6 sidor
vid utskrift

Utvärdering av uppslagsverket NE som tjänst

uppslagsverket NE NE:s läromedel

Till bibliotek säljer NE Nationalencyklopedin AB och dotterbolaget NE Sverige AB ett paket med främst uppslagsverket och ett antal ordböcker. Till kommuner och skolor säljer bolaget ett paket med bland annat läromedel, uppslagsverket och ordböcker.

 

Varför abonnerar bibliotek på NEreferens

Vetenskapliga principer i NE ??referens

Vem skriver i NEreferens

Vilka ord och ämnen finns i NEreferens

unbundling circles

Bundling och unbundling

Internet har starkt bidragit till att företag som tidigare levererade sammanhållna tjänster - på engelska ofta kallade bundels - nu får hård konkurrens av nya företag som blir specialister på utvalda delar av tidigare helheter. Bankvärlden är ett bra exempel där nya bolag ofta framgångsrikt konkurrerar med de gamla på betalningar, ekonomiplanering, börshandel med mera. Inom många branscher förekommer ständiga rörelser mellan bundling och unbundling.

Se ringarna som olika tjänster: uppslagsverket NE, ordböcker, olika appar, filmer, läromedelsenheter, temaöversikter med mera. Det finns en viss spänning eller ibland en motsättning mellan vad kunderna vill köpa separat eller som ett paket och vad leverantörerna vill sälja som ett paket eller separat.

Inlåsning av uppslagsverket NE

På sidan transformation av varumärken beskrivs hur uppslagsverket NE gått från att ha varit en unik fristående tjänst till att i allt högre grad bli vad ekonomer - bland andra Eric Rhenman på SIAR - ibland kallar "ett stödjande delsystem" till läromedelstjänsterna.

När allt färre folkbibliotek - idag  119 (41%) av 290 - har NE, övergår uppslagsverket allt mer till att vara en integrerad komponent i ett paket för skolor och kommuner i syfte att skapa en "unik" extra konkurrensfaktor mot andra leverantörer. Vad säger detta om framtiden för uppslagsverket?

I denna bloggpost refereras en artikel från Biblioteksbladet 2016:6 där NE:s VD får frågan: Varför kan en skola inte prenumerera på enbart uppslagsverket?" Han svarar - Det har inte funnits tillräckligt många kunder som önskat att dela upp paketet.

Jag har talat med många skolor och kommuner som berättat om sina önskemål att enbart köpa vissa delar av NE:s paket, men fått veta att detta inte går. En kommun fick nyligen betala 70.000 extra för NE.play som man absolut inte ville ha. Bortsett från att det stora flertalet av filmerna i NE-play är gratis tillgängliga på UR.se , visar detta att NE:s paketstrategier är grunden för bolaget NE:s affärsmodell.

Konkurrenströsklar och inköpsmodeller

Internet har medfört att tröskeln - barrier to entry - för att utveckla en (digital) tjänst har minskat kraftigt. Tröskeln idag ligger oftare i ledet marknadsföring, varumärkeskännedom och distribution. Framtiden erbjuder nya kombinationer av etablerade och nya tjänster, av fria och kommersiella tjänster - förpackade på olika sätt - av både stora och än många fler små leverantörer.

Tröskeln för att etablera ett nytt uppslagsverk, en global sökmotor eller en IKEA-konkurrent är mycket hög, medan den är låg för att skapa en ny digital app för utvalda elevgrupper i skolan.

Många kommuner kommer troligen i framtiden att i högre grad vilja välja vilka delar man köper av till exempel NE Sverige AB, andra läromedelsföretag och vilka fria resurser man vill använda. Man kanske vill särdela (eng unbundle) inköp av Uppslagsverk och ordböcker och andra tjänster.


Varför abonnerar folkbibliotek på NE?

Se vilka  119 (41%) av 290 folkbibliotek som har NE. Uppdateras.

