Artikel /The Conversation/

Ryssland för något slags ökande krig mot Europa

(2026.09) Europe is under increased Russian attack. Are we seeing an undeclared war?

Referenser | Skribent | Kommentarer (0)

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har gått in på sitt femte år. Kriget har fastnat i ett våldsamt dödläge som kännetecknas av ett eskalerande utbyte av drönar- och robotattacker mot kritisk infrastruktur och civila i Ukraina.

Konflikten sprider sig också utanför dessa två länders gränser och påverkar Europa i vidare bemärkelse, på okonventionella och indirekta sätt.

Från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog ( 265 )
Europa Försvar och säkerhet Geopolitik Ryssland-Ukraina

Ryssland har angripit europeiska länder genom så kallad hybridkrigföring: användning av okonventionella metoder som en del av en krigföringsstrategi på flera arenor. Metoderna syftar till att störa och slå ut en motståndares verksamhet utan att inleda öppna stridshandlingar.

Så sent som förra månaden försökte Ryssland genomföra drönarattacker mot Leipzigs flygplats i Tyskland.

De eskalerande och allt intensivare attackerna mot länder som Tyskland och Rumänien utgör ett odeklarerat krig mot väst, med potential att trappas upp ytterligare.

Konfliktens gråzon

Sedan invasionen inleddes i februari 2022 har Ryssland angripit Natos europeiska medlemsstater med en kombination av taktiker. Dessa har omfattat sabotage, försök till attentat och cyberattacker mot elnät och kommunikationsinfrastruktur. Ryssland har också genomfört fysiska angrepp mot Natos kritiska undervattenskabelinfrastruktur.

Dessa attacker har ägt rum under tröskeln för konventionell och öppen krigföring, i den så kallade konfliktens gråzon. De har varit okonventionella, svåra att tillskriva en specifik aktör eller inte nått upp till nivån för fysisk väpnad konflikt.

Ett exempel på denna typ av konflikt är sabotaget mot gasledningarna Nord Stream i september 2022. Det var en hemlig operation som skadade två stora naturgasledningar i Östersjön och i praktiken satte stopp för all rysk-tysk energihandel med gas. Tyska åklagare pekar ut Ukraina som ansvarigt, men det finns motstridiga uppfattningar om vem som låg bakom.

Ryssland och Belarus anklagades 2021 för att ha använt migranter som vapen genom att öppna vägar från Mellanöstern och sedan slussa migranter till gränserna mot EU-länder. Strategin syftade till att destabilisera grannländerna och ledde till att dussintals migranter dödades.

Ryssland har sedan dess intensifierat sina hybridkrigsoperationer mot Europa. Enligt en färsk rapport från USA:s kongressutredningstjänst, Congressional Research Service:

Antalet ryska hybridattacker i Europa fyrdubblades från 2023 till 2024. En annan undersökning sammanställde minst 151 rapporterade incidenter med ryska operationer från februari 2022 till mars 2026.

Läs mer: Förklaring: Vad är hybridkrigföring och vad menas med gråzonen?

Allt intensivare attacker

Oavsett om det handlar om mordbränder mot västerländska vapenproduktionsanläggningar eller samordnad GPS-störning av västerländska navigationssystem som riktas mot civil navigation och luftfart, trappar Ryssland upp sina operationer. Samtliga har potential att orsaka händelser med många civila dödsoffer.

Operationerna ryms fortfarande inom ramen för hybridkrigföring, eftersom både möjligheten att förneka inblandning och bristen på tydlig tillskrivning fortfarande är centrala delar av Rysslands angreppssätt. Men de börjar pröva västvärldens motståndskraft.

När Tysklands förbundskansler Friedrich Merz kommenterade händelsen vid Leipzigs flygplats varnade han för att angriparna skulle få ”betala ett pris” och sade att Tyskland i allt högre grad blev ett mål för sådana attacker. Tysklands regering har sedan dess officiellt pekat ut Ryssland som ansvarigt.

Även Rumänien har utsatts för ryska angrepp.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen reagerade på rapporter om att Rumäniens militär förstört en marindrönare nära en av landets oljeplattformar i Svarta havet genom att uppmärksamma en eskalerande hotkampanj mot Europeiska unionen och dess kritiska infrastruktur.

Den senaste händelsen följer efter månader av ryska drönarintrång i rumänskt luftrum, liksom fler drönarattacker nära Rumäniens gräns.

Insatserna har drabbat civila. I maj 2026 träffade en rysk drönare ett flerfamiljshus i Rumänien och skadade två personer.

Dessa händelser visar att Ryssland i allt högre grad är berett att öppet använda militärt våld.

Natos svar

Nato har förstärkt sin luftövervakning längs den östra gränsen för att säkra luftrummet. Som en del av sitt åtagande inom den kollektiva säkerhetsgarantin, även kallad artikel 5, där ett angrepp mot en medlem betraktas som ett angrepp mot samtliga medlemsstater, har organisationen också tillfört mer luftförsvarskapacitet till berörda gränsstater.

Dessa åtgärder kompletterar Natos befintliga motåtgärder mot ryska hemliga sabotageoperationer och andra hybridkrigstaktiker. Natos operationer Baltic Sentry, Eastern Sentry och Arctic Sentry stärker organisationens förmåga att bemöta ryska hot mot Natos intressen på land, i luften och till havs.

Det förefaller tydligt att Rysslands odeklarerade krig mot väst, som förs som svar på västvärldens stöd till Ukraina, har utvecklats bortom sin ursprungliga form av hybridkrigföring.

Nato har förstärkt sin luftövervakning, särskilt runt Rumänien, efter de ryska attackerna. Andreea Alexandru/AP

Att upprätthålla föreställningen att sådana ryska operationer fortfarande ligger under tröskeln för konventionellt krig och därför inte kräver ett kraftfullare avskräckande svar riskerar att leda till ytterligare eskalering.

Nato måste klargöra för Kreml att ytterligare handlingar som orsakar civila dödsfall eller omfattande förstörelse kommer att betraktas som ett väpnat angrepp. Detta skulle i sin tur utlösa organisationens kollektiva försvarssvar. Natoledare har tidigare klargjort att hybridattacker kan motsvara ett väpnat angrepp.

Denna röda linje är dock tveksam med tanke på USA:s president Donald Trumps tilltagande kritik mot, och till och med fientlighet gentemot, Nato och andra allierade. Han har upprepade gånger ifrågasatt värdet av den kollektiva säkerhetsgarantin och signalerat en ovilja att försvara Natos medlemsstater.

Han bagatelliserar också konsekvent det ryska hotet.

Ryssland prövar alltså medvetet Natos beslutsamhet. Det är ett odeklarerat krig, där attackerna blir allt intensivare.

Men när Trumps engagemang för organisationen är osäkert är det svårt att se hur den alltmer sköra situationen kommer att utvecklas härifrån.

Referenser

Skribent

Sascha-Dominik (Dov) Bachmann, Professor in Law and Security, University of Canberra; Stellenbosch University

The Conversation: 2026.09.04 Publicerades på BiBB: 2026.09.09



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 265 2 flags

QR-code

Kommentarer - info

  1. Din kommentar // Namn, titel (Datum)


Läs och se 50+ Nya:  Artiklar  och  ORD



You know a lot, we may add a little®

infografik