10 sidor
vid utskrift

2.1Johan Schlasbergs avhandling - innehåll

'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'

  1. Avhandlingen - start
  2. 1.1 Introduktion
  3. 1.2 Avhandlingens mål - tio punkter
  4. 1.3 Avhandlingens titel
  5. 1.4 Forskningsfragor
  6. 1.5 Tre centrala nya koncept - tre nya koncept och tidsaspekter
  7. 1.6 Navigation och överblick
  8. 1.7 Om delstudierna
  9. 1.8 Forskningsekonomi
  10. 1.9 Forskning och samhällsrelevans - allt viktigare
  11. 1.10 Kommunikation och dialog
  12. Innehållsförteckning och läsanvisning
  13. 2.1 Innehållsförteckning
  14. 2.2 Menyer och numrering
  15. 2.3 Kapitlens datum
  16. 2.4 Förkortningar
  17. 2.5 Tvåspråkighet på svenska
  18. Forskningsfrågor - fyra huvudfrågor
  19. 3.1 Vad gör forskning intressant? - det finns gemensamma drag
  20. Forskningsmetoder
  21. 4.1 Publicerad och citerad -
  22. 4.2 Speciella sektioner -
  23. 4.3 Min publiceringsstrategi -
  24. 4.4 Research design -
  25. 4.5 Longitudinell metod -
  26. 4.6 Om introduktion av fakta -
  27. 4.7 Etiska frågor -
  28. 4.8 Guided serendipity -
  29. 4.9 Storytelling -
  30. 4.10 Visuell kommunikation -
  31. 4.11 Digital presence -
  32. 4.12 Droppmetoden och impact -
  33. 4.13 Tänk and reTHINK -
  34. 13 Delstudier och analyser - syfte och resultat
  35. 5.1 Introduktion
  36. 5.2 Presentationsmodell
  37. 5.3 Alla studier - start
  38. Webbavhandlingar
  39. 6.1 Digital kompetens som institutionell konkurrensfaktor
  40. 6.2 Möjligheter med webbavhandlingar
  41. 6.3 En avhandling i ett serviceperspektiv
  42. 6.4 Om att öka en avhandlings "findability"
  43. 6.5 Kommunikation och språk
  44. 6.6 En avhandlings impact
  45. 6.7 Ett Research Management System
  46. 6.8 Formella aspekter
  47. 6.9 Effektivare avhandlingsprocesser
  48. 6.10 En Pdf är en container"
  49. 6.11 Vem kan vi lära av?
  50. 6.12 Frågor om webbavhandlingar
  51. Aktionsforskning - en tänkt metod som inte gick att använda
  52. 7.1 Handbook of Action Research
  53. 7.2 Encyclopedia of AR
  54. 7.3 Några organisationer inom AR
  55. 7.4 Varför min avhandling inte är aktionsforskning
  56. Case Impact Studies
  57. 8.1 Samverkan
  58. 8.2 Case med villkor
  59. 8.3 Analyser från utsidan
  60. 8.4 Case Impact Studies (CIS)
  61. 8.5 Har företag nytta av CIS?
  62. 8.6 Etiska frågor
  63. 8.7 Forskaren som influencer
  64. 8.8 Forskningens värdegrunder
  65. 8.9 Teori från ett fåtal case
  66. 8.10 Case Impact Studies i framtiden
  67. Referensstatus - från kognitiv auktoritet till referensstatus
  68. 9.1 Introduktion
  69. 9.2 Kognitiv auktoritet
  70. 9.3 Kulturellt kapital
  71. 9.4 Vetenskaplighet som referensstatus
  72. 9.5 Referensstatus och rang
  73. 9.6 Introduktion av fakta. Data-dialog.
  74. 9.7 Referensstatusens föränderlighet
  75. 9.8 NE och Wikipedia i skolan
  76. 9.9 Enkät om NE & Wikipedia i skolan
  77. 9.10 Referensstatus och affärsmodeller
  78. 9.11 Tester av referensstatus
  79. 9.12 Statens Mediereåd
  80. 9.13 Lärarförbundet
  81. 9.14 LO / PRO
  82. Relevans och impact
  83. 10.1 Introduktion
  84. 10.2 Vikten av nytta
  85. 10.3 'Research for all'
  86. 10.4 Return to meaning
  87. 10.5 Vad kan avses med relevans?
  88. 10.6 Vad kan avses med påverkan?
  89. 10.7 Avhandlingens impact - exempel - ett flertal konkreta exempel
  90. Uppslagsverket NE - intro till sju delstudier
  91. 11.1 Introduktion och sju faktorer
  92. 11.2 NE och marknadsföringslagen
  93. 11.3 Bristande statistik - och brister i statistiken
  94. 11.4 Bolaget NE:s kunder
  95. 11.5 NE:s författare och innehåll
  96. 11.6 Nya uppslagsord i NE - statistik för 12 månader
  97. 11.7 Jämförelse NE och Wikipedia - Wikipedia överlägset bäst
  98. 11.8 Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB
  99. NE och Marknadsföringslagen - Bryter NE mot Marknadsföringslagen?"