Det är olika faktorer på alla bibliotek som avgör om ett bibliotek ska abonnera på NE eller inte. Här följer några tänkbara beslutsgrunder.

(1) NE, Wikipedia och referensstatusreferens (2) Vetenskapliga principer och värdeneutralitetreferens (3) Bristande statistik och brister i statistikenreferens
(4) Jämförelse mellan NE och Wikipediareferens (5) Vanans makt och naturliga trögheterreferens (6) Är NE:s uppslagsverk modernt?referens (7) Felaktig marknadsföring av NEreferens

utvärdering av NE

Biblioteken har en lång tradition som samlare. Det finns organisationsforskare som skulle säga att det är en del i deras DNA. Böckerna har nu kompletterats med Databaser och andra digitala media. Att erbjuda NE - kostar ≈11-200 000 kr/år - det är som att erbjuda en ovanlig bok, om än digital, som nästan ingen har hemma. Att ha NE upplevs nog av många bibliotek som en del i deras status och raison d'être även om de inte skulle formulera det i dessa termer.

Cirka 70% av de bibliotek som abonnerar på NE kräver att man tar sig till biblioteket för att kunna använda NE online. Konkurrenterna Google och Wikipedia är tillgängliga för alla alltid överallt, utan kostnad. En mycket stark trend är att "allt" ska gå fortare. Mycket få personer kommer att ta sig till ett bibliotek i syfte att läsa något i NE.

De bibliotek som abonnerar på NE får också tillgång till ett flertal ordböcker. Även för dessa delar av paketet finns bra fria alternativ.

01 NE, Wikipedia och referensstatus

I min forskning har jag myntat begreppet referensstatus för att beskriva olika källors trovärdighet i vår tid. Det finns troligen ett samband mellan hur många människor - och inte minst bibliotekarierna - ser på Wikipedia i jämförelse med NE och bibliotekens intresse av att abonnera på NE. Dessa uppfattningar är inte alldeles enkla att mäta och beskriva.

02 Vetenskapliga principer och värdeneutralitet

Det är inte ovanligt att i de mest skilda sammanhang åberopa att något grundas i vetenskapliga resultat eller metoder. Detta är i realiteten mycket mer problematiskt än vad människor i allmänhet tror. I många discipliner är endast ett mycket lågt antal studier reproducerbara och inte sällan har förenklade slutsatser svag grund i data. (exempel: jag gjorde 2013 en analys av en forskningsrapport från Karolinska Institutet (KI) som - felaktigt - hävdade att golfspelare lever upp till fem år längre än andra. Om reproducerbarhet förs en omfattande debatt - se exempelvis artikel i Washington Post - som här inte ska utvecklas.

I sin marknadsföring använder bolaget NE följande reklamtext om uppslagsverket NE "Sveriges främsta uppslagsverk, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet." Man använder denna text för att stärka uppslagsverkets referenstatus. Och för att direkt eller indirekt hävda att NE är mer tillförlitligt än Wikipedia.

Utöver att uppslagsverket inte är så vetenskapligt och värdeneutralt som bolaget påstår, bryter bolaget nog mot marknadsföringslagen genom att säga att NE är det främsta uppslagsverket - se analys och dom i mål med samma anspråkreferens, om än i en annan bransch.

I motsats till vad många tror är vetenskapliga analyser och resultat en färskvara. Det mesta som skrivs och publiceras, även inom naturvetenskap, har ett Bäst-före-datum. Detta är ett av skälen till att transparens eller öppenhet är viktigt för att kunna göra en källkritisk granskning. Det kan noteras att flertalet uppslagsord i NE är skrivna av en redaktion och inte av externa forskare och experter. Hur många av NE:s artikelförfattare tror du lever idagreferens? Enligt modern vetenskapsteori är det inte korrekt att tro att det existerar en helt värdeneutral forskning. Värdegrunderna kan vara mer eller mindre tydliga och uttalade.

