5 sidor
vid utskrift

Vidgat vetande

Vad säger forskare om uppslagsverk och hur ska vi få veta mer på ett bra sätt? Uppslagsverken härrör från en analog värld och håller på att dö sotdöden eller transformeras till en ny form i det digitala informationslandskapet.

Här presenteras några nutida uppslagsverkreferens. För företag och organisationer är digitalisering och kunskapsförsörjningreferens centrala frågor.

Ephraim Chambers Cyclopedia

Encyklopedier som koncept har en lång rad av historiska förebilder som till exempel Ephraim Chambers Cyclopedia från 1728 och den mer välkända Encyclopédi, 1751-72, av Diderot, som gjorde det mesta av arbetet och d'Alembert. Se etymologin för ordet encyclopedia i en text - på engelska - av Denis Diderot. Artikeln innehåller också hans tankar om vad en encyklopedi ska vara. Bland det mest innovativa med Diderot:s Encyclopedi var insikten att koppla samman olika delar av innehållet, en sorts analog länkfunktion.

Då varje verksamhet präglas av sin historia är det av intresse att känna till denna. NE har en lång historia i den analoga världen som bokproducent. Uppslagsverk som Wikipedia, Stanford Encyclopedia of Philosophy och BiBB är digitala från början vilket ger en annan kultur och bas.

Mer om Denis Diderot

Det finns många böcker och artiklar om Diderot och tillkomsten av Encyclopédin. En av de senaste - Diderot - tänkandets lycka, understreckare i SvD - är skriven av Jacques Attali, författare till många biografier och en god kännare av fransk storpolitik som rådgivare till president Mitterand med flera. Boken finns nu på svenska. Boken ger en spännade inblick i encyklopedisternas kamp mot censur, kyrkan, hovet och andra. Ett gripande porträtt av Denis Diderot och thrillerspännande om vad som hände med hans manuskript och hans rykte efter hans död.

Jean le Rond d'Alembert var en etablerad matematiker vid en tidpunkt då Diderot ännu var en okänd person. Hans medverkan i Encyclopédin begränsade sig dock till frågor om matematik, medan Diderot i princip hade ansvar för allt annat och utöver egna artiklar ständigt jagade författare till nya artiklar. Man känner till cirka 140 andra skribenter (sid 81 ff) och bland dessa finns namn som Rosseau och Voltaire.

Vi refererar ofta till 1700-talet som Upplysningstiden (W), men censuren i Frankrike - som i våra öron något förskönande hette "la Librarie" - vållade Diderot mycket bekymmer och även personliga vedermödor då han under drygt tre månader 1749 sattes i fängelse för några kortare litterära verk som ansågs såväl blasfemiska som innehållande kritiska anspelningar mot bland annat kungen. Censuren kunde i princip drabba alla texter i Encyclopédin och när Diderot läser en bok som heter Traité de la culture des terres skriver han en artikel "Jordbruk" om nya odlingssätt men aktar sig för att ge intryck av att han skulle ifrågasätta allmänningarnas rekommendationer: "Ändra inte grödornas ordning på era jordar, för det är förbjudet". (sid 114). [Jag undrar om ordet allmänningarna är rätt översatt - ska kolla]. Dessa exempel visar vilket mod på gränsen till det direkta livsfarliga Diderot uppvisade i sitt arbete med bland annat Encyclopédin.

2013 öppnade ett Diderot-museum i staden Langres, där Diderot föddes 1713, cirka 20 mil öster om Paris. Det finns en Diderot-förening.

Berättelsen om hur uppslagsverket NE kom till

För ungefär 35 år sedan var ett svenskt uppslagsverk en så viktig fråga att utbildningsministern tillsatte en Uppslagsverkskommitté som skulle göra en förutsättningslös prövning av behovet och lämpligheten av statligt stöd till utgivningen av ett stort svenskt uppslagsverk.

Utredningen heter Mot bättre vetande - SOU 1980:26. Så föddes NE, dock utan statligt stöd utöver en garanti som ej behövde användas. Det lär inte komma ett SOU 2017:00 För vidgat vetande, men det vore intressant att läsa en sådan.


