Avhandling i företagsekonomi


Forskningsfrågor och bidrag

Här finns såväl forskningsfrågorna som avhandlingens bidrag samlade i samma kapitel.

4.2Forskningsfrågor

  1. Hur har utvecklingen inom IT och användningen av sökmotorer förändrat konkurrenssituationen för uppslagsverk under de senaste 15-20 åren? Hur har de etablerade uppslagsverken ändrat sina affärsmodeller för att hantera de nya marknadsvillkoren? Kan man dra några generella slutsatser från några uppslagsverks transformation från att ha varit en analog produkt till att bli en digital tjänst?
  2. Trovärdighet, det jag kallar Referensstatus, är ett uppslagsverks största immateriella tillgång. Har förutsättningarna för denna förändrats av IT-utvecklingen och vilka är sambanden mellan Referensstatus och affärsmodeller?
  3. Vilka normativa kriterier kan man formulera för ett modernt för alla fritt digitalt uppslagsverk baserat på signerade artiklar? Finns det en gemensam basmodell på vilken olika affärsmodeller kan byggas?

    Min grundläggande värdering är att ett allmänt uppslagsverk - som NE (Nationalencyklopedin), BiBB och Wikipedia - ska vara en för alla fri tjänst.

  4. Är en Webbavhandling - en avhandling som en sajt - ett sätt att öka en avhandlings och forskningens impact? Hur designar man en webbavhandling för ökad läsbarhet för såväl en smal akademisk läsekrets som en bred allmänhet?

Det får anses som allmänt accepterad kunskap att digitalisering, internet och ny kommunikationsteknologi medfört radikalt nya villkor för många verksamheter om än detta skett och sker på olika sätt i olika branscher. Det vore i huvudsak överflödigt att referera den generella forskningslitteratur som avhandlar dessa förändringar.

4.3Avhandlingens mål

Utöver att formulera och belysa forskningsfrågorna har jag några konkreta mål med avhandlingen.

  1. att genom ett flertal studier presentera intressanta data om uppslagsverket NE som är avhandlingens huvud-case. Några av studierna bygger på data som insamlats över flera år i longitudinella studier.
  2. att visa såväl det teoretiskt intressanta som praktiskt användbara värdet av mina koncept 'Case Impact Studies' som är en metod för analys av en verksamhet från utsidan och 'Affärsmodellers tysta gränser' som lyfter fram betydelsen av det situationella och outtalade i en affärsmodell.
  3. att genom att lyfta fram och argumentera för värdet av de de kommunikativa aspekterna i en webbavhandling bidra till att utveckla formerna för produktion och publicering av vetenskaplig forskning.
  4. att redan inom avhandlingens tidsram kunna visa exempel på impact av avhandlingens studier, analyser och kommunikationsstrategi.
  5. att avhandlingen konkret ska stödja etableringen av det nya för alla fria uppslagsverket BiBB. Ett steg i detta är samarbetet med Lunds universitets organisation LU Innovation.B

4.4Om avhandlingens bidrag

1 Konceptet Referensstatus är ett teoretiskt bidrag och att visa hur detta samverkar med affärsmodeller för uppslagsverk är en teoretisk bas för liknande forskning där trovärdighet är en central framgångsfaktor.

2 Konceptet Case Impact Studies (CIS) är ett bidrag till metodområdet för de inom företagsekonomi mycket frekventa case-studierna. Användningen av CIS i denna avhandling har möjliggjort unika och intressanta data som hade varit omöjliga att få fram med traditionell metod.

3 Konceptet webbavhandling är ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen i Högskoleförordningens mening genom att jag har utvecklat och visat hur en-avhandling-som-en-service kan designas och kommuniceras. Stor potential för framtida forskningskommunikation och samhällspåverkan. Jag har kodat avhandlingen så att den kan läsas även i en mobiltelefon om så önskas.

4 Konceptet e-Diderot, en normativ modell för moderna artikelsignerade uppslagsverk är ett teoretiskt bidrag till Business Model Innovations.

5 Avhandlingen förväntas ge ett väsentligt bidrag till att Sverige får ett för alla fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk. Det är ovanligt - kanske nytt - att en avhandling i företagsekonomi redan innan den är accepterad är basen för ett officiellt samarbete med en universitetsorganisation - LU Innovation - med uppgift att arbeta med kommersialisering av forskning.

