5 sid. Lästid 7 min.

Förord

"Han kom som ett yrväder från en studentafton och hade ett uppslagsverk från Höganäs i en rem om halsen."

När jag för bra många år sedan inledde mina studier i företagsekonomi i Lund fanns inte Nationalencyklopedin (NE), denna symbol för bildning från en liten ort i Skåne där många genom åren grävt mot jordens mittpunkt efter kol. Jag fick leta efter citatet i mitt uppslagsverk från Bonniers som köpts på avbetalning och anlände ett paket i taget. Ingen "träff". Idag kan man googla på min parafras för att se originalversionen. Letandet och vetandet har bytt karaktär.

Digitala uppslagsverkRedan ett spritt läsande i hemmets halvfranska Nordisk familjebok hade grundlagt min närhetskänsla till uppslagsverk.
I skolans lektionstimmar om franskt 1700-tal talades mer om monsieur Guillotin och skräckväldet än om 'Les Lumières' frW och encyklopedisterna med bland andra Denis Diderot och hans banbrytande Encyclopédie och kamp för upplysning. Ämnet är mycket aktuellt. Vilken funktion och status har uppslagsverk idag och vilka kan de få i framtiden? Dessa frågor analyseras och uppdateras i avhandlingen för såväl allmänbildnings- som forskningsintresserade. Bilden visar en rubrik från 1700-talet och en möjlig elektronisk version för 2020-talet och framåt.

Trovärdighet är grunden i uppslagsverk

Avhandlingen handlar om hur övergången för uppslagsverk som en analog produkt till en digital tjänst tvingade fram en jakt på nya affärsmodeller för dessa företags överlevnad. Google och Wikipedia blev en digital tsunami för många företag. Men trovärdighet etableras inte på samma sätt i den digitala världen som i den analoga vilket gett en rad nya grundläggande problem för de som marknadsför uppslagsverk. Mitt begrepp 'Referensstatus' är centralt för att beskriva och reflektera över trovärdighetens uppkomst och dynamik.

Med nödvändighet blir uppslagsverket NE - som startade som en del i förlaget Bra Böcker AB i Höganäs - och dess ägare idag NE Nationalencyklpedin AB ett centralt case för att studera uppslagsverk i Sverige. Förvärvet av uppslagsverket (BBAB) 1994 har hittills kostat ägaren över 600 miljoner i ackumulerade förluster vilket visar den stora komplexiteten i jakten på en ny affärsmodell i en allt mer digital miljö. Bolagets förvandling till att huvudsakligen bli ett läromedelsföretag må vara unik, men väsentliga ingredienser kan ses i många andra verksamheters digitaliseringsorsakade radikala transformationer.

De som driver uppslagsverk som är 'Born digital' enW, som till exempel Wikipedia och Stanford Encyclopedia of Philosophy, och projektet BiBBB har ett annat mindset än de med sin bas i tryckta uppslagsverk. Uppslagsverk som NE är i kategorin "digitally reformatted".

Jag har på nära håll sett liknande mentala och ekonomiska transformationsproblem i bland annat den professionella fotobranschen där jag drivit företag och i flera uppdrag som strategikonsult. Ericsson Mobile Communications som jag i en period hade samarbete med och var 'certified supplier' (av streckkodsläsare för mobiltelefoner) till hade en mycket kostsam transformation från att flytta fokus från mobiltelefoner som en produkt till mobiler som en bärare av tjänster. Företag kan länge ha råd med sina "misstag", men det krävs ofta personer i ledningen med ett nytt mindset för att lyckas med strategiska förändringar. Detta är sällan lättare i familjeföretag, en fråga som berörs i kapitlet om Bolags rätta ägare.

Kommunikation och webbformat

Avhandlingen är skriven på svenska för att nå svenska läsare även utanför den akademiska karriärcirkeln. Avhandlingar läses normalt av mycket få personer vilket i grunden är beklagligt mot bakgrund av hur arbete dess författare lagt ner. Digitaliseringen skriver om villkoren för bransch efter bransch, så varför skulle inte villkoren för akademisk forskning och publikation vara ett undantag. Att skriva i Word och publicera som en Pdf är inte sista steget i utvecklingen. Jag har satsat på det jag kallar en webbavhandling. En sådan öppnar upp en värld av möjligheter.

En webbavhandling är en vanlig avhandling men i webbformat - en sajt.
Min webbavhandling finns inte och kommer inte att finnas som en tryckt bok. Inför ett slutseminarium finns det på Ekonomihögskolan i Lund inget formkrav som förhindrar webbformatet, men det krävs rektors godkännande för att få webbformatet accepterat vid en disputation. Kanske det går, kanske inte. Jag har i större delen av min yrkesbana varit något av en seriell innovatör, så det är egentligen inte så förvånande att jag nu provar en ny avhandlingsmodell. Mycket blir bättre av motstånd, så även min avhandling. Det är inte bara formatet som är lite innovativt utan bland annat också att jag ser och har designat avhandlingen som en service och inte som en produkt.

