Avhandling i företagsekonomi


Förord

"Han kom som ett yrväder från en studentafton och hade ett uppslagsverk från Höganäs i en rem om halsen."

När jag för bra många år sedan inledde mina studier i företagsekonomi i Lund fanns inte Nationalencyklopedin (NE), denna symbol för bildning från en liten ort i Skåne där många genom åren grävt mot jordens mittpunkt efter kol. Jag fick leta efter citatet i mitt uppslagsverk från Bonniers som köpts på avbetalning och anlände ett paket i taget. Ingen "träff". Idag kan man googla på min parafras för att finna originalversionen. Letandet och vetandet har bytt karaktär. NE var i en period tryckt och tryggt, idag är det ingetdera.

Digitala uppslagsverk

Redan ett spritt läsande i hemmets halvfranska Nordisk familjebok grundlade min närhetskänsla till uppslagsverk. I skolans lektionstimmar om franskt 1700-tal talades dock mer om monsieur Guillotin och skräckväldet än om 'Les Lumières' frW och encyklopedisterna med bland andra Denis Diderot och hans banbrytande Encyclopédie och kamp för upplysning. Vilken funktion och status har uppslagsverk idag och vilken kan de få i framtiden? Bilden visar en rubrik från 1700-talet och e-Diderot, en modell för ett modernt fritt artikelsignerat uppslagsverk för 2020-talet och framåt.

Avhandlingen är en kombination av studier av gamla och nya affärsmodeller för uppslagsverk och webbifierad presentation av avhandlingar-som-en-service.
En i flera delar innovativ kombination av företagsekonomi och IT-design.

0.1Avhandlingens två huvudämnen

Bägge ämnena är inom temat nya villkor för publicering, trovärdighet och kommunikation av 'systematisk' kunskap. Huvudämnena behandlas både ur ett teoretiskt perspektiv och på ett praktiskt tillämpat och framåtblickande sätt.

Frågan om "fakta", kunskap och dess trovärdighet är idag mycket aktuell och berör och bekymrar många. Sökmotorer gör inte uppslagsverk obsoleta utan stärker dessa om de är fria och moderna. Wikipedia är ett bra exempel.

Avhandlingens första huvudämne handlar om hur krisen för uppslagsverk som en analog produkt tvingade fram en jakt på nya affärsmodeller för uppslagsverk som en digital tjänst. Google och Wikipedia blev en digital tsunami.

Trovärdighet är grunden i uppslagsverk

Men trovärdighet etableras inte på samma sätt i den digitala världen som i den analoga vilket gett en rad nya grundläggande problem för de som marknadsför uppslagsverk. Avhandlingen har ett flertal studier om bolaget och uppslagsverket NE som kartlägger och pekar på flera av dessa problem.

Frågan om hur trovärdighet för uppslagsverk idag etableras och upprätthålls diskuteras och besvaras i kapitlet Ny modell för uppslagsverk: e-Diderot.

Avhandlingens andra huvudämne handlar om Presentation, Kommunikation och Impact av forskning och hur denna kan förbättras.

Under det senaste decenniet har vad som ska ingå i ett vetenskapligt arbete - vad jag kallar den Vetenskapliga ramen - expanderat väsentligt med bland annat ökande krav på forskningens samhällsnytta / impact. Avhandlingens webbformat är en viktig del inom min avhandlings vetenskapliga ram och ett centralt vetenskaplig bidrag.

Vetenskapliga artiklar i samhällsvetenskap läses - och citeras - av mycket få andra forskare (Alvesson et al. 2017). Avhandlingar läses av än färre. Mot bakgrund av att många nya perspektiv, data och teoretiska framsteg förväntas presenteras i avhandlingar kan man antingen säga att frånvaron av läsare är ett problem - men "man" gör inget åt det - eller "man" kan säga att detta är ett väsentligt problem. Anser man det senare är det en invitation till konkret arbete för förändringar. Den dominerande akademiska publiceringsmodellen - artiklar på engelska bakom en betalvägg - gör det svårt för en bred allmänhet att ta del av aktuell forskning.

Avhandlingen analyserar möjligheten att använda webbformatet som presentationsform för att nå fler läsare och bidra med större samhällsnytta. För att testa detta i realtid har jag producerat och publicerat hela avhandlingen som en sajt - vad jag kallar en webbavhandling - som öppnar upp en värld av möjligheter för både forskare och en bredd av läsare. Innehåll är inte neutralt i relation till sin plattform. Plattformar "färgar".

