Avhandling i företagsekonomi


Förord

Just nu söks en biträdande handledare till avhandlingen.
Kontakta mig eller min handledare professor Johan Anselmssonen.

Avhandlingen handlar om analys och konstruktion av affärsmodeller för uppslagsverk och avhandlingar-som-en-service i webbformat. Den är en innovativ kombination av kunskapsutveckling i företagsekonomi, IT-design och kommunikation. Framsteg kräver att man provar nya idéer.


Digitala uppslagsverk
0.1   Modell för
uppslagsverk

Redan ett spritt läsande i hemmets halvfranska Nordisk familjebok grundlade mitt intresse för uppslagsverk.
På skolans lektionstimmar om franskt 1700-tal talades dock mer om monsieur Guillotin och skräckväldet än om 'Les Lumières' frW och encyklopedisterna med bland andra Denis Diderot och hans banbrytande Encyclopédie och kamp för upplysning. Vilken funktion och status har uppslagsverk idag och vilken kan de få i framtiden? Bilden visar en rubrik från 1700-talet och en symbol för e-Diderot, en normativ modell för ett modernt fritt artikelsignerat uppslagsverk för 2020-talet och framåt.

0.1Kunskapsutveckling och avhandling

Enligt Högskoleförordningen (HSF) ska doktoranden för en doktorsexamen ...

... visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar [...] - visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen [...] - bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet [...] och - visa fördjupad insikt om vetenskapens [...] roll i samhället. (Ibid)

Läs hela den citerade och refererade texten om Doktorsexamen i Referenserna.

För de som utvärderar min avhanding ur ett akademiskt perspektiv är det viktigt att läsa hela citatet. Punkterna i Högskoleförordningen - med lokala komplement - har varit vägledande för avhandlingens utformning.

Kunskapsutveckling är det centrala kravet och detta är intressant bredare än bidrag till den teoretiska litteraturen. I kapitlet Kunskapsutveckling och ramar formuleras och diskuteras hur avhandlingen inkluderat ett flertal punkter i HSF och aktuell forskningspolitik.

Genom att kombinera språkutveckling, ny metod, intressanta data, konstruktion, kommunikation och teori presenterar avhandlingen en helhet som samlat ger större kunskapsutveckling och bidrag än vad ett alltför stort fokus på teori hade kunnat åstadkomma. Forskningens impact är för mig en viktig fråga.

#Avhandlingens första huvudämne handlar om hur krisen för uppslagsverk som en analog produkt - Google och Wikipedia blev en digital tsunami - tvingade fram en jakt på nya affärsmodeller för uppslagsverk som en digital tjänst.

Trovärdighet är grundkapitalet i uppslagsverk
Men trovärdighet etableras inte
på samma sätt i den digitala världen som i den analoga
.

Trovärdighetens transformation har gett en rad nya grundläggande problem för de som marknadsför uppslagsverk. Avhandlingen har ett flertal studier om bolaget och uppslagsverket NE som kartlägger och pekar på flera av dessa problem.

Frågan om hur trovärdighet för uppslagsverk idag kan etableras och upprätthållas diskuteras och besvaras i kapitlet Ny modell för uppslagsverk: e-Diderot.

#Avhandlingens andra huvudämne handlar om utvecklingen av formaten för avhandlingar från tryck till webbavhandlingar och tänkbara möjligheter och konsekvenser av detta. Kommer tryckta avhandlingar att möta samma öde som tryckta telefonkataloger?

Avhandlingen analyserar webbformatet för produktion och kommunikation av forskning med fokus på avhandlingar. För att testa detta i realtid har jag producerat och publicerat hela avhandlingen som en sajt - vad jag kallar en webbavhandling. En jämförelse med tryckta avhandlingar visar att webbavhandlingar öppnar upp en värld av möjligheter för både forskare och läsare. Även om uttrycket 'The medium is the message' McLuhan (1964) är överdrivet uppmärksammar det, i denna kontext, att innehållet i en avhandling inte är neutralt i relation till sin plattform.