Navigering och nivåer

site navigation grid

Informationsbekvämlighet (information convenience) är ett viktigt koncept i till exempel all e-handel och i min avhandling. Detta tar sig många uttryck. Klickbarhet gör det lätt att få veta mer om något man är intresserad av.

Pyramiden anger olika nivåer på en sajt. Rutnätet anger att vilken punkt som helst kan länka till vilken annan punkt som helst, såväl interna som externa. Läs mer om navigering.

Tvärvetenskap och att lära av andra

Många har skrivit om forskningens ökade specialisering och silobeteende. Å andra sidan efterfrågas tvärvetenskapliga studier och bredare förståelse av komplexa frågor. Min avhandling är tvärvetenskaplig i så motto att jag letat efter intressant kunskap och andras insikter för att hantera mina grundläggande forskningsfrågor och avhandlingens ambitioner. Ett visst mått av serendipitet kan skönjas men är tänkt att rymmas i helheten. Bland ämnen jag botaniserat bland kan nämnas

Företagsekonomi - marknadsföring, organisationsteori, strategi, service management, redovisning, entreprenörskap, intraprenörskap - immaterialrätt, statskunskap, sociologi, biblioteks- och informationsvetenskap, vetenskapsteori, IT - User Experience, Usability, Html-programmering, Photoshop, typografi och konsthistoria.

Inom flera av dessa områden har jag sökt kontakt med några ämnesföreträdare för diskussioner. Detta har sällan varit framgångsrikt vilket nog visar att även ganska enkla ämnesöverskridande kontakter är svåra att få till. Som jag upplevt det.

Forskningsmetoder

Forskningsfrågor och forskningsmetoder måste hänga ihop. Med "hammarverktyg" får man leta "hammarfrågor", men med början i frågorna kan man leta både bland kända verktyg och behöva konstruera nya, även om de inte är helt nya. Jag ser formuleringen av frågorna och att presentera dessa och resultaten som en intressant story som en viktig del i arbetet.

Det är normalt att en avhandlingsförfattare har en ganska nära relation med sina case-företag när dessa är få. Min avhandling skiljer sig radikalt från denna praxis.

Jag har inte samverkat med bolaget NE då mina forskningsfrågor därmed hade varit omöjliga att genomföra. Avhandlingens studier är således 'analyser från utsidan' - Case Impact Studies i min terminologi. Uppslagsverket NE har för många lite av en ikonisk status. Ska man ifrågasätta en sådan krävs fakta. Avhandlingen innehåller ett flertal studier för att i kvantitativa mått fånga uppslagsverket NE:s Referensstatus, innehåll, modernitet och användning. Flera studier är svåra att reproducera då bolaget NE inte längre gjort sådana möjliga. Se respektive studie.

Inte minst stora verksamheter har resurser att om inte kontrollera så i varje fall dominera sina stories om verksamheten. Det är också ganska lätt för företag att kraftigt påverka vilka frågor som man vill vara "forskningspartner" i. Detta gör att jag tror att Case Impact Studies kommer att bli en viktig metod.

Om Johan Schlasberg

Min profilsida på Lunds universitet.

Mer om denna sajt och min bakgrund.B

Min Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv -- English version.

Min avhandlingsprocess

Avhandlingen är "färdig" men ännu ej framlagd då den möter mycket stort motstånd på grund av sitt innovativa format. Detta har ställt mig inför minst två möjligheter: att göra som reglerna säger och trycka en bok eller att riskera att aldrig få min webbavhandling godkänd. I varje fall inte i Lund. ehl 2020Att trycka en bok är nog klokare, men det är inte innovativt. Så det blir ingen bok. Bilden presenterades av Ekonomihögskolans vicerektor Kristina Eneroth vid ett samlingsmöte inför terminsstarten 2020. Intressant.

Jag har skrivit - och kodat - en av de senaste årens mest innovativa och teoretiskt nyskapande avhandlingarna på Företagsekonomiska institutionen i Lund. EHL och institutionens ledning anstränger sig just därför på många sätt för att motverka den.

Jag får ibland frågan varför jag vill lägga så mycket tid och energi på att skriva en avhandling? Bra fråga. Med alla doktorandkurserna klara och en bra start på en avhandling inom energiområdet, om än för ett bra tag sedan, återkom då och då en känsla av något oavslutat. Som frasen säger 'at the end of the day' skulle det kännas bra att ha Det gjort.