4.5Avhandlingens bidrag i 16 sammanfattande punkter

  1. En webbavhandling - en avhandling som en sajt - ingår i en vetenskaplig ram och har en för mediet anpassad vetenskaplig stil.
  2. En webbavhandling är ett nytt format för att producera och kommunicera forskning. Formatet är en central del i avhandlingens forskningsbidrag.
  3. Få personer läser avhandlingar och min webbavhandling är ett experiment för att utveckla akademins och forskningens webbifiering och kommunikationsmönster.
  4. Konceptet "En-avhandling-som-en-service" ger ökad 'information convenience' (informationsbekvämlighet) för alla. Avhandlingen är "tvåspråkig" i den meningen att den tillför värde både till en smal forskargrupp och en bredare krets. Detta genomsyrar avhandlingens design.
  5. Avhandlingen har över 1.000 externa klickbara länkar för mer information. Även referenslistan är ett exempel på konceptet en-avhandling-som-en-service.
  6. Avhandlingen förenar på flera sätt forskning med högskolornas tredje uppgift.
  7. Frågan om "faktas" och kunskaps trovärdighet intresserar många vilket bidrar till att öka avhandlingens relevans och värde.
  8. Jag har i ett flertal studier visat sambanden mellan ett uppslagsverks trovärdighet - det jag kallar 'Referensstatus' - och ett uppslagsverks affärsmodeller. Referensstatus är ett koncept som kan komma att användas för forskning inom flera områden och dessutom användas utanför forskningen som ett begrepp för att diskutera och beskriva någons eller någots trovärdighet.
  9. Mitt koncept 'Case Impact Studies' är en metod för att forska om ett eller ett fåtal case-företag utan att ha något sedvanligt samverkansavtal. Metoden möjliggör helt andra frågor än de som baseras på en samverkan med organisationen.
  10. Mitt koncept 'Affärsmodellers tysta gränser' vidgar förståelsen av hur affärsmodeller skapas utöver de mer formalistiska modeller som presenteras i forskningen om Business models och Business Model Innovations.
  11. Avhandlingen presenterar en normativ modell - kallad e-Diderot - med grunder för hur ett modernt uppslagsverk med hög webbnivå bör designas. e-Diderot kan bli ett avgörande bidrag till hur man i framtiden kommer att värdera uppslagsverk.
  12. Avhandlingen innehåller en mångfald unika data om uppslagsverket NE som underlag för att beskriva och förstå hur en Referensstatus skapas, vidmakthålls eller minskar. Baserat på studierna görs en prediktion om NE:s (dystra) framtid.
  13. Studien som jämför NE och Wikipedia är den första i världen som inte bara jämför svenska uppslagsverk, utan som använder en bredare problematisering än den traditionella "innehållsmetoden".
  14. Avhandlingens studier visar de betydande problem som uppstår i en transformation från en analog produkt till en digital tjänst. Den visar också den situationella betydelsen av att ledande personer, och inte enbart några med mindre inflytande, på djupet förstår de nya omvärldsvillkoren.
  15. Utöver redan uppnådd impact i praktiken - ett viktigt delmål - stödjer avhandlingen genomförandet av uppslagsgverket BiBB.
  16. Sedan mars 2020 har jag ett officiellt samarbete med LU Innovation för att kommersialisera uppslagsverket BiBB. LU Innovation är en organisation inom Lunds universitet för att främja kommersialisering av forskning.

4.6 Tredje uppgiften och forskning

tredje uppgiften - samverkan - by Johan Schlasberg

Att samverka med samhället är en av Högskolans tre lagstadgade uppgifter och den man utvecklat minst och integrerat minst i de två andra uppgifterna forskning och utbildning. Min webbavhandling är ett experiment för ett sätt att integrera forskning och samverkan.

Bildens gränser är här symboliska och i verkligheten diffusa. Samverkan inom utbildningen (A) kan exemplifieras med Mooc-utbildningar svW som alla kan delta i och uppslagsverket BiBB där bland andra doktorander är tänkta att skriva artiklar och få doktorandpoäng i sin utbildning. I kvadranten (B) finns industrisamverkan som är ett expanderande område, men också min avhandling.

Min avhandling är tänkt att i första hand bidra till att lösa ett samhällsproblem och i andra hand bidra till den teoretiska basen och bredda diskussionen om en avhandlings vetenskapliga ram.

4.7 Webbavhandling och kommunikation

Webbavhandlingar är en ny form för produktion och presentation av forskning som syftar till att ta tillvara de radikalt nya möjligheter som den digitala omvandlingen och ny teknik ger. Det finns flera skäl att producera och presentera en avhandling i företagsekonomi i form av en sajt. Problemen nedan visar att det krävs både en vidgad definition av forskningens innehåll och scope, och nya kommunikationsmönster.