Idag baseras disputationen på Ekonomihögskolan i Lund på den tryckta avhandlingen. Att disputera på en Pdf är ett naturligt steg som nog kommer att formellt accepteras ganska snart. Har man väl tagit steget från tryck till digitalt blir en webbavhandling ett led i den allmänna webbifieringen av många produkter och tjänster.

Nästa innovativa steg är att se och designa en-avhandling-som-en-service. En avhandling blir som ett slags "Resursbank" som kan användas på ett nytt sätt - av både experter och andra - utöver att förmedla ny kunskap inom ett vanligen mycket smalt område. Min avhandling har över 1.000 externa länkar vilket gör det lätt för de som vill veta mer, via en dator eller mobil.

Webbavhandlingar kan i framtiden komma att se mycket olika ut.

Vetenskapliga artiklar i samhällsvetenskap läses - och citeras - av mycket få andra forskare enligt 'Return to Meaning' Alvesson, Gabriel och Paulsson (2017). Avhandlingar läses av än färre. Mot bakgrund av att många nya perspektiv och teoretiska framsteg förväntas presenteras i avhandlingar kan man hävda att frånvaron av läsare är ett väsentligt problem. Redan titeln 'Management studies in crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research' Tourish (2019) säger mycket om ämnets problem. Dessa bägge beskrivningar är en invitation till många för konkret arbete för förändring.

Den dominerande akademiska publiceringsmodellen - artiklar på engelska bakom en betalvägg - gör det svårt för en intresserad allmänhet att ta del av aktuell forskning. Avhandlingen är på svenska för att få en större samhällelig impact i Sverige och den har en väsentligt annorlunda kommunikationsstrategi än att publicera en bok och Pdf och hoppas att några hittar den.

Avhandlingens webbformat är en viktig del inom min avhandlings vetenskapliga ram och ett centralt bidrag till kunskapsutvecklingen inom området.

0.2Navigering, nivåer och informationsbekvämlighet

site navigation grid
0.2   Informationsbekvämlighet

Informationsbekvämlighet (information convenience) är en viktig faktor i till exempel e-handel men också i en webbavhandling. Pyramiden anger olika nivåer på en sajt och en läsare ska efter eget intresse lätt kunna klicka sig vidare till mer information. Såväl extern som intern.

I en webbavhandling kan en läsare - till exempel via Google - i princip landa på vilken sida som helst. Detta har påverkat sajtens design. Se läsanvisningen.

0.3Tvärvetande och kreativitet

Många har skrivit om problem som en följd av forskningens ökade specialisering och silobeteende. Samtidigt efterfrågas tvärvetenskapliga studier för att skapa en bredare förståelse av komplexa problem. Min avhandling har en ansats till tvärvetande - som är ett förstadium till tvärvetenskap - i så motto att jag letat ganska brett efter andras kunskap, insikter och inspiration för att hantera forskningsfrågorna och avhandlingens mål. Bland områdena kan nämnas

Företagsekonomi - marknadsföring, organisationsteori, strategi, service management, redovisning, entreprenörskap - och immaterialrätt, statsvetenskap, sociologi, biblioteks- och informationsvetenskap, vetenskapsteori, konsthistoria och IT - user experience, usability, html-programmering och grafisk design.

Inom flera av dessa områden har jag sökt kontakt med några ämnesföreträdare för diskussioner. Detta har sällan varit så framgångsrikt som jag önskat vilket nog visar att även ganska enkla ämnesöverskridande kontakter är svåra att skapa. En risk med att ta in andra områdes synsätt och kunskap är att man "anklagas" för att försumma djupet i "det egna" området. Den kritiken ser jag mest som en reaktion utifrån en alltför smal vetenskaplig ram. Men frågan är värd att reflektera över.

Är kreativitet en efterfrågad kvalitet i en avhandling - i företagsekonomi?
Det korta svaret är nej. I 'A return to Wonderland: Exploring the links between academic identity development and creativity during doctoral education' Frick och Brodin (2019) diskuteras denna i mitt tycke intressanta och viktiga fråga. Från egna och andras studier tecknar författarna en ganska mörk bild av såväl värdet av som intresset för kreativitet i doktorandutbildningarna.

