Årskort till högskolebiblioteken

Bibsam

När studierna eller anställningen vid högskola upphör förlorar man sin tillgång till de elektroniska resurser - tidskrifter och böcker - som erbjuds på universitet och högskolor och som man har haft i fyra eller 40 år. Rullgardinen dras ner. Är detta bra och nödvändigt?

MEN ... varför kan inte alla som så önskar få enkel tillgång till högskolornas e-media utan att vara student eller anställd vid en högskola eller ett universitet? Detta måste vara lösbart - om man vill.

Det är en förlorad möjlighet att de som pensioneras från - eller av andra skäl lämnar - sin anställning på en högskola inte längre har, eller kan få, enkel tillgång till högskolebibliotekens e-media. Enkel tillgång betyder att att man inte fysiskt behöver vara på forskningsbiblioteket för att få tillgång till e-media. (Några få seniora forskare beviljas förlängd tillgång till e-media efter diskussion med sin institution eller fakultet.)

BiBB Akademi vill ge fler personer tillgång till dessa e-media på ett nytt sätt.

BiBB Akademiens Rullgardinsprojekt

'Rullgardinsprojektet' är vårt namn på en möjlig ny tjänst ge fler personer tillgång till högskolebibliotekens e-media - e-tidskrifter, e-databaser och e-böcker. Det kan gälla pensionerade lärare och forskare vid högskolan men också andra intresserade utanför Akademin. Att begränsa tillgången till vetenskapligt baserad kunskap var kanske förståeligt i en relativt inåtvänd akademisk värld men idag är detta en förlegad modell som dessutom skadar högskolor och universitet. Ett onödigt självmål när kampen - och konkurrensen - om kunskap har ökat.

Alla har rätt att besöka ett högskole- eller universitetsbibliotek och där fritt läsa artiklar, låna böcker med mera även om nog många som inte känner till och gör detta. Läs mer om 'Walk-in-users'ꜜ. Men dagens system gör det inte möjligt att få samma service hemifrån på grund av avtalenꜜ med rättighetsinnehavarna.

Vår hypotes: ju fler som lätt kan och vill läsa in sig på (aktuell) vetenskap desto större möjligt att möta fake news, konspirationsteorier och allmänt vilseledande information och osakliga påverkansberättelser.

Högskolans vinst i ny modell för tillgång till e-media

Det borde vara i högskolornas och institutionernas intresse om en grupp som är extra engagerade inom sitt område erbjuds möjlighet att lätt(are) följa med kunskapsläget inom sitt område.

Några har föreslagit att äldre forskare är väl ägnade åt att arbeta med högskolans samverkansuppgift. Denna viktiga uppgift, som fått ökat tyngd i den 2021 uppdaterade Högskolelagen Kap. 1 §2, kan skötas än bättre när man lätt kan följa den vetenskapliga utvecklingen och dess diskussioner.

Prestation och motprestation

Troligen får högskolorna extra kostnader om pensionerade tidigare anställda får samma tillgång som tidigare. Om den enskilde inte ska betala skulle detta kanske kunna kopplas till någon form av motprestation som review-arbete eller annat. För att göra det än enklare skulle en person kunna betala ett årsabonnemang.

Enskilda personers vinst i en ny modell

Självklart finns det högskoleanställda som efter att sin anställning säger tack och hej till den perioden och de tidigare intressområdena. Men många vill inte helt släppa sina områden och sina akademiska nätverk.

Vad skulle du vilja betala, om så krävdes, för en likartad biblioteksaccess som den du hade tidigare eller om du hade varit inskriven vid en högskola?

Säg att tjugo procent vill ha en fortsatt aktiv kontakt med vad som händer inom deras område. Högskolan behöver en strategi för att klargöra sin policy och en ha en konkret modell plan för hur man skulle kunna uppmuntra ökat användarintresse. Ett sätt är att en forskare har rätt att behålla sin katalogadress på högskolan - i Lund kallad LUCAT.

Tillgången till fortsatta e-media ska inte som citeras nedanꜜ vara beroende av enskilda prefekter eller institutioner. Rimligast är att frågan hanteras och beslutas centralt på respektive högskola.

Såvitt vi kan se är vårt förslag om vidgad tillgång till högskolornas e-media paretooptimaltORD vilkst betyder att förslaget inte gör något sämre för de som redan har tillgång till e-media men gör det bättre för andra.

