BiBB® Academy  är en plattform med ett fritt uppslagsverk och flera andra kunskapsresurser


Ackreditering av ekonomihögskolor och universitet

branding and accreditations

Många universitets och ekonomihögskolors styrelser, rektorer och anställda ägnar mycket uppmärksamhet åt ackrediteringar. Är ackrediteringar värda ansträngningarna och kostnaderna? Finns det andra sätt att framhäva kvalitet?

Ackrediteringar har ett värde men är övervärderade. Deras värde kommer att minska när deras begränsningar blir mer kända och allt fler blir ackrediterade. Mer mångsidiga, transparenta och effektiva sätt att bedöma kvalitet och varumärke behöver utvecklas och göras allmänt tillgängliga. Jag har några förslag.

Värdet av ackrediteringar beror på ditt perspektiv. Är "du" ett företag, en professor, en student, ett lokalsamhälle, en styrelse på en ekonomihögskola, en potential partner eller donator? Jag kommer att presentera några fakta och aspekter på ackrediteringar och diskutera branding (marknadsföring). Detta är inte en akademisk artikel men skulle kunna utvecklas till en artikel till exempel i The Conversation.

Ackrediteringar från de mest välkända 'ackrediteringsorganisationerna' ↓ som AACSB, AMBA och EFMD har en affärsmodell som producerar mycket få vinnare och en mycket stor grupp icke-startande. Ett bättre mål - som skulle gagna fler - skulle kunna vara ett koncept och en modell som producerade fler vinnare, många OK och kanske uppmärksammade "oss" på en del sura äpplen i korgen.

Många ekonomihögskolor vill inte delta i den dyrbara och besvärliga processen att få en ackrediteringsstämpel, eller flera. De kan likväl ha en strategi och projekt för att uppgradera sin kvalitet och öka sin relevans, mätt med flera parametrar.

Mitt första råd - öka transparensen

Öppenhet och äkthet kommer alltmer att bli avgörande konkurrensfaktorer för många företag och organisationer. Här exemplifierat med ekonomihögskolor (och universitet) och särskilt de som har beslutat sig för att inte ansöka om ackreditering av de tre stora ackrediteringsorganisationerna. Eller andra mindre seriösa.

ackreditering och kvalitet

Jag antar att nästan alla ekonomihögskolor har vad jag kallar 'Quality intentions' (Qi) i den meningen att de har en agenda för att erbjuda en allt bättre utbildning, bättre forskning och tjänster. De kanske ännu inte har en formell kvalitetsbedömningsprocess (QA). Dessa organisationer behöver alternativa sätt att presentera kvalitet och relevans. En modell skulle vara att presentera en mer transparent QA-profil och sina kvalitetsintentioner på sin hemsida. QI får dock inte bara vara en lista med luftiga mål och visioner. QI-presentationen bör ge trovärdiga planer, berättelser, lärdomar - lessons learned - och mer.

01 Marknadsföring av ekonomihögskolor och deras stories

Universitet och ekonomihögskolor behöver marknadsföra sin existens, sina utbildningar, program och aktiviteter. Internet och sociala medier är två av de dominerande kanalerna för hur detta görs idag, och än mer så i framtiden.

Innan Internet (läs webben) kontrollerade företag och organisationer det mesta av sina marknadsföringsberättelser. Detta har, som de flesta av oss vet, förändrats radikalt. Vad kan en ekonomihögskola eller universitet "kontrollera" och vilken påverkan har vad andra säger och publicerar?

Argumentet, som diskuteras mer här ↓, att själva ackrediteringsprocessen tillför värde är troligen korrekt men ackrediteringsarbetet har en alternativkostnad man bör vara medveten om. Det kan också ses som att "man" ger alltför stort inflytande över viktiga förändringsprocesser till utomstående.

Ranking är ett annat exempel på varumärkesverktyg som universitet och ekonomihögskolor i princip har överlämnat till några stora medieföretag. Read my analysis of ranking of B-schools. Jag föreslår en ny modell baserad på grupprankning.