These findings are worrying should we consider the idea and purpose of the future university, the role of academics therein, and the positionality of those who leave academe after completing their doctorate. [...] thus, there is a need to reflect upon the current conditions for doctoral creativity, and envision possible future paths to achieve that goal. (Ibid.)

Citatet pekar på att alla som genomgår en doktorandutbildning vare sig blir eller har tänkt bli universitetsanställda forskare och lärare. På min institution med cirka 50 doktorander är utbildningen närmast ensidigt fokuserad på en karriär i högskolevärlden fast man vet att cirka hälften kommer att välja helt andra banor. Man kan undra hur många av dessa 50 personer som redan från början, som jag, inte haft för avsikt att göra en karriär i akademin? En central fråga i artikeln är hur identitetsskapande sker i doktorandutbildningen och att detta ger upphov till an interesting tension between socialisation and creativity. (Ibid.)

Doktorandutbildningen beskrivs som en socialiseringsprocess för att bli en av "the research community" accepterad universitetsforskare. I den processen - med sina regler och (tysta) normer - formas doktorandens identitet som forskare. Inom ramen för den processen kan kreativitet accepteras - om än den inte uppmuntras, men går man utanför den ... the outcome may be correction or ignorance. (Ibid.)

En bidragande förklaring till varför min avhandling medvetet utmanar normerna för hur en avhandling ska göras och presenteras, är att min identitet som innovatör med stort forskningsintresse och som samhällsengagerad entreprenör är starkare än en identitet som välanpassad forskare vid ett universitet.

0.4Referensstatus och affärsmodeller

Mitt begrepp 'Referensstatus' är centralt koncept för att beskriva och reflektera över en kunskapskällas, ett uppslagsverks, trovärdighet och dennas föränderlighet.

Ett uppslagsverks Referensstatus och dess affärsmodell har ett nära och komplext samband - vilket problematiseras i avhandlingen - och visas i flera studier om uppslagsverket NE. Med nödvändighet blir NE - som startades av förlaget Bra Böcker AB i Höganäs (likviderat år 2000) - och dess senare ägare sedan 1994 ett centralt case för att studera uppslagsverk i Sverige.

Vanligen har en avhandlingsförfattare en ganska nära relation med sitt eller sina sina case-företag när dessa är få. Min avhandling skiljer sig radikalt från denna praxis. Mina forskningsfrågor hade varit omöjliga att genomföra om jag samverkat med bolaget NE. Avhandlingens studier är 'analyser från utsidan' - en metod jag kallar Case Impact Studies. Den är generellt användbar och kan behöva, och borde, användas i många andra forskningsprojekt i företagsekonomi.

0.5Min avhandlingsprocess

Avhandlingen är "färdig" men ännu ej framlagd då den möter oväntat stort motstånd på grund av sitt innovativa webbformat.

Detta har ställt mig inför minst två möjligheter: att göra som nuvarande regler säger eller att riskera att inte få lägga fram min webbavhandling i Lund. Inför ett slutseminarium i företagsekonomi på Ekonomihögskolan i Lund finns inget formkrav som förhindrar webbformatet, men rektors godkännande krävs för en disputation.

ehl 2020
0.3   EHL enligt EHL
Bilden presenterades av EHL:s vicerektor Kristina Eneroth vid terminsstarten 2020 för att markera att EHL insett att man måste öka sin digitala kompetens för att vara attraktiv för studenter, näringsliv och andra intressenter. Sedan kom Corona och utvecklingen accelererade.

Det finns säkert en early adopter av webbavhandlingar och jag är öppen för att lägga fram min på en annan högskola.

Jag har 'for better or worse' ignorerat Umberto Ecos enW mycket kloka råd
Finally, remember this fundamental principle: "the more you narrow the field, the better and more safely you will work". 'How to write a thesis' Eco (1997) s. 13.

