Artikel /The Conversation/

Sveriges COVID-strategi var bra men inte för de äldsta

(2026.08) Did Sweden’s controversial COVID strategy pay off? In many ways it did – but it let the elderly down

Referenser | Skribent | Kommentarer (1)

När stora delar av världen stängde ned i början av covid-19-pandemin förblev Sverige öppet. Landets strategi var kontroversiell och beskrevs av vissa som ”det svenska experimentet”. Men nästan två och ett halvt år efter pandemins början – vad kan vi i dag säga om resultatet av detta ”experiment”?

Låt oss först sammanfatta hur Sveriges strategi såg ut. Landet följde i stora drag sin pandemiplan, som ursprungligen hade tagits fram för att användas vid en influensapandemi. I stället för nedstängningar var målet att åstadkomma fysisk distansering genom folkhälsorekommendationer.

Från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog ( 265 )
Hälsa och livsstil Samhälle Svenska forskare

Invånarna uppmanades att arbeta hemifrån när det var möjligt och att begränsa resandet inom landet. Dessutom uppmanades personer som var 70 år eller äldre att begränsa sina sociala kontakter, medan personer med covid-symtom uppmanades att isolera sig. Målet var att skydda äldre och andra riskgrupper, samtidigt som smittspridningen bromsades så att hälso- och sjukvården inte skulle överbelastas.

När antalet fall ökade infördes vissa restriktioner. Allmänna sammankomster begränsades till högst 50 personer i mars 2020 och till åtta personer i november 2020. Besök på äldreboenden förbjöds och gymnasieskolorna stängde. Grundskolorna förblev däremot öppna under hela pandemin.

Munskydd rekommenderades inte för allmänheten under den första vågen, utan först senare under pandemin och då bara i vissa situationer.

Under våren 2020 var den rapporterade dödligheten i covid i Sverige bland de högsta i världen. Grannländer som snabbt införde nedstängningsåtgärder, exempelvis Norge och Danmark, klarade sig betydligt bättre, och Sverige fick hård kritik för sin mindre strikta strategi.

Försvarare av den svenska strategin hävdade dock att den skulle löna sig på längre sikt. De menade att drastiska åtgärder inte var hållbara och att pandemin var ett maraton, inte en sprint.

Gav då Sveriges strategi ett bra resultat?

Låt oss ta överdödlighet som ett viktigt exempel. Måttet utgår från det totala antalet dödsfall och jämför det med nivåerna före pandemin. Det fångar därmed pandemins bredare effekter och tar hänsyn till eventuell felrapportering av dödsfall i covid.

Även om Sverige drabbades hårt av den första vågen var landets samlade överdödlighet under pandemins första två år faktiskt bland den lägsta i Europa.

Läs mer: Sverige under eld för sin ”avslappnade” coronastrategi – här är vetenskapen bakom den

Beslutet att hålla grundskolorna öppna gav också resultat. Förekomsten av svår akut covid hos barn har varit låg, och en senare studie visade att svenska barn inte drabbades av den kunskapsförlust som noterades i många andra länder.

Mot denna bakgrund har den svenska strategin gått från att beskrivas som ”en katastrof” och ”ett varnande exempel” till ”en skandinavisk framgång”. Men för att kunna dra relevanta slutsatser är det avgörande att granska närmare hur svenskarna hanterade pandemin.

Sverige kritiserades brett för sin covidstrategi. Dan_Manila/Shutterstock

I synnerhet stämmer inte uppfattningen att människor i Sverige fortsatte med vardagslivet under pandemin som om ingenting hade förändrats.

I en undersökning från Folkhälsomyndigheten under våren 2020 uppgav över 80 procent av svenskarna att de hade anpassat sitt beteende, exempelvis genom att hålla avstånd, undvika folksamlingar och kollektivtrafik samt arbeta hemifrån. Sammanställda mobilitetsdata bekräftade att svenskarna minskade sina resor och sin rörlighet under pandemin.

Svenskarna tvingades inte att vidta åtgärder mot smittspridningen, men gjorde det ändå. Denna frivilliga modell hade kanske inte fungerat överallt, men Sverige har en tradition av högt förtroende för myndigheter och människor brukar följa folkhälsorekommendationer.

Det är också svårt att jämföra Sveriges resultat med resultat i länder utanför Skandinavien, där de sociala och demografiska förutsättningarna är mycket annorlunda.

Styrkor och svagheter

Trots fördelarna med att undvika nedstängningar var den svenska hanteringen inte felfri. I slutet av 2020 konstaterade Coronakommissionen, en oberoende kommitté tillsatt av regeringen för att utvärdera Sveriges pandemihantering, att regeringen och Folkhälsomyndigheten i stort sett hade misslyckats med ambitionen att skydda de äldre.

Vid den tidpunkten var nästan 90 procent av dem som hade avlidit med covid i Sverige 70 år eller äldre. Hälften av dessa personer bodde på ett äldreboende, och knappt 30 procent fick hemtjänst.

Pandemin synliggjorde också många problem inom den svenska äldreomsorgen. Strukturella brister, såsom otillräcklig bemanning, gjorde att äldreboenden var oförberedda och dåligt rustade för att hantera situationen.

I sin slutrapport om pandemihanteringen drog Coronakommissionen slutsatsen att strängare åtgärder borde ha vidtagits tidigt under pandemin, exempelvis karantän för personer som återvände från högriskområden och ett tillfälligt inreseförbud till Sverige.

Läs mer: Coronaviruset: undersökning visar vad svenskarna egentligen tycker om landets mindre strikta strategi

Kommissionen framhöll dock att strategin utan nedstängning i grunden var rimlig och att staten aldrig bör ingripa i medborgarnas rättigheter och friheter mer än vad som är absolut nödvändigt. Kommissionen stödde också beslutet att hålla grundskolorna öppna.

Som jämförelse drog Coronakommissionen i Norge, ett av få europeiska länder med lägre överdödlighet än Sverige, slutsatsen att även om Norges pandemihantering överlag var god drabbades barnen hårt av nedstängningarna och att myndigheterna inte skyddade dem tillräckligt.

Fokus för Sveriges strategi var att minska smittspridningen, men också att ta hänsyn till andra aspekter av folkhälsan samt skydda frihet och grundläggande rättigheter. Den svenska strategin är fortfarande kontroversiell, men i dag använder de flesta länder liknande förhållningssätt i hanteringen av den fortsatta pandemin.

Med facit i hand framstår det som något orättvist att landet som följde sin plan före pandemin blev det land som anklagades för att ha genomfört ett experiment på sin befolkning. Kanske bör Sverige i stället betraktas som kontrollgruppen, medan resten av världen genomgick ett experiment.

Referenser

Skribent

Emma Frans, Senior research specialist, C8 Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet

The Conversation: 2026.08.12 Publicerades på BiBB: 2026.09.20



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 265 2 flags

QR-code

Kommentarer - info

  1. Se också Studie om vad svenskarna egentligen tyckte om landets avslappnade inställning till Coronaviruset (2020.04) Erik Wågström, The Conversation Artikel på BiBB BiBBs redaktion
  2. Din kommentar // Namn, titel (Datum)


Läs och se 50+ Nya:  Artiklar  och  ORD



You know a lot, we may add a little®

infografik