  100. 12.1 Introduktion
  101. 12.2 Forskningsfrågor
  102. 12.3 Metodfrågor
  103. 12.4 Marknadsföringslagen och NE
  104. 12.5 Marknadsdomnstolen om ordet "främst"
  105. 12.6 Studier om innehållet i NE
  106. 12.7 Om "vetenskapliga principer"
  107. 12.8 Kommentarer
  108. 12.9 Prövning av Konsumentombudsmannen
  109. 12.10 Etiska frågor
  110. 12.11 NE ändrar sin marknadsföring 2019
  111. Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB - två världar? Analys av bolaget NE
  112. 13.1 Stor kris för bolaget NE
  113. 13.2 Från uppslagsverk till läromedel
  114. 13.3 Referensstatus som strategi - grunden för marknadsföringen av NE
  115. 13.4 Bolaget NE:s koncernmiljö - många branscher inkl. vodka
  116. 13.5 NE - en lönsamhetsanalys
  117. 13.6 Om Bra Böcker AB - fel i NE om NE
  118. 13.7 Är NE Sverige lönsamt?
  119. 13.8 Bolaget NE i framtiden
  120. 13.9 Diskussion
  121. Uppslagsverket NE:s kunder // 80 (28%) av 290 bibliotek
  122. 14.1 Forskningsfråga
  123. 14.2 Folkbibliotek - länkar till 290 Databassidor
  124. 14.3 Kommuner
  125. 14.4 Universitet
  126. 14.5 Företag
  127. 14.6 Privatpersoner
  128. 14.7 Läromedel och uppslagsverk
  129. 14.8 Diskussion
  130. NE statistik och prismodell - Brister i användarstatistik och NE-service.
  131. 15.1 Statistik
  132. 15.2 NE:s statistikservice
  133. 15.3 NE-användning
  134. 15.4 IP-adresser och statistik
  135. 15.5 NE:s prismodell
  136. 15.6 Kostnad per sidvisning
  137. 15.7 Statistik Counter - internationell standard
  138. 15.8 Diskussion
  139. 15.9 Uppföljning av studien
  140. Jämförelse NE och Wikipedia - Sveriges första studie om hur den kan göras
  141. 16.1 Om att inkludera och exkludera faktorer - en värderingsfråga
  142. 16.2 Centrala faktorer vid en jämförelse - ur användar- och faktaperspektiv
  143. 16.3 Kriterier för urval av uppslagsord - för att öka neutraliteten
  144. 16.4 150 ord inom 15 kategorier - längd, författare, referenser, uppdatering
  145. Store Norske Leksikon, NE och BiBB - en jämförelse
  146. 17.1 Introduktion
  147. 17.2 Skillnad ord och helhet
  148. 17.3 Utvärdering
  149. 17.4 Att lära av Norge
  150. Vem skriver i NE? - studie 2011 och 2019 om NE:s "författare"
  151. 18.1 Forskningsfrågor
  152. 18.2 Forskningsmetodik 1
  153. 18.2.1 Resultat 1
  154. 18.3 Forskningsmetodik 2
  155. 18.3.1 Resultat 2
  156. 18.4 Diskussion
  157. Nya uppslagsord i NE 2018 12 månader - 246 nya ord
  158. 19.1 Resultat
  159. 19.2 Forskningsfråga
  160. 19.3 Forskningsmetodik
  161. 19.4 Nya ord i NE
  162. 19.5 Diskussion
  163. 19.6 NE:s nya 'Notismodell'
  164. NE:s referensstatus på bibliotek - analys av bibliotekens text om NE
  165. 20.1 Biblioteken om NE
  166. 20.2 Tabelldata - resultat
  167. 20.3 NE ändrar sin marknadsföring
  168. Databaser (Sök) på folkbibliotek - nytt koncept med fokus på användarnytta
  169. 21.1 Forskningsfrågor
  170. 21.2 Resultat av datainsamlingen
  171. 21.3 Forskningsmetod
  172. 21.4 Studie av 78 folkbiblioteks sida om Databaser
  173. 21.5 Intresset för Databaser
  174. 21.6 Diskussion
  175. 21.7 Kort enkät och dina kommentarer
  176. 21.8 Förslag till handlingsplan
  177. 'Bibblan svarar', NE och Wikipedia analys av svar med länkar till NE
  178. 22.1 Om 'Bibblan svarar'
  179. 22.2 Forskningsfrågor re betaltjänster
  180. 22.3 Resultat per månad
  181. 22.4 GDPR-aspekter
  182. 22.5 Diskussion - del 1
  183. 22.6 Tjänsten är beroende av Wikipedia
  184. 22.7 Forskningsfrågor re Wikipedia
  185. 22.8 Resultat och Diskussion - del 2
  186. Forskningslitteratur om Affärsmodeller
  187. 23.1 Introduktion
  188. 23.2 Om litteraturreferenser
  189. 23.3 Forskningsluckor
  190. 23.4 Wirtz et al. om BMI
  191. 23.5 Open service innovation
  192. 23.6 Från vision till BMI
  193. 23.7 Affärsmodeller och entreprenörskap
