11 sidor
vid utskrift

Forskningsmetoder

En amerikansk arkitekt myntade i slutet av 1800-talet begreppet 'Form follows function' som senare också blev ett mantra inom den välkända Bauhausrörelsen inom arkitektur och design. Apples chefsdesigner Jonathan Ive skulle för sitt uppdrag kunna lägga till koncept som design versus funktion, enkelhet, ease of use, ekosystemiskApple har ett eget ekosystem av produkter och tjänster. Ekosystemiska affärsmodeller diskuteras i kapitlet 'Affärsmodeller för uppslagsverk'. och upplevelse.

Översatt till forskarspråk kan detta betyda att man väljer de metoder som bäst kan besvara de grundläggande frågor man ställer och göra det på ett vetenskapligt accepterat sätt. Men som inom arkitektur och design har det tillkommit nya aspekter på forskningsuppgiften: den ska vara relevant och helst säga något om dess påverkan på såväl samhälle som teori. Kommunicerbarhet har blivit viktigare och en ökad eklekticism enW är mer acceptabel.

Litteraturen om forskningsmetoder har växt till en oöverskådlighet och det det krävs en strategi för att inte gå vilse och trötta läsaren.
Min avsikt är att använda så enkla metoder som möjligt.

  1. att försöka att inte komplicera vare sig den bredare eller den akademiska diskursen diskussionen.
  2. att komplettera etablerade metoder inom företagsekonomi med metoder och synsätt från andra områden, samt testa några "nya" metoder.
  3. att använda de digitala möjligheterna både vid datainsamlingar och presentationer.
  4. att succesivt lära av andra; succesivt då man man ofta först måste förstå en del för att förstå en annan del.

4.1Publicerad och citerad

Ett sätt att legitimera sin forskning på, är att bli publicerad i - gärna högt rankade - tidskrifter. För att nå dit finns det vissa regler och former, skrivna och oskrivna som ökar chansen att lyckas. Bilden är både symbol för detta och exempel på en källa att lära av.

management-journals

Att få artiklar publicerade i ledande tidskrifter inom ens fält är av stor betydelse för forskarkarriären och för de som vill bli anställda i högskolevärlden. Boken 'How to get published in the best management journals', Clark et al. (2018), ref. innehåller cirka 30 artiklar som belyser denna publiceringsprocess.

I en artikel får vi följa processen från att en artikel sänds in till tidskriften till den slutliga publiceringen. Det tog 31 månader (s. 18). Flera artiklar berör sannolikheten att få en artikel publicerad i en 'top journal' som sägs var ungefär 5% och trenden har länge varit nedåtgående (s. 49). Boken är absolut bra läsning för alla forskare med publiceringsambitioner. Många goda råd känns igen från liknande texter, men artikeln 'Using new media to promote and extend published work' (Leiponen & Mitchell s. 199 ff) är ett intressant tillskott i dessa sammanhang.

 Visa mer vertical arrowsSe citat ur artikeln Using new media ...

INTRODUCTION
On-line media and other media innovations are providing increasingly powerful ways to promote our work and to develop and extend our ideas. This contribution addresses ways of stimulating discussion around our scholarly work, including building a base, leveraging institutions, and engaging social media. Our core premise is that research will have the strongest conceptual and applied impact if, rather than ending a project after being accepted by a journal or other outlet, we instead engage with a wide range of audiences before and after publication. s. 199.

Rubriker i artikeln är 'BUILD YOUR BASE' - 'LEVERAGE YOUR INSTITUTIONS' och 'ENGAGE SOCIAL MEDIA'.

I den första av dessa tre står Email signature: Add the publications page on your website to your email signature - and a direct link to a recent publication as an easy way to tell colleagues about your new work.
Jag har utvecklat och driver en tjänst som gör just detta. Se IDme.se.

4.2Speciella sektioner i tidskrifter

Många tidskrifter har de senaste 10-15 åren öppnat nya sektioner som kompletterar de klassiska artiklarna för att man vill ha möjlighet att publicera artiklar som är mindre rigorösa. Om detta har Spoelstra (2018), ref. skrivit en artikel 'A note on notes: on the rise of 'special sections' in academic journals'.

En tidskriftsredaktör säger i en intervju the reason why there are increasingly more journals doing new kinds of sections [is] to get away from this formulaic writing that we tend to have developed over the years. (s. 611.)

Nyckelordet är "formulaic" och Spoelstra skriver

The term 'formulaic', by contrast, connotes a critical stance towards a mechanical approach to doing research; it is an implicit critique of the very idea that management research is driven by rigour alone. (s. 611.)

Det är lockande att säga mer om denna intressanta artikel, men innan jag kommer till mina egna 'lessons learned' om publicering i tidskrifter kan nedanstående citat inbjuda till läsning av hela artikeln.

Despite the variety in special sections and the different functions that they may serve, I believe it is possible to say something about their increasing popularity on a general level: they are an expression of a collective shame for what normal science has become, and they serve as a protective layer for the articles that we have become so ashamed of. (s. 611.)

4.3Min publiceringsstrategi

Min publiceringsstrategi formades långt innan jag läste ovanstående artiklar, men de stärker min uppfattning att det behövs och bör finnas utrymme för olika publiceringsmodeller. Jag ska inte göra karriär i den akademiska världen och att skriva för att bli citerad i Google Scholar med flera har inte hög prioritet. Därmed inte sagt att frågan om att möjligen bidra till den teoretiska basen är oviktig, utan snarare en tro att detta skulle kräva en mer traditionell publicering än en avhandling som är en webbsajt. IMHO ger min modell väsentligt mer dynamiska möjligheter. Att skriva för en tidskrifter med lång handläggningstid och låg sannolikhet för publicering kommer att locka fler än mig att söka nya publiceringsvägar. Detta betyder alls inte att en viss långsamhet har värde eller att kvalitetsfrågorna är mindre viktiga, men pekar på att 'det akademiska systemet' behöver fortsätta sin förnyelseprocess.

