Avhandling i företagsekonomi


Forskningsmetoder

Avhandlingens forsknings- och arbetsmetoder är valda utifrån avhandlingens mål, den vetenskapliga ramen och strategin för kommunikation och påverkan.

Ett uppslagsverks Referensstatus och dess föränderlighet är ett centralt tema i avhandlingen. Alla studier och datainsamlingar är gjorda för att öka förståelsen av detta tema och relatera analyser och resultat till etablerade affärsmodeller för uppslagsverk och till den normativa modellen e-Diderot för ett nytt för alla fritt artikelsignerat uppslagsverk.

Avhandlingens olika forsknings- och arbetsmetoder presenteras i huvudsak i nedanstående kapitel.

  1. Metoder för avhandlingens 14 studier:  i detta kapitel.
  2. Fallstudiemetoden Case Impact Studies:  i Case Impact Studies.
  3. Metoder för webbformatet:  i Formatet Webbavhandling.
  4. Metoder och strategi för kommunikation och påverkan:  i Relevans och impact.
  5. Metod och strategi för kommersialisering av innovationen BiBB:
    i Sociala innovationer och BiBB.

5.2Tvärvetenskapliga ansatser

Lunds universitet och andra högskolor, Vetenskapsrådet och andra finansiärer, politiker och andra beslutsfattare är positiva till tvärvetenskapligt arbete. Att sådan forskning är viktig och inte sällan nödvändig för att förstå komplexa samband som berör många discipliner betyder inte att det är enkelt eller uppskattat i praktiken. I realiteten är det betydligt mer komplicerat och kräver mer arbete än inomdisciplinär forskning vilket bland annat sägs i artikeln 'Tvärvetenskap kräver tid och centrala medel' (LUM, 2018. ref+) i Lunds universitets tidning LUM.

I artikeln 'Några nedslag i en tvärvetenskaplig karriär' (Crona, 2017. ref+) sägs att Jag tror att många av samhällsutmaningarna vi står inför bara kan angripas med en tvärvetenskaplig ansats. Men författaren ser en rad problem

Det första gäller hur innovationen, nyttan och det vetenskapliga bidraget av tvärvetenskapliga ansatser presenteras för en utvärderingspanel som i huvudsak består av inomdisciplinära experter. (Ibid.)

Som sägs och visas i kapitlet Sociala innovationer och BiBB: alla definitioner har intressenter. Några hävdar att tvärvetenskap betyder samverkan mellan företrädare för skilda discipliner medan andra kan hävda att denna också kan utövas av enskilda personer som på ett adekvat sätt använder metoder och synsätt från andra forskningsfält. Tvärvetenskapliga ansatser kan sägas vara en term för att beskriva olika former av vidgade referenser som enskilda forskare kan göra. I en doktorandutbildning är denna form av breddning en bra investering för framtiden. Både som bildning och som förberedelse för att senare kunna delta i större tvärvetenskapliga projekt.

Min avhandling har en tvärvetenskaplig ansats med synsätt, metoder och referenser från IT, humaniora, filosofi, immaterialrätt och sociologi med flera.

5.3Flerdimensionella studier

Till ett forskningslabb inkommer ett okänt föremål och en begäran om en så fullständig analys som möjligt. Till sitt förfogande har undersökningsledaren en rad verktyg och metoder. Några kräver specialister.

Objektet kan mätas, vägas, analyseras kemiskt för en grundämnesprofil, kol 14 dateras om där finns organiskt material, röntgas och kanske analyseras i ett svepelektronmikroskop. Man kan analysera fyndplatsen, jämföra med andra fynd och kanske prova några nya analysmetoder. Objektet får efterhand en samlad story utifrån många perspektiv och kan i bästa fall placeras i en större kontext och bli en pusselbit i ett mönster - en teori.

Det största objektet i avhandlingens "labb" är uppslagsverket NE, bolaget NE och deras olika affärsmodeller genom åren.

Grundproblemet var och är att objektet NE är slutet och lågtransparent. NE är en betaltjänst men även med rätt att läsa innehållet är möjligheterna till en mer systematisk förståelse begränsade. Detta och att jag inte har något samarbete med NE - vi har helt olika syn på uppslagsverket NE:s kvalitet och framtid - framtvingade en rad analyser från utsidan. Jag kallar metoden för Case Impact Studies och den är mycket annorlunda än den helt dominerande - och oftast enda - metoden i forskningslitteraturen för fallstudier. I denna diskuteras hur en samverkan med en verksamhet kan och bör se ut. Fallstudier med ett större eller stort antal fall är en annan kategori.