Kulturvetare om uppslagsverk

Vad säger forskarna inom kulturvetenskaperna om encyklopedier och Sök?

Man får en aktuell överblick och tillgång till omfattande forskningsreferenser genom att läsa ett specialnummer om encyklopedier - "Changing Orders of Knowledge? Encyclopedias in Transition" publicerad 2014 i online tidskriften Culture Unbound. I numrets introduktion skriver forskarna och temaansvariga Jutta Heider och Olof Sundin ...

One common theme throughout is how encyclopaedias depend on the trust invested in them and how this ‘currency’ is also played out in the digital world, and has probably become even more important.

While understandably a lot has been said about Wikipedia and from almost every angle (e.g. Jullien 2012), other contemporary, most often online encyclopaedias, especially professional ones, have not received that much attention in research. Yet they are two sides of the same coin.

Ett av de ämnen som närmast berör NE och BiBB är den centrala frågan om människors förtroende (trust) för olika uppslagsverk. Flera artiklar tar upp den frågan och konceptet cognitive authority. Jag har utvecklat detta och talar om Referensstatus.

Mer om specialnumret om encyklopedier

Författarna i detta specialnummer berör - utöver en artikel om Store Norske Leksikon - inget eller mycket lite om uthålligheten i encyklopediernas affärsmodeller. I en av referenserna nämns en artikel Professional Digital Encyclopaedias as Socio-­Technical Systems. Sundin och Haider, 2013, Biblioteks- och Informationsvetenskap på Lunds universitet. De har har gjort en etnografiskt orienterad studie av NE och Store Norske Leksikon och kommer bland annat fram till att ...

It is concluded that digital encyclopaedias, Wikipedia as well as Nationalencyklopedin and Store Norske Leksikon, constitute interesting arenas for investigating changing demands on the production of public knowledge.

Samma författare publicerade 2013 artikeln The networked life of professional encyclopedians med fokus på Nationalencyklopedin och hur gamla och nya former av kunskapsproduktion existerade parallellt. Frågan om NE:s trovärdighet diskuteras också.

Sammantaget kan säga att dessa forskningsrapporter, med undantag för en artikel om Store Norske Leksikon, ger mycket lite vägledning för utvecklingen av framtida uppslagsverk. Huvudskälet till detta är att forskarna ställer helt andra frågor och problematiserar helt andra aspekter än vad som görs i BiBB-projektet.

Forskarna är i dessa artiklar i huvudsak beskrivande och analyserande.

Mer från kulturvetarna

2014 inbjöds Olof Sundin, professor i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, att tala vid konferensen Skolbibliotek 2014. Cirka 32 minuter in i denna video säger han efter att ha berättat att norska staten är en delfinansiär av Store Norske Leksikon

I Sverige tror jag inte ens att någon skulle komma på tanken att staten skulle finansiera Nationalencyklopedin. Olof Sundin, 2014.

Jag skrev 2011 på BiBB att staten skulle vara med och finansiera ett för alla fritt uppslagsverk.

Sundin talar mycket om källkritik och att vi måste vara mycket mer ifrågasättande av var Google får sin information ifrån och att många enbart läser de första länkarna på en svarssida - kallas ofta "above the fold", min anmärkning - vilket är ett problem. Han talar också om vikten av att lära eleverna verktyg som de kan använda efter avslutad skolgång och avser därmed Wikipedia och Google. Han kunde ha tillagt att de flesta eleverna inte kommer att ha tillgång till NE efter sin skoltid.

Om uppslagsverk i framtiden

Boktryckarkonsten gjorde Diderots Encyclopédi möjlig och det är den digitala transformationen som idag hade gjort den formen omöjlig. Diderots tryckeri sålde banden och idag hade man utvecklat andra affärsmodeller. De som skrev ariklar för Encyclopédin nådde via denna en bildad krets i hela Europa, vars elit läste mer franska än idag, men idag har samma författare en lång rad plattformar att publicera sig på.

Det finns således anledning att diskutera hur uppslagsverk kan komma att se ut i framtiden, vilka affärsmodeller de kan ha och vem som ska producera innehållet.