4.4Research design och forskningskvalitet

Research-Design-Creswell

Boken 'Research Design' Cresswell et al. (2018), ref kan symbolisera att forskning ska ha ett antal accepterade former - som dock kan förnyas - för att kvalificeras som forskning till skillnad från till exempel essäistik, journalistik eller krönikor.

En av de mest välkända forskarna i företagsekonomi intervjuades nyligen i Journal of Management Inquiry - 'Wake Up! The World Is Out of Balance and If You Do Nothing You Are Part of the Problem: An Interview With Henry Mintzberg', Azevedo & Gates (2018), ref. Ett stycke, som föregår själva intervjun heter 'Obsessive Crafting' och det har stora likheter med mitt arbetssätt fast med bland annat den skillnaden att min skrivprocess är mer publik. Författarna skriver ...

A collection of strong arguments is not enough. Bold ideas should be published in clear, memorable, and powerful terms. Style and precision become fundamental as Henry rewrites obsessively... Most of the sentences and paragraphs that are typed will not exist in the final version; they have existed only to pave the way to something better. Rewriting and redrawing go hand in hand. Esthetics matter and bold ideas require certain plasticity, perhaps some symmetry, the repetition of a certain numerical pattern, or even the invention of new sorts of diagrams.

The 'lesson learned' av detta är att själva skrivandet är ett hantverk som man ständigt ska öva och lära sig på samma sätt som en handens hantverkare gör med sina material och sina verktyg. En del av mina verktyg och metoder är oprövade i en avhandlingsform. Det kräver extra iteration.

En vanlig kronologisk modell - lite förenklat - är att en forskare finner någon lucka i teoribasen, formulerar en forskningsfråga, läser "allt" inom området, samlar in data och utvärderar sina resultat i relation till forskningsfrågan, teoribasen och sitt eget teoribidrag. "Gap-filling"-modellen har kritiserats av många, bland andra Alvesson & Sandberg (2013), ref.

Min Research Design har en annorlunda kronologi och logik.

  1. Den började med en normativ utsaga om behovet av ett fritt transparent uppslagsverkB och en första version av hur detta skulle kunna se ut och fungera.
  2. Den första studien var helt explorativ och handlade om vilka författarna var av långa artiklar i NE.
  3. Sedan följde det man kalla för teori- och metodutveckling - läs Referensstatus och Case Impact Studies.
  4. På denna bas följde ett antal delstudier som genomfördes parallellt med ett förtydligande av forskningsfrågorna.
  5. Sedan gjordes fördjupade studier av relevant teori. Nya delstudier tillkom efterhand. Den senaste startade i februari 2019.
  6. Forskningsfrågorna har inte sitt ursprung vare sig i en teorilucka eller i ett reflexivt förhållningssätt till ett antal teoretiska utsagor och modeller. Forskningsfrågorna har sin bas i problem att lösa och möjligheter att skapa.

4.5Normativ forskning

Normativ forskning har som utgångspunkt något som kan anses vara önskvärt till skillnad från något som de facto redan är eller att man vill undersöka vad som är. Detta är temat i 'Normativ metod: att studera det önskvärda', Badersten (2005), ref.

Badersten är statsvetare vilket gör att frågor om hur en demokrati bör vara eller vad som kan menas med ett "rättvist" samhälle blir intressanta. Han skriver

... jag anser det vara en central och angelägen uppgift för samhällsvetare att ägna sig åt sådan normativ analys, det vill säga att på ett vetenskapligt sätt problematisera och rationellt argumentera för ställningstaganden i värdefrågor; ty huvuddelen av våra samhällsfrågor har värdemässig innebörd. (Ibid. s. 7)

Badersten tar upp olika former av normativ analys, s. 43, och den som ska beröras lite närmare här kallas Normativ begreppsanalys. Ett av nyckelorden i avhandlingen är 'Likvärdig'. I svensk politik och i dagligt tal kan sägas att begreppet likvärdig är ett positivt laddat ord. Närvaron av detta (likvärdighet) är bra och frånvaron av det är mer eller mindre klandervärt och anses av många böra åtgärdas.

Tillgänglighet är en central faktor när man bedömer kvaliteten i sjukvården. Politiker och vårdgivare gör stora ansträngningar för att alla patienter ska få en likvärdig vård och ha en likvärdig tillgång till vård - ofta utryckt som God vård på lika villkor. Det finns liknande formuleringar för skola och omsorg.

Begreppet likvärdighet är med viss nödvändighet lite diffust men har likväl sina gränser. Ett sätt att tydliggöra dessa inom skolområdet är att se vad lagen säger och hur den ledande myndigheten, Skolverket, definierar likvärdighet.

Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Skolverket (2012) ref,)
Begreppet ”likvärdig” innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Hur verksamheten ska utformas för att nå de fastställda målen kan variera beroende på lokala behov och förutsättningar. Det finns olika vägar att nå de fastställda målen. Hänsyn ska tas till barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever, så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning. Skolverket (2012) ref,

Är fri tillgång till ett grundläggande artikelsignerat allmänt svenskt uppslagsverk av nationellt värde och en fråga om likvärdighet? Gäller detta generellt eller kontextuellt?

En likvärdighet kan vara generell, alla svenska medborgare har samma rösträtt, eller den kan vara mer eller mindre kontextuell. Tillgång till en viss service kan variera mellan kommuner eller orter inom en kommun vilket kan ge upphov till kritik om bristande likvärdighet. Då verkligheten ofta framtvingar prioriteringar kan begreppet likvärdighet lätt bli ett slagord att ta till för saker "man" inte gillar eller vill acceptera.

Alla har en likvärdig tillgång till uppslagsverket Wikipedia då det är fritt, men man kan inte förvänta att ett kommersiellt företag som bolaget NE utifrån ett likvärdighetsperspektiv gör sina tjänster fritt användbara. Att några företag som en del i sin affärsmodell gör vissa delar fria är en annan fråga. Således är det mycket rimligt att bolaget NE säljer tillgång till uppslagsverkstjänsten NE, men det gör inte tjänsten mindre likvärdig för att få privatpersoner och allt färre folkbibliotek har NE. Dessutom finns det bättre alternativ i form av Wikipedia.