Användarregler idag för tillgång till e-media

Universitetsbibliotekens regler för elektronisk access

lunds universitetsbibliotek regler

Bilden visar en del av de regler som möter en besökare på Lunds Universitets inloggningssida. Efter rubriken Instruktioner för användning av användarkonton vid Lunds universitet säger de tre första punkterna ...

att all användning av användarkonton och datornät ska följa Sveriges lagar och förordningar,  att användarkonton lånas ut till innehavaren under tiden denne är verksam vid universitetet och kommer därefter att avaktiveras,  att användarkonton, lösenord och koder är personliga och endast får användas av innehavaren. Längre citat

Om man bryter mot reglerna kan ens användarkonto spärras och eventuella disciplinära åtgärder vidtas. Det finns således all anledning att ta reglerna på allvar. Det kan antas att reglerna på andra högskole- och universitetsbibliotek är liknande.

Enskilda bibliotek inom en högskola köper in såväl fysiska som elektroniska resurser från flera håll. Ibland gör man detta lokalt och ibland i samverkan med en central högskoleresurs eller inköpsorganisationen BibsamORD.

Walk in users

I flertalet avtal mellan högskolebiblioteken och leverantörerna finns en paragraf som reglerar rätten för personer att använda de elektroniska resurser när någon fysiskt infinner sig på ett anslutet högskolebibliotek. Läs mer om detta regelverk

"Walk-in-user" är en vanlig term för personer som får använda ett högskolebibliotek men som annars inte ingår i organisationen - t.ex. ett högskolebibliotek kan ha en överenskommelse att allmänheten kan få tillgång till bibliotekets resurser om de kommer in i biblioteksbyggnaderna. (Ibid.) Original

Administrativa aspekter

Högskolornas bibliotek och IT-avdelningar är serviceorganisationer. Om dessa ska engagera sig i Rullgardinsprojektet krävs troligen att ledningarna på universitet och högskolor markerar sitt intresse och i de fall där så behövs tillskjuter extra resurser till respektive serviceenheter. Att skapa en administrativ modell för att hantera en eller flera "extra" kategorier är inte något större problem har det framkommit efter diskussion med IT-avdelningen på Lunds Universitetsbibliotek.

Givetvis ska dessa en eller flera "extra" kategoriers tillgång till högskolans e-media följa de avtal som finns med såväl högskolebibliotekens avtal med Bibsam-konsortietꜜ som med andra leverantörer. Några avtal kan behöva uppdateras.

Ett sätt att följa antalet "extra" användare är att de som önskar en access fyller i ett enkelt webbformulär och att den registreringen är spårbar och mätbar.

Elsevier och liknande förlag

Utgångspunkten är att förlagen kommer att var positiva till flertalet förslag som ökar deras lönsamhet. Kan de se en utökad försäljning i ett Rullgardinsprojekt? Alla förlag tänker inte lika och det kan till exempel vara skillnad mellan de små förlagen och de globala dominanterna.

Att rättighetsinnehavarna vill ha betalt är begripligt och dessa förhandlar troligen hellre med grossist som Bibsamꜜ, som är den organisation i Sverige som står för merparten av inköp av e-media till högskolor och en del myndigheter, än med enskilda universitet eller personer vilket vore mer resurskrävande för alla parter. Antalet studenter och anställda skiftar över åren och förlagen får mer betalt ju fler som får tillgång till tjänsterna. Alla villkor är noga reglerade i avtal.

Om 50-100.000 utanför högskolevärlden, på ett acceptabelt sätt, fick tillgång till de aktuella e-media vore detta ur ett leverantörsperspektiv en extra intäkt. Ungefär som fler studenter. Det "enda" som behövs är att modernisera den etablerade modellen.

Förlaget Elsevier - som står för cirka 30% av Bibsams kostnadsbudgetꜜ på närmare 500 MSEK - hade 2019 en vinst på drygt 10 miljarder SEK. . För att ge en volymuppfattning kan noteras att Elsevier 2019 redovisade over two million articles submitted and one billion articles consumed by researchers. Det är inte ovanligt att det kostar 30-40+ USD att läsa - (köpa en Pdf av) - en enda artikel i flertalet av Elseviers tidskrifter om man inte är knuten till ett universitet.

Vilken roll kan Bibsam spela i Rullgardinsprojektet?

