliggande exempel är John Snows kartläggning i mitten av 1800-talet av vilka i London som drabbades av kolera. Snow visade att de som hämtade vatten i pumpen på Broad Street hade högre dödlighet än de som hämtade vatten vid en del andra pumpar. Han kände inte till dödlighetens etiologi svW, men hittade ett mönster: vatten som bärare av sjukdomsorsaken. Helheten om kolera - Schlasberg (2007) - växte fram som ett resultat av mångas kunskapsutveckling.

Att data betecknas som 'intressanta' betyder i denna kontext att de på ett eller annat sätt berikar någon del i den grundläggande berättelsen, en forskningsfråga eller avhandlingens mål.

Avhandlingen innehåller ett spektrum av intressanta data om uppslagsverket NE som framtagits i ett flertal studier. En exempel är en studie som visar att NE-projektet hittills kostat ägaren över 600 MSEK och att man utan långvarig framgång satsat på nya affärsmodeller. En annan studie visar en radikal omläggning av uppslagsverkets innehållsstrategi de senaste åren. I en studie - Vem skriver i NE - visas att cirka 30% av de medverkande författarna är avlidna och att transparensen om författarna är låg och att den dessutom minskat. Då uppslagsverket NE används i många svenska skolor - om än i allt färre bibliotek och allt färre enskilda vuxna - är det intressant att fånga (ofta unika) data om innehåll, användning, författare, bolagets bristande statistik med mera.

4Kommunikation och Webbavhandling

Om en avhandling ska ... bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande ... (Ibid.) måste den kommuniceras. Det traditionella är att, utöver en tryckt avhandling (som inte förekommer i alla länder), publicera en Pdf. i ett centralt arkiv.

Mina bidrag till kunskapsutvecklingen inom kommunikation, kunskapsspridning och impact är att se en avhandling-som-en-service och att ha producerat, designat och publicerat avhandlingen som en sajt - en 'webbavhandling'. Detta har väsentligt ökat och underlättat mångas tillgänglighet till min av handling.

En webbavhandling ska också ses som ett sätt att öka forskningens impact i samhället. En allt viktigare faktor.

Avhandlingen lyfter fram vikten av visualisering av data och analyser för ökat läsintresse och kommunikation. Avhandlingen innehåller närmare 100 figurer, bilder och illustrationer.

5Teoriutveckling

Ny teori bygger oftast på eller förhåller sig till etablerad teori eller etablerade teoretiska koncept. Ett exempel är att mitt koncept Referensstatus utvidgar men bygger på konceptet "Kognitiv auktoritet" Wilson (1983).

Teori kan liknas vid mönster. Ju tydligare man kan iakttaga ett mönster desto mer sannolikt är det att dess förklaringsvärde ökar. Ett sätt att leta mönster (teori) i företagsvärlden är att se hur en verksamhet i ett historiskt perspektiv hanterat kriser och förändringar. Eric Rhenman svW är en av de mest välkända forskarna i den inriktningen. I den traditionen har jag analyserat NE-bolagets årsredovisningar de senaste 25 åren.

Mot bakgrund av bolagets katastrofalt svaga finansiella resultat över den perioden har jag, för att ytterligare förtydliga ett mönster, ställt frågan: Har bolaget NE rätt ägare?

På detta kan man anlägga såväl ett uppifrån-perspektiv som ett nerifrån-perspektiv. I portföljteori och dess välkända applikation "Bostonmatrisen" är uppfrån-perspektivet det normala. Kan det enligt den teorin finnas (bra) förklaringar till varför Tönnesson-gruppen, som äger NE, behåller NE och driver det på det sätt man gör?

Hur hade NE utvecklats i en annan vad jag kallar 'Koncernmiljö' än den spretiga miljö man befinner sig i - där det bland annat ingår produktion och försäljning av sprit och e-handel med presentartiklar? En sådan kontrafaktisk historieskrivning ehuru intressant görs inte i avhandlingen. Att förvärva och driva bolaget NE har, beroende på hur man räknar, för Tönnesson-gruppen haft en mycket stor alternativkostnad - kanske över tre miljarder. Företagsanalyser i ett nerifrån-perspektiv har en intressant såväl forsknings- som praktisk potential.

Avhandlingen kan i ett teoretiskt perspektiv ses som en - eller snarare flera - dialoger mellan det generella och det situationella.