Några uppslagsverk

Om Store Norske Leksikon

Store Norske Leksikon

2009 släpptes Store norske Leksikon (SNL) i en gratis nätversion utan annonser. Den nuvarande ägarstrukturen med en stiftelse där Norges universitet är centrala intressenter kom till stånd 2013. Den norska tidningen Dagbladet förklarar i en artikel att detta var nödvändigt bland annat beroende på Wikipedias stora framgångar och lexikonets misslyckande med att få betalt för sin Online tjänst. Se inlägg på bloggen.

Mer om hur om Store Norske Leksikon finansieras

I Store Norske Leksikon: Defining a New Role for an Edited Encyclopaedia, 2014, (pdf), skriver Georg Kjøll & Anne Marit Godal att SNL is an edited, online encyclopaedia that strives towards radical transparency. I artikeln förklaras bland annat hur innehåll skapas och hanteras i SNL.

SNL är med på BiBBs sida om fria kunskapsresurser.

Artikeln i NE om SNL är missvisande och ouppdaterad. Det står inget om att SNL sedan 2013 är helt fritt och ägs av en ideell organisation med högskolor och universitet som ledande intressenter.

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)

SEP

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är ett fritt uppslagsverk med fokus på filosofi. Se artikel om SEP i tidskriften Quartz - This free online encyclopedia has achieved what Wikipedia can only dream of. Artikeln är intressant, men att direkt jämföra SEP med cirka 1.500 artiklar med Wikipedias många miljoner artiklar är inte helt rättvisande.

Its creators have solved one of the internet’s fundamental problems: How to provide authoritative, rigorously accurate knowledge, at no cost to readers. It’s something the encyclopedia, or SEP, has managed to do for two decades. Källa: artikeln ovan.

Det finns inga uppgifter om SEP i NE. Det finns en kort artikel på sv Wikipedia och en längre på eng Wikipedia.

Den Store Danske Encyklopedi (SDE)

Store Danske Leksikon

SDE är en av Danmarks 20 mest besökta sajter med cirka 400.000 unika besök i månaden. Tjänsten finansieras huvudsakligen med reklam. Om uppslagsverket SDE.

Digitala uppslagsverk i världen

På engelska Wikipedia finns en omfattande lista med Online ecyclopedias. Bland dessa kan nämnas Citizendium som har som mål att skapa "a community developing a quality comprehensive compendium of knowledge, online and free". Se diskussion på W om Citizendium. Citizendium är sedan starten fått in cirka 22.000 USD i donationer vilket visar på en mindre framgångsrik affärsmodell.


Digitalisering och kunskapsförsörjning

Det svenska utredningsklustret har sedan några år börjat intressera sig för digitaliseringens utbredning och tänkbara effekter. I början var digitalisering mer en rationaliserande än en radikalt omdanande kraft.

Här noteras några aktuella utredningar.

Digitaliseringskommissionen, länk till Pdf, är nu klar med sitt uppdrag. Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) rymmer många frågor om digitalt vidgat vetande. Ämnet sökmotorer och encyklopedier kommenteras inte direkt, men i en tidigare delrapport SOU 2015:65 talas om Wikipedia som en vital förändringskraft.

Svenskt Näringsliv har publicerat en omfattande rapport The economy and digitalization – opportunities and challenges gjord av nationalekonomen Mårten Blixt.

Kristina Persson, dåvarande ministern för Strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete initierade tre analysgrupper med uppgift att arbeta med framtidsfrågor. En av dessa heter Arbetet i framtiden och den presenterade i december 2016 denna delrapport.

Kunskapsförsörjning

Utbildning och kunskapsspridning är en central fråga för både regeringar, näringsliv och många andra verksamheter. Flera statliga organisationer talar idag om en brist i Sverige på oberoende, systematisk kunskap om samhällets kunskapsförsörjning.

MIK - MedieInformationsKunnighet

MIK är en relativt nytt område som bland annat används vid utbildning av lärare. Unesco ser MIK som en central kompetens och man kan här läsa Unesco:s introduktion till MIK och ladda ner ett grunddokument om MIK.

