Avhandling i företagsekonomi  (till förordet)


Impact av forskning

excellence and impact of research - by Johan Schlasberg

Figuren är främst tänkt för samhällsvetenskaplig forskning. Fältet (B) anger forskning som kan sägas ha både hög excellens och hög samhällspåverkan. En utmaning för forskare, högskolor och externa finansiärer är, att såväl öka andelen excellent forskning som att öka den forskning som har ambitioner att nå fältet (B).

Forskning inom fältet (C) har låg excellens och liten samhällspåverkan medan den i fältet (A) har hög excellens och trots detta liten samhällspåverkan. Fältet (D) är i detta sammanhang mindre intressant. Samhällspåverkan har låg betydelse för en forskares karriär.

En kompletterande figur hade kunnat visa impact visavi annan forskning och ett ämnes teoretiska bas. Forskning kan således vara intressant, excellent och prisbelönt men ha liten eller diffus samhällspåverkan. Den kan dock ge många citeringar och hög status i de akademiska rangordningssystemen.

31.2Impact allt viktigare för samhällsvetenskaplig forskning

Värdet av forskningens samhälleliga relevans diskuteras vid många universitet, här exempel från Harvard respektive Groningen. Ett exempel är 'Enhancing Relevance of Research', (Toffel, 2015. ref+). Ett annat exempel är 'Evaluating the societal relevance of research', (Wilbertz, 2013. ref+).

journal Research for all

31.3'Research for all' och Vetenskaprådet

Det är ett tidens tecken att tidskriften 'Research for All' publicerade sitt första nummer 2017. Så här börjar tidskriften sin resa ...

Research for All focuses on the importance and relevance of engagement to research. It offers a space to critically reflect on how research can be conceived, developed, disseminated and applied in partnership with those not formally involved in the research community, and recognizes that the processes of engagement are worthy of reflection, critical analysis and debate. (Ibid.)

I artikeln 'Changing what researchers 'think and do': Is this how involvement impacts on research?' (Staley, 2017) diskuteras hur engagement och samverkan påverkar forskaren och forskningsprocessen.

Researchers learn through involvement. They increase their knowledge and skills and change their priorities, values and attitudes: involvement changes what they ‘think’ ... it changes what they ‘do’. (Ibid.)

Ännu ett exempel bland många liknande - Researchers are encouraged to consider how their work is connected with wider issues, extending beyond academia, both when they apply for research funding and in reporting on the use of funding.
(Academy of Finland 'Effects and impact of research' )

31.4Samhällsforskning i kris

I 'Return to Meaning' (Alvesson, Gabriel och Paulsen, 2017) skriver författarna att en väsentlig del av dagens samhällsforskning är utan större värde vare sig för teoribasen, samhället eller författarna. Det akademiska meriteringssystemet - i allt väsentligt skapat av professionen själv - belönar forskning med många citeringar i högt värderade internationella tidskrifter. Sådan forskning sägs vara mer karriärstyrd än ha som mål att ge originella bidrag till teoribasen och samhället. Två av författarna framförde också denna kritik i en debattartikel i DN 2017 - Samhällsvetare bryr sig för lite om forskningens värde.

(Tourish, 2019) är en annan senior managementforskare som för fram liknande kritik i 'Management studies in crisis: Fraud, Decepetion and Meaningless Research' - se också min Blog about the mixed value of management studies. Det finns andra som framfört kritik av liknande karaktär.

Om "man" anser att dessa problembeskrivningar är rimligt korrekta bör "man" ställa frågan hur ens egen forskning bidrar till att förbättra situationen? Och bör "man" göra detta i en avhandling? Jag anser utifrån min erfarenhet och ambition att det är ett utmärkt tillfälle, väl inseende att detta möter motstånd.

31.5Mer samhällsnytta

RRBM - Responsible Research in Business & Management är en ny (2014-) community med målet att forskningskulturen mot en mer meningsfull scholarship for the business and management research field. Grundarna och dess medlemmar (jag är medlem) delar visionen ...

Imagine a world where business or management research is used widely in practice and by business and other non-business organizations to improve the lives of people in our societies.

