Artikel /The Conversation/

Kostnaderna för kvalitetsinformation i media ökar vilket kräver nya affärsmodeller

(2026.09) Alors que le coût de l’information progresse, il est de plus en plus difficile d’en déterminer le juste prix

Referenser | Skribent | Kommentarer (1)

Sammanfattning

Kostnaden för nyhetsinformation är långt ifrån försumbar. För många medier är det samtidigt svårt att på ett bra sätt tjäna pengar på sin produktion.

Genombrottet för användning av artificiell intelligens och publikernas fragmentering gör situationen ännu mer osäker för de som producerar nyhetsinformation.

Utöver den ekonomiska dimensionen är frågan också politisk, eftersom demokratins vitalitet påverkas.

Från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog ( 265 )
Ekonomi Media

Bör man oroa sig för nyhetsmediernas hälsa? Det talas ofta om en press som befinner sig ”i fara”. De nationella informationsstater som Frankrikes president tog initiativ till beskrev 2024 en ”utarmning av informationsutbudet”. Man skulle kunna hävda att det endast är nyhetstidningarna, i sina tryckta och digitala versioner, som är hotade. Men mediekonvergensen – som bland annat märks genom möjligheten att lyssna på tidningsartiklar med hjälp av artificiell intelligens, genom övergången från papper till digitala format och genom att skrivna medier producerar audiovisuellt innehåll – visar att man bör försöka tänka på nyhetsmediernas affärsmodell som en modell för morgondagens metamedier.

En första omvälvning förändrar spelplanen: den gäller användningen. En studie som genomfördes för Arcom och kulturministeriet av konsultföretaget PMP Strategy i januari 2026 pekar på tre förändringar i användningen. För det första fortsätter misstron mot traditionella medier att öka, och den är ännu större mot sociala medier: år 2025 uppgav mellan 52 och 69 procent av fransmännen att de litade på information från de traditionella medierna, jämfört med 29 procent för sociala medier. Ändå är det många som vänder sig till de senare för att hålla sig informerade.

För det andra visar många andra studier att falska nyheter och sensationalism sprids betydligt snabbare på nätverken än seriös och verifierad information. Allt sker som om läsaren eller lyssnaren främst reagerar på det som väcker uppmärksamhet och blir viralt, snarare än på det som skapar förståelse. Algoritmerna driver dessa beteenden.

För det tredje, och paradoxalt nog med tanke på den konvergens som nämnts ovan, fragmenteras och mångfaldigas användningen. Denna rörlighet gör det desto svårare att bygga den lojalitet som krävs för en stabil affärsmodell.

Läs också: Inför AI kan medierna inte undvika att grundligt ompröva sitt sätt att fungera

Information som kollektiv nyttighet

På utbudssidan är information dyr att producera, men ”fripassagerare” som inte har bidragit till att finansiera produktionen kan tillägna sig den utan kostnad eller till mycket låg kostnad. De kan i sin tur använda den på ett sätt som de kan tjäna pengar på, antingen direkt eller indirekt genom den reklam som följer med besöken på deras webbplatser. Ur detta ekonomiska perspektiv är information en kollektiv nyttighet.

Enligt studien som nämndes ovan uppgick den sammanlagda kostnaden för nyhetsproduktionen i Frankrike till 2,9 miljarder euro år 2024. Nästan tre fjärdedelar bars av televisionen och pressen, med 35 respektive 38 procent. Kostnaden för att producera information motsvarar i genomsnitt omkring 45 procent av pressutgivarnas omsättning och mellan 15 och 25 procent för audiovisuella medier. Nyhetsmediernas ekonomiska skörhet beror på denna i stort sett ofrånkomliga kostnad, om man vill behålla en hög kvalitetsnivå, samtidigt som lönsamheten är mycket låg och ibland negativ.

Skörheten förstärks av att kostnaderna i princip ska täckas av lösnummerförsäljning, prenumerationer och reklamintäkter. Lösnummerförsäljningen blir allt mer sällsynt. Kioskerna har nästan försvunnit. När det gäller prenumerationer, särskilt digitala, är det inte lätt att övertyga användarna om att betala. Många nöjer sig med ett sämre utbud från plattformarna. Studier visar också denna låga betalningsvilja hos konsumenterna, oavsett om det gäller läsare av skrivna medier eller publiker för audiovisuella medier.

Ett växande gratisutbud

Det beror bland annat på att användarna har tillgång till ett överflöd av information. Kvaliteten varierar visserligen och är svår att bedöma, men produktionskostnaden underskattas och tillgången är enkel och ofta kostnadsfri. Gratisutbudet konkurrerar därmed direkt med pressutgivarnas betalda innehåll. Dessutom tar audiovisuella program, som ibland produceras av internetanvändare och erbjuds av plattformar, en del av tv-kanalernas publik.

Reklamintäkterna tenderar samtidigt att styras mot sökmotorer, sociala medier och webbplatser för artificiell intelligens, som framstår som reklamens rovdjur på de traditionella mediernas bekostnad. Siffrorna talar för sig själva: de traditionella mediernas andel av reklamintäkterna sjönk från 46 procent år 2019 till 33 procent år 2024. Nedgången väntas dessutom accelerera till följd av de förändrade användningsmönster som nyss beskrivits.