Medie-och informationskunnighet är en viktig förutsättning för att främja rättvis tillgång till information och kunskap och för utvecklandet av fria, oberoende och pluralistiska medier och informationssystem. Källa: Unesco, länk ovan

----------------------------------------

Omgörning av denna sida pågår

------------------------------

Uppslagsverk i framtiden


Vad kan vi önska och vad är möjligt?

Är också digitala uppslagsverk en döende konstruktion eller kan de ge unik nytta och värde i en värld dominerad av Sök, Facebook och lavafloden av nyheter? Är det en kamp om trovärdighet? Vad kan bli bättre?


01 Digitala uppslagsverk och affärsmodeller

Ett uppslagsverk måste ha en långsiktigt fungerande affärsmodell. Detta gäller inte bara fysiska uppslagsverk utan i lika hög grad digitala. Det finns sannolikt andra kriterier och andra affärsmodeller än de som berörs här, det oväntade är just oväntat. Det finns ingen unik typ av affärsmodeller som heter "digitala affärsmodeller", utan affärsmodeller som fungerar och de som inte gör det.

En uppdelning kan vara mellan (A) de som "står på egna ben" och (B) de som på ett eller annat sätt ingår i ett större affärskoncept. Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är ett exempel på (A) och NE:s uppslagsverk är ett exempel på en förflyttning från A till B. OED är ett exempel på modell (B) "At no period in its history has the Oxford English Dictionary been profitable commercially for Oxford University Press".

Alla uppslagsverk är inte det man ofta menar med uppslagsverk. Google är en sökmotor och Wikipedia är ett uppslagsverk baserat på en wiki-modell. Mer om skillnaden mellan olika typer av uppslagsverk.

I artikeln The definition of a dictionary, publicerad i Slate 2015 finns en underrubrik "... what should a dictionary look like? (And do we even need one)?" Artikeln är en lång genomgång av bland annat det amerikanska uppslagsverket Merriam-Webster. Detta verk innehåller i huvudsak "ordförklaringar" och ska kanske på svenska kallas för ett lexikon eller en ordbok, som OED. Det som här avses med uppslagsverk liknar mer engelska Encyclopedia Brittanica: ett årligt abonnemang kostar cirka 900 SEK.

Kommersiella och Fria uppslagsverk

Affärsmodellerna kan baseras på reklam eller abonnemang eller en kombination av dessa. Uppslagsverk som SEP och SNL är fria för alla och har inte reklam, vilket också är ett centralt mål för BiBB. Inom den offentliga sektorn finns en del fria kunskapsportaler som till exempel Vårdguiden 1177.

Framtidsscenarier

De digitala krafterna medför att det är svårt att sia om vilka affärsmodeller för digitala uppslagsverk som har en långsiktig framtid. En del "experiment" har redan visat sig vara mindre framgångsrika och det kommer bland annat att krävas lite innovativt tänkande för att nå framgång. Alla kommer att göra misstag på vägen, men ju fortare dessa korrigeras desto större är sannolikheten att man överlever till nästa rond.

02 Om att jämföra uppslagsverk

om att jämföra uppslagsverk

På denna sida görs en mer generell analys av hur man kan jämföra uppslagsverk. Sedan appliceras denna i två olika delstudier ...

Hur kan man jämföra uppslagsverk och finns det någon etablerad metod för att göra detta? Svaret på den sista frågan är nej. Det är lite intressant att det inte finns någon tidigare systematisk jämförelse mellan NE och Wikipedia. En viktig aspekt är hur situationen är idag och inte för säg fem år sedan.

En seriös jämförelse måste börja med någon form av analys och urvalsmetod utifrån vilka kriterier en jämförelse ska göras. Detta är absolut inte självklart och ej heller finns det något strikt neutralt sätt att göra detta. Utan en genomtänkt modell för jämförelsen är risken betydande att man jämför äpplen och päron. Kanske inte alltid så fruktbart.

Det första och vanligaste felet i en jämförelse mellan uppslagsverken NE och Wikipedia är att utgå från några få uppslagsord och sedan jämföra faktariktigheten i de bägge texterna. De få konkreta artikeljämförelser som finns - till exempel nio (sic) ord av Svenska Dagbladet 2006 - visade att såväl NE som Wikipedia innehöll felaktigheter. Man kan behöva undersöka hur felrättningen idag fungerar i de bägge uppslagsverken.