Avhandlingen är på svenska för att få en större samhällelig impact i Sverige och den har en väsentligt annorlunda kommunikationsstrategi än att publicera en bok och Pdf och hoppas att några hittar den.

Det är inte bara webbformatet som är lite innovativt, i detta sammanhang, utan bland annat också att jag ser och har designat avhandlingen som en service. Avhandlingen har över 1.000 externa länkar för mer information.

0.3Navigering, nivåer och informationsbekvämlighet

site navigation grid

Informationsbekvämlighet är ett viktigt koncept i till exempel e-handel men också i en webbavhandling. Pyramiden anger olika nivåer på en sajt och en läsare ska efter eget intresse lätt kunna klicka sig vidare till mer information och analys. Såväl extern som intern.

Sajten har flera "ingångar" som ger en översikt över ett område. I en webbavhandling kan en läsare - till exempel via Google - i princip landa på vilken sida som helst. Detta har påverkat sajtens struktur och design. Se läsanvisningen.

0.3Tvärvetande och kreativitet

Många har skrivit om problem som en följd av forskningens ökade specialisering och silobeteende. Å andra sidan efterfrågas tvärvetenskapliga studier för en bredare förståelse av komplexa problem. Min avhandling har en ansats till tvärvetande - som är ett förstadium till tvärvetenskap - i så motto att jag letat ganska brett efter andras kunskap och insikter för att hantera forskningsfrågorna och avhandlingens mål. Bland områdena kan nämnas

Företagsekonomi - marknadsföring, organisationsteori, strategi, service management, redovisning, entreprenörskap, intraprenörskap - immaterialrätt, statsvetenskap, sociologi, biblioteks- och informationsvetenskap, vetenskapsteori, IT - User Experience, Usability, Html-programmering, Photoshop, typografi och konsthistoria.

Inom flera av dessa områden har jag sökt kontakt med några ämnesföreträdare för diskussioner. Detta har sällan varit så framgångsrikt som jag önskat vilket nog visar att även ganska enkla ämnesöverskridande kontakter är svåra att skapa. En risk med att ta in andra områdes synsätt och kunskap är att man "anklagas" för att försumma djupet i "det egna" området. Den kritiken ser jag mest som en reaktion utifrån en alltför smal vetenskaplig ram. Men frågan är värd att reflektera över.

Är kreativitet en efterfrågad kvalitet i en avhandling - i företagsekonomi?
Det korta svaret är nej. I 'A return to Wonderland: Exploring the links between academic identity development and creativity during doctoral education' (Frick och Brodin, 2019) diskuteras denna i mitt tycke intressanta och viktiga fråga. Från egna och andras studier tecknar författarna en ganska mörk bild av såväl värdet av som intresset för kreativitet i doktorandutbildningarna.

These findings are worrying should we consider the idea and purpose of the future university, the role of academics therein, and the positionality of those who leave academe after completing their doctorate. [...] thus, there is a need to reflect upon the current conditions for doctoral creativity, and envision possible future paths to achieve that goal. (Ibid.)

Citatet pekar på att alla som genomgår en doktorandutbildning vare sig blir eller tänkt bli universitetsanställda forskare och lärare. På min institution med cirka 50 doktorander är utbildningen närmast ensidigt fokuserad på den gruppen fast man vet att cirka hälften kommer att välja andra banor. Man kan undra hur många av dessa 50 personer som redan från början, som jag, inte hade för avsikt att göra en karriär i akademin? En central fråga i artikeln är hur identitetsskapande sker i doktorandutbildningen och att detta ger upphov till an interesting tension between socialisation and creativity. (Ibid.)

Doktorandutbildningen beskrivs som en socialiseringsprocess för att bli en av "the research community" accepterad universitetsforskare. I den processen - med sina regler och (tysta) normer - formas doktorandens identitet som forskare. Inom ramen för den processen kan kreativitet accepteras - om än den inte uppmuntras, men går man utanför den ... the outcome may be correction or ignorance. (Ibid.)

En bidragande förklaring till varför min avhandling medvetet utmanar normerna för hur en avhandling ska göras och presenteras, är att min identitet som innovatör med stort forskningsintresse och som samhällsengagerad entreprenör är starkare än en identitet som forskare vid ett universitet.

0.4Referensstatus och affärsmodeller

Mitt begrepp 'Referensstatus' är centralt koncept för att beskriva och reflektera över en kunskapskällas, ett uppslagsverks trovärdighet och dennas föränderlighet.