02 Företagsekonomisk forskning i kris

Return to Meaning and Management studies in crisis

Det är något av en paradox att ekonomihögskolor å ena sidan engagerar sig i rankingtävlingar och å andra sidan att allt fler säger att managementforskningen är i en allvarlig kris.

'Return to Meaning', Alvesson et al. (2017), - som jag också refererar till i min blogg om företagsekonomisk forskning och näringsliv, och 'Management studies in crisis', Tourish D. (2019), är aktuella böcker som beskriver, som de uppfattar det, det beklagliga tillståndet inom managementforskning och samhällsstudier. Se också 'Everything that's wrong with management research - in 5 minutes' av Tourish, ref. in 'Management Today', Oct. 2019.

Författarna till dessa böcker är mycket citerade och respekterade professorer.

Responsible Research in Business & Management

Ett annat tecken på krisen i managementforskninggen är det nystartade nätverket RRBM - Responsible Research in Business & Management. Grundarna och ett växande antal medlemmar (inklusive mig) delar en vision om att förbättra samhället genom forskning ...

RRBM är ett gemenskapsprojekt (inte ett EFMD) med målet att transformera forskningskulturen mot meningsfull forskning för affärs- och ledningsforskningsområdet. Original

03 Trender i rekrytering och jobbletande

Allt fler företag neutraliserar faktorer som kön, ålder och studieplats. Detta innebär att rekryterarna vid en första - ofta datoriserad screening - inte kommer att se om en MBA kommer från ett universitet eller en ekonomihögskola som är högt rankad eller en mindre känd utbildning med lägre ranking. Det kan tilläggas att olika typer av färdighetsträningar anpassade för "tjänsten" används allt mer.

I en rapport i Financial Times om "Responsible business education", finns en artikel som heter "Jobseekers want employers to commit to meaningful social impact"

Under intervjuer med jobbkandidater på Novozymes, ett dansk bioteknikföretag, säger Anne Sophie Bisbjerg Lee att det är två frågor som ställs mycket oftare än tidigare: hur gör företaget en positiv inverkan på samhället och hur kan enskilda anställda bidra till företagets sociala påverkan? Original

04 Intervjuer med inte ackrediterade ekonomihögskolor

En majoritet av ekonomiskolorna har valt att inte ansöka om ackreditering av de ledande ackrediteringsföretagen. Hur ser dessa på ackrediteringar? Hör gärna av er för en kommentar.

05 Forskning om ekonomihögskolor

I takt med att antalet ekonomihögskolor har exploderat, en del säger 13-15 000 - en aktuell rapport ↓ säger 16.000, var det uppenbart att detta fält utgjorde en växande möjlighet för forskning. Fältet kan nu sägas vara en egen nisch. Eftersom ämnet är av stort intresse för många inflytelserika personer kommer intresset sannolikt att öka.

Nyckelfråga
Vilken inverkan har akademisk forskning på ackrediteringar och branding? Har ekonomiskolorna ändrat sina agendor eller processer?

Förlagsbranschen letar alltid efter marknader som är tillräckligt stora för att starta och driva en ny tidskrift. Många forskare inom detta område har publicerat artiklar i tidskrifter som 'The Journal of higher education' och 'Higher education' och andra. Jag kommer inte bli förvånad om det snart kommer en 'Journal of University Branding and Accreditations' eller något liknande.

'The Academic Arms Race' är ett kapitel av Enders J. i Pettigrew and al. (2014).

06 Ackrediteringsorganisationer

Det finns flera internationella akronym organisationer som AACSB, AMBA, och EFMD (EQUIS) som erbjuder ackreditering för världens ekonomihögskolor och universitet.