Mina frågor och metoder för att förstå objektet NE är enkla och prioritet har med något undantag givits åt kvantitativa data. Datainsamlingen har varit mycket omfattande, inte okomplicerad, utsträckt i tiden och är delvis svår att reproducera.

Studierna om användarstatistiken för NE på folkbiblioteken och longitudinella data för folkbibliotekens abonnemang på NE är tydliga tecken på en bredare allmänhets minskande intresse för NE och dess sjunkande Referensstatus. Att via intervjuer eller på annat sätt undersöka vad människor i allmänhet anser om NE eller NE i jämförelse med Wikipedia har inte bedömts som tillräckligt adderande - vare sig praktiskt eller teoretiskt - för att bli en egen studie.

För att få en faktabaserad bild av NE:s kvalitet, Referensstatus och användning formulerades en rad frågor vilka utvecklades i 14 studier, exempelvis ...

I kapitlet Modell för studier finns en överblick av studiernas syften, metoder och resultat med mera. Där finns också en diskussion om urvalet av studier.

5.4Tidigare forskning och forskningseffektivitet

Till vilken tidigare forskning ska en avhandling referera och hur relatera den forskningen till det egna arbetet?

Forskningslitteraturen inom alla områden växer kraftigt och en vanlig modell är att göra intressesilon smalare och försöka fånga "allt" inom detta område. Det är ingen hållbar strategi och den har över en viss volym, givet rimligt urval, en avtagande marginalnytta. En drivkraft bakom en fånga "allt" strategi är en forskningsversion av FOMO (Fear of Missing Out) enW. Min modell är mer satisfierande än maximerande. Det är inte heller givet att "automatiskt" referera till de mest citerade artiklarna då nya och ibland mer intressanta studier ännu inte hunnit avancera i den internationella citattävlingen. Frågan om djup versus bredd i valet av referenser kan bli en falsk och ofruktbar motsättning.

I denna avhandling i företagsekonomi är tidigare forskning om affärsmodeller - speciellt Business Model Innovations, och uppslagsverk fokala referensområden. Flera andra forskningsfält bidrar med kompletterande referenser.

5.5Normativ forskning

Normativ forskning har det önskvärda eller något som kan anses vara önskvärt som utgångspunkt till skillnad från något som de facto redan är. 'Normativ metod: att studera det önskvärda', Badersten (2005).

... jag anser det vara en central och angelägen uppgift för samhällsvetare att ägna sig åt sådan normativ analys, det vill säga att på ett vetenskapligt sätt problematisera och rationellt argumentera för ställningstaganden i värdefrågor; ty huvuddelen av våra samhällsfrågor har värdemässig innebörd. (Ibid. s. 7)

Badersten anför, och refererar till flera forskare, att Många skulle dessutom hävda att det just är kombinationen av normativa, empiriska och konstruktiva frågeställningar som gör samhällsvetenskapen särskilt intressant (Ibid. s. 41)

Avhandlingen har en tydlig ambition att vara
normativ, empirisk och konstruktiv.

Inom statsvetenskap - där Badersten är verksam - är normativa frågor vanliga. Vad menas med en demokrati och dess facetter eller vad kan menas med ett "rättvist" samhälle? Men vilka är de normativa frågorna i företagsekonomi och mer specifikt i denna avhandling? Kort parentes, avhandlingen är inte induktiv och söker teoribyggande från neutrala observationer utan har en normativ modell om uppslagsverk som bas för studier, diskussioner och teoretisk reflektion.

5.5.1Från ex-post analyser till medskapande

Ett huvudbudskap i 'Designing Reality: How to Survive and Thrive in the Third Digital Revolution', Gershenfeld et al. (2017) är att samhällsforskningen inte bör nöja sig med rollen att i efterhand dokumentera vad som har hänt utan måste ha en mycket mer proaktiv roll för att stärka de goda effekterna och minimera de dåliga. Gershenfeld skriver

Today the founding scholars and socially aware writers who documented the impacts of technology on society are correctly honored as pioneers - defining new fields of study and bodies of litterature. Yet their approach to technology of the industrial revolution was centered on observing and addressing its impacts after the facts. (Ibid. s. 122)

Gershenfeld kallar den typen av samhällsforskning för Path observation och kontrasterar detta mot Path-creation vilket han och medförfattarna anser är centralt för att hantera framväxande teknologier.