I skolvärlden, i ett kontextuellt perspektiv, är frågan lite mer komplicerad. Där finns det många lärare som anser att det är mer - eller enbart - acceptabelt att referera till NE än till Wikipedia. Det är således mer möjligt att hävda att alla skolelever borde ha tillgång till NE. En förutsättning för detta är att kvalitetsaspekter, men också det faktum att mycket få elever kommer att använda NE när de lämnar skolvärlden. I det perspektivet vore det bättre om NE var fritt för alla alltid. Då detta inte idag förefaller sannolikt kan en lösning vara / bli att kommuner föredrar läromedel som för ett 'vidgat vetande' refererar till fria källor.

Slutsats: likvärdighet låter relativt enkelt, men blir snabbt mer komplicerat när flera faktorer ska vägas samman.

Från normativ analys till konstruktiva frågeställningar

Badersten anför, och refererar till flera forskare, att Många skulle dessutom hävda att det just är kombinationen av normativa, empiriska och konstruktiva frågeställningar som gör samhällsvetenskapen särskilt intressant(Ibid. s. 41)

Ett liknande resonemang kan hittas i 'Designing Reality: How to Survive and Thrive in the Third Digital Revolution', Gershenfeld N. et al. (2017), ref. Ett huvudbudskap i boken är att 3D-produktionen kommer att väsentligt förändra världen och att samhällsforskningen inte kan och bör nöja sig med rollen att i efterhand dokumentera vad som har hänt utan måste ha en mycket mer proaktiv roll för att stärka de goda effekterna och minimera de dåliga. Gershenfeld skriver

Today the founding scholars and socially aware writers who documented the impacts of technology on society are correctly honored as pioneers - defining new fields of study and bodies of litterature. Yet their approach to technology of the industrial revolution was centered on observing and addressing its impacts after the facts. (Ibid. s. 122)

Gershenfeld kallar den typen av samhällsforskning för Path observation och kontrasterar detta mot Path-creation vilket han och medförfattarna anser är centralt för att hantera framväxande teknologier.

Gershenfeld, som är Director för MIT:s Center for Bits and Atoms tar upp en annan intressant aspekt på forskning med relevans för denna avhandling. Först redogör han för det välkända faktumet att en organisation tenderar att följa sin ursprungliga riktning, de är Path dependent och i grunden reaktiva och därmed förstärks "path observations".

This observation is strongly enforced in the social sciences through peer review and other mechanisms. Path observation, of course, is necessary, but not sufficient if the social sciences are to take a leadership role in helping to shape a world of accelarating technologies. (Ibid. s. 123)

Gershenfelders beskrivning av samhällsvetenskap och dess möjliga konstruktiva roll kan bland annat jämföras med freds- och samhällsforskaren Johan Galtungs idéer och forskning även om jag inte vet om Gershenfelder kånner till Galtung.

4.6Johan Galtung om teori, data och konstruktion

Första gången jag kom i kontakt med tanken att samhällsvetenskap kan ha ett konstruktivt element var i en del kurser i fredsforskning som en av världens ledande freds- och samhällsforskare Johan Galtung enW höll på Peace Research Institute Oslo (PRIO) i slutet på 60-talet.

I en artikel 'Peace research: Past Experiences and Future Perspectives'. Galtung (1971), ref skriver han om forskarens "desire to participate, to practice, to be relevant".

 Visa mer vertical arrows – se hela citatet av Galtung ovan

The world has changed during the 1960; so has our thinking about the world, as has the thinking and the practice connected with peace research in particular and social science in general. As it develops, it will probably become increasingly dissatified with the traditional servant role ascribed to the science by Max Weber as the man who provides insights in the means after the politicians have defined the end. In this challenge lies something very healthy: a desire to particpate, to practice, to be relevant (ibid s. 261).

I artikeln 'Empiricism, Criticism, Constructivism: Three Aspects of Scientific Acticity'. Galtung (1975), ref analyseras och diskuteras bland annat möjliga relationer med Data, Teori och Värderingar. (Ibid. s. 41 ff.)

science triangle galtung     research triangle schlasberg
The science triangle. Galtung (1975) The science tethraeder. Schlasberg (2018)

Galtungs figur heter 'The science triangle for bilateral scientific activity' och i artikeln diskuteras bland annat relationerna mellan empiricism, criticism och constructivism. Ett exempel: under 'constructivism', consonance is brought about by producing new theory and/or new value sentences. (Ibid. s. 60).

Min figur, som bygger på Galtungs, har placerat 'Values' och 'Data' i pyramidens botten. Pilarna tillför ett tidsperspektiv och avser att visa att 'Values' i en forskningsprocess är relativt stabila, medan tillförsel av nya data bidrar till att förbättra teorin. Den tredje baspunkten i en tredimensionell version skulle kunna vara 'påverkan'.

Om man vill visualisera att forskaren rör sig i en virtuell tetraeder mellan values, data och theory kan bilden nedan var ett exempel. Här blir rörelserna ganska ordnade, i verkligheten skulle spåren se mer 'kaotiska' ut. Verket finns i den tyska staden Bottrop, deW i Nordrhein-Westfalen. Foto Wikimedia.

Von Frank Vincentz. Wikimedia commons

4.7Den normativa modellen e-Diderot

I avsnitten ovan har lagts en både värdebaserad och teoretisk grund för e-Diderot - min normativa modell för moderna digitala allmänna uppslagsverk.

Konstruktionen av envar normativ modell förutsätter grundkunskap och god familjaritet med ämnet. Detta är en av de faktorer som skiljer en normativ modell från "tyckande" och önsketänkande. En annan är referenser till den situation och de "lösningar" eller modeller som föregick den normativa modellen och som denna måste förhålla sig till. En tredje faktor är att den normativa modellen måste vara internt konsistentreferens. En fjärde faktor att förhålla sig till är den normativa modellens genomförbarhet. Projektet BiBBB kan ses som ett test av modellen e-Diderot och dess genomförbarhet.

