Artikel /The Ecologist/

Klimatlarmet ljuder på hög volym

(2026.08) The climate alarm is blaring

Referenser | Skribent | Kommentarer (0)

”Larmet tjuter … från alla håll”. Europas extrema bränder kommer bara att förvärras om vi inte agerar kraftfullt.

Apokalyptiska scener har återigen präglat nyhetsflödet – denna gång från Frankrike och Spanien.

Bränder som började i juli nådde ofattbara proportioner i somras, i vad Frankrikes president Emmanuel Macron kallar landets ”allvarligaste situation” sedan andra världskriget.

Vi befinner oss mitt i ett krig, inte mot vår sargade planet utan mot oss själva.

En av 26 artiklar på BiBB om Natur och klimat (T)
EU (T)

Brott

Vårt beroende av att bränna fossila bränslen och exploatera jorden på varje återstående resurs har orsakat otaliga människors död och förstörelsen av oräkneliga djur och värdefulla ekosystem.

Jordens klimat är mer ur balans än någonsin. Enligt Meteorologiska världsorganisationens rapport Det globala klimatets tillstånd 2025 var perioden 2015–2025 de elva varmaste åren som har uppmätts.

Våra fortsatta koldioxidutsläpp är den obestridliga grundorsaken. FN:s miljöprogram konstaterar i sin rapport om utsläppsgapet 2025 att världens länder är långt ifrån rätt kurs för att begränsa den globala uppvärmningen till Parisavtalets mål på 1,5 °C.

De nationellt fastställda bidragen pekar mot en uppvärmning på 2,2–2,5 °C, medan nuvarande politik beräknas leda till 2,8 °C. USA:s nyliga tillbakadragande – världens näst största utsläppare – gör att vi hamnar ännu längre efter.

Vi är redan farligt nära att överskrida gränsen på 1,5 °C. År 2024 var det varmaste året som har uppmätts, med en uppvärmning på 1,55 °C – det första kalenderåret som överskred denna målnivå. Att månatliga eller årliga genomsnitt överstiger gränsen innebär inte att vi redan har misslyckats, men vi närmar oss den snabbt.

Förödande

Mer än 91 procent av den överskottsvärme som våra utsläpp skapar har absorberats av haven. Det undergräver havens förmåga att reglera klimatet och för systemet allt närmare kritiska tröskelpunkter.

Glaciärer, Antarktis istäcke och den arktiska havsisen smälter snabbt och har under de senaste åren nått extrema rekordlåga nivåer.

Detta medför flera globalt betydelsefulla effekter, såsom super-El Niño, som orsakar mycket skadliga händelser på flera platser runt om på jorden.

Samtidigt står det nu klart att Atlantiska meridionala omvälvningscirkulationen (AMOC), som i hög grad styr havens värmecirkulation, har bromsat in.

Denna sommar har gjort det tydligt: vi skördar vad vi har sått.

Om systemet skulle stanna helt skulle det få förödande konsekvenser för det globala klimatet – ett scenario som vissa experter menar blir allt mer sannolikt.

Brandmoln

Värmeböljor runt om i världen har snabbt intensifierats. Juni blev Västeuropas varmaste juni som uppmätts, drivet av de högsta havsytetemperaturer som någonsin registrerats för månaden.

Under värmeböljan i juni registrerades sammanlagt 10 000 överdödsfall kopplade till värmen i Europa, varav fler än 9 000 personer var 65 år eller äldre.

Den efterföljande torkan och de förvärrade torkförhållandena skapade bränslet för bränderna i Spanien och Frankrike.

I hela regionen har dessa farliga och oförutsägbara bränder ödelagt landskapet, spridit sig snabbt och skapat tidigare aldrig skådade förhållanden, bland annat pyrocumulonimbusmoln, eller ”brandmoln”, som skapar sina egna vindar och blixtar.

Kraft

De mänskliga konsekvenserna är allvarliga. Så många som 375 000 människor i Spanien och Frankrike tvingades evakuera sina hem. Prognoser pekar på att bränderna kan fortsätta att brinna till början av november.

Konsekvenserna – förstörda hem, svedd mark, ruinerade lokala ekonomier, ödelagd jordbruksproduktion och himlar fyllda av farlig rök – kommer att bestå långt efter att den sista lågan har slocknat.

Ingenstans är vår morgondag tydligare nedskriven än i dagens klimatpolitik. Världsledares ord är ingen handlingsplan. Så här ser verklig handlingskraft ut:

Avskaffa subventionerna till fossila bränslen enligt en fast och snar tidsplan. Regeringar måste offentliggöra bindande planer för utfasning av subventioner till fossila bränslen, med början i de mest koldioxidintensiva, och täppa till kryphålet som gör att gasprojekt för ”omställning” kan klassas som gröna investeringar.