Om att exkludera och inkludera kriterier

På denna sida finns ett antal tänkbara kriterier vid utvärdering av uppslagsverk:

volym, transparens, källkritik, fakta i enskilda artiklar, referenser, uppdateringar, helhetsaspekter, modernitet, tillgänglighet, användarvänlighet och organisation. Det är delvis en värderingsfråga vilka kriterier man väljer att inkludera eller exkludera i en jämförelse.

Några kommer att anse att likvärdig tillgång är ett högt rankat kriterium medan andra kanske fäster större vikt vid modernitetsaspekten eller att de uppfattar artiklarnas innehåll som korrekt. Det är bra om man kan nå konsensus kring vilka kriterier som alltid bör inkluderas.

Min värdering och utgångspunkt är att betrakta digitala uppslagsverk som en tjänst vilket är ett helhetsperspektiv och inte att stanna vid att till exempel jämföra sakligheten i 10 eller 50 ord.

03 Referensstatus

vågrörelser. Bild johan schlasberg

Jag har skapat begreppet referensstatus för att inkludera mer sociala dimensioner än vad som normalt menas med kognitiv auktoritet, ett begrepp som sedan länge (1983) används för att beteckna en källas trovärdighet.

Bilden visar ett hierarkiskt mönster för hur till exempel ett uppslagsverks referensstatus sprider sig neråt och horisontellt.

Källor har olika rangordning, men denna är inte absolut vare sig över tiden eller uppfattas lika av alla. Detta kan bland annat bero på graden av känndom om källan. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre. En uppnådd referensstatus lever ofta kvar länge

Wikipedia är en källa som har gått från låg till ökande referensstatus.
Denna process har tagit många år och den fortsätter sakta men säkert på universitet, i skolor, på bibliotek och bland allmänheten.

Om Wikipedia och kvalitet i SOU 2016:65

Wikipedia är ett bra exempel på vad användare kan skapa gemensamt inom ett område som traditionellt varit förbehållet för expertis och professionella redaktioner. Från de tidiga årens debatt om kvalitet och trovärdighet med omfattande jämförande studier med traditionella uppslagsverk är nog idag den gängse uppfattningen att Wikipedia bidrar med ett rikt och aktuellt innehåll på ett sätt som den tidigare modellen inte förmår. Wikipedia har onekligen verkat som en radikal förändringskraft inom sitt område.

Källa SOU 2016:65 Om Sverige i framtiden - en antologi om digitaliseringens möjligheter, Patrik Regårdh sid 328 ff.

Läs mer om referensstatus

04 Volym eller specialisering

Ett uppslagsverks omfång är en viktig kvalitetsfaktor när man bedömer ett uppslagsverk som en tjänst. I den moderna nätvärlden är det välkänt att ett fåtal sajter (tjänster) nästan helt dominerar marknaden inom varje kategori. Google har ungefär 90% av världsmarknaden för Sök. Chrome är den helt dominerande webbläsaren med en global marknadsandel på cirka 60%. Facebook dominerar sociala media och Amazon.com är störst inom e-handel i USA och allt fler börjar nu söka produkter direkt på Amazon och går inte via en sökmotor då allt fler är säkra på att där få relevanta och handlingsbara (actionable) svar. En av förklaringarna till denna dominans är att dessa tjänster har en mycket stor volym produkter eller "svar".

Svenska Wikipedia är minst 10 gånger mer omfattande än NE och växer betydligt fortare. Volym har ett egenvärde då det ökar sannolikheten att man får ett svar vid en sökning. Om man ser varje sökning och "klick" som en tidsinvestering är det rationellt att välja de största tjänsterna. Därmed inte sagt att det är det bästa valet ur ett bredare perspektiv.

Specialiserade uppslagsverk och lokala marknader

Det finns inom nästan alla områden utrymme för mindre aktörer om de antingen är tydligt specialiserade och eller lokala vilket ofta framgår av titeln eller språket - t ex Stanford Encyclopedia of Philosophy och Psykologilexikon. Uppslagsverken NE och SNL är lokala och allmänna. Wikipedia är glokalt och allmänt.