Gershenfeld, som är Director för MIT:s Center for Bits and Atoms använder lokal 3D-produktion av fysiska objekt - som enligt Gershenfeld väsentligt kommer att förändra världen, som ett exempel på sin syn på samhällsforskarens roll och uppgift. Han redogör också för det välkända faktumet att en organisation tenderar att följa sin ursprungliga riktning, de är Path dependent och i grunden reaktiva och därmed förstärks "path observations".

This observation is strongly enforced in the social sciences through peer review and other mechanisms. Path observation, of course, is necessary, but not sufficient if the social sciences are to take a leadership role in helping to shape a world of accelarating technologies. (Ibid. s. 123)

Freds- och samhällsforskaren Johan Galtung enW skriver i 'Peace research: Past Experiences and Future Perspectives'. (Galtung, 1971) om forskarens "desire to participate, to practice, to be relevant".

The world has changed during the 1960; so has our thinking about the world, as has the thinking and the practice connected with peace research in particular and social science in general. As it develops, it will probably become increasingly dissatified with the traditional servant role ascribed to the science by Max Weber as the man who provides insights in the means after the politicians have defined the end. In this challenge lies something very healthy: a desire to particpate, to practice, to be relevant (Ibid s. 261).

I 'Empiricism, Criticism, Constructivism: Three Aspects of Scientific Acticity' (Galtung, 1975) analyseras och diskuteras bland annat relationerna mellan Data, Teori och Värderingar. (Ibid. s. 41 ff.)

science triangle galtung     research triangle schlasberg
The science triangle. Galtung (1975) The science tethraeder. Schlasberg (2018)

Galtungs figur 'The science triangle' är en bild av relationerna mellan empiricism, criticism och constructivism. Min figur, som bygger på Galtungs, har placerat 'Values' och 'Data' i pyramidens botten. Pilarna tillför ett tidsperspektiv och avser att visa att 'Values' i en forskningsprocess är relativt stabila, medan tillförsel av nya data kan förväntas bidra till att förbättra en teoretisk förståelse.

5.6e-Diderot - en normativ modell för uppslagsverk

Modellen e-Diderot bygger på att den breda och genomgripande digitala omvandlingen i grunden har ändrat förutsättningarna för hur ett uppslagsverks trovärdighet - dess Referensstatus etableras och förändras. Kraften i denna transformation tvingade och tvingar de företag som producerar och marknadsför uppslagsverk - som idag är en tjänst - att utveckla såväl vad som idag kan menas med ett uppslagsverk som sina affärsmodeller. Eller lägga ner, i en eller annan form.

Med e-Diderot som bas kan man utvärdera redan etablerade uppslagsverk, hur dessa har förändrats och hur deras affärsmodeller kan förväntas fungera. e-Diderot är också en modell på vilken man kan konstruera olika nya typer av uppslagsverk. BiBB är ett exempel, andra är möjliga.

I kapitlet e-Diderot diskuteras hur modellen är konstruerad och bland annat i vilken grad den kan sägas vara allmängiltig.

5.7Teknologi och format

format

En tryckt bok är en del i en teknologi och en webbavhandling ingår i en annan teknologi - "computing". Bilden visar att en bok kan ha olika format, men de ingår har bägge i samma teknologi och bokens avgörande kännetecken och läses på liknande sätt.

Inom "computing" finns också olika format till exempel dator, mobiltelefon, 'paddor' med mera. En webbavhandling läses på ett annat sätt än en tryckt avhandling men på liknande sätt inom sin teknologi, sin form. Det finns inget innehåll som är "neutralt" i relation till i vilken teknologi det publiceras.
Innehåll färgas av sin teknologi och till del också av teknologins format.

Inbäddad i webbavhandlingar finns en rad metoder för åstadkomma en del av det som är möjligt i den teknologiska formen. Dessa metoder diskuteras i kapitlet Formatet Webbavhandling.

5.8Longitudinell metod

För att utvärdera föränderligheten av uppslagsverket NE:s - eller något annats - Referensstatus krävs datainsamling som sträcker sig över flera år. Den teoretiska aspekten på dessa longitudinella studier är att de avspeglar förändringarna i Referensstatusen som på ett eller annat sätt, kanske med viss fördröjning, kommer att påverka affärsmodellen för - i detta fallet NE - uppslagsverk.