En genomgång av forskningslitteraturen om Business Model Innovations visade att denna i huvudsak var baserad på stora eller mycket stora bolag. De företag som producerar uppslagsverk - NE, Store Norske Leksikon med flera är relativt små - <30 anställda.

En tänkbar forskningshypotes är att ju mer ett bolag avviker från ett förväntad beteende - och den generella forskningsbaserade modellen - desto mer sannolikt är det att de situationella faktorerna spelat en stor roll.

Ett första steg är att försöka fånga och beskriva de situationella faktorerna och därefter testa dessa mot mer generella mönster (teorier). Exempel på de senare kan vara: en lokal företagskultur (Gnosjöandan, Silicon Valley), en familjetradition, personlighetsdrag och kön.

För att beskriva ett tänkbart generellt mönster för affärsmodeller - såväl etablerde som nya - har jag formulerat vad jag kallar för Affärsmodellers tysta gränser. Vanligen är affärsmodeller nerskrivna och ganska formella. Men i processen när dessa skapas finns också ett antal faktorer som har betydelse men inte syns eller behandlas öppet. I mindre och familjeägda företag kan dessa 'tysta gränser' ha ett stort förklaringsvärde, kanske större än i mycket stora bolag?

3.2En tvärvetenskaplig ansats

Avhandlingen är inte tvärvetenskaplig men forskningsfrågorna har krävt en tvärvetenskaplig ansats mellan företagsekonomi och IT-design som kompletterats med några andra områden. Se avhandlingens metodkapitel.

Om forskning i företagsekonomi i ökande grad ska bidra till att belysa och föreslå lösningar på aktuella problem i organisationer och samhälle är såväl tvärvetenskapliga ansatser på individnivå som tvärvetenskapliga projekt viktiga.

3.3Teoretisk ram

Mark Rothko
3.1   Rothko

Målning No. 301 (1959) av Mark Rothko enW illustrerar hur avhandlingens teoretiska ram och forskningsfrågor innesluts i min avhandlings vetenskapliga ram.

Webbformatet med en-avhandling-som-en-service, kommunikation och impact av forskning är delar inom avhandlingens vetenskapliga ram.

En avhandling kan vara ett ett teoretiskt borrhål man hittat och gräver djupare i. Men den kan också vara något annat. Ny kunskap kan börja med reflektioner om verkligheten. Man ser något och börjar undra, läser och undrar fortfarande.

Denna avhandling handlar om företag som producerade uppslagsverk och radikalt tvingades byta affärsmodell när de drabbades av den digitala tsunamin. Men trovärdighet i den digitala världen skapas inte på samma sätt som i den analoga. Hur djup är deras förståelse av detta och vad kan detta betyda för framtidens uppslagsverk?

I företagsekonomi diskuteras sådana problem bland annat inom Strategi, ett mycket omfattande område och en passande avgränsning är Affärsmodeller med en egen bred forskningslitteratur och teoridiskussion. Avhandlingen har en tvärvetenskaplig ansats med en bas i den specialitet inom affärsmodellforskning som heter Business Model Innovations (BMI).

När till exempel ett uppslagsverk övergår från att vara en produkt till att bli en tjänst kan man ur ett teoretiskt perspektiv säga att forskning inom Service management blir relevant. Inte minst när man som i denna avhandling argumenterar för en-avhandling-som-en-service. Även forskning inom Marknadsföring blir relevant - vilket i denna avhandling bland annat syns genom problematiseringen av marknadsföringen av uppslagsverket NE och paketering av tjänsten uppslagsverk.

Den digitala transformationen omkullkastar även själva innebörden av konceptet uppslagsverk och det är nödvändigt att förstå den problematiken för att se hur den influerar de nya affärsmodellerna. Kunskap om uppslagsverk diskuteras inom Biblioteksvetenskap med historia, sociologi och filosofi som stödjande resurser. Men ännu ett fält måste inkluderas.

Motorn i transformationen är utvecklingen inom IT generellt, internet och webbgränssnittet och mobiltelefoni. Dessa har påverkat tjänsternas användning och allt mer dess utformning.

De digitala förändringskrafterna har tillsammans bidragit till att trovärdighet - huvudvalutan för uppslagsverk - skapas och underhålls på ett nytt sätt.

4.1Vetenskaplig ram

Formatet webbavhandlingar och konceptet en avhandling-som-en service är väsentliga delar inom denna avhandlings vetenskapliga ram.