Tyvärr finns det inte på ne.se någon text om vad de menar med "vetenskapliga principer" utöver att artiklarna skrivits av experter. Ett rimligt krav från kunder och användare som jag ser det. Men hur gör man, något förenklat, i den den akademiska världen - där man kan säga att vetenskapliga artiklar ska bygga på vetenskapliga principer - för att något ska accepteras som vetenskapligt?

Några kriterier för vetenskaplighet

Artiklarna i NE är inte peer reviewed och de har ofta få eller inga referenser. I NE finns ingen information om när en artikel skrevs eller uppdaterades.

03 Bristande statistik och brister i statistiken

I en pågående studie som inleddes i september 2017 undersöks i vilken omfattning biblioteken använder statistik - och särskilt statistik om NE, för de som har NE - som underlag för sina beslut om val av Databaser. Preliminära resultat visar, för mig överraskande, att flertalet inte har statistik över hur ofta NE används på deras bibliotek. Än färre mäter kostnaden per användning.

Vi kan inte själva ta ut statistik ur NE, man måste begära från deras kundtjänst och så skickar de via e-post vilket ju är ganska bökigt ... vi har inte tittat på kostnaden per sökning men det vore ju såklart intressant att göra. // 2017.10, Bibliotekarie på mindre bibliotek.

Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Det kan vi tyvärr inte svara på eftersom vi trots att vi efterfrågat det inte fått statistik från NE för de senaste åren. Men användningen gick ner redan tidigare och en gissning är att det sjunkit ytterligare de under år vi inte fått siffror. // 2017.10, Södertälje folkbibliotek. Årskostnad för NE 42.000 kr.

Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Tyvärr har vi inte, trots upprepade förfrågningar, fått uppgifter från vår leverantör om antalet sökningar, så dom uppgifterna har vi helt enkelt inte. // 2017.10, Uppsala folkbibliotek. Årskostnad för NE 82.000 kr.

Huvudskälet till att biblioteken inte har statistik om användningen av NE är att bolaget NE inte skapat ett modernt sätt för kunderna att logga in och se statistik över önskad period - när man själv vill. Denna brist får idag anses anmärkningsvärd - tänk om enda sättet att få veta när tågen går vore att ringa SJ eller annan transportör - och har inget att göra med att det är tekniskt svårt eller dyrt att införa. Om de verkliga skälen kan man bara spekulera. Den statistik som biblioteket får efter förfrågan är en statisk tabell i Pdf-format utan procentuella förändringar eller analys. Under 2017 saknas användardata för tre månader enligt uppgift från bolaget NE "på grund av en bug". No comments.

NE redovisar antalet sidvisningar. Detta säger inget om det är 10 unika användare som har sett 20 sidor eller 5 användare som sett 40 sidor. Om man tror att biblioteken i framtiden kommer att procentuellt erbjuda fler av sina tjänster via digitala kanaler, än de "bibliotekarieintensiva" - jag skiljer mellan detta och den platsbaserade funktionen - vi sitter gärna och pluggar på bibblan - måste man ha bättre statistik.

Cirka 15 bibliotek har NE som en del i en kommunavtal. Bolaget har inte gjort det möjligt, vilket vore enkelt rent tekniskt, att särskilja mellan sidvisningar som härrör från skolorna respektive från biblioteken. Det vore också enkelt att ge varje bibliotek ett eget ID vilket hade givit data om databasanvändning på filialnivå.

Mer än 90% av Googles intäkter kommer från deras försäljning av annonser via tjänsten Adwords. Google ger sina annonskunder, varav jag är en, en högkvalitativ statistikservice i realtid för att hjälpa kunderna att nå sina mål och därmed att köpa fler annonser.

Min hypotes är att bolaget NE ger sina kunder en undermålig statistik för att försvåra eller dölja en statistik som visar att allt färre använder NE:s uppslagsverk. Då jag inte tror att det beror på inkompetens blir slutsatsen att detta är företagsledningens intention.