Ett uppslagsverks Referensstatus och dess affärsmodell har ett nära och komplext samband vilket visas i flera studier om NE. Med nödvändighet blir uppslagsverket NE - som startades av förlaget Bra Böcker AB i Höganäs - och dess ägare sedan 1994 ett centralt case för att studera uppslagsverk i Sverige.

Vanligen har en avhandlingsförfattare en ganska nära relation med sitt eller sina sina case-företag när dessa är få. Min avhandling skiljer sig från denna praxis. Mina forskningsfrågor hade varit omöjliga att genomföra om jag samverkat med bolaget NE. Avhandlingens studier är 'analyser från utsidan' - en metod jag kallar Case Impact Studies. Den är generellt användbar.

0.5Min avhandlingsprocess

Avhandlingen är "färdig" men ännu ej framlagd då den möter oväntat stort motstånd på grund av sitt innovativa webbformat. Detta har ställt mig inför minst två möjligheter: att göra som nuvarande regler säger eller att riskera att inte få lägga fram min webbavhandling i Lund. Inför ett slutseminarium i företagsekonomi på Ekonomihögskolan i Lund finns inget formkrav som förhindrar webbformatet, men rektors godkännande krävs för en disputation. ehl 2020 Bilden presenterades av EHL:s vicerektor Kristina Eneroth vid terminsstarten 2020 för att markera att EHL insett att man måste öka sin digitala kompetens för att vara attraktiv för studenter, näringsliv och andra intressenter. Sedan kom Corona och utvecklingen accelererade.

Det finns säkert en early adopter av webbavhandlingar och jag är öppen för att lägga fram min på en annan högskola. Ett lärosäte har redan sagt sig acceptera webbformatet.

Jag har 'for better or worse' ignorerat Umberto Ecos enW mycket kloka råd
Finally, remember this fundamental principle: "the more you narrow the field, the better and more safely you will work". 'How to write a thesis' Eco (1997) s. 13.

Jag inser det kloka i att följa gällande normer och modeller för att göra en avhandling och har fått många råd om att göra som andra och sedan publicera forskning i webbformat. Men det krävs experiment för att förändra saker och ting och mitt är en kalkylerad risk och en långsiktig möjlighet. Motstånd är intressant och gör att innovationer blir bättre.

0.6Forskning och entreprenörskap

Som jag diskuterar i kapitlet Sociala innovationer och BiBB anses det vara bra om högskoleforskning leder till upptäckter eller innovationer som både kan tillföra samhällsnytta av olika slag och skapa arbetstillfällen. LU Innovation är en organisation inom Lunds universitet som har till uppgift att stödja forskningens kommersialisering. I mars 2020 inleddes en projektsamverkan med LU Innovation för att stödja etableringen av det nya uppslagsverket BiBB.B

0.7Om Johan Schlasberg

Min profilsida på Lunds universitet.

Jag har några decenniers erfarenhet som strategi- och organisationskonsult och driver några mindre företag inom bland annat mobila tjänster baserade på egna patent och innovationer.

0.8Tack

Det finns en grupp personer som kanske inte vill bli omnämnda med namn, men inte desto mindre har de bidragit till att göra denna webbavhandling mycket bättre. Jag tänker på de som mer eller mindre öppet, mer eller mindre kunskapsbaserat och mer eller mindre etiskt, kritiserat avhandlingens ämnesval, avhandlingsformatet, avhandlingsprocessen, forskningsmetoderna, innehållet, akademiska formalia och min kompetens. Er kombination av ibland ointresse, okunskap, ibland rädsla för något annorlunda, ovilja eller upprördhet har sammantaget gjort denna avhandling klart bättre. Jag har tvingats formulera om, tänka och skriva tydligare och inse, om än motvilligt, att saker och ting tar tid. Det som för vissa är självklart har ännu inte hunnit bli det för andra, för att andas optimism om framtiden.

Mer vanliga tack kommer senare.
Men redan nu måste jag nämna min kära ogifta hustru sedan ungefär 30 år - Birgitta Arneklo-Nobin, docent i kirurgi med en avhandling om 'The White Cold Hand'. Utan Birgitta hade jag nog fått kalla fötter och inte skrivit någon avhandling:) Birgittas läsning av många svaga texter har lett till många bättre texter. Att leva med avhandlingsförfattare har sina sidor som ni som vet, vet.

Jag har flera vänner som med intresse och glada tillrop följer avhandlingsprocessen.

Publicerades: 8 februari 2020.   Uppdaterad senast: 23 april 2020

Tjänsten BiBB
Avhandling - start



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 37 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/