BiBB är lokalt (svenskt), men har en affärsmodell att vara ett Kunskapstorg som innehåller ett allmänt uppslagsverk. Detta senare skulle kunna samverka med ett allmänt uppslagsverk som Wikipedia för att erbjuda en större volym svar.

05 Trovärdighet och tillförlitlighet

Det är centralt för ett uppslagsverk att det har hög trovärdighet. En av vägarna att stärka denna är att vara transparent om sitt innehåll och sin funktion. Många artiklar håller säkert hög klass i såväl NE som Wikipedia, men det är svårt för en användare att sakligt bedöma detta annat än undantagsvis. Transparens - öppenhet om författare, referenser och publiceringstid - underlättar en bedömning. NE är mycket mindre transparent och mycket mindre vetenskapligt än vad det hade kunnat vara.

Wikipedia och NPOV

I Wikipedia är NPOV - Neutral Point of View - ett centralt koncept. Kravet är att innehållet i artiklar ska kunna verifieras och det finns nästan alltid ett stort antal externa och klickbara referenser.

Det finns forfarande många som tror att vem som helst kan skriva vad som helst i Wikipedia. Om än detta är sant betyder det inte att vad som helst står i Wikipedia då det finns en rad mekanismer som verkar för att uppslagsverket håller både kvalitet och värdeneutralitet.

Transparens i Wikipedia har en annan konstruktion och design än ett uppslagsverk som NE eller BiBB. I Wikipedia finns inte möjligheten (om än vissa ändringar kan spåras via IP-adresser) - i motsats till i ett uppslagsverk - att ange författarens eller författarnas namn. Det finns en omfattande och lätt tillgänglig versionshistoria och man kan ta del av tidigare versioner. Man kan lätt se motsvarande artikel på annat språk och många artiklar har relativt aktuella uppdateringar och omfattande externlänkade källangivelser. Och hittar man fel av någon sort kan man själv korrigera dessa. Många andra kommer därefter att läsa uppdateringen med kritisk blick.

Wikipedia är utifrån sin design transparent och ger goda möjligheter för intresserade att enkelt fördjupa sina källstudier.

06 Enskilda artiklar och notiser

Uppslagsverk kan innehålla både signerade artiklar och det jag kallar notiser som är uppslagsord som skrivits av uppslagsverkets redaktion, men som saknar angiven författare. En notis kan också ha hög kvalitet, men den har lägre transparens. Flertalet ord i NE är notiser och BiBB kommer att utöver annat innehåll ha både artiklar och notiser.

Aktualitetsaspekten

Dagstidningarnas digitala versioner tävlar idag med varandra och med många sociala-media-sajter om att vara först med nyheter. Ett uppslagsverk har en annan funktion, men måste även den förhålla sig till detta nyhetsflöde för att bli mer relevant för många läsare. Wikipedia har genom sin modell större förutsättningar att vara mer aktuell än vad NE idag valt att erbjuda.

Flera svar på samma uppslagsord

I BiBB kan det finnas flera artiklar som behandlar samma ämne. Detta ökar bredden och underlättar för läsaren att bilda sig en egen uppfattning. Och är ett exempel på produktutveckling.

07 Relation till artikel- och innehållsförfattare

Varje uppslagsverk har en stor utmaning i att skapa och underhålla sina artiklar och sitt innehåll. Inte minst underhåll och löpande uppdatering är en krävande och kostsam uppgift. Att uppmuntra och möjliggöra en dialog med allmänheten kan här vara en hjälpmedel.

08 Modernitet och webblänkar

Bland det mest grundläggande i webbvärlden är att man kan klicka sig vidare till mer information.

NE har interna länkar, men inga externa vare sig i innehållet eller i referenserna vilket gör att NE kan knappast längre sägas vara ett modernt uppslagsverk. Om kunderna i tillräcklig omfattning ställer detta krav ökar sannolikheten att uppslagsverket moderniseras.