Sluta godkänna ny infrastruktur för fossila bränslen. Inga nya tillstånd för prospektering efter olja, gas eller kol – punkt. Varje nytt fält som godkänns i dag är ett löfte som bryts i morgon.

Bygg ut produktionen av förnybar energi kraftfullt. Modernisera lokala, nationella och internationella system för energiöverföring, samtidigt som småskalig förnybar energiproduktion för enskilda hushåll underlättas så att energioberoendet kan öka avsevärt.

Finansiera anpassning och motståndskraft i proportion till riskerna, inte politiken. Det innebär särskild och öronmärkt klimatfinansiering för katastrofriskreducering, system för tidig varning och stöd till äldre och utsatta under värmeböljor – inte godtyckliga utgifter som skärs ned i den första åtstramningsrundan.

Skydda och återställ ekosystem som infrastruktur i första ledet. Våtmarker, skogar och friska jordar minskar samtidigt riskerna för bränder och översvämningar. Naturrestaurering bör finansieras och lagstiftas om som kritisk infrastruktur, inte behandlas som något ”trevligt att ha” vid sidan av vägar och elnät. Framför allt måste vi skydda och återställa våra hav – vår planets blå, bultande hjärta.

Utestäng förorenande industrier från klimatförhandlingarnas rum. Lobbyister från fossilbränsleindustrin bör inte utforma den politik som är avsedd att fasa ut deras verksamhet. Regler om intressekonflikter i klimatförhandlingar är sedan länge försenade.

Industrin kan inte vänta på att regeringar ska tvinga fram förändring. Företagen måste:

Offentliggöra trovärdiga, vetenskapsbaserade omställningsplaner med delmål – inte bara löften om nettonollutsläpp till 2050, utan verifierbara och oberoende granskade delmål för 2027 och 2030 – och arbeta hårt, inte för nettonoll, utan för verkliga nollutsläpp.

Minska utsläppen genom hela leveranskedjan, inte bara i den egna direkta verksamheten. För branscher som mode, livsmedel och sjöfart innebär det att ta itu med scope 3-utsläpp, alltså indirekta utsläpp där merparten av klimatavtrycket i praktiken finns.

Sluta finansiera utbyggnaden av fossila bränslen. Banker och försäkringsbolag måste upphöra med finansiering och försäkringsåtaganden för nya olje- och gasprojekt och styra kapital till förnybar energi, modernisering av elnäten och naturbaserade lösningar. Avkastningen är redan konkurrenskraftig: 91 procent av den förnybara energin är billigare än energi från fossila bränslen.

Integrera klimatrisker i företagets centrala planering, från motståndskraftiga leveranskedjor till arbetsmiljösäkerhet under extrem värme, i stället för att behandla frågan som ett sidoprojekt för hållbarhetsteamet.

Stöd – blockera inte – ambitiös lagstiftning. Företag som menar allvar med omställningen bör verka för en starkare klimatpolitik, inte i tysthet finansiera branschorganisationer som motarbetar den.

Investera nu för framtiden: investera i förnybar energi, dess produktion, distribution, effektivisering och lagring.

Omfattning

Den väg vi befinner oss på är en katastrof utan motstycke: den kommer att leda till våld, svält, överväldigande påtvingad migration, krig och död. De nuvarande åtgärderna går för långsamt och är helt otillräckliga i förhållande till situationens allvar.

Men en bättre framtid finns inom räckhåll – det är inte för sent – och de ekonomiska argumenten talar allt tydligare för oss. Kinas koldioxidutsläpp har planat ut eller minskat i nästan två år, drivet av växande investeringar i förnybar energi.

Detta är inte en berättelse om uppoffringar. Att skydda ekosystemen och fasa ut fossila bränslen är hur vi skyddar försörjningsmöjligheter och bygger starka, motståndskraftiga ekonomier – inte hur vi offrar dem. Effektiva klimatåtgärder är ingen ”kostnad”; de skulle innebära den största kostnadsbesparingen i mänsklighetens historia.

Den globala uppvärmning som driver de förödande bränderna och torkan i Europa kommer att bli långt, långt värre om vi inte agerar med den kraft som krävs.

”Klimatlarmet tjuter från alla håll”, sade FN:s klimatchef Simon Stiell. Vi måste nu kräva att våra ledare – och de företag som finansierar och lobbar för dem – agerar med den kraft, snabbhet och omfattning som behövs.

Om författaren

Steve Trent är verkställande direktör och grundare av Environmental Justice Foundation.

Referenser

Skribent

Steve Trent, The Ecologist

The Ecologist: 2026.08.17 Publicerades på BiBB: 2026.08.18

EU (T) Natur och klimat (T)

QR-code

Kommentarer - info

  1. Din kommentar // Namn, titel (Datum)


Läs och se 50+ Nya:  Artiklar  och  ORD



You know a lot, we may add a little®

infografik