Att forskningsresultat är relativt lätta att finna och fritt nåbara för alla är en grundläggande faktor för att öka forskningens samhällsnytta och påverkan. Hur detta ska göras kräver många modeller, resurser och intresse för experiment.

3.5De vetenskapliga ramarna vidgas

stella color maze Wikiart
3.2   Stella, Color maze

Denna målning av Frank Stella enW får illustrera att vetenskap har ett teoretiskt centrum men att de vetenskapliga ramarna är olika och nu vidgas beroende på att rad skiftande faktorer.

Under senare år har tunga svenska och internationella finansiärer av forskning i ökande grad börjat ställa nya krav utöver de traditionellt vetenskapliga. Det har blivit vanligt att en ansökan måste innehålla förväntad samhällsnytta av ett forskningsprojekt.

Den processen har två steg: att ofta redan vid en ansökan göra troligt att en viss impact kan åstadkommas i ett forskningsprojekt och att beskriva hur man tänker uppnå denna. En utmaning med en lika intressant som oklar tidsdimension.

En önskan om ökad impact / påverkan kräver mer kommunikation. Min uppfattning är att olika modeller och lösningar måste testas. En webbavhandling - en avhandling som en service och en sajt - är ett sådant experiment.

Hur kommunikationen ska utformas i en avhandling bör relateras till ämnet, forskningsfrågorna och avhandlingens mål. Men också till hur olika publiker - forskare och en bredare allmänhet - ska kunna hitta och ta del av den. Min avhandling som berör frågor om kunskaps och uppslagsverks trovärdighet kan intressera många vilket bidrog till formatet webbavhandling. Ökad transparens är ett gemensamt tema för såväl uppslagsverk som webbavhandlingar.

Kommunikation och impact är centrala delar inom avhandlingens vetenskapliga ram. Inom denna formuleras och utvecklas avhandlingens forskningsfrågor och kunskapsutveckling.

Magritte - Golconde      remix magritte-golconde
3.3   Golconde René Magritte (1953) 3.4   Golconde updated. J. Schlasberg (2015)

I Sverige kräver Vetenskapsrådet med flera att en ansökan ska beakta genusaspekter, om än mer applicerbart i samhällsvetenskap än i fysik. Jag har uppdaterat målningen Golconde av René Magritte med ett modernt genusperspektiv.

Några finansiärer - till exempel Wallenbergstiftelsen - kräver att resultaten måste publiceras öppet och inte bakom en betalvägg i akademiska tidskrifter. Runt hörnet finns krav på att långsiktiga miljöeffekter ska ingå i ett forskningsprojekt. Andra forskningspåverkande faktorer kan tillkomma - artikel i SvD av Bo Rothstein 2020.03.11 'Bland alla perspektiv – varför enbart lyfta genus?''.

Forskning i enskilda företag har andra regler än den som finansieras via offentliga medel, stiftelser och liknande organisationer. EU Horizon documentSåväl i EU:s ramprogram för forskning och Innovation 'Horizon' som i dess efterföljare Horizon Europe Pdf. 1.8 MB, 388 s.) är impact, som nämns 494 gånger, och genomförande centrala mål.

ukri

UKRI ESRC är en offentlig engelsk forskningsfinansiär med en årsbudget på cirka 200 miljoner pund. Forskningens impact är en central fråga och man säger bland annat

The strongest proposals we receive indicate a mind-set towards impact in which research, knowledge exchange and impact are intertwined.
(UKRI Develping pathways to impact)

På deras hemsida finns omfattande information om vad man avser med Impact, hur en 'Impact plan' kan formuleras med mera. Det finns till och med en sida med riktlinjer om hur ett forskningsprojekt kan skapa en hemsida för sitt projekt och en sida för hur man promotar sitt forskningsprojekt i sociala media. Från den 1 mars 2020 behöver en anslagsansökan inte längre innehålla en formell 'Impact plan' men UKRI har påbörjat andra sätt att integrera samhällsnyttan i forskningsprojekten. Sammantaget kan sägas att arbetet med forskningens Impact och samhällsnytta är i en utvecklingsfas och att det finns och behövs många olika initiativ och modeller.