Avhandlingen innehåller både statiska studier - beskriver något vid ett visst tillfälle, fryst i tiden - och longitudinella studier. Studien om 5.000 artiklar i NE 2011 och Jämförelsen mellan NE och Wikipedia 2016 är exempel på statiska studier. Det görs ingen årlig uppföljning av om studiens 150 referensartiklar har uppdaterats. Andra studier är longitudinella som vilka 'Folkbibliotek som abonnerar på NE' och en studie som analyserade alla 'Nya uppslagsord i NE' (över 12 månader 2018/19).

Målet i 'Longitudinal Research: The Theory, Design and Analysis of Change', (Ployhart & Vandenberg, 2010) är att provide a single descriptive source for organizational scholars wishing to design or evaluate longitudinal research. Det understryks att det finns en lång rad såväl teoretiska som praktiska frågor att beakta. Bland dessa är urvalet av variabler som ska mätas, hur många mätningar som ska göras, hur långt det ska vara mellan dessa, 'confounding / störande' faktorer och den statistiska variationen - är den linjär eller ej.

Författarna skiljer mellan longitudinal research som är 'descriptive' och den som är 'explanatory' och säger att den förra ofta är nödvändig för den senare.

Se citat om Descriptive and Explanatory methods ...

Descriptive longitudinal research seeks to illustrate how a phenomenon changes over time. In descriptive longitudinal research, the researcher attempts only to describe the form of change over time (e.g., linear or nonlinear). In contrast, explanatory longitudinal research seeks to identify the cause of the change process by the use of one or more substantive predictor variables or how the change process in a substantive variable predicts other substantive variables of interest.

Both descriptive and explanatory research have a place, and both are important to consider when conceptualizing longitudinal research. Indeed, it is usually necessary to first have an accurate description of the change trend before one can attempt to explain it. Therefore, before the first wave of data is collected, one should conceptualize the form of change in the substantive variables of interest and then formulate the theoretical causes of change in those variables.

5.9Återföring av fakta som forskningsmetod - en "Facts effect"

För att testa ett större (>50) antals organisationers reaktion på ny faktisk information om NE har jag i en del studier vid en (återkommande) begäran om aktuella uppgifter haft en länk till tidigare års resultat i frågorna eller annan faktisk information. Jag kallar detta för the "Facts effect". Metoden är motsatsen till "The Backfire effect" som blev mycket uppmärksammad 2010 genom en studie där det hävdades att återföring av fakta hade motsatt förväntad effekt.

Metoden "Facts effect" har bland annat använts i studierna NE statistik,   Folkbibliotekens texter om NE och NE: abonnemang.

I en artikel i den statsvetenskapliga tidskriften Political Behavior 'When Corrections Fail: The Persistence of Political Misperceptions' (Nyhan & Reifler, 2010) undersöker författarna om introduktion av nya fakta - i deras studie att inga "weapons of mass destruction" (WMD) hittades efter invasionen av Irak 2003 - fick svarspersonerna att ändra uppfattning om dessa vapens existens.

Studien visade att många som blev informerade om att man efter kriget inte hittade några WMD ökade sin tro på att det funnits WMD i Irak.

However, individuals who receive unwelcome information may not simply resist challenges to their views. Instead, they may come to support their original opinion even more strongly — what we call a "backfire effect." (Ibid. s. 307, min emfas)

Författarna diskuterar också annan forskning som betonar skillnaden mellan att vara oinformerad och att vara felinformerad.

Begreppet 'Backfire effect' fick stor genomslagskraft i forskarvärlden, (13.000 nerladdningar hittills), och har använts av många journalister och andra för att säga att vi lever i en "post-factual world". För en aktuell (2018) artikel i ämnet se - The Conversation om 'fact-checking' och dess begränsningar.

Enintressant fråga är om deras studie bekräftas av andra studier? Svaret är nej.

(Wood & Porter, 2010. ref+) redovisar i artikeln 'The Elusive Backfire Effect: Mass Attitudes’ Steadfast Factual Adherence' en omfattande studie där 10.100 personer fick ta ställning till 52 frågor of potential backfire före och efter att de fått ny faktisk information.