AI:s ”skrupelfria stöld”

Medierna måste dessutom hantera omfattande tekniska förändringar genom utvecklingen av generativ AI, i ett mycket konkurrensutsatt landskap. Vid världskongressen för medier i Marseille i juni 2026 fördömde New York Times ordförande Arthur Gregg Sulzberger AI-företagens ”skrupelfria stöld av immateriella rättigheter” från medierna. Han såg detta som ett hot mot tidningarnas affärsmodell och mot allas tillgång till tillförlitlig information.

Frågan är inte ny. Den aktualiserades redan när långvariga förhandlingar med Google och Facebook krävdes för att nå en överenskommelse om att endast utdrag ur artiklar skulle visas, medan internetanvändaren hänvisades till pressutgivarens webbplats för en mer fullständig läsning. Avtalet mellan Google och Alliance de la presse d’information générale, APIG, om upphovsrättens närstående rättigheter, som kom till efter införlivandet av EU-direktivet om närstående rättigheter och efter konkurrensmyndighetens beslut, dateras till 2019 och har förnyats. Det gör det möjligt för tidningar, tidskrifter och nyhetsbyråer att få ersättning när deras innehåll återanvänds på internet av Google och sökmotorn visar pressutdrag på sina resultatsidor.

Samarbeta eller bojkotta

Nu kan man se hur sökningar förskjuts mot AI-webbplatser, samtidigt som konversationsagenter tränas på data som kan komma från medieartiklar som de varken har finansierat eller köpt. Reuters Institutes årliga rapport ger en överblick över denna utveckling.

Trafiken till nyhetssajter från Googles sökningar ska ha minskat med 38 procent på ett år i USA, mellan november 2024 och november 2025. Samtidigt består 24,4 procent av ChatGPT-användarnas frågor av informationssökningar om nyheter, produkter, recept och annat.

Bör medierna samarbeta med AI-företag, såsom stora pressutgivare som Le Figaro och Le Monde har gjort med Perplexity? Flera utländska mediekoncerner har velat ta det steget, däribland tyska Springer, spanska Prisa Media, amerikanska The Atlantic och australiensisk-amerikanska News Corp. Eller bör man försöka bygga en högst osäker barriär? Troligen behövs båda strategierna, och framför allt behöver AI användas för att bygga nya affärsmodeller.

Diversifiera tjänsterna

Att bredda utbudet av tjänster inom ramen för kvalitetsjournalistik kan exempelvis innebära att publicera artiklar på flera språk, som kan läsas eller lyssnas på. Att arbeta med olika format kan på samma sätt berika användningen och nå yngre målgrupper. Konsumenternas intresse för korta format, såsom videor och poddar, växer.

För att monetiseringen ska bli meningsfull krävs alltså inte bara ett betydande antal användare med en viss betalningsvilja, utan också att varumärkena värderas när de fungerar som kvalitetsmärkningar. Det är dock långt ifrån säkert att detta räcker för att finansiera nyhetsinformationen.

Eftersom information är en gemensam nyttighet och en grundläggande del av det demokratiska livet kan stöd legitimeras. Det kan vara finansiellt eller skattemässigt och bör, särskilt inom den europeiska modellen, bygga på att det samtidigt finns ett oberoende privat audiovisuellt informationsutbud och ett lika oberoende utbud som finansieras helt eller delvis med offentliga medel.

TV5 Monde Info har publicerat ett samtal med några franska experter som kan ses på YouTube eller direkt på TV5 Monde via artikelns original. Där redovisas bland annat en studie som visar att antalet personer som klickar vidare till originaltexterna i "AI-översikterna" har minskat med 35-40%.

Det ekonomiska stödet till tidningar ges genom bidrag till distribution, mångfald och modernisering samt genom förmånliga portotaxor. Flera skatteåtgärder, såsom en mycket låg momssats på 2,1 procent, ett särskilt avdrag för journalister och skattebefrielser, kompletterar dessa insatser. Sammanlagt avsattes 438 miljoner euro till den tryckta pressen, medan över 3,8 miljarder euro stödde den offentliga audiovisuella sektorn i Frankrike år 2025.

En central politisk fråga

Informationslandskapet omfattar både privata och offentliga strukturer, där vissa privata aktörer får stöd av det offentliga. Det måste förnyas genom ett bredare tjänsteutbud och ett fortsatt arbete för att både nå fler och behålla publiken. Allt detta måste ske med respekt för kraven på kvalitet och sanningsenlighet samt, med 1986 års lag i dess reviderade lydelse från 2016 som utgångspunkt, för opartiskhet, hederlighet och mångfald.

I Frankrike har dessa frågor stått i centrum för nyhetsrapporteringen genom en parlamentarisk utredning om public service, som trots sin ordförandes goda vilja snabbt förvandlades till en slags tribunal riktad mot aktörerna inom public service. Detta visar att nyhetsproduktionen inte bara är hotad ekonomiskt utan också ideologiskt. Att stärka informationsproducenternas affärsmodeller är därför en avgörande utmaning i vår osäkra tid.

Referenser

Skribent

Françoise Benhamou, Professeure émérite à l’Université Sorbonne Paris Nord et présidente du Cercle des économistes, Université Sorbonne Paris Nord

The Conversation: 2026.09.15Publicerades på BiBB: 2026.09.17



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 265 2 flags

QR-code

Kommentarer - info

  1. I ett stycke ovan refereras till ett tal om media, i juni 2026, som hölls av New York Times ordförande Arthur G. Sulzberger. Talet 'AI och andra hot mot journalistiken enligt New York Times' finns på svenska på BiBB.
  2. Din kommentar // Namn, titel (Datum)


Läs och se 50+ Nya:  Artiklar  och  ORD



You know a lot, we may add a little®

infografik