I 'Development of a framework for knowledge mobilisation and impact competencies' (Bayley et al, 2018, ref+) diskuteras att

For research to translate into impact, knowledge must be effectively mobilised beyond the academic domain. However, there is little consensus on the competencies (skills) required. (Ibid)

Författarna skriver att kraven på forskningens Impact ökade väsentligt med krav på a 20% weighted component in the 2014 Research Excellence Framework (REF) (Ibid). Artikelns bidrag är i första hand en lista på kompetenser - i elva kategorier - man anser behövs för att förverkliga avsedd samhällsnytta.

Dessa exempel, som säkert finns i liknande former i flera länder, visar tydligt att formerna för hur samhällsvetenskap - inklusive företagsekonomi - produceras, presenteras och samverkar med samhället håller på att förändras.

3.6Impact i ett tidsperspektiv

I många vetenskapliga tidskrifter och en del databaser finns en årsfördelad och kumulativ graf över hur ofta en viss artikel laddats ner eller citerats. Att den modellen för mätning av influens och kvalitet har sina begränsningar har visats av bland andra Seglen (2019, ref+) i artikeln 'Tidsskrift-impakt: Et villedende mål på vitenskapelig kvalitet' och ska inte diskuteras här.

För Impact utanför forskarsamhället gäller andra villkor och aspekter. Impact kan vara något som i allt väsentligt inträffar efter att forskningen (avhandlingen) publicerats men också något som initieras i och blir en del i forskningen inom en avhandlings tidsram.

impact of research on theory and society - by Johan Schlasberg
3.5   Forskningens påverkan

Den röda ytan symboliserar ett forskningsprojekt, en avhandling, innan den är publicerad.

Påverkan i den akademiska världen indikerar med graferna B och C som kan starta vid olika tider och ha mycket olika omfattning. Grafen A indikerar att viss samhällspåverkan skett redan under avhandlingsprocessen och sedan fortsatt.

Ett mål i avhandlingen är att visa exempel på impact inom avhandlingens tidsram.

3.6.1Impact kostar tid och pengar

När olika intressenter för finansiering av forskning vidgar den vetenskapliga ramen har detta kostnader för såväl forskarna som forskningsprojekten. "There is no free lunch". En aspekt på detta är att såväl reflektioner som uppskattning och belägg av impact i ett forskningsprojekt - eller i en avhandling - därmed blir en del i avhandlingsarbetet, en del i den vetenskapliga ramen.

3.7Vetenskapliga stilar

Det är uppenbart och accepterat att det inom konst och litteratur finns olika ismer, skolor och stilar. Detta är inte problematiskt och man kan gilla och ogilla efter egen önskan. När nya konstnärliga uttryck bryter fram heter det inte sällan "att detta är inte konst, inte musik eller inte balett", men skaparna och verken samexisterar med det etablerade och inte sällan normaliseras det nya. Det från början perifera rör sig sakta mot att bli en del i centrum.

För en bred allmänhet är uppfattningen om vetenskapligt arbete mer absolut: vetenskap är vetenskap. Detta är bakgrunden till att 'vetenskapliga rapporter' och vissa akademiska titlar ofta har hög, men inte sällan oförtjänt Referensstatus. Litteraturen om vetenskapens föränderlighet är omfattande - till exempel 'Scientific change' Andersen et al. (2019, ref+) och vad som räknas som 'god vetenskap' är uppenbarligen beroende på bland annat tid, tradition och kultur. Det är ingen tillfällighet att bolaget NE marknadsför uppslagsverket NE som baserat på vetenskapliga grunder, om än detta idag får anses sakna täckning och sker i konflikt med Marknadsföringslagen.

I dikten 'Vad är sanning' skrev Gustaf Fröding (1891) svW.

Dock syns mig sällsamt, att det enda sanna
så underbart kan byta form och färg.
Det, som är sanning i Berlin och Jena,
är bara dåligt skämt i Heidelberg.

Inom ett ämne eller forskningsområde kan det parallellt finns olika och mer eller mindre konflikterande skolor eller vetenskapliga stilar för att använda huvudbegreppet i 'Disciplined reasoning: Styles of reasoning and the mainstream-heterodoxy divide in Swedish economics' (Hylmö, 2018, ref+).

Hylmö inleder sin avhandling med att referera till äldre forskare inom 'history of science' som har forumlerat begreppet 'styles of reasoning'.

