5 sidor
vid utskrift

Vidgat vetande

Vad säger forskare om uppslagsverk och hur ska vi få veta mer på ett bra sätt? Uppslagsverken härrör från en analog värld och håller på att dö sotdöden eller transformeras till en ny form i det digitala informationslandskapet.

Här presentera några nutida uppslagsverkreferens. För företag och organisationer är digitalisering och kunskapsförsörjningreferens centrala frågor.

Ephraim Chambers Cyclopedia

Encyklopedier som koncept har en lång rad av historiska förebilder som till exempel Ephraim Chambers Cyclopedia från 1728 och den mer välkända Encyclopédi, 1751-72, av Diderot, som gjorde det mesta av arbetet och d'Alembert. Se etymologin för ordet encyclopedia i en text - på engelska - av Denis Diderot. Artikeln innehåller också hans tankar om vad en encyklopedi ska vara. Bland det mest innovativa med Diderot:s Encyclopedi var insikten att koppla samman olika delar av innehållet, en sorts analog länkfunktion.

Då varje verksamhet präglas av sin historia är det av intresse att känna till denna. NE har en lång historia i den analoga världen som bokproducent. Uppslagsverk som Wikipedia, Stanford Encyclopedia of Philosophy och BiBB är digitala från början vilket ger en annan kultur och bas.

Mer om Denis Diderot

Det finns många böcker och artiklar om Diderot och tillkomsten av Encyclopédin. En av de senaste - Diderot - tänkandets lycka, understreckare i SvD - är skriven av Jacques Attali, författare till många biografier och en god kännare av fransk storpolitik som rådgivare till president Mitterand med flera. Boken finns nu på svenska. Boken ger en spännade inblick i encyklopedisternas kamp mot censur, kyrkan, hovet och andra. Ett gripande porträtt av Denis Diderot och thrillerspännande om vad som hände med hans manuskript och hans rykte efter hans död.

Jean le Rond d'Alembert var en etablerad matematiker vid en tidpunkt då Diderot ännu var en okänd person. Hans medverkan i Encyclopédin begränsade sig dock till frågor om matematik, medan Diderot i princip hade ansvar för allt annat och utöver egna artiklar ständigt jagade författare till nya artiklar. Man känner till cirka 140 andra skribenter (sid 81 ff) och bland dessa finns namn som Rosseau och Voltaire.

Vi refererar ofta till 1700-talet som Upplysningstiden (W), men censuren i Frankrike - som i våra öron något förskönande hette "la Librarie" - vållade Diderot mycket bekymmer och även personliga vedermödor då han under drygt tre månader 1749 sattes i fängelse för några kortare litterära verk som ansågs såväl blasfemiska som innehållande kritiska anspelningar mot bland annat kungen. Censuren kunde i princip drabba alla texter i Encyclopédin och när Diderot läser en bok som heter Traité de la culture des terres skriver han en artikel "Jordbruk" om nya odlingssätt men aktar sig för att ge intryck av att han skulle ifrågasätta allmänningarnas rekommendationer: "Ändra inte grödornas ordning på era jordar, för det är förbjudet". (sid 114). [Jag undrar om ordet allmänningarna är rätt översatt - ska kolla]. Dessa exempel visar vilket mod på gränsen till det direkta livsfarliga Diderot uppvisade i sitt arbete med bland annat Encyclopédin.

2013 öppnade ett Diderot-museum i staden Langres, där Diderot föddes 1713, cirka 20 mil öster om Paris. Det finns en Diderot-förening.

Berättelsen om hur uppslagsverket NE kom till

För ungefär 35 år sedan var ett svenskt uppslagsverk en så viktig fråga att utbildningsministern tillsatte en Uppslagsverkskommitté som skulle göra en förutsättningslös prövning av behovet och lämpligheten av statligt stöd till utgivningen av ett stort svenskt uppslagsverk.

Utredningen heter Mot bättre vetande - SOU 1980:26. Så föddes NE, dock utan statligt stöd utöver en garanti som ej behövde användas. Det lär inte komma ett SOU 2017:00 För vidgat vetande, men det vore intressant att läsa en sådan.


