Avhandling i företagsekonomi  (till förordet)


Forskningsfrågor och mål

Det är en naturlig del i skapande arbete - konstnärligt eller vetenskapligt - att förhålla sig till det normala och etablerade. Och därutöver ifrågasätta och utmana detta genom att tillföra ett nytt perspektiv och nya fakta.

Ett exempel från konstvärlden är René Magrittes perspektivförskjutningar och överraskande kombinationer av det i sig normala. Jag har uppdaterat målningen Golconde med ett modernt genusperspektiv.

Magritte - Golconde      remix magritte-golconde
Golconde R. Magritte (1953) Golconde updated. J. Schlasberg (2015)

Genusperspektivet är bara ett av de nya krav som allt fler finansiärer av vetenskaplig forskning ställer. Det jag kallar den Vetenskapliga ramen har inte minst vidgats med ökande krav på forskningens impact och samhällsnytta. Den processen har två steg, att ofta redan vid en ansökan (projektstart) göra troligt att en viss impact kan åstadkommas i ett forskningsprojekt och berätta hur man tänker uppnå denna. En utmaning med en lika intressant som oklar tidsdimension.

Ökad impact / påverkan kräver mer kommunikation. För att knyta an till bilderna och diskussionen ovan är det min uppfattning att olika lösningar måste testas. Min Webbavhandling - en avhandling som en sajt - är ett sådant experiment.

Hur kommunikationen ska utformas i en avhandling bör relateras till ämnet, forskningsfrågorna och avhandlingens mål. Men också till hur olika publiker - forskare och en bredare allmänhet - ska kunna hitta och ta del av den. Min avhandling som berör frågor om kunskaps och uppslagsverks trovärdighet kan intressera många vilket bidrog till formatet webbavhandling. Ökad transparens är ett gemensamt tema för såväl uppslagsverk som webbavhandlingar.

Kommunikation och impact är delar inom min avhandlings vetenskapliga ram.

4.2Forskningsfrågor

Avhandlingen innehåller såväl forskningsfrågor som mål. Det får anses som allmänt accepterad kunskap att digitalisering och ny kommunikationsteknologi medfört radikalt nya villkor för många verksamheter om än detta skett och sker på olika sätt i olika branscher. I fokus här är uppslagsverk. Och deras affärsmodeller.

Avhandlingen är en tvärvetenskaplig ansats mellan företagsekonomi och IT-design som kompletterats med några andra områden. Se avhandlingens förord.

Min grundläggande värdering är att ett allmänt uppslagsverk - som NE (Nationalencyklopedin) och Wikipedia - ska vara fritt för alla.

  1. Hur har utvecklingen inom IT och användningen av sökmotorer förändrat konkurrenssituationen för uppslagsverk under de senaste 15-20 åren? Hur har de etablerade uppslagsverken ändrat sina affärsmodeller för att hantera de nya marknadsvillkoren? Kan man dra några generella slutsatser från några uppslagsverks transformation från att ha varit en analog produkt till att bli en digital tjänst?
  2. Trovärdighet och det jag kallar Referensstatus är ett uppslagsverks största immateriella tillgång. Har förutsättningarna för denna förändrats av IT-utvecklingen och vilka är sambanden mellan Referensstatus och affärsmodeller?
  3. Vilka normativa kriterier kan man formulera för ett modernt för alla fritt digitalt uppslagsverk baserat på signerade artiklar? Finns det en gemensam basmodell på vilken olika affärsmodeller kan byggas?
  4. Är en Webbavhandling - en avhandling som en sajt - ett sätt att öka en avhandlings och forskningens impact? Hur designar man en webbavhandling för ökad läsbarhet för såväl en smal akademisk läsekrets som en bred allmänhet?

4.3Avhandlingens mål

Utöver forskningsfrågorna har jag några konkreta mål med avhandlingen.

  1. att genom ett flertal studier presentera intressanta data om uppslagsverket NE som är avhandlingens huvud-case. Några av studierna bygger på data som insamlats över flera år i longitudinella studier.
  2. att visa såväl det teoretiskt intressanta som praktiskt användbara värdet av mina koncept 'Case Impact Studies' som är en metod för analys av en verksamhet från utsidan och 'Affärsmodellers tysta gränser' som lyfter fram betydelsen av det situationella och outtalade i en affärsmodell.
  3. att genom att lyfta fram och argumentera för värdet av de de kommunikativa aspekterna i en webbavhandling bidra till att utveckla formerna för produktion och publicering av vetenskaplig forskning.
  4. att redan inom avhandlingens tidsram kunna visa exempel på impact av avhandlingens studier, analyser och kommunikationsstrategi.
  5. att avhandlingen konkret ska stödja etableringen av det nya för alla fria uppslagsverket BiBB. Ett steg i detta är samarbetet med Lunds universitets organisation LU Innovation.B

4.4Vad gör forskning intressant?

Då troligen ingen forskare vill göra ointressant forskning följer frågan hur man ska göra den intressant?

Oberoende av läsekrets tar det bara några få minuter, om ens det, innan en läsare avgör om en avhandlingen eller en sida i en avhandling är intressant. Men faktum är att alla avhandlingar kan göras mer intressanta (få fler läsare) och det har ett värde att försöka göra detta. Några sätt är att arbeta mer med språket, rubrikerna, multipla sammanfattningar, navigationen, den grafiska designen och bilder.

"That's interesting" är huvudrubriken i artikeln 'That's interesting! Towards a phenomenology of sociology and a sociology of phenomenology'. (Davis, 1971. ref+). Det är lockande att citera långa stycken, men artikeln finns online via referensen.

Davis har ambition att finna gemensamma drag i den forskning som kan benämnas intressant. Bland annat menar han att man kan se två traditioner, en platonsk där forskaren letar efter det enkla i det till synes komplexa och en aristotelisk där man finner komplexitet i det till synes enkla.

’Laymen’ who have ’Conventional Wisdom’ about the topic on the one side and the ’Experts’ who have ’Esoteric Knowledge’ about the topic on the other. Within each of these two realms, further sub-divisions may occur, making it still more difficulty to specify all of the audience assumptions, and consequently to create propositions that will be found universally interesting. (Ibid. s. 329)

Davis skriver om behovet av en 'Sociology of the Interesting' som komplement till en 'Sociology of Knowledge'.

... the ’generation’ of interesting theories ought to be the object of as much attention as the ’verification’ of insipid ones. (Ibid. s. 344)

Som avslutande kommentar kan man föra in fredsforskaren och sociologen Johan Galtungs diskussion om, i varje fall vissa, forskares "desire to participate, to practice, to be relevant".

Publicerades: 26 februari 2018.   Uppdaterad senast: den 26 april 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 37 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/