Ackrediteringsorganisationer utger sig för att vara icke-vinstdrivande. Men, de arbetar och marknadsför sina tjänster och produkter som kommersiella företag. De har affärsplaner och vill växa som normala företag. Kanske en mer träffande beskrivning vore att kalla dom för Ackrediteringsföretag. Se Wikipedia Resources ↓

Marknaden för ackrediteringar är och 'behöver' på ett sätt vara ett oligopol. Hur många förkortningar är det plats för "på hyllorna" - för att använda en detaljhandelsanalogi? Deras tjänster och implementeringsprocesser är dyrbara, vilket paradoxalt nog är attraktivt för såväl en oligopolist som deras kunder. Vad skulle hända med ackrediteringarnas status och värde om antalet ökade med säg en faktor tio?

Ackrediteringsorganisationer har hemsidor som är läsvärda och erbjuder intressant kunskap. Utöver viss marknadsföring publicerar de insikter och fakta som ligger nära ett "måste läsas" även om "din" ekononomihögskola inte avser att göra en ackrediteringsinvestering.

Introduction to AACSB
"The Association to Advance Collegiate Schools of Business" | AACSB enW

AACSB har 1,700+ medlemsorganisationer och mer än 800 ackrediterade ekonomihögskolor (Oct 2019).

Introduktion till AMBA
"The Association of MBAs" | AMBA enW

AMBA "ackrediterar MBA, DBA och Master program på mer än 260 ekonomihögskolor i över 75 länder"

Introduktion till EFMD
"The European Foundation for Management Development" | EFMD enW

Med stöd från våra 900+ medlemmar i 91 länder fungerar vi som en katalysator för att främja och förbättra kompetens inom ledningsutveckling globalt ... EFMD är ett nätverk för skolor och företag som syftar till att utveckla socialt ansvarsfulla ledare och chefer som letar efter möjligheter att knyta kontakter. Original

Andra ackrediteringsorganisationer:

Det finns andra ackrediteringsorganisationer men de ska, med ett undantag, inte beröras här. ACBSP, Accreditation Council for Business Schools and Programs, är ett USA-fokuserat ackrediteringsföretag. De har en "unik" egenskap i det att deras ackreditering gäller i 10 år. Detta reducerar självklart värdet av varumärket ACBSP. Detta introducerar ämnet om relevanta perioder för ackrediteringar. De tidigare presenterade ackrediteringsorganisationerna har perioder om tre till fem år.

"Kontroll" av ackrediteringsorganisationer:

För "outsiders" krävs det mycket arbete för att förstå ackrediteringskriterierna som dessutom ändras efterhand. Ett svar på detta har varit tillkomsten av organisationer som CHIA, Council for Higher Education Accreditation.

07 Ackrediteringens fördelar och kostnader

Värdet av att vara med i ett nätverk

Om du blir medlem i en utvald grupp ökar värdet av din inkludering när du skapar partnerskap med andra i samma grupp. Det är en form av utökat erkännande.

Värdet av kvalitetsförbättringar

Ackrediteringar kan ses som ett sätt för universitet och ekonomihögskolor att förbättra sina organisationer och att de "behöver" externt tryck för att uppnå detta. Det är ett sätt, men verkligen inte det enda sättet.

Min åsikt är att ackrediteringar ska ses som en del av en ekonomihögskolas marknadsföring mer än som ett garanterat "bevis" för hur bra och relevant forskningen är och hur bra undervisningen är. Läs här om exemplet Ekonomihögskolan i Lund ↓

Ackrediteringens kostnader och byråkratisk tillväxt

Varje ackreditering är en betydande investering i pengar, tid och organisatorisk anpassning till ackrediteringskriterierna. Årliga avgifter och årliga interna överensstämmelsegranskningar och datainsamling är tillkommande kostnader.

Det är mycket sannolikt att ackrediteringsföretagens affärsmodell utvecklar och förstärker ett byråkratiskt beteende vid universitet och ekonomihögskolor.

08 Ackrediteringsprocessen

Ackreditering är en delmängd av Utvärdering och de är båda nära besläktade med varumärkesbyggande.