  1. Det får anses allmänt vedertaget att avhandlingar läses av mycket få personer. Forskning som vill få fler läsare behöver nya format.

  2. Ett flertal seniora forskare inom 'management studies' har visat att den mesta samhällsforskningen inte tillför någon nämnvärd nytta till vare sig samhället, forskningen eller forskarna själva och att flertalet artiklar förblir ociterade eller lästa av mycket få personer. 'Return to Meaning' (Alvesson et al. 2017) och 'Management studies in crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research' (Tourish, 2019. ref+)

site navigation grid

Webbavhandlingar kräver, precis som forskning som publiceras i vetenskapliga artiklar, anpassning till sitt medium och sina läsare. En webbavhandling ska innehålla de delar och diskussioner som krävs för en avhandling, men den grundläggande designen bör göras så att även de som endast läser ett fåtal sidor kan inspireras till ytterligare läsning. Därav bilden och strategin med flera nivåer.

I det jag kallar en webbavhandling är kommunikationaspekten viktig såväl under som efter forskningsprocessen. Avhandlingen är "tvåspråkig" i den meningen att den både vänder sig till forskare och en bredare läsekrets. Enskilda sidor kan lätt kommuniceras till andra. Det finns idag ingen mall för hur en webbavhandling kan / bör se ut eller produceras men detta lär utvecklas över tiden. Så också till exempel i vilken grad kapitel ska vara öppna eller finnas bakom lösenord under avhandlingsprocessen.

Tre kvalitetsnivåer i en webbavhandling

En webbavhandling är mer komplicerad att producera än att skriva i Word och spara som en pdf, för tryckning i bokformat. Det krävs att en sajt uppfyller i varje fall tre kvalitetskrav - se en längre presentation och analys.

Akademisk kvalitet

Användarkvalitet

Teknisk kvalitet

Jag har designat och kodat sajten, men tänker att webbavhandlingar i framtiden kan göras av många i ett vad man kan kalla ett "Research Management System" (RMS). Min webbavhandling kan också ses som ett av många steg för att lösa de stora problemen med allmänt finansierad forskning som publiceras bakom betalväggar.

4.8En avhandling som en produkt eller som en service

Vanligen kan en avhandling sägas vara en produkt i form av en bok eller Pdf och den utvärderas framför allt av liten grupp forskare inom området.

Min avhandling är skapad och designad mer som en service med en vidgad läsekrets som ett viktigt delmål. Avhandlingen ska utvärderas som en vetenskaplig produkt, men den ska därutöver göra det lätt för olika kategorier av läsare att få veta mer - i den omfattning de så önskar. En webbavhandling kan göras Paretooptimal - bättre för många utan att göra den sämre för andra. Detta är inte möjligt i tryckta avhandlingar och knappast heller i en Pdf.

Alla avhandlingar och bör inte följa samma mall för att tillföra värde. Man måste prova sig fram för att finna nya vägar.

4.9Vetenskaplig ram

Referensstatus är ett centralt teoretiskt koncept i avhandlingen och att förstå och illustrera detta kan sägas vara motorn i flertalet studier. Resultaten av dessa studier bidrar till att öka förståelsen av en Referenstatus komplexa relation till affärsmodellerna för de företag som producerar och säljer uppslagsverk.

Vissa teoretiska koncept blir viktiga hörnstenar i ett områdes teoretiska utveckling, till exempel koncepten affärsmodell, socialgrupp och könsmaktsordning. Forskningen diskuterar under en lång period vad som kan och bör menas med dessa och de används i ett stort antal studier. Konceptet Referensstatus studeras i avhandlingen i relation till uppslagsverk, men är så generellt användbart att det har potential att användas av andra i många sammanhang. Det har också potential att bli använt utanför akademin.

Den teoretiska utmaningen är att utifrån forskningsfrågorna först fördjupa förståelsen av konceptet Referensstatus och sedan - delvis parallellt - koppla samman resultaten med en analys av hur affärsmodeller för uppslagsverk konstrueras och upprätthålls. Historiskt och inte minst i framtiden.

Referensstatus är ett modernare och bredare koncept än det äldre kognitiv auktoritet. Ordet referensstatus har ett kommunikativt värde då det nästan är självförklarande. Konceptet och namnet Referensstatus växte fram när jag började studera vad som gör ett uppslagsverk och dess artiklar mer eller mindre trovärdiga - och användbara. Trovärdighet och transparens fungerar olika i en analog och i en digital värld. En Referensstatus förändras ofta långsamt och är bland annat därför svår att se och dokumentera. I flera studier visas hur Referensstatusen för uppslagsverket NE minskar och att detta har inverkan på bolagets affärsmodell.

