Artikel /The Conversation/

Antalet fångar i Sverige bara växer och växer men varför

(2026.09.10) Sweden’s prison population has doubled in a decade, and is set to spike even further – here’s why

Sveriges rättsväsende har tidigare lyfts fram som ett exempel på återhållsamhet – med fokus på rehabilitering och att begränsa användningen av fängelsestraff. Men det skandinaviska landet kan snart ansluta sig till länder som Ryssland, Belarus och Nicaragua som världsledande i straffhårdhet.

Under hela 1990-talet och fram till mitten av 2010-talet hade Sverige en total fängelsepopulation på 4 000–6 000 personer. Men under det senaste decenniet har antalet intagna ökat till över 9 000 personer år 2025.

Från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog ( 265 )
Samhälle Svenska forskare

Denna siffra skiljer tydligt Sverige från de nordiska grannländerna. Sverige har nått en fängelsefrekvens på över 100 intagna per 100 000 invånare. Danmark, Finland och Norge har samtliga legat kvar på omkring 50–75.

Men aktuella uppskattningar visar att den mest radikala ökningen ännu återstår. Enligt Kriminalvården kan antalet intagna öka till mer än 30 000 under de kommande decennierna, vilket motsvarar knappt 300 fångar per 100 000 invånare.

Det skulle innebära att Sveriges fängelsepopulation per invånare blir en av de högsta i världen och vida överstiger den i någon annan EU-medlemsstat.

Fångar per 100 000 invånare i Västeuropa 2000–2025 och i Sverige 2000–2034

antalet-fangar-i-sverige-bara-vaxer-och-vaxer-men-varfor — Tapio Lappi-Seppälä, sammanställd med data från Europarådet 2020–2025 och prognoser från Kriminalvården 2020–2034

Man kan frestas att tro att denna ökning av fängelsestraff är en direkt följd av en kraftig ökning av brottsligheten i Sverige. Men den totala brottsligheten, inklusive våldsbrott generellt, har inte ökat under de senaste decennierna.

Vissa brott, såsom dödligt våld med skjutvapen, har generellt ökat under de senaste 20 åren och nådde sin kulmen 2022. Trots denna utveckling är antalet årliga dödsfall per invånare till följd av våldsbrott fortfarande ungefär detsamma som under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.

Utbyggnaden av det svenska fängelsesystemet är i stället resultatet av ett stort antal lagreformer som har utvidgat kriminaliseringen och skärpt straffen för ett brett spektrum av brott. Detta har lett till en fördubbling av det antal fängelseår som döms ut varje år, från omkring 8 000 år i mitten av 2010-talet till nära 19 000 år 2024.

En nyligen genomförd översyn av påföljdssystemet beräknas ytterligare öka antalet med ytterligare 16 000 fängelseår per år.

Denna översyn bör ses mot bakgrund av andra reformer som också kommer att påverka antalet intagna framöver. Sverige har nyligen återinfört tidsobestämd preventiv förvaring för farliga lagöverträdare och begränsat villkorlig frigivning. Möjligheten att ta hänsyn till unga lagöverträdares ålder har minskat, och straffmyndighetsåldern har tillfälligt sänkts från 15 till 14 år för allvarliga brott.

Sammantaget innebär dessa reformer att fler personer kommer att fängslas under längre tid.

Att motivera fler fängslade

Nuvarande och tidigare regeringar har hävdat att reformerna behövs för att säkerställa att straffet står i proportion till brottet, oavsett eventuella mätbara preventiva effekter. Nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att det är ”viktigt, önskvärt och nödvändigt” att fler personer fängslas under längre tid.

Samtidigt har Kriminalvården svårt att anpassa sig till den snabba ökningen av antalet intagna. Myndigheten har redan infört en ny policy med dubbelbeläggning, där celler som tidigare rymde en person nu regelbundet används av två. Justitieombudsmannen har konstaterat att de nuvarande förhållandena i fängelserna riskerar att utsätta intagna för omänsklig eller förnedrande behandling.

Regeringen avser ändå att genomföra lagstiftning som ytterligare ökar antalet intagna, samtidigt som ett begränsat antal fångar ska avtjäna sina straff i estniska fängelser.

Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att det är ”viktigt, önskvärt och nödvändigt” att fler personer fängslas under längre tid. Olivier Hoslet/EPA-EFE

De avsedda och förväntade effekterna av denna omfattande satsning på fängelsestraff är, bortsett från ökningen av antalet intagna, fortfarande oklara. De utredningar som föregår förslagen innehåller sällan någon trovärdig grund för att den ökade användningen av fängelsestraff skulle kunna utgöra en seriös lösning på de problem som reformerna påstås rikta in sig på, exempelvis den ökande omfattningen och allvarlighetsgraden av vissa typer av våldsbrott och organiserad brottslighet.

Forskare inom straffrätt och andra experter har upprepade gånger varnat för en utbyggnad av straffsystemet och pekat på att reformerna saknar förankring i grundläggande straffrättsliga principer och människorättsliga frågor.

Problemen förvärras av reformernas tempo och omfattning. Regeringens egna utredare har konstaterat att de inte med säkerhet kunde bedöma följderna av sina förslag, mot bakgrund av de samlade effekterna av andra reformer.

Vi menar att frihetsberövande är ett av statens mest skadliga verktyg. Reformering av straffrätten måste därför ske med omsorg och eftertanke.

Vi har sett att den senaste utvecklingen i Sverige, oroande nog, sammanfaller med en likgiltighet från beslutsfattarnas sida inför vad reformerna faktiskt ska uppnå, vilka sociala och individuella skador de sannolikt kommer att orsaka samt hur det ska mätas om de lyckas eller misslyckas.