Vilka förändringar har krävts på en ekonomihögskola för att få en ackreditering? Har ackrediteringsföretagen mycket olika bedömningskriterier? Är tre ackrediteringar tre (fem?) gånger bättre än en? Vilken är betydelsen av ackreditering(ar) för ranking i nationella och internationella jämförelser?

Vilket är signalvärdet av ackrediteringar och kan detta avläsas i monetära termer?

Ackreditering som drivkraft för internt kvalitetsarbete. Den interna kvalitetsprocessen kommer sannolikt att förbättras genom att arbeta med ackrediteringsföretagen. Ett exempel är denna artikel i tidskriften 'Civilekonomen', 2018, om kvalitetsarbetet vid Jönköpings högskola. Ekonomihögskolor som av olika skäl har valt att inte försöka bli ackrediterade kommer sannolikt också att bedriva internt kvalitetsarbete men på ett annorlunda sätt.

Att en organisation ökar sitt ackrediteringsarbete är inte detsamma som att en kvalitetsförbättring upplevs av användarna - i det här fallet studenterna och forskarna. Personligen har jag inte under de senaste åren kunnat ett enda spår av något som är bättre som jag kan hänföra till Ekonomihögskolans ackrediteringsarbete. Tvärtom det har blivit sämre inom flera områden, mer byråkrati och mindre transparens och innovationsintresse.

I vissa länder genomförs en kontinuerlig utvärdering av högre utbildning av myndigheter, i Sverige görs detta av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). De publicerar kritik och kan dra in tillstånd. Till skillnad från ackrediteringsorganisationerna har UKÄ en tjänst Högskolekollen där studenter och andra intressenter kan se hur utvärderingarna går och kan sortera universiteten efter olika kriterier. På UKÄ's hemsida finns bland annat information om hur kvalitetsutvärderingarna görs

09 En mer transparent modell

Transparens är ett kraftfullt komplement eller alternativ till ackrediteringar. Det kommer dock att kräva enn del arbete och interna diskussioner om utformningen av transparens generellt och vid varje enskilt universitet och ekonomihögskola.

När man tittar på ekononihögskolornas hemsidor och de från från 'ackrediteringsorganisationerrna' ser man snabbt hur bra allt är. Efter ett tag börjar man undra: vad är ren marknadsföring och vad är den verkliga bilden? Många säger att autenticitet och trovärdighet kommer att vara en viktig "marknadsvaluta" i framtiden.

10 Ett svenskt perspektiv

Ackreditering är ett av de marknadsföringsverktyg som används av Ekonomihögskolan i Lund (EHL) (LUSEM),  Jönköpings högskola,  Handels i Göteborg,   Handelshögskolan i Stockholm, och en del andra universitet och ekonomhögskolor i Sverige. Ackreditation kan jämföras med Nordic Swan Ecolabel - som för övrigt är en tjänst inom ett statligt bolag. Miljömärket kan förmodligen idag av många sägas vara något av ett "förväntat grundkrav", medan ackreditering är tänkt att beteckna att du tillhör en elit i världen, i detta fall ekonomihögskolor.

11 Ett svenskt exempel - Ekonomihögskolan i Lund (EHL/LUSEM)

LUSEM

Denna bild togs i entréhallen på Ekonomihögskolan / Lund School of Economics and Management (LUSEM) i september 2019. Den signalerar att ackrediteringarna är viktiga för skolans ledning. Det är något av en paradox att ju mer framgångsrika ackrediteringsföretagen är, desto högre blir procentsatsen. Således om fem år kanske EHL / LUSEM ingår bland världens topp 4% av alla ekonomihögskolor. Det vore också bra.

Hur mycket information om ackrediteringar kan man hitta på en ekonomihögskolas eller ett universitets hemsida? På EHL:s hemsida kan man bland annat läsa om ackrediteringar och ranking.

