Artikel /The Conversation/

Film om väderprognosen inför D-day 1944 och om en sådan prognos idag

(2026.09) War drama Pressure depicts D‑day’s weather forecast – what we found when we recreated the challenge using modern systems

Referenser | Skribent | Kommentarer (0)

Meteorologen James Stagg gav i juni 1944 vad många betraktar som historiens viktigaste väderprognos.

Ödet för fler än 150 000 allierade soldater som förberedde sig för att invadera Normandies stränder på D-dagen – och framtiden för kriget i Europa – hängde på Stagg och hans prognosteam. Om prognosen blev fel kunde en redan riskfylld invasion misslyckas och därmed förlänga kriget. I sammanträdesrummet på Southwick House nära Portsmouth satt general Dwight D. Eisenhower och väntade på prognosen.

Från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog ( 265 )
AI-relaterat Europa Försvar och säkerhet Historia

Mer än 80 år senare väcker den nya filmen Pressure åter intresset för Staggs prognos. Att se en meteorolog som hjälte i en ny storfilm om krig är något av en upplevelse för den som, liksom vi, ägnar sitt liv åt att studera väder och klimat. Filmen ger oss också ett utmärkt tillfälle att fråga om dagens moderna prognossystem skulle ha förutsett vädret på D-dagen korrekt.

För att undersöka detta kombinerade vår nya forskning nyligen digitaliserade historiska väderobservationer, modern vädervetenskap och ett AI-baserat prognossystem för att återskapa den prognosutmaning som Stagg och hans team stod inför.

Svaret är förvånansvärt nyanserat. Moderna AI-prognoser skulle sannolikt ha stött beslutet att skjuta upp invasionen den 5 juni, men de skulle också ha underskattat hur svåra förhållandena var den 6 juni. Inte ens med dagens prognosteknik hade D-dagen varit ett enkelt beslut.

I det engelska originalet finns en trailer till filmen Pressure.

Alla väderprognoser utgår från kunskap om atmosfärens aktuella tillstånd, och ett tema i filmen är den avgörande roll som observationer spelade för prognoserna. Överraskande nog har dagens forskare färre observationer tillgängliga än vad Stagg hade vid den tiden. Det beror på att många av dessa observationer ännu inte har omvandlats från pappersarkiv till digitala data, även om framsteg görs. Att göra dessa data tillgängliga för alla förbättrar i hög grad vår kunskap om tidigare väder och klimat.

Genom att kombinera observationsdata med avancerade väderprognosmodeller, med hjälp av en teknik som kallas dataassimilation, kan vi skapa en heltäckande bild av väderförhållandena kring landstigningarna på D-dagen.

Om vädersatelliter och moderna väderprognosmodeller hade funnits under andra världskriget skulle Stagg och hans prognosteam ha ställt frågor om hur lågtryckssystemet i Nordsjön skulle utvecklas. De skulle också ha frågat sig om molntäcket som hörde samman med dess väderfronter kunde omintetgöra alla möjligheter till en framgångsrik landstigning.

väderkartor 1944 inför D-Day

Kartor som visar lufttrycket vid markytan (till vänster) och molntäcket (till höger) från en experimentell rekonstruktion av vädret på D-dagen. De två stormarna i Nordatlanten och Nordsjön som oroade prognosmakarna syns tydligt. Rekonstruktionen har framställts av European Centre for Medium Range Weather Forecasts.

Även om det är omöjligt att återskapa den spänning som Stagg stod inför, kan vi försöka återskapa de väderprognoser han försökte göra. Filmen visar två team som använde radikalt olika metoder för att förutsäga vädret den 5–6 juni.

Det första teamet – egentligen en sammanslagning av två verkliga team, ledda av Sverre Pettersen och Geoffrey Wolfe – fokuserade på vädersystemens fysikaliska utveckling. Det andra prognosteamet, lett av den amerikanske meteorologen Irving Krick, letade efter tidigare exempel på liknande väderförhållanden och baserade sina prognoser på antagandet att framtiden skulle utvecklas på samma sätt.

Stagg var tvungen att väga samman dessa ofta motstridiga prognoser till enkla råd för Eisenhower.

Meteorologiska framsteg

Detta speglar meteorologins utveckling under 1900-talet och dagens diskussioner om hur vädret bäst bör prognostiseras. Prognoserna i apparna på våra mobiltelefoner kommer från detaljerade fysikaliska modeller av atmosfären som körs på stora superdatorer. De har sitt ursprung i de idéer som Pettersen och hans team använde.

Dessa modeller har förändrats i grunden sedan 1980-talet. Vår förmåga att förutsäga storskaliga vädermönster har sedan dess förbättrats konsekvent med en dag per decennium.

År 1963 upptäckte den amerikanske meteorologen Ed Lorenz att atmosfären är ett kaotiskt system och förklarade varför väderprognoser är så djävulskt svåra. Genom att göra flera prognoser varje dag – en ensembleprognos – har vi kunnat förutse sannolikheten för en rad olika möjliga framtida utvecklingar.

Vad man inte hade förutsett, åtminstone inte för ett decennium sedan, var att dessa metoder kunde utmanas av idéer som liknar dem Krick och hans team använde. Det finns nu fler än ett dussin väderprognosmodeller som använder AI för att göra förutsägelser. I grunden är även dessa analogiprognoser. Ett neuralt nätverk tränas att känna igen mönster i mer än 40 års observerade väderkartor och gör sedan prognoser utifrån hur dessa mönster utvecklades tidigare.

Vår nya studie prövade hur en av dessa modeller – prognossystemet Artificial Intelligence Forecasting System (AIFS), utvecklat av European Centre for Medium Range Weather Forecasts – skulle klara D-dagens prognosutmaning.

Vi tog fram en serie prognoser inför D-dagen och återskapade de avgörande prognosmötet som visas i filmen. AIFS fångade visserligen stormen i Nordsjön som syns i den återskapade satellitbilden ovan, men vi blev förvånade över hur stor osäkerheten fortfarande var i prognoserna för Normandies stränder.

Stormen som påverkade den inledande delen av landstigningarna rörde sig snabbare genom Nordsjön i dessa prognoser än vad den gjorde i verkligheten. Även om Stagg och hans team hade kunnat se dessa prognoser skulle utmaningens komplexitet ha varit uppenbar. Skulle han ändå ha rått Eisenhower att fortsätta den 6 juni, med tanke på prognoser från den 5 juni som visade 30 procents risk för starka vindar vid stränderna och betydande molntäcke?

Även om framtidens väderprognoser kan komma att bygga på en kombination av både fysikaliska modeller och AI-modeller, är den mänskliga expertens roll i att tolka och kritiskt granska prognoserna avgörande. De tekniska verktyg som står till den moderna meteorologens förfogande hade varit otänkbara för Stagg. Men någon som Eisenhower behöver fortfarande en experts erfarenhet och intuition för att tolka prognoser om extremväder.

Referenser

Skribenter

Andrew Charlton-Perez, Head of School of Mathematical, Physical and Computational Sciences and Professor of Meteorology, University of Reading

Ed Hawkins, Professor of Climate Science, University of Reading

The Conversation: 2026.09.04 Publicerades på BiBB: 2026.09.09



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 265 2 flags

QR-code

Kommentarer - info

  1. Din kommentar // Namn, titel (Datum)


Läs och se 50+ Nya:  Artiklar  och  ORD



You know a lot, we may add a little®

infografik