Det krävs inga referenser till teoretisk forskning för att konstatera att den fortgående och delvis accelererande digitala omvandlingen ändrar förutsättningarna för nästan alla verksamheter. För uppslagsverk kan detta liknas vid en digital tsunami.

Modellen e-Diderot är transparent och bygger på att den digitala omvandlingen har i grunden har ändrat hur ett uppslagsverks trovärdighet - dess Referensstatus etableras och vidmakthålles. Kraften i denna transformation tvingade och tvingar de företag som producerar och marknadsför tjänsten uppslagsverk att utveckla såväl vad som idag kan menas med ett uppslagsverk som sina affärsmodeller.

Med e-Diderot som bas kan man jämföra i vilken omfattning redan etablerade uppslagsverk förändrats och hur deras affärsmodeller kan förväntas fungera.

4.8Statisk och longitudinell metod

Studien om författarna i NE 2011 är ett exempel på en statisk studie, en bild fryst i tiden, även om beskrivningen av den ibland uppdateras. Datamängden är konstant. Jämförelsen mellan NE och Wikipedia är också statisk, det görs ingen uppföljning av om studiens 150 artiklar har uppdaterats. Andra studier var longitudinella som vilka 'Folkbibliotek som abonnerar på NE' och en studie som analyserade 'Nya uppslagsord i NE' (över 10 månader 2018).

En viktig källa för ökad insikt i användningen av longitudinell metodik är 'Longitudinal Research: The Theory, Design and Analysis of Change', Ployhart & Vandenberg (2010). Artikelns mål är att to provide a single descriptive source for organizational scholars wishing to design or evaluate longitudinal research. Det understryks att det finns en lång rad såväl teoretiska som praktiska problem att beakta. Bland dessa är urvalet av variabler som ska mätas, hur många mätningar som ska göras, hur långt det ska vara mellan dessa, 'confounding / störande' faktorer och den statistiska variationen - är den linjär eller ej.

Författarna skiljer mellan longitudinal research som är 'descriptive' och den som är 'explanatory' och säger att den förra ofta är nödvändig för den senare.

 Visa mer vertical arrowsSe citat om Descriptive and Explanatory methods ...

Descriptive longitudinal research seeks to illustrate how a phenomenon changes over time. In descriptive longitudinal research, the researcher attempts only to describe the form of change over time (e.g., linear or nonlinear). In contrast, explanatory longitudinal research seeks to identify the cause of the change process by the use of one or more substantive predictor variables or how the change process in a substantive variable predicts other substantive variables of interest.

Both descriptive and explanatory research have a place, and both are important to consider when conceptualizing longitudinal research. Indeed, it is usually necessary to first have an accurate description of the change trend before one can attempt to explain it. Therefore, before the first wave of data is collected, one should conceptualize the form of change in the substantive variables of interest and then formulate the theoretical causes of change in those variables.

Studien om vilka folkbibliotek som har NE är i huvudsak deskriptiv och visar en nästan helt aktuell siffra - 76 (26%) av 290 - för hur många folkbibliotek som har uppslagsverket NE. Studien har en direktlänk till bibliotekens sida om Databaser. En uppföljande studie var mer 'förklarande' och byggde på en hypotes att folkbiblioteken kanske inte hade så stor kunskap om hur många sidvisningarna var i NE och vad det kostade per sida. Detta visade sig vara en helt korrekt hypotes. Ett nästa steg var frågan om biblioteken skulle komma att påverkas av den nu tillgängliga systematiska nya kunskapen? Detta kan möjligen avläsas i kommande års val av att abonnera eller inte på NE. Studien har också sin bakgrund i ambitionen att påverka. Viss påverkan är redan avläsbar.

I en del av mina studier lagras data bland annat i en Excel-fil för att möjliggöra överblick och enkel statistik. Ployhart et al. säger att man minst bör ha tre mätpunkter för att det ska kvalificeras som en longitudinell studie. Studien om vilka folkbibliotek som har NE kräver enligt det kravet minst tre år då biblioteken abonnerar årsvis. Studien - som startade i mars 2018 - om vem som skriver nya artiklar i NE följs upp minst en gång per vecka under minst tre månader. Dessa två exempel visar på att varje studie måste designas efter sina förutsättningar och de avsedda målen och möjligheterna till datainsamling. Jag har inte i mina studier använt någon form av "data crawler" för att samla data, men det skulle i lämpligt sammanhang kunna vara en användbar metod.

4.9Introduktion av fakta som forskningsmetod - en "Data-dialog"

I en uppmärksammad artikel i tidskriften Political Behavior 'When Corrections Fail: The Persistence of Political Misperceptions' Nyhan & Reifler (2010) undersöker författarna om introduktion av nya fakta - i deras studie att inga "weapons of mass destruction" (WMD) hittades efter invasionen av Irak 2003 - fick svarspersonerna att ändra uppfattning om dessa vapens existens. De refererar annan statsvetenskaplig forskning som betonar skillnaden mellan att vara oinformerad och att vara felinformerad.

Studien visade att många som blev informerade om man efter kriget inte hittade några WMD ökade sin tro på att det funnits WMD i Irak.

However, individuals who receive unwelcome information may not simply resist challenges to their views. Instead, they may come to support their original opinion even more strongly — what we call a "backfire effect." (Ibid. s. 307. Emphasis added.)

Begreppet 'Backfire effect' fick stor genomslagskraft i forskarvärlden, (13.000 nerladdningar hittills), och har använts av många journalister och andra för att säga att vi lever i en "post-factual world". För en aktuell (2018) artikel i ämnet se - The Conversation om 'fact-checking' och dess begränsningar.

Enintressant fråga är om deras studie bekräftas av andra studier? Svaret är nej.

