"Vibe-kodning" är ganska enkelt, men det har ett stort problem
(2026.07) ‘Vibe coding’ is fun and easy, but there’s a major catch
Referenser | Skribent | Kommentarer (0)
Föreställ dig att du alltid har velat ha en egen app. Kanske en som håller reda på hushållets budget, organiserar familjens inköpslista eller påminner dig om när det är dags att vattna växterna.
Fram till nyligen hade det inneburit att du behövde lära dig programmera eller betala en mjukvaruutvecklare för att förverkliga den idén. Nu kan du helt enkelt berätta om idén för en chattbot med artificiell intelligens (AI). Inom några minuter kan den skriva koden, rätta fel och hjälpa dig att bygga en fungerande app.
Från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog ( 250
)
AI-relaterat Ekonomi IT (T)
Detta tillvägagångssätt kallas vibe coding. Det går snabbt, är spännande och gör det möjligt för miljontals människor att skapa programvara för första gången.
Det är lätt att förstå varför vibe coding har blivit så populärt. Samtidigt har forskare redan hittat tusentals säkerhetsbrister och avslöjat hemliga uppgifter i offentligt tillgängliga AI-genererade applikationer. Programvara som verkar fungera är inte alltid programvara som går att lita på.
Vad är vibe coding?
Begreppet vibe coding myntades av AI-forskaren Andrej Karpathy. I stället för att skriva programvaran själv beskriver du det resultat du vill ha – eller den ”känsla” (vibe) du är ute efter – med vanligt vardagsspråk och låter AI generera större delen av, eller hela, programvaran.
Om något inte fungerar ber du AI-verktyget att åtgärda det. Du behöver inte nödvändigtvis förstå hur koden fungerar – du fortsätter bara att ge instruktioner tills du får det resultat du är ute efter.
Verktyg som ChatGPT, Claude, Gemini och specialiserade kodassistenter baserade på generativ AI har gjort detta möjligt. Den senaste undersökningen från den stora kodplattformen Stack Overflow visade faktiskt att 84 procent av utvecklarna globalt använde eller planerade att använda AI-verktyg för programmering under 2025.
Och det är inte bara utvecklare som använder dem: aktuell statistik tyder på att omkring 63 procent av användarna av plattformar för vibe coding saknar programmeringsbakgrund och bygger egna produkter och verktyg.
Personer med liten eller ingen programmeringserfarenhet kan nu bygga webbplatser, appar och automatiserade arbetsflöden – exempelvis för att sammanställa dokument eller utföra andra komplexa uppgifter – på en bråkdel av den tid det tidigare tog.
Att bygga tillförlitlig programvara
De flesta föreställer sig att mjukvaruutvecklare tillbringar dagarna med att skriva kod. I verkligheten är programmering bara en del av en betydligt större process.
Innan programvara lanseras ställer utvecklare viktiga frågor. Fungerar den tillförlitligt? Är den säker? Kan någon annan underhålla den? Vad händer om något går fel?
De testar olika situationer, granskar varandras arbete och åtgärdar problem innan någon annan använder programvaran.
Dessa steg finns inte för att sakta ned utvecklarna. De behövs eftersom även programvara som tycks fungera för sitt syfte fortfarande kan exponera känsliga uppgifter eller störa kritiska system.
Vibe coding kan göra det lockande att hoppa över stora delar av denna process. Om appen verkar fungera är det lätt att anta att arbetet är klart.
Riskerna med vibe coding
Anta nu att du ber en AI att bygga en app för att hantera hushållets utgifter.
Appen öppnas, registrerar dina inköp och räknar ut dina utgifter. Allt verkar fungera som det ska.
Men räknar den rätt i alla situationer? Lagrar den dina ekonomiska uppgifter på ett säkert sätt? Vad händer om appen kraschar mitt under registreringen av månadens utgifter?
Den kanske lagrar dina ekonomiska uppgifter på ett sätt som gör dem lätta för andra att komma åt. Appen gör exakt det du bad om – men dina personuppgifter är kanske inte tillräckligt skyddade.
Det här är inte frågor som de flesta nybörjare tänker på att ställa, men det är just sådana frågor som professionella utvecklare rutinmässigt tar hänsyn till.
Att åtgärda problem kan också bli frustrerande. Du ber AI:n lösa ett problem, bara för att upptäcka att den har skapat ett annat någon annanstans. Utan att förstå vad AI:n har ändrat blir du beroende av att den löser problem som den själv kan ha orsakat.
När räcker vibe coding?
Inget av detta betyder att vibe coding bör undvikas helt och hållet.
Det är ett utmärkt sätt att experimentera med idéer, lära sig programmeringskoncept eller snabbt bygga personliga verktyg. Entreprenörer kan skapa prototyper, hobbyanvändare kan automatisera repetitiva uppgifter och små organisationer kan utforska idéer som annars kanske aldrig skulle ha blivit verklighet.
Riskerna ökar när AI-genererad programvara behandlas som färdig för användning i verkliga sammanhang enbart för att den fungerar.
Appar som hanterar personuppgifter, ekonomiska transaktioner eller verksamhetsprocesser behöver fortfarande noggranna tester och mänsklig tillsyn, oavsett vem – eller vad – som skrev koden. I en säkerhetsstudie klarade omkring 45 procent av de AI-genererade kodexemplen inte standardiserade säkerhetstester.
Den bredare frågan handlar om mer än programmering. Forskare har länge varnat för ”automatiseringsbias” – tendensen att acceptera rekommendationer från automatiserade system utan att granska dem tillräckligt noga. När AI blir bättre på att lösa komplexa uppgifter blir det också lättare att acceptera dess svar utan att ifrågasätta dem.
Programvara är bara ett område där detta kan få allvarliga konsekvenser, eftersom misstag kan förbli dolda tills något går fel.
AI kan skriva kod, men kan inte ta ansvar
Vibe coding öppnar mjukvaruutveckling för personer med goda idéer men liten programmeringserfarenhet.
Men att göra programvara enklare att skapa gör det inte enklare att avgöra om den är säker, tillförlitlig och redo att användas av andra.
Oavsett hur bra AI blir på att generera kod måste människor – inte AI – fortsätta att bära ansvaret för vad koden gör.
Referenser
- Original: ‘Vibe coding’ is fun and easy, but there’s a major catch, Salahuddin Azad, (2026.07.29) | The Conversation
- Bilder enligt rättighet. Se original. Länkfel kan uppkomma.
- Artikeln är publicerad med tillstånd
- Om den mycket stora forskar-och mediaplattformen The ConversationORD på BiBB
- Vibe-kodningORD på BiBB
About BiBB, a media company and an encyclopedia 4.0
Skribent
Salahuddin Azad, Lecturer, School of Engineering and Technology, CQUniversity Australia
Ritesh Chugh, Professor, Information and Communications Technology, CQUniversity Australia
The Conversation: 2026.07.29 Publicerades på BiBB: 2026.08.09
SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.
Kategorier 25
The Conversation 250

Kommentarer - info
- Din kommentar // Namn, titel (Datum ....)
Vad skulle du vilja läsa om på BiBB?
You know a lot, we may add a little®