6 sid. Lästid 8 min.

Förord

"Han kom som ett yrväder från en studentafton och hade ett uppslagsverk från Höganäs i en rem om halsen."

När jag för bra många år sedan inledde mina studier i företagsekonomi i Lund fanns inte Nationalencyklopedin (NE), denna symbol för bildning från en liten ort i Skåne där många genom åren grävt mot jordens mittpunkt efter kol. Jag fick leta efter citatet i mitt uppslagsverk från Bonniers som köpts på avbetalning och anlände ett paket i taget. Ingen "träff". Idag kan man googla på min parafras för att finna originalversionen. Letandet och vetandet har bytt karaktär.

Digitala uppslagsverk

Redan ett spritt läsande i hemmets halvfranska Nordisk familjebok grundlade min närhetskänsla till uppslagsverk. I skolans lektionstimmar om franskt 1700-tal talades dock mer om monsieur Guillotin och skräckväldet än om 'Les Lumières' frW och encyklopedisterna med bland andra Denis Diderot och hans banbrytande Encyclopédie och kamp för upplysning. Vilken funktion och status har uppslagsverk idag och vilka kan de få i framtiden? Avhandlingen är förhoppningsvis intressant för såväl allmänbildnings- som forskningsintresserade. Bilden visar en rubrik från 1700-talet och e-Diderot, en modell för ett modernt fritt uppslagsverk för 2020-talet och framåt.

Trovärdighet är grunden i uppslagsverk

0.1Avhandlingens ämne och relevans

Avhandlingen handlar om hur övergången för uppslagsverk som en analog produkt till en digital tjänst tvingade fram en jakt på nya affärsmodeller för dessa företags överlevnad. Google och Wikipedia blev en digital tsunami för många företag. Men trovärdighet etableras inte på samma sätt i den digitala världen som i den analoga vilket gett en rad nya grundläggande problem för de som marknadsför uppslagsverk. Avhandlingen har som en ambition att bidra till att omdefiniera vad man idag menar med uppslagsverk.

De som driver uppslagsverk som är 'Born digital' enW, som till exempel Wikipedia och Stanford Encyclopedia of Philosophy, och tjänsten BiBBB har ett annat mindset än de med sin bas i tryckta uppslagsverk. Försöken till förnyelse i de etablerade företagen har svårt att komma ur det jag kallar "framstegens tillbakablickande".

En klassisk sentens är att "man" överskattar en ny teknologis kortsiktiga påverkan och underskattar den långsiktiga. Det finns oftast personer inom ett företag som insett behovet av radikal transformation, men de har inte tillräckligt inflytande för att initiera en sådan strategi. Kodak var en av pionjärerna inom digital fotografi och även i kontorsmaskinföretaget Facit fanns personer som insåg att en helt ny värld nalkades. Några företag kan länge ha råd med sitt "transformationsdröjsmål", men det krävs ofta personer i ledning och styrelse med ett nytt mindset för att lyckas med radikala strategiska förändringar och nya affärsmodeller. Detta är sällan lättare i familjeföretag, en fråga som berörs i kapitlet om Bolags rätta ägare.

Frågan om "fakta", kunskap och dess trovärdighet är idag mycket aktuell och berör och bekymrar många. Sökmotorer ersätter inte uppslagsverk utan stärker dessa om de är öppna och moderna.

0.2Kommunikation och webbform

Avhandlingar läses av mycket få personer vilket är lite tråkigt mot bakgrund av hur mycket arbete de krävt. Ett skäl är att flertalet avhandlingar inom många områden publiceras som artiklar, på engelska, bakom en betalvägg. Min är på svenska för att nå svenska läsare även utanför den akademiska karriärcirkeln. Det är inte bara webbformen som är lite innovativ, i detta sammanhang, utan bland annat också att jag ser och har designat avhandlingen som en service.

Jag har en kommunikationsstrategi för avhandlingen som går väsentligt längre än att publicera en bok och Pdf och hoppas att några hittar den.

En webbavhandling är en avhandling i webbform - en sajt.

Digitalisering och webbifiering skriver om villkoren för bransch efter bransch, så varför skulle utvecklingen inom akademisk forskning och publicering vara ett undantag? Att skriva i Word och publicera som en Pdf och / eller bok är inte sista steget i utvecklingen. Det jag kallar en webbavhandling öppnar upp en värld av möjligheter för både producenter av forskning och läsare.

Min webbavhandling kommer inte att finnas som en tryckt bok och det finns inga planer på att göra en Pdf.

0.3Navigering, nivåer och informationsbekvämlighet

site navigation grid

Informationsbekvämlighet är ett viktigt koncept i till exempel e-handel men också i en webbavhandling. Pyramiden anger olika nivåer på en sajt och en läsare ska efter eget intresse lätt kunna klicka sig vidare till mer information och analys. Såväl extern som intern.

Sajten har flera "ingångar" som ger en översikt över ett område. I en webbavhandling kan en läsare - till exempel via Google - i princip komma till vilken sida som helst. Detta har påverkat sajtens struktur och design. Läs mer i läsanvisningarna.