Wood & Porter (2010) redovisar i artikeln 'The Elusive Backfire Effect: Mass Attitudes’ Steadfast Factual Adherence' en omfattande studie där 10.100 personer fick ta ställning till 52 frågor of potential backfire före och efter att de fått ny faktisk information.

Across all experiments, we found no corrections capable of triggering backfire, despite testing precisely the kinds of polarized issues where backfire should be expected. Evidence of factual backfire is far more tenuous than prior research suggests. By and large, citizens heed factual information, even when such information challenges their ideological commitments. (Ibid. s. 1. Emphasis added.)

Wood & Porter ställer bland annat frågan

What issues provoke resistance to factual information? Which ideological groups, and members of which parties, are most likely to evince backfire? And which issues provoke which ideological groups to backfire? (Ibid. s. 3. Emphasis added.)

Bägge de här refererade studierna är inom området statsvetenskap (political science) och testar frågeställningarna i relation till svarspersonernas politiska och ideologiska "tillhörighet". Man kan i analogi med dessa studier testa konceptet Referensstatus och olika gruppers och personers reaktion på ny faktisk information om uppslagsverket NE - som i studien Folkbibliotekens texter om NE och studien NE statistik och prismodell. Samma metod har också använts för andra delar i avhandlingen.

Begreppsfrågan. Jag delar Woods & Porters syn att The term ‘backfire effect’ has an ambiguous quality, especially in popular accounts ...(Ibid. s. 2)

Jag använder inte begreppet 'backfire effect' då det i sig antyder att en sådan finns. En mer neutral, men inte lika "catchy" beskrivning är att tala om det jag fortsättningsvis kallar en "Data-dialog".

I en Data-dialog återförs faktisk information till personer eller organisationer som vid tidigare tillfällen ombetts att besvara en eller flera frågor. Inte minst i longitudinella studier är det en intressant metod för att - i denna avhandling - undersöka en Referensstatus föränderlighet.

4.10Etiska frågor

Cresswells 'Research Design' är i första hand skriven för studenter och forskare inom psykologi och sociologi, men har en del avsnitt som är relevanta också i företagsekonomi, ett sådant är forskningsetik.

Ethical questions are apparent today in such issues as personal disclosure, authenticity, and credibility of the research report; the role of researchers in cross-cultural contexts; and issues of personal privacy through forms of Internet data collection. s. 88.

Den 25 maj 2018 infördes den nya europeiska dataskyddsreformen 'General Data Protection Reform' (GDPR) - Se Datainspektionens hemsida. För ökad kunskap om hur denna lag kan påverka forskningen har, bland andra, Lunds universitet upprättat en GDPR-guide. I föregångaren Personuppgiftslagen (PUL) fanns ett antal undantag och såvitt jag förstått kommer vissa sådana att finnas även i GDPR bland annat vad avser forskning. Uppgifter av allmänt intresse kan vara en sådan faktor.

Så här i början av den nya lagen är en viss osäkerhet naturlig och det är möjligt att viss justering av personomnämnande kan komma att ske. I studien om 'Bibblan svarar' nämndes några personer - nu borttagna - vid namn. Dessa var och är publika på den tjänstens sajt. På sidan LäsarkommentarerB citeras en del personer med namn (efter godkännande), andra citat är anonymiserade.

Tyvärr visar forskning att olika former av fusk eller dåliga beteenden är vanligt förekommande. Artikeln 'Scientific misbehavior in economics', Neckar (2014), ref tar bland annat upp frågan om varför unaccepted research practices are employed. Vanliga svar är att trycket att 'publish or parish' har ökat, att komma först med nya resultat är viktigt och att det blivit svårare att få in artiklar i ledande tidskrifter, men Neckar säger också att However, little is known about the link between pressure perceived by researchers and their misbehavior.

Artikelns tabell 1 ('Economist's norms') och 2 ('Economist's own research behavior') är mycket läsvärda och utgör en bra guide både för eget reflexivt tänkande och upptäckt av den egna forskningens medvetna och omedvetna möjliga tillkortakommanden.

Att cirka 96% säger att de väljer ämne utifrån sina personliga intressen och att cirka 67% väljer ämne utifrån möjligheten att få sina studier publicerade är kanske inte så överraskande.

Men i den långa listan i Tabell 2 finns bland annat ...
(3) Built your research on someone else’s idea without giving credit, (4) Generalized your results even though the theoretical framework or the research design for empirical analysis did not allow for it, (5) Copied parts from the work of others without citing, (6) fabricated some data, (7) corrected data to fit the theory, (8) Excluded part of the data (e.g., outliers) without reporting this, (11) refrained from citing results or opinions that are not in line with your own analysis, (12) refrained from checking the contents of the works cited, (13) refrained from citing work in lower ranked journals, which in a ranking from A+to C rank lower than A, (14) presented empirical findings selectively so that they confirm one’s argument och (22) defined the research question according to data availability ... (s. 1751)

Andra etiska aspekter

Hur bör eller ska en forskare förhålla sig till sina uppgiftslämnare vad avser återföring av information och resultat? I en tradition handlade det om att "get your data and get out". I detta synsätt och denna datainsamlingsmetod är avståndet stort mellan forskaren och uppgiftslämnaren. I andra studier kan det finnas en större "närhet" mellan forskaren och uppgiftslämnaren. Underlag för statistik till Statistiska Centralbyrån har lägre närhet än vad till exempel denna avhandling har med flera av "sina" uppgiftslämnare.

Som diskuterats ovan kan återföring av fakta påverka en persons uppfattning i en fråga. Det är viktigt att notera att en eventuell påverkan inte åstadkoms utifrån en en beroenderelation eller allmän argumentation. Varje person och organisation antas göra sina egna sammanvägningar av olika beslutsfaktorer.

Vilka punkter kan vara mina mementon?
Ett forskningsprojekt som har en normativ grund riskerar att välja studier som stärker de deklararade målen. Ett sätt att minska riskerna för subjektivitet är att i väsentlig omfattning göra kvantitativa studier. Hur många folkbibliotek har NE, vem skriver i NE, vad kostar en sidvisning i NE på respektive bibliotek osv.