09 Likvärdig tillgänglighet och användarvänlighet

Om man googlar på "sjukvård och kvalitet" ser man att Tillgänglighet är en central faktor när man bedömer kvaliteten i sjukvården. Politiker och vårdgivare gör stora ansträngningar för att alla patienter ska få en likvärdig vård och ha en likvärdig tillgång till vård - ofta utryckt som God vård på lika villkor. Det finns liknande formuleringar för bland annat skola och omsorg. Kan dessa tankar och formuleringar översättas till andra områden?

Likvärdighetens gränser

Begreppet likvärdighet är med viss nödvändighet lite diffust men har likväl sina gränser. Ett sätt att tydliggöra dessa inom skolområdet är att se vad lagen säger och hur den ledande myndigheten, Skolverket, definierar likvärdighet.

Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Skolverket (2012)
Begreppet ”likvärdig” innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Hur verksamheten ska utformas för att nå de fastställda målen kan variera beroende på lokala behov och förutsättningar. Det finns olika vägar att nå de fastställda målen. Hänsyn ska tas till barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever, så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning. Skolverket (2012)

Likvärdighet har en politisk dimension där vissa hävdar att privat ägande i bolagsform av en skola i sig medför olika former av oacceptabel segregation. Andra hävdar att olika ägarformer driver såväl organisatorisk som kvalititativ utveckling. Finns det andra frågor som berörs av begreppet likvärdighet? Ska till exempel tillgång till en egen laptop eller iPad räknas som en likvärdighetsfråga? Vilka program på dessa kan anses vara föremål för en likvärdighetsbedömning?

Är fri tillgång till ett grundläggande artikelsignerat modernt svenskt uppslagsverk av nationellt värde? Att svaret är JA på den frågan är den centrala drivkraften för BiBB.

Det är i grunden otillfredställande att under flera år lära eleverna använda NE, ett verktyg mycket få kommer att använda de slutar skolan. Denna aspekt förtjänar större uppmärksamhet. Ett fritt NE skulle eliminera detta problem.

Tillgängligheten till uppslagsverket Nationalencyklopedin är vare sig nationell eller fri och därmed är kvaliteten - enligt värdesatserna för vård, skola och omsorg - låg för NE och sjunker varje år.

Tillgänglighet och allmänbildning

Drygt fyra miljoner människor bor i kommuner där folkbiblioteken inte har NE online.  109 (38%) av landets folkbibliotek abonnerar på NE direkt eller har det via ett kommunabonnemang. 70% av alla biblioteksabonnemang kräver att man är på biblioteket. Goggle och Wikipedia är fritt tillgängliga överallt alltid. Endast cirka 10.000 personer har NE.se privat och  ≈400.000 elever i kommunala skolor har inte tillgång till NE:s uppslagsverk.

Användargränssnitt och användarnytta

Är sajten för uppslagsverket lätt att använda och får besökaren den förväntade nyttan? På sidan om om innehållet i BiBB diskuteras dessa frågor. Inom Wikpedia pågår arbete med att anpassa sajten till de riktlinjer som finns för personer med olika former av lässvårigheter. Vad som sker angående NE i detta avseende redovisas inte av NE.

10Organisationens mål och ledning

Det har betydelse vilken organisation som äger ett uppslagsverk då detta påverkar och inte sällan styr affärsmodellen, tjänsterna och innehållet - härmed avses inte i de enskilda artiklarna.

Bolaget NE har inte längre som mål att erbjuda alla elever och personer i Sverige ett modernt allmänt uppslagsverk, utan man vill bli ett läromedelsföretag.

BiBB och bolaget NE Nationalencyklopedin AB har två olika synsätt på ett modernt uppslagsverk.

11 Uppslagsverk och kunskapsportaler

Sveriges radio sände i maj 2015 tre program Uppslagsverkets död.

Den extremt stora digitala informationsmängden gör att olika typer av plattformar - t ex Facebook, filter, redaktionellt editerade och fokuserade guider blir allt viktigare. En del av dessa kan sägas vara kunskapsportaler - se internationella exempel. I BiBB kallas detta för ett Kunskapstorg.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 10 december 2017