Studie om vad svenskarna egentligen tyckte om landets avslappnade inställning till Coronaviruset

(2020.04) Coronavirus: survey reveals what Swedish people really think of country’s relaxed approach

Referenser | Skribent | Kommentarer (1)

Sveriges sätt att hantera coronavirusutbrottet har fått stor uppmärksamhet. Till skillnad från andra länder har Sverige förlitat sig på rekommendationer om social distansering snarare än på att begränsa människors rörelsefrihet, med tillit till att medborgarna följer de officiella råden.

Medan andra länder har stängt verksamheter har mycket fortsatt att hålla öppet i Sverige, däribland kaféer och barer. Människor rekommenderas att begränsa sina rörelser, men är inte skyldiga att stanna hemma.

Inom Sverige har strategin utlöst en häftig debatt i forskarsamhället och mött skepsis eftersom den anses innebära hög risk.

Från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog ( 265 )
Hälsa och livsstil Samhälle Svenska forskare

Kritiker säger att en frivillig social distansering bevarar de ungas frihet på de äldres bekostnad, eftersom äldre drabbas hårdare av covid-19. Men vår nya studie visar att äldre personer ger större stöd åt regeringens strategi än yngre personer.

I en enkät med fler än 1 600 svenskar var åsikterna tydligt delade: 31 procent av de svarande ansåg att landets åtgärder mot utbrottet inte var tillräckligt kraftfulla. Ytterligare 18 procent var neutrala och resterande 51 procent ansåg att åtgärderna var tillräckligt kraftfulla. Men trots påståendet att strategin sker på de äldres bekostnad ökade stödet i själva verket med åldern. Personer som är 50 år eller äldre – alltså de som löper förhöjd risk för svåra komplikationer vid infektion – ger starkast stöd till Sveriges hantering. Medan 40 procent av dem mellan 15 och 29 år uppger att den svenska insatsen har varit tillräcklig, är motsvarande siffra 61 procent bland personer över 70 år.

Åldersskillnaden i stödet för den svenska strategin kvarstår även när man tar hänsyn till en rad andra bakgrundsvariabler – bland annat inkomst och utbildning – som potentiellt skulle kunna förklara det observerade mönstret. Viktigt är att det högre stödet bland äldre inte bara återspeglar en högre tillit till regeringen i denna grupp. Den tydliga generationsklyftan förefaller alltså vara verklig och spegla åldersskillnader i synen på regeringens coronavirusstrategi.

Ekonomi eller hälsa?

En annan invändning mot Sveriges mer avslappnade strategi är att den sätter ekonomin före medborgarnas hälsa.

Det är därför kanske inte förvånande att personer som oroar sig för virusutbrottets effekter på ekonomin är mer nöjda med Sveriges respons än de som främst oroar sig för konsekvenserna för det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet.

Detta tyder också på att även om många experter nu avvisar idén att en kraftfull respons måste innebära en avvägning mellan ekonomiska och hälsorelaterade hänsyn, lever detta mönster tydligt kvar i allmänhetens föreställningsvärld.

En annan viktig faktor bakom uppfattningen är individens egen benägenhet att ta hälsorisker. Svarande med hög tolerans för hälsorisker är mer benägna att godkänna Sveriges hantering av pandemin. Detta tyder på att personer som tolererar riskerna bättre också oftare är nöjda med den nuvarande – jämförelsevis milda – politik som Sverige har valt.

Ett internationellt exempel?

När länder trappar ned eller överväger att trappa ned sina restriktioner uppstår naturligt frågan hur regeringar bör gå vidare och om Sveriges strategi kan visa en möjlig väg framåt. Men det finns en viktig omständighet att ta hänsyn till. Tillit framstår som en grundläggande faktor för om människor godkänner Sveriges hantering. Och eftersom Sverige har en av världens högsta tillitsnivåer kan det starka sambandet mellan tillit och stöd för strategin tyda på att Sveriges modell skulle vara mindre framgångsrik på andra håll.

För att mäta tillit fick de svarande ange i vilken grad de instämde i påståendet: ”Jag utgår från att människor endast har de bästa avsikter.” Bland dem med lägst tillit anser bara omkring 30 procent att Sveriges reaktion har varit tillräcklig. Bland dem med högst tillit är motsvarande siffra däremot över 70 procent.

Det finns en tydlig risk att uppfattningen om en mer frivillighetsbaserad strategi blir mindre positiv i länder som kännetecknas av lägre tillit. Dessutom är en avgörande del av Sveriges politik att få människor att frivilligt följa myndigheternas rekommendationer. Om människor inte litar på att andra följer råden, är de också mindre benägna att själva göra det.

Referenser

• Original: Coronavirus: survey reveals what Swedish people really think of country’s relaxed approach, Erik Wengström (2020.04.29) | The Conversation
• Bilder enligt rättighet. Se original. Länkfel kan uppkomma.
• Artikeln är publicerad med tillstånd enligt Creative CommonsORD eller annat.
• About BiBB, a media company and an encyclopedia 4.0

Skribent

Erik Wengström, Professor, Department of Economics, Lund University

Kommentarer

1. Se också Sveriges COVID-strategi var bra men inte för de äldsta (2026.08) Emma Frans, The Conversation Artikel på BiBB BiBBs redaktion
2. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2020.04.29 Publicerades på BiBB: 2026.09.19

---



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 Internationella media 265



Läs och se 50+ Nya:  Artiklar  och  ORD



You know a lot, we may add a little^®