Om studierna hade baserats på intervjuer med säg 20 personer per studie eller enkäter hade frågor om kodning, bortfall och intervjuosäkerhetsfaktorer - om den senaste punkten se till exempel 'Epistemic Attitudes and Source Critique in Qualitative Research', Schaefer & Alvesson (2017), ref - lämnat större utrymme för medveten eller omedveten snedvridning.

Punkt nummer (12) är värt en kommentar. Man (jag) läser referenser på olika sätt. En del noga medan andra läses mera "diagonalt". Cresswell ovan är endast diagonalläst - vilket ungefär i detta fall kan motsvara en timme, vissa artiklar läses än fortare och andra läses flera gånger. Det är lite som på ett stort museum, man stannar inte lika länge framför alla tavlor.

4.11Guided serendipty

Jag söker tre olika, om än ibland sammanfallande, former av forsknings-förbättrande källor. Den första är vetenskaplig litteratur i böcker och artiklar som stödjer de akademiska intentionerna, den andra är källor som kan stärka projektet BiBB och det tredje är samtal och diskussioner om BiBB och dess forskningsfrågor. Alla tre kräver vad man kan kalla en uppsökande verksamhet under hela processen.

I alla dessa tre vägar finns planerade och oväntade vägar. I 'Slump eller systematik - om effekten av serendipitet i projekt', Rundquist (2007), ref diskuteras begreppet serendipitet ref enW och inte minst betonas att det inte räcker med tillfälligheten, det krävs också skarpsinnet att kunna identifiera lyckosamma tillfälligheter. (s. 53)

Det finns ett det oväntades logik som också skulle kunna kallas för en "guided serendipity". Man kan förbättra sina odds att hitta något oväntat och intressant genom att icke-leta på rätt ställen. Sannolikheten att hitta något är mycket mindre i kvällspressen än på sajter som The Conversation eller TED, eller några av de andra ofta inspirerande sajterna som listas i början på sidan om forskning och samhälle.B Urvalet av platser och samtal beror både på projekt och person.

4.12Storytelling

Det överraskar ingen att flertalet romaner och deckare har en story som gör att man läser och idag allt ofta lyssnar och tittar vidare. Man fångas av en undran om "hur ska det gå för huvudpersonerna, vem gjorde det och hur ska detta sluta"? Lever samhällsvetenskaplig forskning i en annan värld eller finns här inspiration att hämta?

Om forskningen vill nå en bredare publik är storytelling en bra modell. Jag försöker presentera såväl avhandlingen som projektet BiBB som delar i en sammanhängande berättelse. Språk och bilder ska stödja berättandet. Den som blir intresserad av en sida kanske läser tre och den som besökt sajten två gånger kanske återvänder fler gånger och berättar för andra.

En bra story har sin egen dramaturgi, i denna att få en del av en sajt godkänd som avhandling, att i samma flöde kombinera en bredare dialog och en mer traditionell vetenskaplig framställning och vad som då hände, att ha en tydlig konträr uppfattning om hur en tjänst i ett av case-företagen bör utvecklas - där arga juristbrev har sänts mig och kan komma igen, och att väva in en entreprenöriell ambition om ett nytt uppslagsverk. Här och där finns små sidoberättelser om vad som händer när jag frågar och undrar, mäter och publicerar.

4.13Visuell kommunikation

I avhandlingar och forskningsartiklar i företagsekonomi med närliggande områden är visuell kommunikation utöver tabeller och cirkeldiagram i svartvitt ganska ovanligt . Man skulle kunna gå igenom de senaste fem årens artiklar i tio ledande tidskrifter och i ett antal avhandlingar, och troligen finna att det visuella innehållet är lågt. Visuell kommunikation svW tillmäts ringa värde.

Med visuell avses här i första hand statiska bilder och typografisk variation. I en digital forskningspresentation kan man lägga till video, interaktivitet och även audiella möjligheter. Den visuella kommunikationen kan vara rent illustrerande för att väcka intresse och tillföra variation och emfas, men den kan också vara förklarande och ge läsarna en snabb mental karta av en frågeställning eller ett område.

I takt med att betydelsen av forskningens impact ökar, kommer de visuella kommunikationsformerna att öka i såväl betydelse som frekvens och kvalitet.

I artikeln 'Visualizing Our Way through Theory Building', Ravasi (2017), ref argumenteras för att visuell kommunikation också har en funktion inom teoriutveckling.

If visualization is so fundamental to our experience, and if so many of us have recognized and implemented visual techniques in our teaching and learning, why have we so underplayed its role in doing empirical research? When trying to make sense of the qualitative data that my research relies upon, I find visualization invaluable, and, in this brief essay, I would like to make a case for the importance of visualization in building theory from qualitative work. (s. 241)

 Visa mer vertical arrowsSe citat ur artikeln Visualizing Our Way ...

Qualitative research has been described by finer minds than mine as an act of sensemaking—an attempt to bring order to a chaotic flow and mass of cues and experiences, to produce a simplified conceptualization of a portion of social reality. Just like the designers we observed trying to make new sense of people, objects, and spaces, so we were trying to make new sense of how people use visualization processes to support their thinking. Just like those designers gradually shifted from sensemaking to sensegiving, as they became increasingly concerned with presenting a plausible and defensible “story” to their clients, so our analytical efforts constantly kept in mind the need to persuade our editor and reviewers of the plausibility of our interpretations... (s. 241)

Efterhand kommer allt mer visuell kommunikation att införas på denna sajt.