Across all experiments, we found no corrections capable of triggering backfire, despite testing precisely the kinds of polarized issues where backfire should be expected. Evidence of factual backfire is far more tenuous than prior research suggests. By and large, citizens heed factual information, even when such information challenges their ideological commitments. (Ibid. s. 1, min emfas)

Wood & Porter ställer bland annat frågan

What issues provoke resistance to factual information? Which ideological groups, and members of which parties, are most likely to evince backfire? And which issues provoke which ideological groups to backfire? (Ibid. s. 3, min emfas)

Begreppsfrågan. Jag delar Woods & Porters syn att The term ‘backfire effect’ has an ambiguous quality, especially in popular accounts ...(Ibid. s. 2)

Begreppet 'Backfire effect' kan sägas vara en negativ effekt av nya fakta. Den positiva effekten av nya fakta kan inte refereras till som frånvaron av en Backfire effect utan det behövs ett begrepp som indikerar en positiv effekt av nya fakta. Jag kallar detta för en "Facts effect". Att nya fakta till dominerande del inte leder till en ännu mer felaktig uppfattning gör att namnet "Facts effect" böra vara den normala (default) beydelsen. Att nya fakta däremot ofta inte leder till att "man" ändrar sin uppfattning - i faktas riktning - är en annan diskussion. Detta gäller också det som ofta kallas "intervjueffekten" vid kvalitativa studier. I viss forskning vill man minimera intervjuareffekten medan man vid metoden "Facts effect" vill pröva effekten av en avsändares (forskares) medföljande information. Bägge metoderna kan anses vara vetenskapliga.

För att undersöka uppslagsverket NE:s Referensstatus och dess föränderlighet visade sig metoden "Facts effect" vara intressant och givande.

5.10Studiers reproducerbarhet som mervärde

Inom medicin och naturvetenskap anses en studies reproducerbarhet var ett tecken på vetenskaplighet. Den lavinartat ökande forskningslitteraturen har också medfört ökat intresse för studiers reproducerbarhet och vetenskapliga tillförlitlighet. En bra och omfattande beskrivning av frågeställningen finns i Stanford Encyclopedia of Philosohy - 'Scientific reproducibility' (Fidler F. och Wilcox J., 2018. ref+).

Tidskriften Nature hade 2018 ett specialnummer Challenges in irreproducible research (Nature, 2018. ref+). Det innehåller ett tiotal artiklar, som än om fokus är på naturvetenskap, är intressant även för forskare inom samhällsvetenskap. Vissa misstag och beteenden är allmänmänskliga vilket diskuteras i artikeln How scientists fool themselves – and how they can stop. I en av artiklarna Reproducibility: A tragedy of errors diskuteras bland annat hur ovilliga många tidskrifter är att ta in rättelser eller ta bort (retract) felaktiga artiklar.

Samhällsvetenskaplig forskning är ofta kvalitativ eller detta i kombination med kvantitativa data. Det ligger i sakens natur att det är svårt eller ibland omöjligt att reproducera kvalitativ forskning. Dessa frågor diskuteras i artikeln 'Transparency and replicability in qualitative research: The case of interviews with elite informants' (Aguinis H. och Solarino A. M., 2019. ref+). De har bland annat utvecklat en modell i 12 punkter för att utvärdera kvalitativa studiers transparens. Här citeras artikelns sammanfattning i vilken bland annat står ... [i]t is critical that published articles be transparent in terms of what has been done, why, and how.

Managerial summary

If organizations implement practices based on published research, will they produce results consistent with those reported in the articles? To answer this question, it is critical that published articles be transparent in terms of what has been done, why, and how. We investigated 52 articles published in Strategic Management Journal that reported interviewing elite informants (e.g., members of the top management team) and found that none of the articles were sufficiently transparent. These results lead to thorny questions about the trustworthiness of published research, but also important opportunities for future improvements about research transparency and replicability. We offer recommendations on 12 transparency criteria, and how to measure them, that can be used to evaluate past as well as future research using qualitative methods. (Ibid.)

Som jag ser det är reproducerbarhet i samhällsvetenskap mer komplicerat och av en annan natur än möjligheten att "göra om" en studie inom till exempel kemi eller genetik. Ju längre tiden går mellan originalstudien och en senare version desto mer olika är förutsättningarna. Detta understryker vikten av frågor om det är "rätt" studier som är gjorda för att förstå ett fenomen eller om delvis nya studier kan tillföra intressanta resultat och i viss mån "ersätta" originalstudien. Denna blir då en byggsten som utgör grund för nästa lager av vetande.