Jag inser det kloka i att följa gällande normer och modeller för att skriva en avhandling och har fått många råd om att göra som andra och sedan publicera forskning i webbformat. Men det krävs experiment för att förändra saker och ting och mitt är en kalkylerad risk och en långsiktig möjlighet. Motstånd är intressant och gör att innovationer blir bättre.

0.6En avhandling är inte ett "körkort"

För att få ett körkort för bil krävs att man klarat en teoridel och en praktisk uppkörning. Det finns inget som helst utrymme för kreativitet utan det är inlärning av befintlig kunskap och anpassning till denna som gäller. Körkortsinnehavaren får sedan gärna köra vart som helst, men efter samma regler som vid godkännandet.

Körkort är en inte ovanlig men direkt missvisande metafor för en doktorsexamen och en avhandling.

I 'Academics at play: Why the “publication game” is more than a metaphor' Butler & Spoelstra (2020) diskuteras och kritiseras metaforen att betrakta och beskriva akademisk publicering som ett spel. Som senare visas kan metaforen "en avhandling är ett körkort" analyseras och kritiseras på ett delvis likartat sätt.

Butler et al. konstaterar att många forskare beskrivit akademiska publicering som ett spel man antingen kan spela med i eller möjligen försöka tänja lite på reglerna. Det är till helt övervägande del artiklar i framstående vetenskapliga tidskrifter som banar väg för en framgångsrik akademisk karriär. Detta sammanfattas i meningen

This tells us that the idea of “playing the publication game” has become a prominent, albeit ambiguous, metaphor to describe strategies of academic publishing in the contemporary university. (Ibid. s. 2)

Butler et al. intervjuade ett trettiotal professorer inom 'critical management studies' (CMS). Dessa deltar i publiceringsspelet men många tar samtidigt avstånd från tanken att de gör just det. Detta refereras till som forskarnas / spelarnas 'Lusory attitude' enW. Författarnas bekymmer är att ...

By continuing to view the publication game solely as a metaphor, we risk overlooking the damaging effects that this play mentality has on the production of knowledge in the field of CMS. (Ibid. s. 2, min emfas)

Psykiatrikern R. D. Laing enW har uttryckt något liknande i 'Knots' Laing (1970).

They are playing a game. They are playing at not
playing a game. If I show them I see they are, I
shall break the rules and they will punish me.
I must play their game, of not seeing I see the game. (ur Knots)

Författarna diskuterar den filosofiska innebörden av ordet metafor och konstaterar att den inte är det den refererar till men att den likväl i ett sociologiskt mellanmänskligt perspektiv har och ges betydelse. Vi möter metaforer i alla sammanhang: 'vi sitter i samma båt', 'arg som ett bi' eller 'en avhandling är ett körkort'. Uttolkningen skiljer mellan det figurativa och det bildliga. Metaforens användning och betydelsen är ofta kontextuell.

Min uppfattning är att metaforen 'en avhandling som ett körkort' har damaging effects, för att citera Butler et al. ovan, om än dessa är andra än de som gäller för 'the publishing game'.

Å ena sidan är det vanligt att en avhandling (en doktorsexamen) ses som ett körkort medan det å andra sidan förväntas att en avhandling ska "väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen". (HSF. Se ovan)

I kapitlet Forskningsfrågor och bidrag visar jag att teoribidragen enbart är ett av fem områden i min avhandling som bidrar till kunskapsutveckling och en bredare samhällsnytta.

Jonas Bohlin. Källemo
0.4   National
Geographic

En avhandling som ett gesällprov är nog en bättre metafor.
Ett gesällprov måste vanligen visa en kombination av yrkeskunnande och kreativitet. Ett gesällprov för en möbelsnickare är mer än att förfärdiga en kopia av till exempel att skåp av Jonas Bohlin.

Rapporten 'Forskarutbildning i kulturgeografi' Gren (2005) är en i en rad analyser och inlägg om vad som avses med en avhandling. En av rapportens rubriker är just Livsverk eller körkort?