Kulturvetare om uppslagsverk

Vad säger forskarna inom kulturvetenskaperna om encyklopedier och Sök?

Man får en aktuell överblick och tillgång till omfattande forskningsreferenser genom att läsa ett specialnummer om encyklopedier - "Changing Orders of Knowledge? Encyclopedias in Transition" publicerad 2014 i online tidskriften Culture Unbound. I numrets introduktion skriver forskarna och temaansvariga Jutta Heider och Olof Sundin ...

One common theme throughout is how encyclopaedias depend on the trust invested in them and how this ‘currency’ is also played out in the digital world, and has probably become even more important.

While understandably a lot has been said about Wikipedia and from almost every angle (e.g. Jullien 2012), other contemporary, most often online encyclopaedias, especially professional ones, have not received that much attention in research. Yet they are two sides of the same coin.

Ett av de ämnen som närmast berör NE och BiBB är den centrala frågan om människors förtroende (trust) för olika uppslagsverk. Flera artiklar tar upp den frågan och konceptet cognitive authority. Jag har utvecklat detta och talar om Referensstatus.

Mer om specialnumret om encyklopedier

Författarna i detta specialnummer berör - utöver en artikel om Store Norske Leksikon - inget eller mycket lite om uthålligheten i encyklopediernas affärsmodeller. I en av referenserna nämns en artikel Professional Digital Encyclopaedias as Socio-­Technical Systems. Sundin och Haider, 2013, Biblioteks- och Informationsvetenskap på Lunds universitet. De har har gjort en etnografiskt orienterad studie av NE och Store Norske Leksikon och kommer bland annat fram till att ...

It is concluded that digital encyclopaedias, Wikipedia as well as Nationalencyklopedin and Store Norske Leksikon, constitute interesting arenas for investigating changing demands on the production of public knowledge.

Samma författare publicerade 2013 artikeln The networked life of professional encyclopedians med fokus på Nationalencyklopedin och hur gamla och nya former av kunskapsproduktion existerade parallellt. Frågan om NE:s trovärdighet diskuteras också.

Sammantaget kan säga att dessa forskningsrapporter, med undantag för en artikel om Store Norske Leksikon, ger mycket lite vägledning för utvecklingen av framtida uppslagsverk. Huvudskälet till detta är att forskarna ställer helt andra frågor och problematiserar helt andra aspekter än vad som görs i BiBB-projektet.

Forskarna är i dessa artiklar i huvudsak beskrivande och analyserande.

Mer från kulturvetarna

2014 inbjöds Olof Sundin, professor i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, att tala vid konferensen Skolbibliotek 2014. Cirka 32 minuter in i denna video säger han efter att ha berättat att norska staten är en delfinansiär av Store Norske Leksikon

I Sverige tror jag inte ens att någon skulle komma på tanken att staten skulle finansiera Nationalencyklopedin. Olof Sundin, 2014.

Jag skrev 2011 på BiBB att staten skulle vara med och finansiera ett för alla fritt uppslagsverk.

Sundin talar mycket om källkritik och att vi måste vara mycket mer ifrågasättande av var Google får sin information ifrån och att många enbart läser de första länkarna på en svarssida - kallas ofta "above the fold", min anmärkning - vilket är ett problem. Han talar också om vikten av att lära eleverna verktyg som de kan använda efter avslutad skolgång och avser därmed Wikipedia och Google. Han kunde ha tillagt att de flesta eleverna inte kommer att ha tillgång till NE efter sin skoltid.

Om uppslagsverk i framtiden

Boktryckarkonsten gjorde Diderots Encyclopédi möjlig och det är den digitala transformationen som idag hade gjort den formen omöjlig. Diderots tryckeri sålde banden och idag hade man utvecklat andra affärsmodeller. De som skrev ariklar för Encyclopédin nådde via denna en bildad krets i hela Europa, vars elit läste mer franska än idag, men idag har samma författare en lång rad plattformar att publicera sig på.

Det finns således anledning att diskutera hur uppslagsverk kan komma att se ut i framtiden, vilka affärsmodeller de kan ha och vem som ska producera innehållet.