Ämnesvalet dök upp efter att jag blivit ombedd att hålla ett föredrag för bibliotekschefer om morgondagens bibliotek. Detta sådde ett frö som knöt an till tidiga personliga intressen för uppslagsverk, bibliotek och kunskapsdelning. Frågan om vikten av kunskaps och avsändares trovärdighet har närmast exploderat under senare år. Statsvetaren Fukuyamas bok 'Trust' kom 1995, nobelpris i ekonomi har delats ut för arbeten kring förtroende och tillit som förutsättning för samhällsbyggen. Idag är forskningens metoder och resultat under angrepp av populister av många slag. Att en president i USA skulle kunna åtnjuta så mycket prestige och inflytande trots, enligt Washington Posts 'Fact checker' över 16.000 'false or missleading claims' under sina första tre år, är utanför det jag hade kunnat tänka mig. Och än har svårt att förstå. Som många kommenterat, växer en ny och skrämmande normalitet fram. Men även en lite udda avhandling om ett ganska smalt ämne i ett litet språkområde kan bidra till motkrafterna. Om än problemen är globala har de alltid lokala yttringar. Ingen organisation är immun.

Det är spännande att nästan varje morgon skriva några stycken, ändra några meningar, hitta nya artiklar eller tankar och sakta men säkert få lite osorterade insikter att bilda ett mönster. Som rådgivare är jag van att arbeta mot snäva tidsramar. I akademin systemet ofta så långsamt att man framhåller det som ett unikt värde. Jag tror att man kan 'Slow, at speed'.

Ordböcker som till exempel på utmärkta Svenska.se har hög trovärdighet. När jag på allvar började studera uppslagsverk började jag ganska tidigt fundera över hur deras trovärdighet egentligen skapats och hur den underhålls. Avhandlingen har flera studier om detta. Med flera decenniers erfarenhet av att skriva konsultrapporter är det en reflex att inte bara beskriva problem utan också att diskutera lösningar, gärna i punktform. Därav mitt intresse för frågor om hur uppslagsverk skulle kunna bli i många avseenden bättre. I akademin kan detta kallas för normativa modeller, en forskningsmetod som har anhängare och skeptiker. Jag läste under studenttiden fredsforskning för Johan Galtung och lärde mig vikten av att kombinera teori, data och konstruktion.

I min avhandling heter den normativa modellen e-Diderot av skäl som kan anas om man läst detta kapitel från början. Den är en början, men kan utvecklas.

Forskning och entreprenörskap

I slutet på 2018 fick jag föranlett av ett mejl från NE ganska tung kritik från såväl institutionens som Ekonomihögskolans ledning för att jag blandade samman min roll som forskare med mina kommersiella intressen. Frågan är nog av lite allmänt intresse på en Ekonomihögskola och förtjänar lite utrymme.

Kritiken var både osaklig och är principiellt felaktig. Det senare har jag tagit upp i kapitlet Sociala innovationer och BiBB. I korthet; det anses vara bra om forskning inom medicin och teknologi leder till upptäckter eller innovationer som både kan tillföra samhällsnytta i sig och skapa arbetstillfällen. Detta borde med samma logik gälla såväl forskning i humaniora som i företagsekonomi. Det är möjligt att flera av dessa forskningsbaserade produkterna och tjänsterna kan komma att i någon mening konkurrera med befintliga. En relevant fråga är om forskaren valt eller inte valt frågor och metoder som har en kommersiell potential? Att ett företag eller en organisation blir irriterade, som i mitt fall NE, över att det kommer fram ganska avslöjande data om verksamheten är en annan sak. Det kanske till och med kan vara ett tecken på att den är relevant.

Som man lätt ser på denna sajt driver jag ett projekt för ett nytt fritt kunskapstorg och uppslagsverk baserat på signerade artiklar. Projektet BiBB är nu moget för nästa fas och är till salu för ett angivet pris.B

Tack

Det finns en grupp personer som kanske inte vill bli omnämnda med namn, men inte desto mindre har de bidragit till att göra denna webbavhanding mycket bättre. Jag tänker på de som mer eller mindre öppet, mer eller mindre kunskapsbaserat och mer eller mindre etiskt, kritiserat avhandlingens ämnesval, avhandlingsformatet, avhandlingsprocessen, forskningsmetoderna, innehållet, akademiska formalia och min kompetens. Er kombination av ibland ointresse, ibland rädsla för något annorlunda, ovilja eller upprördhet har sammantaget gjort denna avhandling klart bättre. Jag har tvingats formulera om, tänka och skriva tydligare och inse, om än motvilligt, att saker och ting tar tid. Det som för vissa är självklart har ännu inte hunnit bli det för andra, för att andas optimism om framtiden.

Mer vanliga tack kommer senare.
Men redan nu måste jag nämna min kära ogifta hustru sedan ungefär 30 år - Birgitta Arneklo-Nobin, docent i kirurgi med en avhandling om 'The White Cold Hand'. Utan Birgitta hade jag nog fått kalla fötter och inte skrivit någon avhandling:) Birgittas läsning av många svaga texter har lett till många bättre texter. Att leva med avhandlingsförfattare har sina sidor som ni som vet, vet.

Jag har flera vänner som med intresse och glada tillrop följer avhandlingsprocessen.

Publicerades: 8 februari 2020.   Uppdaterad senast: 19 februari 2020

Projektet BiBB
Avhandling - start



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.
FeedbackB, se 33 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/