Artikel /The Conversation/

Bakverksparadoxen och varför danskarna är smalare än britter

(2026.09) The pastry paradox: why are the Danes slimmer than Britons?

Referenser | Skribent | Kommentarer (0)

Ju äldre du är i Storbritannien, desto större är sannolikheten att du har fetma. Personer mellan 55 och 74 år löper störst risk att ha fetma. Sannolikheten är betydligt lägre om du är över 74 år, vilket sannolikt hänger samman med att personer med fetma i genomsnitt dör tidigare. Du löper också större risk att ha fetma om du bor i ett fattigt område, har en funktionsnedsättning, är svart britt eller har färre utbildningsmeriter.

Från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog ( 265 )
Hälsa och livsstil Samhälle

Danmark har fortfarande skillnader i hälsa, men de tenderar att vara mindre än i många andra länder. Detta beror till stor del på en stark offentlig politik kring förebyggande arbete, kost och alkohol, samt ett tillförlitligt hälso- och sjukvårdssystem som omfattar människor med olika inkomster och bakgrunder.

I själva verket finns det ingen anledning till att Storbritannien inte skulle kunna ta efter Danmark i detta avseende. Båda är välbärgade länder och båda erbjuder sina invånare allmän, skattefinansierad offentlig hälso- och sjukvård. De delar ett kallt nordeuropeiskt klimat, en fiskekultur eftersom de är omgivna av hav, samt en liknande tradition av enkel och rejäl matlagning med förkärlek för potatis, bröd och gröt, mejeriprodukter, fisk och fläskkött.

Gemensamma förfäder, olika kostvanor

De ursprungliga angler som bosatte sig i Storbritannien och som England har fått sitt namn efter kom från Danmark, för att några århundraden senare invaderas av danska vikingar. Men där upphör likheterna.

Danskarna njuter visserligen av moderna kulinariska frestelser – som sina berömda bakverk – men äter också många traditionella livsmedel med högt innehåll av protein och fibrer. Det hjälper människor att känna sig mätta längre jämfört med processade kolhydrater och fetter, samtidigt som kosten ger viktiga vitaminer och mineraler.

Smørrebrød, den traditionella öppna rågbrödsmackan som ofta toppas med fisk och grönsaker, är en kulturell hörnsten och Danmarks vardagslunch. Traditionellt fermenterat och bakat fullkornsrågbröd, ofta berikat med fullkorn och frön och färskt sålt i kvarterets bagerier, utgör grunden för landets koststrategi och kostråd. Lokala frukter, såsom bär, äts regelbundet. Kål, morötter, rödbetor och palsternackor är också baslivsmedel.

Smørrebrød, en kulturell hörnsten. seewhybee/Shutterstock.com

Den danska kosten betonar särskilt säsongsanpassning och hållbarhet, hemlagad mat och en låg andel kraftigt processade måltider. Danskarna är bland världens mest miljömedvetna människor, med låg rökning, minskande alkoholkonsumtion och politiska åtgärder för att minska alkoholbruket, samt ett högt deltagande i idrott.

Det är därför knappast förvånande att den nordiska kosten och livsstilen rekommenderas för sina hälsofrämjande egenskaper och dessutom har nått toppen inom finkrogastronomin. Det visar att nyttig mat också kan vara extremt god, kreativ och rentav häpnadsväckande.

Däremot skulle den kost som de flesta britter följer i dag vara oigenkännlig för några årtionden sedan. Den liknar snarare det som USA har exporterat till resten av världen sedan det moderna detaljhandelssystemet tog över Storbritannien helt under 1980-talet. USA, där nästan varannan person har fetma, är världsledande bland stora länder när det gäller fetma.

I Storbritannien kommer 44 procent av det dagliga energiintaget från ultraprocessade livsmedel och drycker, den högsta andelen i Europa. Detta är en av de främsta drivkrafterna bakom fetma. I Danmark är motsvarande andel 25 procent.

Ultraprocessade livsmedel och drycker kännetecknas av höga halter av salt och socker, ohälsosamma fetter samt låga halter av fibrer, protein, vitaminer och mineraler. De är mycket aptitretande men mättar dåligt, är negativa för tarmhälsan och främjar inflammation. De tillverkas för att vara lättsålda, ge hög vinst, ha lång hållbarhet, vara bekväma och kräva minimal tillagning.

En typisk morgon i Köpenhamn, där människor cyklar till arbetet och skolan efter att ha ätit en hygglig frukost med blåbär och yoghurt eller rågbröd med pålägg, ser mycket annorlunda ut än en morgon i en typisk brittisk stad. Där kör de flesta till jobbet, medan snabbmatskedjorna är fulla av barn som köper något att äta på väg till skolan.

Smørrebrød, Danmarks traditionella öppna rågbrödslunch, skulle kunna vara motsvarigheten till en brittisk lunchdeal på huvudgatan. Middagen i Storbritannien består oftare av en färdiglagad rätt än av hemlagad mat, som i Danmark. Detta är möjligen stereotypiskt, och det finns betydande variationer beroende på skillnader i inkomst och livsstil, men det ger en bild av de huvudsakliga skillnaderna mellan Storbritannien och Danmark.

Äter danskarna ett bakverk varje dag? Möjligen. Men de gör också mycket annat som kompenserar för det och håller fetmanivåerna låga jämfört med resten av Europa. Storbritannien bör ta lärdom.

Referenser

Skribent

Vassiliki Sinopoulou, Lecturer in Evidence Synthesis and Systematic Reviews, University of Lancashire

The Conversation: 2026.09.04Publicerades på BiBB: 2026.09.14



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 265 2 flags

QR-code

Kommentarer - info

  1. Din kommentar // Namn, titel (Datum)


Läs och se 50+ Nya:  Artiklar  och  ORD



You know a lot, we may add a little®

infografik