  194. 23.8 Avhandlingen och litteraturen
  195. Affärsmodellers tysta gränser
  196. 24.1 Definition
  197. 24.2 Ordval och semantik
  198. 24.3 Kartor och modeller
  199. 24.4 Kartor och makt
  200. 24.5 Mentala kartor
  201. 24.6 Affärsmodellers tysta gränser
  202. 24.7 Antecipatorisk socialisation
  203. 24.8 Konstruktivt tvivel
  204. 24.9 Affärsmodell som story
  205. 24.10 Tysta gränser och NE
  206. 24.11 Tysta gränser och BiBB
  207. Affärsmodeller och transparens
  208. 25.1 Transparens - intro
  209. 25.2 Viktig?
  210. 25.3 Fakta som vapen
  211. Affärsmodeller för uppslagsverk
  212. 26.1 Introduktion
  213. 26.2 Faktorer och situationer
  214. 26.2.1 Förståelsehorisont
  215. 26.2.2 Mönster och mätdata
  216. 26.2.3 Agilitet och iteration
  217. 26.3 Radikal förändring
  218. 26.4 Uppslagsverk & affärsmodeller
  219. 26.4.1 Paket och unbundling
  220. 26.5 Läromedel och uppslagsverk
  221. 26.6 Koncernmiljö och ägande
  222. 26.7 Prediktion
  223. 26.7.1 Prediktion i företagsekonomi
  224. 26.7.2 Prediktioner om uppslagsverk
  225. 26.7.3 Prediktioner om NE
  226. Bolags rätta ägare - portföljperspektiv och nerifrånperspektiv
  227. 27.1 Introduktion
  228. 27.2 Koncernperspektivet
  229. 27.3 Dotterbolagsperspektivet
  230. 27.4 Synergieffekter
  231. 27.5 Rätt ägare av uppslagsverk
  232. 27.6 Rätt ägare av uppslagsverket NE
  233. 27.7 Rätt ägare av SNL
  234. 27.8 Rätt ägare av BiBB
  235. Uppslagsverk i framtiden
  236. 28.1 Modell för uppslagsverk
  237. 28.2 Kulturvetare om uppslagsverk - källa: 'Culture unbound' 2014
  238. 28.3 Framstegens tillbakablickande
  239. 28.4 Forskning om NE
  240. 28.5 Uppslagsverk som kulturkapital
  241. 28.6 Politiker 1980 om uppslagsverk
  242. 28.7 Olika förutsättningar då och nu
  243. 28.8 Politiker 2018 och uppslagsverk
  244. 28.9 Uppslagsverkens historia
  245. 28.10 Algoritmer är nödvändiga
  246. 28.11 Kan NE bli fritt?
  247. Läromedel-och-uppslagsverk - uppslagsverk som stödfunktion
  248. 29.1 Det livslånga vetandet
  249. 29.2 Uppslagsverk i skolvärlden
  250. 29.3 Det livslånga lärandet
  251. 29.4 Ett inköpsperspektiv på läromedel
  252. Företagsekonomisk forskning och BiBB om forskningens bidrag
  253. 30.1 Spridning av företagsekonomisk forskn
  254. 30.2 Sök efter företagsek. forskning
  255. 30.3 Generell och situationell
  256. 30.4 Om kunskapstorget BiBB
  257. 30.5 Vad lär BiBB av forskningen?
  258. Sociala innovationer och BiBB
  259. 31.1 Problem - möjligheter
  260. 31.2 Social = samhällelig?
  261. 31.3 Definitionsproblemet - definitioner har intressenter
  262. 31.4 Innovation?
  263. 31.5 Vinstdrivande
  264. 31.6 Skalbarhet
  265. 31.7 Innovationernas migration
  266. 31.8 BiBB som social innovation
  267. 31.9 Litteratur
  268. Avhandlingens bidrag - om teoretiska och praktiska bidrag
  269. 32.1 Introduktion
  270. 32.2 Bidrag till forskning och akademi
  271. 32.3 Teoretiska koncept och modeller
  272. 32.4 Metodutveckling
  273. 32.5 Webbavhandling och service
  274. 32.6 Datainsamling och prediktion
  275. 32.7 Bidrag till praktik och samhälle
  276. 32.8 Vidare forskning och BiBB
  277. Sammanfattning av avhandlingen
  278. 33.1 Ämnesvalet
  279. 33.2 Kunskapens trovärdighet
  280. 33.3 Forskningsfrågor och metoder
  281. 33.4 Avhandling och experiment
  282. 33.5 NE och Marknadsföringslagen
  283. 33.6 Affärsmodeller och prediktioner
  284. Summary of my thesis - not yet finalized
  285. Referenser - 177 i 9 kategorier. Kontextuella referenslänkar
  286. 35.1 Artiklar och böcker
  287. 35.2 Encyklopedier och databaser
  288. 35.3 Forskningsprojekt, utredningar och lagar
  289. 35.4 Bloggar och sociala medier
  290. 35.5 Organisationer
  291. 35.6 Tidskrifter
  292. 35.7 Videos och poddar
  293. 35.8 Diverse länkar
  294. 35.9 Några man kan lära sig av