Bibsam-konsortiet, som sköts av Kungliga Biblioteket, har tecknat avtal för cirka 95 deltagande universitet, högskolor och några myndigheter (såsom Livsmedelsverket) med ett större antal globala och nationella leverantörer av elektronisk tillgänglig forskning om tillgång till e-media som e-tidskrifter, e-databaser och e-böcker. Kostnaden för dessa inköpta e-media var för 2022 cirka 550 miljoner kronor. Bibsam-konsortiets verksamhetsberättelse 2022 - ladda ner en Pdf. (34 sidor). Den är mycket läsvärd om man vill sätta sig mer in i dessa frågor. Bland annat informeras om "transformativa avtal" (ska upphöra) och att de 10 största betalarna - Lund, Uppsala, KI ....) står för cirka 70% av Bibsams totalkostnader.

I framtidsplanerna för Bibsams verksamhet finns inget som ligger i linje med intentionerna i Rullgardinsprojektet. Hur kan Bibsam-konsortiet bli en del i lösningen av Rullgardinsproblemet och en ny användarmdell? Vi kontaktade Bibsam för att diskutera frågan om vidgad tillgång till universitetens e-media. Man svarade att Bibsam och Kungliga Biblioteket (KB) verkade för publicering med Open Acces (Öppen tillgång). Ett uppföljande mejl med samma fråga om vidgad tillgång fick inget svar. Vår tolkning är att det kommer att kräva lite kontakt och diskussioner direkt med Bibsams styrelsepersoner och högskolorna. Detta har inletts.

Att verka för Öppen tillgång (Open Access) och att ge fler personer tillgång till högskolornas e-media i BiBBs modell är helt olika saker. Man bör också känna till att publicering i rena Open Access-tidskrifter idag har lägre meritvärde än i ledande betaltidskrifter. De stora förlagen har dessutom skickligt lärt sig att tjäna stora pengar på "friköpsrättigheter" - kallade APC - Article Processing Costs.

Genomförande av Rullgardinsprojektet för årskort till högskolornas e-media

Yes, but ... Självklart kommer detta projekt och en ny modell att mötas av en rad invändningar.

Vilka problem och utmaningar måste hanteras för att projektet ska bli framgångsrikt?

Är det kostnaden för att säg 50.000 - 100.000 personer årligen skulle vilja ha samma tillgång till universitens e-media, var än de är?

Är det ett administrativt problem i högskolornas access-system?

Access till e-media är vanligen kopplat till en person e-postadress på respektive högskola eller myndighet (tror vi). När någon inte längre har en sådan e-postadress försvinner perdon e-media automatiskt. Troligen behövs ett annan regisrerings. och inloggningsmodell. Rent tekniskt är det ganska enkelt - om viljan finns,

Är det förlagen som även om de fick mer betalt ointresserade av att vidga läsekretsen?

Kan det inom Akademin finnas de som ser tillgång till högskolebibliotekens e-media som en markör för en skillnad mellan vi och dom, en markering av innanför- och utanförskap?

Möjliga konkreta modeller för Årskort till högskolebibliotekens e-media

Det är viktigt att man finner en modell som är enkel att administrera för alla berörda.

Högskolor, fakulteter och enskilda institutioner har olika tillgång till e-media vilket troligen gör det svårare att hitta en enhetlig nationell modell. Ska ett "Årskort" kopplas till en viss entitet typ institution eller vilken är rätt nivå?

Kanske man ska skapa ett virtuellt universitet där man kan markera nivåer av tillgång till e-media?

Vilken roll kan BiBB Akademi (vilja) spela i en ny tjänst?

En del av dessa frågor kommer förhoppningsvis att klarna om och när vi fått igång en dialog med personer med lång erfarenhet inom området. Det vore intressant att kunna redovisa universitetens och högskolornas generella intresse förr att vidga tillgången till vetenskaplig kunskap.

BibsamORD i uppslagsverket BiBB.

Kommentarer

  1. Efter sin anställning så är det upp till varje prefekt att besluta om t ex om man är emeriti. Tillgången till olika system och resurser är kopplade till LUCAT. Så länge institutionen beslutar att en person ska vara kvar i LUCAT så har man tillgång till universitetets resurser. EHL har ingen särskild policy för detta. (Administratör på Ekonomihögskolan i Lund)
  2. En hel del institutioner låter personen behålla email och inloggning om man tillhör den akademiska karriären. Det finns ju en skevhet, en professur, även en befordrad sådan behåller det till döden. (Docent vid en institution inom Humaniora vid Lunds universitet).

Publicerades: maj 2021   Uppdaterad: 1 oktober 2023

     



Dina kommentarer och idéer är mycket välkomna.



You know a lot, we may add a little®