0.4Tvärvetande och kreativitet

Många har skrivit om problem på grund av forskningens ökade specialisering och silobeteende. Å andra sidan efterfrågas tvärvetenskapliga studier för en bredare förståelse av komplexa problem. Min avhandling har en ansats till tvärvetande i så motto att jag letat ganska brett efter andras kunskap och insikter för att hantera forskningsfrågorna och avhandlingens mål. Bland områdena kan nämnas

Företagsekonomi - marknadsföring, organisationsteori, strategi, service management, redovisning, entreprenörskap, intraprenörskap - immaterialrätt, statskunskap, sociologi, biblioteks- och informationsvetenskap, vetenskapsteori, IT - User Experience, Usability, Html-programmering, Photoshop, typografi och konsthistoria.

Inom flera av dessa områden har jag sökt kontakt med några ämnesföreträdare för diskussioner. Detta har sällan varit framgångsrikt vilket nog visar att även ganska enkla ämnesöverskridande kontakter är svåra att få till. Som jag upplevt det. En risk med att ta in andra områdes synsätt och kunskap är att man "anklagas" för att försumma djupet i "det egna" området. Den kritiken ser jag mest som en reaktion utifrån en alltför smal vetenskaplig ram. Men frågan är värd att reflektera över.

Är kreativitet en efterfrågad kvalitet i en avhandling - i företagsekonomi?
Det korta svaret är nej. I 'A return to Wonderland: Exploring the links between academic identity development and creativity during doctoral education' (Frick och Brodin, 2019) diskuteras denna i mitt tycke intressanta och viktiga fråga. Från egna och andras studier tecknar författarna en ganska mörk bild av såväl värdet av som intresset för kreativitet i doktorandutbildningarna.

These findings are worrying should we consider the idea and purpose of the future university, the role of academics therein, and the positionality of those who leave academe after completing their doctorate. [...] thus, there is a need to reflect upon the current conditions for doctoral creativity, and envision possible future paths to achieve that goal. (Ibid.)

Citatet pekar på att alla som genomgår en doktorandutbildning vare sig blir eller tänkt bli universitetsanställda forskare och lärare. På min institution med cirka 50 doktorander är utbildningen närmast ensidigt fokuserad på den gruppen fast man vet att cirka hälften kommer att välja andra banor. Eller tänkt så från början. En central fråga i artikeln är hur identitetsskapande sker i doktorandutbildningen och att detta ger upphov till an interesting tension between socialisation and creativity.

Doktorandutbildningen beskrivs som en socialiseringsprocess för att bli en av "the research community" accepterad universitetsforskare. I den processen - med sina regler och (tysta) normer - formas doktorandens identitet som forskare. Inom ramen för den processen kan kreativitet accepteras - om än den inte uppmuntras, men går man utanför den ... the outcome may be correction or ignorance. En liknande diskussion förs i forskningen om vetenskapliga stilar i kapitlet Vetenskaplig ram.

En bidragande förklaring till varför min avhandling utmanar regler och etablerade normer för hur en avhandling ska göras, skrivas och presenteras är att min identitet som innovatör med forskningsintresse och samhällsengagerad entreprenör är starkare - och mera mig - än en identitet som forskare vid ett universitet.

0.5Grundläggande koncept och affärsmodeller

En avhandling har en Vetenskaplig ram men det är inte alls självklart - utom för de mest grupporienterade - vad som ska anses ingå denna. Jag hävdar att avhandlingens webbform är en viktig del inom min avhandlings vetenskapliga ram och ett centralt bidrag. Andra hävdar och kommer hävda att formatfrågan ligger utanför vad de definierar som en avhandling. Vad som ska inkluderas och exkluderas är en värderingsfråga och en fråga om vad som ryms och accepteras inom olika skolbildningar och vetenskapliga grupper. Kan dessa synsätt samexistera och på vems villkor?

En webbavhandling är inte ett paradigmskifte utan ska ses som en utvidgning. Kanske man kan jämföra med att till exempel genusperspektiv och snart hållbarhetsaspekter inom många områden kan anses vara naturliga delar i ett vetenskapligt arbete. Den gamla modellen kommer att leva kvar länge än.

Koncept, värderingar och teori

I artikeln Measures of Faith: Science and Belief in Leadership Studies (Spoelstra et al. 2020. ref+) hävdas att

While leadership scholars purport to conform to the standards of value-neutral science, this paper tells a different story. (Ibid)

Det är lite av en akademisk sjuka, som även många konsulter har, att ge en "ny aspekt" på något fenomen ett eget namn. Inom ledarskapsforskningen är 'karismatiskt ledarskap', 'autentiskt ledarskap' och 'reflexivt ledarskap' enbart några få av de koncept som lanserats med vetenskapliga förtecken. Språkutveckling har sina fallgropar men kan å andra sidan ibland tillföra begrepp med längre hållbarhet. Vilka får framtiden får utvisa.