En annan aspekt på bibliotek och statistik är bibliotekens generella svårighet att hitta sätt att idag kvantitativt mäta sina (nya) prestationer. En mycket detaljrik källa är Kungliga bibliotekets (KB:s) statistikdatabas . I årsrapporten från 2016 från KB kan läsas att antalet fysiska besök minskade sedan föregående år med 3% och att de fysiska utlånen minskade med 3%.

04 Jämförelse mellan NE och Wikipedia

I oktober 2016 publicerade jag Sverige första forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia. Först diskuteras HUR man kan jämförade bägge uppslagsverken och sedan jämförs 150 ord utifrån en rad faktorer. Studien visar att Wikipedia är en mer transparent, modern och tillförlitlig källa än NE. Idag är det endast få bibliotekarier som har en uppdaterad bild av hur dessa bägge uppslagsverk har utvecklats.

Se en studie som jämför NE:s uppslagsverk och fria Store Norske Leksikon. Det finns ännu inte något bibliotek som har med SNL på sin hemsida om databaser.

05 Vanans makt och naturliga trögheter

Uppkomst och förändring av vanor är ett fascinerande studieområde som jag endast motvilligt låter bli att fördjupa mig i här. Biblioteken anstränger sig för att stärka ungas läsvanor. Att googla har idag blivit en vana, en genväg, för att få veta mer, men att förhålla sig källkritiskt till vad man ser och hör kräver mer arbete och är en svårare vana att etablera.

Många bibliotek abonnerar på NE av gammal vana. Det kräver någon form av händelse eller speciell observation för att frågan om Ja eller Nej ska ställas på allvar. Att de som beslutar skaffar sig bra statistik kan vara en sådan, att de har en modell för en bättre Sök- och informationstjänst kan vara en annan. Men också besökarnas föreställningar om hur man får veta mer har betydelse.

Många bibliotekarier har vuxit upp med NE i bokform och har övertagit denna i sin digitala version utan att ha haft tid och verktyg för att göra några större jämförelser med andra källor och undersökningar. Denna sajt bidrar till att en diskussion startas.

06 Är NE:s uppslagsverk modernt?

NE är inte transparent. När skrevs och eventuellt uppdaterades artiklarna? Ingen information om författarna. Kräver googling och tur. NE:s uppslagsverk har inga externa länkar till andra resurser. Hur ser ni på möjligheterna till källkritik av texterna i NE:s uppslagsverk?

Man kan bedöma uppslagsverket NE utifrån vad det är och hur det fungerar, men också utifrån vad det hade kunnat utvecklats till om ägaren hade haft det intresset och sådana ambitioner. Fler av de grundläggande funktionerna i uppslagsverket BiBB hade kunnat implementerats i NE. Läs mer om uppslagsverk i framtiden.

07 Felaktig marknadsföring av NE

Bolaget NE har länge marknadsfört NE som baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet och att det är Sveriges främsta uppslagsverk.

Källor: NE.se och i kommunavtal med bland andra Alingsås 24/8 2017, Huddinge 4/12 2016, Lycksele 2/1 2017 och Motala 21/12 2016

I en dom från Marknadsdomstolen (2013:14) i en konflikt mellan två sightseeingbussbolag står ... [Ordet ”premier” torde framförallt uppfattas som ”främst”, vilket i sin tur får ses som mer eller mindre synonymt med ordet ”bäst"]

Bolaget som använde värdeordet "premier" ålades att vid hot om vite ta bort ordet i sin marknadsföring. Det är enligt Marknadsföringslagen säljaren som ska styrka att varan eller tjänsten har den mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper man säger i sin marknadsföring.

Bolaget NE Nationalencyklopedin AB kan inte längre styrka att uppslagsverket NE är främst. Således borde bolaget upphöra med att säga att NE är främst.