Normativa modeller och e-Diderot

e-Diderot är en normativ modell som anger de grundläggande faktorerna för ett digitalt modernt uppslagsverk. Namnet är en referens till Denis Diderot huvudförfattare och redaktör av det ikoniska franska uppslagsverket l'Encyclopédie i mitten på 1700-talet.

Modellen "e-Diderot" bygger på vad som är etablerat för vetenskapliga publikationer. Transparens är en central faktor tillsammans med information om när en artikel producerades (ändrades) och bra (gärna aktuell) information om författaren eller författarna. Därutöver har jag lagt till det jag kallar "webbnivå" för att ange hur väl ett uppslagsverk använder de digitala möjligheterna och att ett allmänt uppslagsverk måste vara fritt för att vara likvärdigt.

Normativa modeller har potential att bli viktigare och mer frekventa i företagsekonomisk forskning i takt med att ämnesområdet får ökade ambitioner att tillföra samhällsnytta inom till exempel miljö, hälsa och den digitala transformationerna.

Affärsmodeller och affärsmodellers tysta gränser

En genomgång av ett urval av litteraturen om affärsmodeller och Business Model Innovation (BMI) visade att denna ofta handlar om formalisering av affärsmodeller. Det diskuteras processteg, strategier, resurser, marknader och produkter med mera. Såväl områdets forskning som många konsultmodeller har en övervikt mot det schematiska.

Affärsmodellers tysta gränser är mitt namn för de diffusa och oskrivna faktorer som omger en formell affärsplan. Namnet är inspirerat av det man ofta, med respekt, hör kallas för 'tyst kunskap' och finner inom forskningsfältet Knowledge management. Affärsmodellers tysta gränser som utöver tysta erfarenheter har ett personligt eller irrationellt element kan vara mer avgörande för framgång eller misslyckande än den formella affärsmodellen. Hur kunde Nokias - med närmare 40% av världsmarknaden - och Ericssons 'mobila affärer' både lyckas och framför allt misslyckas? I avhandlingen diskuteras konceptet i relation till att ägaren av bolaget NE hittills förlorat över 600 MSEK på det projektet.

Forskningsmetoder

Case Impact Studies är namnet på min metod för att undersöka ett antal forskningsfrågor utan samarbete med case-företag. Forskningslitteraturen om relationen med case-företag fokuserar helt på hur samverkan ska etableras mellan forskare och case-företag.

Metoden Case Impact Studies har har både för- och nackdelar för forskaren. Bland nackdelarna är bristen på dialog med företaget, möjlighet att intervjua personer och få tillgång till relevanta data. Etiska aspekter är viktiga då det eller de berörda "case-företagen" kan komma att påverkas av publicerade studier och analyser. Metoden kan upplevas som kontroversiell och det kräver att forskaren är rimligt bekväm med detta. Det kan noteras att många företag idag köper 'analyser från utsidan' med den skillnaden att dessa inte publiceras.

case matrix

En väsentlig fördel är att man kan formulera de frågor man anser mest relevanta och intressanta utan att behöva "förhandla" med case-företagen. Avhandlingen 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk' hade inte varit möjlig att genomföra om jag hade haft ett samarbetsavtal med bolaget NE.

Figur A illustrerar att i denna avhandling är urvalet tänkbara case-företag mycket lågt och att tänkbart kontroversiella forskningsfrågor inte är möjliga inom ramen för en sedvanlig relation med case-företagen.

Metoden Case Impact Studies har en stor potential inom företagskonomisk forskning. I flertalet fall är den bra för det eller de berörda företagens långsiktiga utveckling även om de reagerar negativt i ett kortsiktigt perspektiv.

4.10 Studier och datainsamling

I flera av avhandlingens 14 studier redovisas unika data som samlats in över flera år och delvis inte längre är reproducerbara på grund av låg och minskande transparens i uppslagsverket NE. Datamaterialet är ett kunskapsbidrag i sig oberoende av vilka teoretiska slutsatser man kan dra av detta.

Att mäta förändringar i någots - ett uppslagsverks - Referensstatus är inte okomplicerat. Det hade varit möjligt att över några år att via enkätundersökningar samla in data om människors syn på och användning av NE. Jag har sett det som en mer valid metod att i longitudinella studier samla användningsstatistik av NE på folkbibliotek. Resultaten visar entydigt en kraftigt minskande användning av NE.

Minskande användning av NE på folkbiblioteken har lett till att allt färre folkbibliotek - 68 (23%) under 2020 - erbjuder NE.