Så vilken roll och status skall forskarutbildningen ge avhandlingen? Är den ett slags examensbevis på en utbildning eller ett självständigt forskningsbidrag? Ett ”körkort” eller ett ”livsverk”? (Ibid. s. 50)

Men detta är ingen bra dikotomi då en avhandling vare sig är eller ska vara det ena eller det andra. Ett tänkbar metafor är gesällprov som öppnar upp inte bara för yrkeskunnande utan också för nytänkande, kreativitet och inte minst variation. Knappast någon gör idag akademisk karriär med enbart en avhandling - framför allt inte en monografi (på svenska) - som dominerande merit.

Även om gesällprov är en klart bättre metafor för en avhandling än körkort, finns det kanske någon som är än bättre? Metaforer är inte bara en "lek med ord", de styr - och ställer ibland till det.

0.7Forskning och entreprenörskap

Som jag diskuterar i kapitlet Sociala innovationer och BiBB anses det vara bra om högskoleforskning leder till upptäckter eller innovationer som både kan tillföra samhällsnytta av olika slag och skapa arbetstillfällen. LU Innovation är en organisation inom Lunds universitet som har till uppgift att stödja forskningens kommersialisering. I mars 2020 inleddes en projektsamverkan med LU Innovation för att stödja etableringen av det nya uppslagsverket BiBB.B

0.8Om Johan Schlasberg

Min profilsida på Lunds universitet.

Jag har några decenniers erfarenhet som strategi- och organisationskonsult och driver några mindre företag inom bland annat mobila tjänster baserade på egna patent Schlasberg (2001 ref+) - en metod för att bygga broar mellan den fysiska och den digitala världen - och innovationer. Jag har kodat sajten med i första hand webbdesignprogrammet Adobe Dreamweaver.

0.9Tack

Det finns en grupp personer som kanske inte vill bli omnämnda med namn, men inte desto mindre har de bidragit till att göra denna webbavhandling mycket bättre. Jag tänker på de som mer eller mindre öppet, mer eller mindre kunskapsbaserat och mer eller mindre etiskt kritiserat avhandlingens ämnesval, avhandlingsformatet, avhandlingsprocessen, forskningsmetoderna, innehållet, akademiska formalia och min kompetens. Er kombination av ibland ointresse, okunskap, ibland rädsla för något annorlunda, ovilja eller upprördhet har sammantaget gjort denna avhandling klart bättre. Jag har tvingats formulera om, tänka och skriva tydligare och inse, om än motvilligt, att saker och ting tar ännu längre tid än jag först trodde. Det som för vissa är självklart har ännu inte hunnit bli det för andra, för att andas optimism om framtiden.

Ett stort tack till Klaus Solberg Søilen, professor i företagsekonomi på Halmstad högskola, för att han redan 2018 erbjöd sig att bli min handledare (hade då ingen). Klaus var positiv till avhandlingen - som nu är mycket bättre - och såg fördelar med en webbavhandling. Han hade fått formell accept från Halmstad högskola för en sådan. Jag var inte riktigt färdig att då lämna Lunds universitet, kanske av nostalgiska skäl och kanske för att en fight för förändring på ett traditionstyngt universitet var en intressant utmaning för en innovatör.

Fler vanliga tack kommer senare.
Men redan nu måste jag nämna min kära ogifta hustru sedan ungefär 30 år - Birgitta Arneklo-Nobin, docent i kirurgi med en avhandling om 'The White Cold Hand'. Utan Birgitta hade jag nog fått kalla fötter och inte skrivit någon avhandling:) Birgittas läsning av många svaga texter har lett till många bättre texter. Att leva med avhandlingsförfattare har sina sidor som ni som vet, vet.

Jag har många vänner som med intresse och glada tillrop följer avhandlingsprocessen.

Publicerades: 8 februari 2020.   Uppdaterad senast: 6 augusti 2020

Uppslagsverket BiBB
Avhandling - start



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 39 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/