NE åtnjuter fortfarande vad jag kallar hög referensstatus hos många och detta har flera orsaker. NE online baseras på de för många välkända, men idag sällan använda tryckta uppslagsverket med ett innehåll med hög kognitiv auktoritet. Många tror för övrigt felaktigt att namnet Nationalencyklopedin anger någon form av statligt ägande eller något officiellt, men NE har alltid varit ett privat företag. Vilka är ägaren framtidsplaner för uppslagsverket NE?

I en studie som påbörjades hösten 2015 undersöktes vad folkbiblioteken skriver om NE på sin hemsida om databaser. 46 beskrev NE "som Sveriges största uppslagsverk" eller formuleringar av liknande karaktär. Per idag har ALLA utom Borås (kan sägas vara faktaresistenta) - följ utvecklingen här - ändrat sin text om NE till en mer neutral och korrekt beskrivning.

Om beslutet att välja NE eller inte

Det är sannolikt att olika personer och nivåer tillmäter faktorerna olika värde vid en sammanvägning. Kan man se förändringar över tiden? Vilka är tendenserna?

Fria kunskapsresurser

Hur mycket känner bibliotekarier, lärare och andra intressenter till om alla de fria kunskapsresurser - se exempel som finns? Utbudet av fria kunskapsresurser har ökat väsentligt under senare år.


Vem skriver i NE?

Vi lever i ett nytt informationslandskap. När merparten av artiklarna i NE skrevs fanns inte Wikipedia, Google, Bing och andra sökmotorer. Ämneskunniga som vill bli lästa av vuxna har idag många olika arenor och publiceringskanaler där de kan presentera sina kunskaper och artiklar. Att skriva i NE är idag inte lika intressant för experter, som det nog var förr.

De flesta vuxna vänder sig idag först till Google och Wikipedia för att få veta mer och man går mycket sällan vidare till NE.se. Ett skäl är NE:s betalvägg.

Analys av 5.000 artiklar i NE

Här presenteras en analys gjord 2011 av c:a 5.000 längre artiklar och skribenternas ålder. Urvalet är slumpmässigt, men viktat mot personer med många artiklar.

Det behöver inte vara fel i artiklarna bara för att författarna gått i pension eller avlidit. Möjligen minskar uppdateringsfrekvensen. Sedan denna sajt startade 2011 har NE blivit mindre öppet om bland annat sina författare och denna studie hade inte gått att göra idag.

Genomsnittsåldern för skribenterna var år 2011 c:a 70 år exklusive 20 (≈21%) avlidna. Antalet artiklar anges inom [hakparentes].

 Visa mer vertical arrowsSe data om 5.000 artiklar av 95 författare

Jan Aghed, 77, filmrecensent  [36]

Jan Torsten Ahlstrand, 73, konstvetenskap  [18]

Ingemar Algulin, 73, litteraturvetenskap  [31]

Stefan Anderberg, 45, social & ekon. geografi  [63]

Ronny Ambjörnsson, 75, idéhistoria  [5]

Nils Andrén, kors , statsvetenskap  [28]

Kennet Axelsson, 65, byggnadsteknik  [27]

Olof Beckman, 89, fysik  [41]

Sven Behrens, kors , naturgeografi)  [213]

Gunnar Berg, 63, matematik  [9]

Jan Bergström, kors , paleozoologi  [49]

Lennart Berns, 71, militär, journalist  [25]

Ted Bjarme, 43, sportjournalist  [10]

Alf Björnberg, 58, musikvetare  [12]

Jerker Blomqvist, 73, grekiska  [29]

Thomas Brante, 64, sociologi  [22]

Per-Erik Brolinson, 64, musikvetenskap  [10]

Torbjörn Ebenhard, 53, zoologisk ekologi  [20]

Östen Dahl, 66, språkvetenskap  [95]

Vivi Edström, 88, litteraturvetenskap  [2]

Sverker R. Ek, 81, litteraturvetare  [38]