Mitt begrepp 'Referensstatus' är centralt koncept för att beskriva och reflektera över en kunskapskällas, ett uppslagsverks trovärdighet och dennas föränderlighet.

Uppslagsverks Referensstatus och affärsmodeller har ett nära och komplext samband. Med nödvändighet blir uppslagsverket NE - som startade som en del i förlaget Bra Böcker AB i Höganäs - och dess ägare idag NE Nationalencyklopedin AB ett centralt case för att studera uppslagsverk i Sverige.

Det är normalt att en avhandlingsförfattare har en ganska nära relation med sina case-företag när dessa är få. Min avhandling skiljer sig från denna praxis. Jag har inte samverkat med bolaget NE då mina forskningsfrågor därmed hade varit omöjliga att genomföra. Avhandlingens studier är således 'analyser från utsidan' - det jag kallar Case Impact Studies.

Avhandlingen innehåller ett flertal studier för att i kvantitativa mått fånga uppslagsverket NE:s Referensstatus, innehåll, uppdateringsstrategi, modernitet och användning med mera.

Min normativa modell e-Diderot av skäl är ett centralt konstruktiv bidrag för att beskriva ett modernt uppslagsverk med stor transparens och hög webbnivå

0.6Min avhandlingsprocess

Avhandlingen är "färdig" men ännu ej framlagd då den möter oväntat stort motstånd på grund av sitt innovativa format. Detta har ställt mig inför minst två möjligheter: att göra som nuvarande regler säger eller att riskera att inte få min webbavhandling godkänd, i varje fall inte i Lund. Inför ett slutseminarium i företagsekonomi på Ekonomihögskolan i Lund finns inget formkrav som förhindrar webbformen. Däremot krävs idag rektors godkännande inför en disputation. ehl 2020 Bilden presenterades av EHL:s vicerektor Kristina Eneroth vid ett samlingsmöte inför terminsstarten 2020 för att markera att EHL insett att man måste öka sin digitala kompetens för att vara attraktiv för studenter, näringsliv och andra intressenter.

Det är dock mycket osäkert om min webbavhandling kommer att accepteras i Lund vilket gör att jag är öppen för att lägga fram den på en annan högskola eller ett annat universitet. Det är svårt att veta vilket lärosäte som är intresserat av att vara the early adopter av en webbavhandling som min.

Jag har 'for better or worse' ignorerat Umberto Ecos enW mycket kloka råd
Finally, remember this fundamental principle: "the more you narrow the field, the better and more safely you will work". 'How to write a thesis' Eco (1997) s. 13.

0.7Forskning och entreprenörskap

Som jag diskuterar i kapitlet Sociala innovationer och BiBB anses det inom medicin och teknik vara bra om forskning leder till upptäckter eller innovationer som både kan tillföra samhällsnytta i sig och skapa arbetstillfällen. Att några av dessa forskningsbaserade produkter och tjänster kan komma att konkurrera med befintliga anses inte vara ett problem som förhindrar en kommersialisering. Samma logik kan antas gälla såväl forskning i humaniora som i företagsekonomi. LU Innovation är en organisation inom Lunds universitet som har till uppgift att stödja forskningens kommersialisering.

Tjänsten BiBB med mål att skapa ett nytt fritt innovativt uppslagsverk baserat på signerade artiklar är nu i en kommersialiseringsfas.B

0.8Om Johan Schlasberg

Min profilsida på Lunds universitet.

Mer om denna sajt och min bakgrund.B

Min Blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv -- English version.

0.9Tack

Det finns en grupp personer som kanske inte vill bli omnämnda med namn, men inte desto mindre har de bidragit till att göra denna webbavhandling mycket bättre. Jag tänker på de som mer eller mindre öppet, mer eller mindre kunskapsbaserat och mer eller mindre etiskt, kritiserat avhandlingens ämnesval, avhandlingsformatet, avhandlingsprocessen, forskningsmetoderna, innehållet, akademiska formalia och min kompetens. Er kombination av ibland ointresse, ibland rädsla för något annorlunda, ovilja eller upprördhet har sammantaget gjort denna avhandling klart bättre. Jag har tvingats formulera om, tänka och skriva tydligare och inse, om än motvilligt, att saker och ting tar tid. Det som för vissa är självklart har ännu inte hunnit bli det för andra, för att andas optimism om framtiden.

Mer vanliga tack kommer senare.
Men redan nu måste jag nämna min kära ogifta hustru sedan ungefär 30 år - Birgitta Arneklo-Nobin, docent i kirurgi med en avhandling om 'The White Cold Hand'. Utan Birgitta hade jag nog fått kalla fötter och inte skrivit någon avhandling:) Birgittas läsning av många svaga texter har lett till många bättre texter. Att leva med avhandlingsförfattare har sina sidor som ni som vet, vet.

Jag har flera vänner som med intresse och glada tillrop följer avhandlingsprocessen.

Publicerades: 8 februari 2020.   Uppdaterad senast: 27 mars 2020

Tjänsten BiBB
Avhandling - start



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.
FeedbackB, se 35 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/