I alla studier i avhandlingen finns en punkt (nr. 8) 'Reproducerbarhet' som kort berör om en studie är reproducerbar och förutsättningarna för en sådan. Flera studier i avhandlingen går inte att reproducera då det som studerades är ändrat i verkligheten - till exempel i studierna NE:s referensstatus på bibliotek och NE: abonnemang.

5.11Värdegrund, etik och framtid

Ett forskningsprojekt som delvis har en normativ grund - till exempel att alla bör ha en likvärdig tillgång till ett modernt allmänt uppslagsverk med signerade artiklar - riskerar att välja studier som stärker denna grund. Ett sätt att minska riskerna för subjektivitet är att göra ett stort antal studier som med olika metoder belyser avhandlingens område. En transparent avhandlingsprocess bidrar också till att minska dessa risker.

Uppslagsverket BiBBB är inte en konkurrent till uppslagsverket NE, vare sig idag eller på längre sikt. Olikheterna är så väsentliga att de verkar i olika kategorier. NE-relationen berörs mer i Case Impact Studies.

Reflektioner om tänkandet är inte bara en akademisk specialgren utan har också en intressant historia i företagsvärlden som följande två exempel får illustrera.

IBM THINK

Thomas J. Watson som ledde IBM från 1914 till 1956 introducerade 1911 det lakoniska mottot THINK enW. Bilden är från IBM:s ledarskapsforum 2011. Detta motto finns i många variationer i företaget.

At an uninspiring sales meeting Watson interrupted, saying 'The trouble with every one of us is that we don't think enough. We don't get paid for working with our feet — we get paid for working with our heads'. Watson then wrote THINK on the easel. (Ibid.)

Apple Think different

Think different(ly), no - "Think different."

Det är närliggande att föra något 'Appl-ish' på tal när man forskar om nya koncept, marketing, ledarskap och entreprenörskap. Här symboliseras denna bredd av Apples kampanj 1997-2002 'Think different'. Företaget har långt efter den kampanjens slut lyckats förmedla en bild av att de i många aspekter står för något 'Different'.

5.11.1Akademisk nyorientering

I 'Reflecting on Reflexivity: Reflexive Textual Practices in Organization and Management Theory' (Alvesson et al. 2008) talar författarna om två typer av reflexivitet: D-reflexivity och R-flexivity. Den första har karaktären av att utmana och ibland dekonstruera dominerande föreställningar och teorier, medan den senare har en annan ambition ...

R-reflexivity is about developing and adding something; the R-reflexivist is in the construction rather than demolition industry. It means bringing in issues of alternative paradigms, root metaphors, perspectives, vocabularies, lines of interpretation, political values, and representations; re-balancing and reframing voices independently of data in order to interrogate these data in a more fundamental way. Instances of alternative constructions and reconstruction of fundamental elements of the research project are central to these reflexive practices. (Alvesson et al., 2008 s. 494, min emfas.)

Behovet av nyorientering i företagsekonomisk forskning diskuteras i 'Has Management Studies Lost Its Way? Ideas for a More Imaginative Research' (Alvesson et al., 2013)

Despite all the good and rigorous research being produced, there is a broadly shared sense of a troubling shortage of novel ideas and really strong contributions within management studies. (Ibid. s. 128)

I artikeln sägs vidare att forskningen inom Organization and Management theory är helt fokuserad på inkrementella (mindre och stegvisa) forskningsbidrag och att innovativ, intressant och betydelsefull är mycket sällsynt. Många ledande tidskrifter har en policy som medverkar till detta och en faktor som nämns är att ... a requirement of a systematic and overly pedantic vacuum cleaning of existing literature, as a way to show how one’s own study contributes to existing literature. (Ibid. s. 133)

Författarna efterlyser förändring och en annan modell ...

... the most important issue for getting management studies back on track is to shift away from the current focus on paper production to the production of more innovative and influential ideas and theories that can make a significant difference to both theory and organizational practice. Encouraging such work requires a substantial rethinking and reworking of institutional conditions, professional norms, researchers’ identity constructions, and methodologies for theory development. (Ibid. s. 141)

Min avhandling är ett experiment i den andan.

Publicerades: mars 2018.   Uppdaterad: 19 april 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 39 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/