I utredningen 'Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin' gör (Myrman, Sandberg, Söderberg. ref+) på Vetenskapsrådet en genomgång av hur några andra länder arbetar med forskningens impact.

I rapportens inledning sägs att Internationellt pågår omfattande utvecklingsinsatser och området kan betraktas som ”hett”. (Ibid. s 4). Flertalet utvärderingar bygger på en ex-post fallstudiemetodik i ett "Payback Framework" som studerar

”berättelsen” om en forskningsidé från dess tillkomst (input) genom forskningsprocessen (process) till spridning av resultat (output) och vidare till dess genomslag i samhället och nytta/potentiella nytta (outcome). (Ibid. s. 26)

En utvärdering kan göras av forskarna eller av en extern utvärderare. I rapporten finns (s. 26) en tabell som bland annat innehåller några kriterier för spridning av forskningen. Där ingår bland annat

Processen för att få ut resultat till politiker, praktiker, industri (t.ex. presentationer, nätverkande etc.), Sekundära resultat (outputs): Vägar till policybeslut och produktutveckling. Tillämpning/användning hos praktiker och allmänhet. Vägar till ändrade vanor hos praktiker. Nytta (outcomes): Vägar till hälsa eller ekonomisk nytta (Ibid. s. 26)

Bortsett från hur en eftersträvad "forskningsnytta" eller "samhällsnytta" formuleras vid en projektansökan eller annan akademisk forsknings inledning kan man reflektera över hur dessa perspektiv kan hanteras under arbetets gång

31.6Impact i tid och rum

Man kan se forskningens impact som en spridningsprocess för innovationer. 'Diffusion of Innovations' Rogers (1962) är den klassiska texten enW inom området med inte minst den kända termen "early adopters" som är de cirka 2.5 första procenten som 'tar till sig' en innovation.

3D vektor

Impact (spridningen) drivs av i varje fall två olika rörelser, den ena är de kaftvektorer som emanerar från den och de forskande och den andra är kopplat till hur sannolikt och lätt andra hittar forskningen.

Figuren visar ett antal vektorer. Dessa kan ha olika kraft (vektorlängd) och riktningar vilket här kan översättas till frågan hur mycket energi vill man investera - en rörelse inifrån och ut - för att påverka andra; personer och organisationer? Impact har också en rumslig dimension.

Den andra rörelsen kan något förenklat sägas vara att någon hittar forskningen - en rörelse utifrån och in - via Google, sociala media eller citeringar i vetenskapliga tidskrifter. Böcker har lågt akademiskt meritvärde då dessa normalt inte är peer-reviewed. Man kan tala om forskningens 'findability'. Att min avhandling är en sajt har avsevärt ökad såväl min forsknings findability som dess impact.

Kolera och Covid-19
I mitten på 1800-talet visste man inte vare sig hur kolera spreds eller hur den uppstod. I den högt respekterade vetenskapliga tidskriften 'The Lancet' skrevs att kolera spreds med vinden. Den dominerande idén var att kolera uppstod ur ruttnande organiskt material - miasm. Men som man kan läsa i denna berättelse om kolera, som jag skrev 2007, var det läkaren John Snow som i sin bok 'On the mode of communication of cholera' 1849 visade att kolera spreds via vatten - om än han inte visste hur. Italienaren Filippo Pacini hade 1846 fångat den första bilden av koleravibrionen, en upptäckt som föll i glömska i närmare 30 år.

På den tiden färdades nya forskningsresultat oftats långsamt på grund av dåtidens teknologier. Idag kan spridningen gå mycket fortare, men de riskerar att försvinna i det extremt stora informationsflödet eller på grund av de svagheter i flödet som forskningssamhället skapat.

Till detta kan läggas att det inte sällan är svårt att veta vad som är god och aktuell forskning då aldrig så många som nu arbetar för att sprida "oriktiga fakta", att forskning ofta har ett-bäst-före-datum och att forskningens reproducerbarhet också är ett problemområde.