LUM Lund University Magazine. Utöver de monetära kostnaderna för ackrediteringsföretagen krävs ett omfattande internt arbete. I LUM 2019:4 finns en intervju med Kristina Eneroth , (då) vicerektor på EHL, om EHL's ackrediteringar. Fråga: "Hur många sidor har du skrivit för Ekonomihögskolans räkning till ackrediteringsinstituten?" Svar av Kristina Eneroth: "Det har blivit tusentals genom åren. Jag vågar nog inte räkna. Det skulle räcka till en bok. Eller kanske en skriftserie, säger Kristina Eneroth och skrattar." Många andra anställdas tid kan läggas till detta. Allt detta ackrediteringsarbete har en signifikant alternativkostnad.

Ackrediteringens omfattning och enskilda institutioner

Man måste vara medveten om att det oftast är en större enhet som ackrediteras. Till exempel består Ekonomihögskolan i Lund av sex separata institutioner. I företag är man van vid att ha ett relativt starkt centrum. I en ekonomihögskola eller ett universitet är Rektor och "Centrum" betydligt svagare än en VD i ett företag. Detta har sina fördelar men också en rad nackdelar inte minst när "man" behöver öka förändringstakten.

När EHL:s nye rektor Mats Benner i början av 2021 deklararar att EHL ska vara "a world class business school but also a world class work environment [..] not only in words but also in deeds." kan man notera att det inom EHL inte finns någon central HR-funktion utan att dessa frågor sköts av varje institutions prefekt.

Att EHL idag är Triple ackrediterat säger således att "paraplyorganisationen" är ackrediterad men i praktiken kan detta betyda mycket olika saker i enskilda institutioner, för enskilda studenter, forskare och flera andra intressenter. Här finns ett historiskt arv som säkert skulle behöva moderniseras. Ett exempel på detta är att all forskning och reglerna för denna i väsentliga avseenden är delegerade till den enskilda institutionerna.

12 Dina kommentarer (0)

Godkända kommentarer kan redigeras och publiceras efter tillstånd från dig.

23 Referenser och andra andra resurser

  1. Alvesson M., Gabriel Y. och Paulsen R. (2017). 'Return to meaning - a social science with something to say'. Oxford University Press.
  2. Huzzard T., Benner M., Kärreman M. editors (2017). 'The Corporatization of the Business School: Minerva meets the Market'. Taylor & Francis |
  3. Judson K. M. (2009). 'Building a University Brand from Within: University Administrators' Perspectives of Internal Branding'. Services Marketing Vol. 30 2009:1 pp. 54-68. | Online
  4. Peters K, Smith R.R., Thomas H. (2018). 'Rethinking the business models of business schools: A critical review and change agenda för the future'. Emerald Publishing Ltd.
  5. Pettigrew A. M., Cornuel E., Hommel U. editors (2014). 'The Institutional Development of Business Schools'. Oxford University Press. | download for free, Pdf 353 pages.
  6. Pitt-Watson D., Quigley E. (2019). 'Business School Rankings for the 21st Century'. United Nations Global Compact report | Online | Pdf 26 pp.
  7. Tourish D. (2019). 'Everything that's wrong with management research - in 5 minutes'. Management today Oct 2019 | Online
  8. Tourish D. (2019) 'Management Studies in Crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research'.

Resources
enW = English Wikipedia

  1. AACSB, The Association to Advance Collegiate Schools of Business | AACSB enW
  2. AMBA, The Association of MBAs | AMBA enW
  3. CEO World list of 131 best B-schools 2019. Heavy US focus.
  4. CHEA, Council for Higher Education Accreditation. US organisation.
  5. EFMD, European Foundation for Management Development | EFMD enW
  6. Financial Times report on responsible business education. Published Oct 21, 2019.
  7. Poets & Quants, US. Large site for information and stories about Business education.
  8. United Nations Global Compact. 'The world's largest corporate sustainability initiative'. | Website

Publicerat: 2019.   senast uppdaterat: 19 maj, 2021



33 kommentarer. Din är välkommen.