Några uppslagsverk

Om Store Norske Leksikon

Store Norske Leksikon

2009 släpptes Store norske Leksikon (SNL) i en gratis nätversion utan annonser. Den nuvarande ägarstrukturen med en stiftelse där Norges universitet är centrala intressenter kom till stånd 2013. Den norska tidningen Dagbladet förklarar i en artikel att detta var nödvändigt bland annat beroende på Wikipedias stora framgångar och lexikonets misslyckande med att få betalt för sin Online tjänst. Se inlägg på bloggen.

Mer om hur om Store Norske Leksikon finansieras

I Store Norske Leksikon: Defining a New Role for an Edited Encyclopaedia, 2014, (pdf), skriver Georg Kjøll & Anne Marit Godal att SNL is an edited, online encyclopaedia that strives towards radical transparency. I artikeln förklaras bland annat hur innehåll skapas och hanteras i SNL.

SNL är med på BiBBs sida om fria kunskapsresurser.

Artikeln i NE om SNL är missvisande och ouppdaterad. Det står inget om att SNL sedan 2013 är helt fritt och ägs av en ideell organisation med högskolor och universitet som ledande intressenter.

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)

SEP

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är ett fritt uppslagsverk med fokus på filosofi. Se artikel om SEP i tidskriften Quartz - This free online encyclopedia has achieved what Wikipedia can only dream of. Artikeln är intressant, men att direkt jämföra SEP med cirka 1.500 artiklar med Wikipedias många miljoner artiklar är inte helt rättvisande.

Its creators have solved one of the internet’s fundamental problems: How to provide authoritative, rigorously accurate knowledge, at no cost to readers. It’s something the encyclopedia, or SEP, has managed to do for two decades. Källa: artikeln ovan.

Det finns inga uppgifter om SEP i NE. Det finns en kort artikel på sv Wikipedia och en längre på eng Wikipedia.

Den Store Danske Encyklopedi (SDE)

Store Danske Leksikon

SDE är en av Danmarks 20 mest besökta sajter med cirka 400.000 unika besök i månaden. Tjänsten finansieras huvudsakligen med reklam. Om uppslagsverket SDE.

Digitala uppslagsverk i världen

På engelska Wikipedia finns en omfattande lista med Online ecyclopedias. Bland dessa kan nämnas Citizendium som har som mål att skapa "a community developing a quality comprehensive compendium of knowledge, online and free". Se diskussion på W om Citizendium. Citizendium är sedan starten fått in cirka 22.000 USD i donationer vilket visar på en mindre framgångsrik affärsmodell.


Digitalisering och kunskapsförsörjning

Det svenska utredningsklustret har sedan några år börjat intressera sig för digitaliseringens utbredning och tänkbara effekter. I början var digitalisering mer en rationaliserande än en radikalt omdanande kraft.

Här noteras några aktuella utredningar.

Digitaliseringskommissionen, länk till Pdf, är nu klar med sitt uppdrag. Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) rymmer många frågor om digitalt vidgat vetande. Ämnet sökmotorer och encyklopedier kommenteras inte direkt, men i en tidigare delrapport SOU 2015:65 talas om Wikipedia som en vital förändringskraft.

Svenskt Näringsliv har publicerat en omfattande rapport The economy and digitalization – opportunities and challenges gjord av nationalekonomen Mårten Blixt.

Kristina Persson, dåvarande ministern för Strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete initierade tre analysgrupper med uppgift att arbeta med framtidsfrågor. En av dessa heter Arbetet i framtiden och den presenterade i december 2016 denna delrapport.

Kunskapsförsörjning

Utbildning och kunskapsspridning är en central fråga för både regeringar, näringsliv och många andra verksamheter. Flera statliga organisationer talar idag om en brist i Sverige på oberoende, systematisk kunskap om samhällets kunskapsförsörjning.

MIK - MedieInformationsKunnighet

MIK är en relativt nytt område som bland annat används vid utbildning av lärare. Unesco ser MIK som en central kompetens och man kan här läsa Unesco:s introduktion till MIK och ladda ner ett grunddokument om MIK.

Medie-och informationskunnighet är en viktig förutsättning för att främja rättvis tillgång till information och kunskap och för utvecklandet av fria, oberoende och pluralistiska medier och informationssystem. Källa: Unesco, länk ovan



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 19 september 2017