4.14Digital presence och the Long Tail

Man kan nog säga att alla företag och organisationer av "någorlunda storlek" idag är medvetna om att de behöver en digitala närvaro även om det kan vara oklart hur denna ska ut och utvecklas. I Internetvärlden tenderar den mesta uppmärksamheten och de flesta affärerna att gå till ett fåtal aktörer. Utvecklingen följer en Zipf-kurva svW såväl mellan sajter som inom sajter. Sannolikt fungerar citeringslogiken av akademisk forskning på ett liknande sätt. Enligt den logiken blir det inte lättare för nya forskare att bli citerade. Å andra sidan finns nya publicerings- och kommunikationsmöjligheter och trots allt digitala sökbara arkiv.

I en uppmärksammad artikel i Wired 2004 och i boken 'The Long Tail: Why the Future of Business Is Selling Less of More' skrev Anderson (2006), ref om The long Tail enW. Amazon.com kan till skillnad från en fysisk bokhandel sälja en sammanlagt stor volym av många lågsäljande verk.

Normalt har en avhandling ingen digital närvaro - med undantag för publicerade artiklar - förrän efter disputationen. Och då i "det stora Pdf-arkivet". Via en digital avhandling ökas den digitala närvaron och kan bli en plattform för mer interaktion och nya kontaktmöjligheter. Man kan tala om en ökad "Findability".

Ett sätt att öka sin forsknings Findability är att arbeta med Search Engine Optimization (SEO). Det finns ett stort antal utmärkta sajter som beskriver hur detta kan gå till. I alla delar av BiBB ingår detta som en viktig punkt och är en bra metod för att öka projektets och min forsknings impact. Man kan lätt se hur en rad ändringar slår igenom - upp eller ner - i Googles söksvar.

4.15Online research methods (OnReM)

Det är skillnad mellan online research methods (OnReM) och Webbavhandlingar. OnReM är ett brett spektrum av metoder för att samla data via webben och Internet. Webben är en applikation på Internet som också transporterar enorma mängder data via andra gränssnitt. I dagligt tal kallas ofta webben för Internet men det är mer korrekt i ett forskningssammanhang att särskilja de båda. Data som genereras via machine-to-machine avläsning kan transporteras över Internet för att i ett senare skede processas i analysprogram och därefter visas i en webbapplikation eller annat format. Webbavhandlingar är ett format för presentation och kommunikation av forskning och forskningsresultat.

Samhällsvetenskaplig och annan forskning använder i stigande grad OnReM för att fånga data - i realtid. Epidemiologer kan se mönster för smittspridning via poster på Facebook, Google ser direkt söktrender i världens alla länder och så vidare i en närmast oöverskådlig mängd. Första kapitlet i The Sage Handbook of Online Research Methods Fielding N., Lee R. M., Blank G. (2008), ref. (570 s.) heter The Internet as a research medium

It is hardly an exaggeration to observe that the Internet has had, is having, and will have a major impact on research methods at every stage of the research process, and beyond. (Ibid. s. 3)

I bokens inledning refereras till den franske filosofen med mera Bruno Latour enW som i artikeln Click era spawns a data-rich world, Times Higher Education, (2007) ref. skriver att

text

4.16Droppmetoden och impact

spridning av idéer

Grunden i detta avsnitt är en klassisk sentens och två böcker: 'Diffusion of Innovations' Rogers (1962), ref och 'Crossing the Chasm', Moore (1991), ref och sentensen 'Gutta cavat lapidem non vi, sed saepe cadendo' - Droppen urholkar stenen, inte genom sin tyngd utan genom att ofta falla.

Dessa tre referenser hänger samman genom att Moores bok om hur framför allt nya (högteknologiska) företag ska hitta sina första kunder och sedan överleva till nästa och större grupp av intressenter har sin bas i Rogers klassiska verk. Alla idéer sprids enligt en logistisk funktion, det som skiljer är spridningshastigheten. Detta gäller även om produkten eller tjänsten kan sägas vara "färdig". Sentensen uttrycker EN metod att påverka kurvans lutning.

Diffusionskurvan enW används för att beskriva introduktionen av något nytt eller annorlunda. Men finns det en kurva / en ekvation som kan fånga hur något upphör. Man kan beskriva både en logik - till exempel nätverkseffekten - bakom spridningen av Facebook, men det finns kanske också en logik för volymen personer som lämnar Facebook.

Det jag kallar Droppmetoden har två delar. Det ena är att åskådliggöra en fråga, ett koncept på flera olika sätt. Flera delstudier undersöker frågor som på olika, men besläktade sätt, belyser hur konceptet Referensstatus fungerar i praktiken. Den andra delen i Droppmetoden är att fortsätta datainsamlingen längre än vad som behövs för själva analysen. Skälet till detta är att varje interaktion med en intressent på något sätt bidrar till att påverka den andre. Av samma skäl finns det anledning att återföra en studies resultat till olika intressenter. Påverkan är en del i en diffusionsprocess.

4.17Think och Think different och Reflexive thinking

Reflektioner om tänkandet tar sig många former. I en avhandling i företagsekonomi är det intressant att peka på några exempel och relatera dessa till hur man inom samhällsvetenskap och ämnet företagsekonomi idag ofta skriver om tänkandet. Variationer på "Konceptet Think" har en lång historia i näringslivet och inom företagsekonomi.

IBM THINK

Thomas J. Watson som ledde IBM från 1914 till 1956 introducerade 1911 det lakoniska mottot THINK enW. Bilden är från IBM:s ledarskapsforum 2011. Detta motto finns i ett mycket stort antal i många variationer i företaget.

At an uninspiring sales meeting Watson interrupted, saying 'The trouble with every one of us is that we don't think enough. We don't get paid for working with our feet — we get paid for working with our heads'. Watson then wrote THINK on the easel. Källa: Wikipedia.

Apple Think different

Think different.

Det är inte svårt att föra Apple - något 'Appl-ish' - på tal när man forskar om nya koncept, marketing, ledarskap och andra vanliga ämnen i företagsekonomi. Här symboliseras denna mångfald av Apples kampanj 1997-2002 'Think different.'. En intressant artikel berättar om kampanjens tillkomst The real story behind Apples Think different kampanj. Men företaget har länge efter denna kampanjs slut lyckats förmedla en bild av att de i så många aspekter står för något 'Different'.