The concept captures how cognition and reasoning is socially conditioned as part of scientific training, and a central claim is that during the long history of science, several distinct styles of reasoning have emerged (rather than one grand, unitary scientific method). (Ibid. s. 19)

In short, groups of scientists learn to think, argue and investigate in a specific way that simultaneously excludes other ways of reasoning, and transmits this approach to knowledge-making to its students, thereby reproducing itself. (Ibid. s. 19)

Hylmö skriver utifrån - och berikar - ett sociologiskt perspektiv, men texterna kan väl tillämpas också i en organisatorisk och företagsekonomisk kontext. Till exempel för vad som anses vara god forskning på Ekonomihögskolan i Lund, eller en annan högskolas institution i företagsekonomi.

Furthermore, to understand how a style of doing science is reproduced, we need to include the institutional framework through which publications, promotion and hiring, and research funding are mediated. The central regulating institution here is the scientific peer review process, through which experts act as gatekeepers based on their professional scientific judgement. Given the role played by styles of reasoning as inscribed in the habitus of expert reviewers, the peer review system is also a cog in a big machine that reproduces itself through a certain level of cognitive co-optation (Travis and Collins 1991). (Ibid. s. 20)

3.7.1Vägar mot centrum

En intressant skillnad mellan konstnärer, konstnärliga verk och nyskapande forskning är att de har olika vägar mot centrum. Antalet berättelser om hur idag storsäljande och etablerade författare refuserades och refuserades är mycket stort. Många konstnärer som behövde låna pengar till färg och material orsakar idag långa köer på futuristiskt arkitektritade museer över hela världen. Det mesta som skrivs och målas har inte dessa kvaliteter men några når fram, några bidrar till att flytta gränser och att vidga det möjliga.

Konstnärens väg mot centrum, om än diffust, är som en resa från landet till en avlägsen stor stad. Det finns många vägar mot målet, det råder ekvifinalitet enW. Författaren behöver träffa 'rätt' förläggare och konstnären 'rätt' gallerist, kurator, mecenat eller köpare men kvalitet, uthållighet och en dos tur är steg på vägen.

I den akademiska världen råder mycket mer av Monopsoni enW, en marknad där det bara finns en "köpare" vilket i detta sammanhang ska översättas till en-fast-högre-akademisk-tjänst-på-ett-välkänt-universitet. I den resehandboken står bland annat att Du ska först göra som alla andra, men är detta den enda vägen? Hylmö beskriver förekomsten av olika stilar i nationalekonomi men inte minst hur dessa formeras i organisationer och kulturer med regler och sedvanor.

Den disruptiva (genomgripande) förändring som Coronakrisen orsakat i den akademiska miljön har accentuerat och accelererar de förändringar som ligger i digitaliseringens och webbifieringens förlängning, och andra samhällsförändringar. Coronakrisen har, om än tillfälligt, gjort omfattande tidigare inlåst forskning fritt tillgänglig för alla. Klimatkrisen och andra globala problem skulle troligen bli lättare att lösa med fritt tillgänglig forskning. Detta pekar mot en kommande fundamental förändring av vetenskaplig publicering, peer-review systemet - som behöver moderniseras, och universitet och högskolor.

3.8Samexistens av olika vetenskapliga ramar och stilar

Hylmö tar i flera avsnitt upp frågan om i vilken grad olíka skolor och stilar kan existera parallellt. De kan existera var för sig utan större dialog - "disinterested pluralism eller möjligen som en

... interested pluralism, which strives to found a new meta-paradigm of pluralism, which strives for interaction and refinement across schools of thought and particular traditions, and views pluralism and interaction across difference as a potentially scientifically productive stance. (Ibid. s. 105)

Med referens till de omvälvande förändringar som jag berört i föregående stycke ser jag det som ganska sannolikt att förändringarna blir större än de som Hylmö skriver nedan

Of course, all sciences require that work be published in scholarly journals, and that it be recognised by a group of peers. (Ibid. s. 315)

Hylmö skriver i ett perspektiv som är inåtvänt mot forskning - om än pluralistisk - medan tankefiguren om vidgade vetenskapliga ramar tillför en bredare uppgift och frågor om forskningens impact. Man kan organisera peer-reviews på nya sätt och man kan finna nya och parallella fora för samhällsvetenskaplig produktion och publicering. Forskningen blir mer polycentrisk.

Ibland läser och hör man att universitet och högskolor framhäver värdet i vetenskapens långsamhet - vilket absolut har ett stort värde, men jag tror och hävdar att inom många problemområden krävs att forskning blir "Slow, at speed".

Publicerades: 26 februari 2018.   Uppdaterad senast: den 7 juli 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 39 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/