2016 publicerade jag Sveriges första forskningsstudie som Jämför NE och svenska Wikipedia. Studien inleds med en problematisering av HUR man kan jämföra uppslagsverk och skiljer också mellan faktorer som man av olika skäl kan välja att inkludera eller exkludera. En sådan studie är inte heller gjord internationellt - för till exempel Encyclopedia Britannica och engelska Wikipedia. Tidigare studier har använt en smal "Innehållsmetod" och jämfört enskilda ord i olika uppslagsverk. Studien visade att Wikipedia är en mer användbar och trovärdig tjänst än NE och kan komma att påverka såväl NE:s som Wikipedias Referensstatus.

Genom att studera bolaget NE:s finansiella historia sedan 1994 då Tönnesson-gruppen förvärvade NE till idag har det varit möjligt att följa olika affärsmodeller över en lång tid. En intressant aspekt är om de dokumenterade förändringarna av uppslagsverkets Referensstatus och övergången från att vara en fysisk produkt till att bli en digital tjänst avspeglas i affärsmodellens förändring?

4.11Bidrag till praktik och samhälle

Av utvecklingen i USA och flera andra länder har vi närmast brutalt påmints om att trovärdig kunskap bland annat är en fråga om Referensstatus och makt. Detta gör frågan om hur trovärdighet i olika former och medium skapas och upprätthålls viktig. Uppslagsverk är en bärare för trovärdig kunskap vilket gör avhandlingsämnet relevant för många.

Bidrag utanför akademins värld kräver kommunikation och en fördel med avhandlingens webbform är att många redan läst delar av avhandlingen och att viss påverkan kunnat avläsas redan innan avhandlingen lades fram.

Avhandlingen är skriven av en person med flera decenniers praktisk erfarenhet av strategifrågor inom ett stort antal branscher och som dessutom, idag på deltid, driver företag baserade på egna innovationer.

De aspekter på affärsmodeller och Affärsmodellers tysta gränser som diskuteras i avhandlingen kan användas i många verksamheter.

4.12Vidare forskning och tjänsten BiBB®

Formatet Webbavhandling är inte ett paradigmskifte i Kuhns svW mening - eller disruptivt i Christensens (1997) mening - för produktion och kommunikation av avhandlingar (och forskning). Den etablerade modellen finns kvar, så en bättre metafor är en handbollsplan som blivit större och fått ytterligare ett mål - på ena långsidan och för alla spelare - med sina delvis egna regler och vetenskapliga stil. En webbavhandling är en utvidgning av det möjliga i forskarvärlden. Formatet kan utvecklas på många sätt och kommer på sikt också att kunna infogas i forskningens bibliometriska och organisatoriska strukturer. Att fånga användarnas/läsarnas intresse kommer att bli allt viktigare när allas uppmärksamhetstid - "attention span" - är kort och kraven på samhällsnytta ökar.

Metoden Case Impact Studies kan utvecklas och borde kunna - och kanske måste - användas i många situationer där önskemål om ökad relevans och kanske kontroversiella forskningsfrågor är nödvändiga. Behovet av vägledande forskning om den globala miljöomställningen är ett av flera exempel på sådana områden.

Konceptet Referensstatus har en möjlig framtid både i det allmänna samtalen och i forskningssammanhang. Det vore intressant att få mer kunskap om hur den förändras i olika sammanhang. Konceptet har många dimensioner.

Konceptet Koncernmiljö tar upp frågan om bolags rätta ägare i ett nerifrån-och-upp perspektiv till skillnad från det vanliga motsatta perspektivet. Konceptet skulle kunna studeras i ett större antal situationer. I avhandlingen diskuteras frågan om uppslagsverket NE har rätt ägare?

Den normativa modellen e-Diderot kan utvecklas ytterligare och bidra till att omdefiniera vad man idag menar med uppslagsverk. Det talas och forskas alltmer om "det entreprenöriella universitet" vilket kräver fler forskare som är intresserade av entreprenörskap och ökad acceptans för att kombinera forskning och entreprenörskap. Inte bara inom medicin och teknik, utan även inom andra fakulteter och institutioner.

Uppslagsverket BiBBB som är en social innovation baseras på min värdegrund för moderna uppslagsverk och modellen e-Diderot och är ett stöd för etableringen av ett nytt uppslagsverk.

Det är inte osannolikt att jag översätter delar av avhandlingssajten för att nå en större impact i den akademiska världen och att vissa teman i avhandlingen kan bli en eller två artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad: 7 juli 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 39 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/