31.7Kommunikation och impact av forskning

Att nå impact av forskning i akademin och samhället är komplicerade processer med många val och möjliga strategier. Det historiskt vanliga har varit att publicera sin forskning - "publish or perish" - och sedan vänta. Och sedan skriva en artikel till, åka på ännu en konferens och hålla hyggligt tempo i hjulet. Den digitala omvandlingen och den ökande volymen artiklar, tidskrifter, böcker, bloggar och annat har på senare år ändrat spelplanen för såväl tjänster som uppmärksamhet.

Idag krävs en kommunikationsstrategi för akademin och en delvis mycket annorlunda för frågan om forskningens samhällspåverkan. Gemensamt är att de bägge nu kräver mer aktivitet och mer planering.

31.8Exempel på impact av denna avhandling

En av målen i min avhandling är en önskan att mina studier och analyser får observerbar impact inom avhandlingens tidsram. Eventuell impact måste delas upp i impact i den akademiska världen och impact i övriga samhället.

Impact i den akademiska världen - utanför Ekonomihögskolan i Lund

  1. Om avhandlingen hade varit på engelska hade den fått större impact i den akademiska världen. Det krävs uppföljande artiklar på engelska i vetenskapliga tidskrifter och andra internationella fora.
  2. Jag skriver sedan hösten 2019 en Blog about the mixed value of management studies för att öka mina kontaktytor och föra fram egen och andras undran inför värdet av företagsekonomisk forskning. Och hur det kan öka.
  3. Därför kämpar jag för att få min webbavhandling godkänd. Artikel i tidningen Universitetsläraren 2020.01.16. Den gav viss allmän kännedom och närmare 200 nya besökare (den första månaden) på avhandlingens hemsida och några enbart vänliga mejl.
  4. Jag har presenterat konceptet Webbavhandling och metoden 'Case Impact Studies' vid två sessioner (2017 0ch 2018) i Föreningen Företagsekonomi I Sverige (FEKIS) årliga ämneskonferens.
  5. Halmstad högskola var den första (andra kan komma) att säga att de accepterar en (min) webbavhandling som format utan krav på tryckt bok och Pdf. Den vetenskapliga kvaliteten är en annan fråga.

Impact i övriga samhället

  1. Förutsättningen för en bredare samhällsimpact är att avhandlingen är på svenska. Då detta är ett prioriterat mål är avhandlingen på svenska.
  2. Många personer hör av sig med kommentarerB något som både efterfrågas och är värdefullt. 37 kommentarer publicerade hittills.
  3. I studien NE:s referensstatus på bibliotek kontaktades 46 folkbibliotek om att deras beskrivning av NE på sidan Databaser var oriktig. 45 av 46 ändrade sin text.
  4. Flera organisationer som LO, Statens medieråd och Lärarförbundet ändrade sina texter om NE . Se dialog och exempel.
  5. Jag arbetar en hel del med sökmotoroptimering (SEO). Tillgänglighet via Google. Vissa 'sökord' kommer högt på första sidan i sökresultaten. Testa gärna till exempel - jämförelse ne och wikipedia - impact av forskning - digitala avhandlingar - bolags rätta ägare.
    Det har högre värde att synas om sökorden är rimligt generella än om de är nya ord som mina koncept; e-Diderot och Referensstatus.
  6. Flera folkbliotek har kommunicerat att information och studier på denna sajt bidragit till att man sagt upp sitt abonnemang på NE. Då bolaget NE tidigare hotat med att vidtaga rättsliga åtgärder, som jag dock tar med ro, har jag valt att inte ange några exempel.
  7. Efter att ha tagit del av studien om 'Bibblan svarar' har flera bibliotekarier meddelat att de generellt inte längre kommer att länka till information bakom betalväggar. Detta är enligt KB en diskussionspunkt inför nästa uppdatering av tjänsten.
  8. Avhandlingsarbetet har lett till ett samarbete med LU Innovation (sedan mars 2020) för kommersialisering av uppslagsverket BIBB som bygger på min normativa modell e-Diderot.
  9. Det är oklart om och på vilket sätt avhandlingens huvud-case uppslagsverket och bolaget NE kan ha påverkats av min avhandling. Att de först var intresserade men senare reagerade med att försöka stoppa avhandlingen är belagt.

Publicerades: 2018.   Uppdaterad: 1 maj 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 37 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/