2.2Menyer och Numrering

Innehållet i sajtens delar finns längst ner på varje sida eller kapitel. Flera sidor har en navigeringskolumn för respektive sida. Det förekommer ingen numrering då kapitlen (sidorna) kan och oftast läses i en ordning som styrs av vilken sida läsaren börjar på och det individuella intresset. Man når alltid startsidan i avhandlingen via sidhuvudet 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

I avhandlingen knyter menyns sidnumrering mer an till hur kapitlen i en avhandling numreras. I denna innehållsförteckning finns ett nummer på varje kapitel / sida på sajten med en mer komplett innehållsförteckning. Flertalet rubriker har en kort kommentar.

I en tryckt avhandling är såväl kapitel som sidor numrerade i en följd. I en webbavhandling är ordet "sida" flytande och beror på läsarens "läsenhet". För att ge struktur har alla kapitel i avhandlingen ETT nummer även om detta, utskrivet, kan vara mellan 1 och 35 sidor. I texten kallas ofta kapitel för en sida.

Om utskrifter och kapitel som Pdf.

Nästan längst upp till höger står en siffra. Denna anger hur många sidor just den sidan blir om man skriver ut den i 100%. Alla bilder förminskas med 50%. Menyerna skrivs inte ut, utan varje utskrift innehåller istället en webbadress till denna innehållsförteckning.

2.3Alla kapitel har ett datum

Längst ner i varje kapitel finns ett datum som anger när kapitlet skapades och senast uppdaterades. Det är viktig information då alla kapitel kan bli - och inte sällan blir - uppdaterade.

2.4Förkortningar och andra förklaringar

eW = länk till engelska Wikipedia, sW = länk till svenska Wikipedia. IMHO = In my humble opinion.

SEP, Stanford Encyclopedia of Philosophy

SNL, Store Norske Leksikon.

Sökning på sajten via Google

Sök ord internt på sajten genom att i Google skriva site:bibb.se och sökordet. För att enbart söka i avhandlingsdelen skriv site:bibb.se/avhandling. Se bild. Sökning 1 på wikipedia ger dubbelt så många svar som sök i avhandlingen.

search this site

2.5BiBB.se är tvåspråkig på svenska

Denna sajt kan sägas vara ett experiment med ett nytt format då den sin helhet stödjer utvecklingen av Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB men också har en del som är en avhanding. Den första delen har ett språk och en design som vänder sig till en större publik än en mer traditionell akademisk text. Om man vill att samhällsekonomisk forskning ska vara mer tillgänglig för och nå en bredare publik måste det betonas - och synas - att de bägge publikerna kräver olika skrivsätt. I den meningen är sajten "Tvåspråkig".

Referenser med ett dollartecken

Alla referenser som kräver anknytning till en högskola för att kunna läsas utan kostnad har ett dollartecken $. Detta förtydligar källans tillgänglighet. Böcker har ingen särskild markering.

Om referenser till Wikipedia

Länkar till svenska (svW) och engelska (enW) Wikipedia förekommer ganska ofta, men de noteras inte i referenslistan. Dock kan det förekomma att en referens i en Wikipediaartikel noteras i referenslistan. En Wikipedialänk kan ge en enkel tillgång till en ordförklaring, en överblick och vara en ingång för vidare informationssökning. Wikipedias policy är att man rekommenderar citering av en artikels källor och inte Wikipediaartikeln.

Fel fel och andra misstag

Oops, ibland blir det fel och jag är tacksam för om du hör dig om något du hittat - länk, stavning och annat. Eller kanske du har tips om allmänna förbättringar och idéer?

Uppdaterad den 5 december 2019



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/