Lars Ivar Elding, 76, oorganisk kemi  [129]

Allan Ellenius, kors , konstvetenskap  [24]

Staffan Engström, 66, vind-/vattenkraft  [7]

Ulf Erlandsson, 72, geografi  [105]

Nils-Bertil Furvik, 82, textilteknik  [28]

Erik Frykman, kors , litteraturvet. /engelska  [39]

Tore Frängsmyr, 73, vetenskapshistoria  [24]

Ragnar Fänge, kors , zoofysiologi  [23]

Hans Gillingstam, 86, historiker, genealogi  [54]

Birger Granström, kors , biolog, växtförädling  [47]

Agne Gustafsson, 86, historiker, genealogi  [66]

Bo Gyllenswärd, kors , konsthistoria  [23]

Ulf Gärdenfors, 58, zoologi, naturvårdsbiologi  [254]

Ragnar Hall, 59, zoologi  [262]

Thomas Hellquist, 63, arkitektur  [10]

Dicte Helmersson, 60, f d redaktör NE  [73]

Karl Hemström, kors , juridik, civilrätt  [7]

Sten Henriksson, 73, datavetenskap  [30]

Bengt Hindfelt, kors , (neurologi  [16]

Bo K A Huldt, 70, historia  [6]

Robin Hägg, 79, antikens historia  [13]

Arne Jakobsson, ?, geografi  [72]

Kjell A Johansson, 76, författare, litt. kritiker  [56]

Thomas B. Johansson, 68, fysik/energi  [2]

Harry Järv, kors , författare, filosofi m m  [28]

Jan Jörnmark, 52 (ekonomi  [61]

Klas-Göran Karlsson, 56, historia  [67]

Erik Kjellberg, 72, musikvetenskap  [22]

Jan von Konow, 89, heraldiker, museiman  [74]

Maaret Koskinen, 60, filmvetenskap  [8]

Urban Laurin, 62, vin och turism  [37]

Lars Lilliestam, 60, musikvetare  [5]

Björn Linn, kors , arkitektur  [39]

Inger Littberger, 47, litteraturvetenskap  [33]

Håkan Lundgren, 70, ekon. historia  [44]

Bengt Lundh, kors , medicin  [32]

Jörgen Malmquist, 74, invärtesmedicin  [440]

Patrick Meurling, 76, zoolog  [38]

Johan Mårtelius, 59, arkitektur  [39]

Solveig Mårtensson, 60, geografi  [56]

Lars-Arne Norborg, kors , geografi  [99]

Ragnar Norrby, 68, medicin  [25]

Tommy Olofsson, 61, litteraturvetenskap  [6]

Olle G Olson, kors , botanik  [260]

Bernt Olsson, 82, litteraturvetare  [43]

Jan-Otto Ottosson, 86, psykiatri  [44]

Jan Ovesen, 66, etnologi  [133]

Sture Packalén, 64, tyska  [40]

Jacob Palme, 70, datavetenskap  [9]

Mikael Parkvall, 40, lingvistik  [47]

Jan Pontén, kors , patologi  [22]

Dag Prawitz, 75, teoretisk filosofi  [51]

Hans Rickman, 62, astronomi  [24]

Hans Ryde, 80, fysik  [29]

Lars Rydén, 70, medicin  [18]

Per Rydén, 72, litteraturvetenskap  [13]

Göran Rystad, 86, historia  [39]

Magnus Röhl, 68, litteraturvetenskap  [24]

Örjan Sjöberg, 53, ekon. geografi [35]

Christina Sjöblad, 72, litteraturvetenskap  [8]

Hugo Sjörs, kors , växtbiologi  [35]

Bertil Sonesson, kors , medicin  [34]

Berta Stjernquist, kors , arkeologi  [25]

Jan-Öjvind Swahn, 86, etnologi  [278]

Levi Tansjö, kors, kemi  [71]

Michael Tapper, 52 filmvetenskap  [96]

Bertel Tingström, kors , numismatik  [12]

Britt Tunander, 90, författare, journalist  [84]

Anders Ulfvarson, 68, skeppsbyggnad  [13]

Lennart Weibull, 65, massmedieforskare  [157]

Anders Widfeldt, ?, statsvetenskap  [9]

Örjan Wikander, 85, antikens kultur  [68]

Claes-Rune Öhrström, 77, ekonomi  [17]


Vilka uppslagsord finns egentligen i NE?