 

Universitetshuset i Lund

Universitetshuset i Lund får symbolisera tänkande i ett akademiskt perspektiv.
Många forskare inom olika discipliner har under senare år talat om ett "reflexivt tänkande" som uttryck för att man inte bara reflekterar över ämnet, utan också analyserar hur själva reflektionen förhåller sig till den reflekterande och dennes världsbild, antaganden och ökande (själv)insikter. Två exempel är 'Reflexivity: recursion and relationality in organizational research processes', Hibbert et al. (2010), ref och 'Reflecting on Reflexivity: Reflexive Textual Practices in Organization and Management Theory', Alvesson et al. (2008), ref.

Man kan fråga om skillnaden mellan ett avancerat tänkande inom företag, organisationer och till exempel reflexiv forskning i företagsekonomi?
Innan jag kommenterar den frågan kan det vara intressant att referera till
'Has Management Studies Lost Its Way? Ideas for a More Imaginative Research', Alvesson et al. (2013), ref. Författarnas utgångspunkt är - och utöver egna observationer citeras flera andra med samsyn i frågan ...

Despite all the good and rigorous research being produced, there is a broadly shared sense of a troubling shortage of novel ideas and really strong contributions within management studies. (s. 128)

I artikeln sägs vidare att forskningen inom Organization and Management theory (OMT) helt är fokuserad på inkrementella forskningsbidrag och att innovativ, intressant och betydelsefull är mycket sällsynt. Många ledande tidskrifter har en policy som medverkar till detta och en faktor som nämns är att ... a requirement of a systematic and overly pedantic vacuum cleaning of existing literature, as a way to show how one’s own study contributes to existing literature. (s. 133). Författarna efterlyser en helt annan modell ...

... the most important issue for getting management studies back on track is to shift away from the current focus on paper production to the production of more innovative and influential ideas and theories that can make a significant difference to both theory and organizational practice. Encouraging such work requires a substantial rethinking and reworking of institutional conditions, professional norms, researchers’ identity constructions, and methodologies for theory development. (s. 141)

Det kan finnas ytterligare något som förklarar varför forskarna inte skapar mer bra teori: att innovativt lagda personer inte attraheras längre av en akademisk karriär. Arbetsillkoren har försämrats kraftigt och nya mer intressanta och lönsamma alternativ lockar allt fler.

En kombinatorisk reflektion: OMT-forskningen gör få innovativa framsteg, flera institutionella faktorer - på olika nvåer - försvårar en förändring till det bättre, många demokratier hotas av narcissistiska lögnare som presidenterna Trump (se fact-checking på Washington Post) och Erdogan i Turkiet, och intervjun med Mintzberg ovan - Wake Up! The World Is Out of Balance and If You Do Nothing You Are Part of the Problem. Om man lägger dessa 'punkter' på bordet är det IMHO svårt att undgå tanken att det finns ett stort behov av nytänkande inom bland annan företagsekonomisk forskning.

Man kan självklart argumentera för att det behövs bättre och mer intressanta teorier, men det är inte givet att fördjupade studier av meningen och innebörden av till exempel reflexivt tänkande kommer att bidra till att lösa samtidens omfattande problem. Det behövs nog ingen ny subspecialiserad 'Journal of Reflexive Methods in Social Science'.

Där det akademiska tänkandet (forskningen) kan ha som mål att kommentera och ibland utveckla teorier och metoder, har det avancerade tänkande inom företag och organisationer som mål att förbättra och förändra något som i bästa fall tillför värde i form av bättre tjänster och produkter. Själva tankeprocesserna är nog inte så olika, det är i första hand målen som skiljer.

Min ambition är att vara både reflekterande - och tänka reflexivt - och påverka och utveckla något lite innovativt.

Om att skapa teori från ett fåtal case-företag

I företagsekonomisk forskning är det mycket vanligt att man relaterar sina teoretiska ansatser och idéer till data man erhåller i samarbete med några företag eller organisationer. Situationen är annorlunda om antalet case är få och man dessutom inte har någon överenskommen relation med case-företaget. Jag kallar det senare för Case Impact Studies.

Om man med teori avser en explicit utsaga med ett konsekvent prediktivt och reproducerbart värde är detta kanske inte möjligt vare sig med utgångspunkt från ett enda eller ett fåtal case-fall. Det är överhuvud taget inte lätt att producera teori med stort T inom samhällsvetenskap. Det kan var mer meningsfullt att diskutera i vilken omfattning studier med ett fåtal case bidrar till den 'akademiska diskursen' - här avses summan av teori, metod, nya fakta och den akademiska dialogen.

4.18Intern konsistens

I ett vardagligt språk kan man fråga om en modell, en tjänst eller annat "hänger ihop". Är det begripligt vad som avses, är det trovärdigt och är det hållbart för att nämna några frågor man mer eller mindre automatiskt ställer. I den akademiska världen (obs, skriver inte diskursen) uttrycks detta i andra termer.

Är de begrepp och koncept som används tillräckligt väl definierade, används dessa på ett konsekvent sätt i framställningen (artikeln, boken eller avhandlingen, är de logiskt ordnade? Om dessa frågor skriver Badersten bland annat ...

Är argumentaationen logiskt sammanhängande? Är argumentationen konsekvent utformad och konsistent i sina olika delar eller finns det interna motsägelser i resonemanget? Finns alla led i argumentationen med? ... I stor utsträckning handlar det här om att den normativa utsagan skall vara korrekt från språklogisk och argumentationsanalytisk utgångspunkt. (Ibid. s. 74)

I en tryckt avhandling finns en etablerad linjär form för en avhandlings kapitelordning och den är tänkt att läsas från kapitel 1 och framåt. I en Webbavhandling finns en relativ ordning, men läsaren kan i högre grad och lättare välja sin egen ordning.

Publicerades: 30 mars 2018.   Uppdaterad senast: den 22 januari 2020



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/