Vilket sökord du än skriver på Google får alltid - ett flertal svar. På Wikipedia, inte minst engelska Wikipedia, får du ofta ett svar.

Vad förväntar du dig få när du söker på NE.se?
NE skriver att uppslagsverket är indelat i sju övergripande ämnesområden: geografi och samhällskunskap, historia, religion och filosofi, idrott och sport, kultur nöje och fritid, matematik, naturvetenskap teknik och medicin samt svenska engelska och andra språk.

Men då NE inte är transparent om sitt innehåll vet man ganska lite vilka områden man anser sig täcka och inte täcka. Jag har gjort ett litet test inom IT-området.

2011 gick Google Chrome om Firefox som största webbläsare. Om Chrome stod inget på NE.se år 2011 och inte i september 2016. Vidare letade jag efter orden Firefox, Internet explorer och javascript. Allt utan resultat. Se en mer omfattande analys av IT-området.

Slutsatsen är tyvärr att det i princip inte finns anledning att leta efter något inom IT-området på NE.se. Sannolikheten att få ett bra svar är alldeles för låg. Wikipedia var - och är - totalt överlägset. Och vill man veta än mer kan man gå vidare till engelska Wikipedia.

Biblioteken har en inköpsorienterad syn på sina databaser

Ett av bibliotekets kärnuppgifter är att bidra till kunskapsspridning och ökad förmåga att värdera information. Begrepp som källkritik och digital kompetens är närliggande.

En genomgång av alla folkbiblioteks hemsida om databaser visar tydligt att de nästan endast presenterar de databaser man betalar för. Om målet är att hjälpa besökaren, fysisk eller Online, att lättare få svar på sina frågor och sökintressen vore det naturligt att presentera såväl inköpta som fria resurser. Se exempel på fria kunskapsresurser. Bibliotekens sidor om Databaser, deras Sök- och informationstjänst, kan bli väsentligt mycket bättre utan extra kostnader.

Bibliotekens splittrade inköpsmodell

Folkbiblioteken skulle kunna lära av universitet och högskolor som via BIBSAM köper in ett stort antal digitala resurser varav uppslagsverket NE är en.

Detta hade gett biblioteken flera fördelar. Man hade kunnat påverka hur uppslagsverket utvecklas och fått en annan tyngd vad avser priset. Man hade bland kunnat förhandla fram att kostnaden per kommuninvånare är lika för alla bibliotek. Dagens stafflade prissättning gör ett abonnemang väsentligt dyrare - upp till 10 gånger - dyrare för små bibliotek utan att detta har någon teknisk orsak. Administrationen hade förenklats och blivit billigare.

Hur ska processen komma igång för att biblioteken ska få en ny inköpsmodell? Tidigare försök har såvitt jag är informerad om avstannat.

Biblioteksbladet om nergången för NE

I Biblioteksbladet 2016:6 finns en artikel - NE slopas i flera skolor - som bland annat berättar att cirka 70 skolor slutat med NE. Huvudskälen är det höga priset och att NE:s paketstrategi gör att man tvingas köpa mer än man vill.

Att utvärdera läromedel är en ganska krävande uppgift Ett exempel är denna artikel, med flera bra referenser (Sveriges radio) - "Få appar hjälper eleverna att lära sig" - som visar att denna marknad är under utveckling.

Ett mål i projektet BiBB är att medverka till att NE:s uppslagsverk blir modernt och fritt för alla.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 17 oktober 2017