9 sidor
vid utskrift

Utvärdering av uppslagsverket NE som tjänst

uppslagsverket NE NE:s läromedel

Till bibliotek säljer bolaget NE digitala abonnemang på ett paket med främst uppslagsverket och ett antal ordböcker. Till kommuner och skolor erbjuds ett paket med bland annat läromedel, uppslagsverket och ordböcker.

 


Varför abonnerar bibliotek på NE?

 Se vilka  109 (38%) av 290 folkbibliotek som har NE   

 1 NE, Wikipedia och referensstatus

2 Vetenskapliga principer och värdeneutralitet?

3 Bristande statistik och brister i statistiken från NE

4 Små bibliotek betalar upp till ~20 gånger mer per inv. än stora

5 Felaktig marknadsföring av NE

6 Jämförelse mellan NE och Wikipedia

7 Är NE:s uppslagsverk modernt?

8 Vem skrev och skriver i NE?

9 Vanans makt och naturliga trögheter

10 Så kan det bli bättre för biblioteken och NE kommer att bli fritt

S L U T S A T S

Uppslagsverket NE som betaltjänst till bibliotek och allmänhet har ingen framtid.

utvärdering av NE

Biblioteken har en lång tradition som samlare. Det finns organisationsforskare som skulle säga att det är en del i deras DNA. Böckerna har nu kompletterats med Databaser och andra digitala media. Att erbjuda NE är som att erbjuda en ovanlig bok, om än digital, som nästan ingen har hemma. Att ha NE upplevs nog av många bibliotekarier som en del i deras och bibliotekets status även om de inte skulle formulera det i dessa termer.

Cirka 70% av de bibliotek som abonnerar på NE kräver att man tar sig till biblioteket för att kunna använda NE online. Konkurrenterna Google och Wikipedia är tillgängliga för alla alltid överallt, utan kostnad. En mycket stark trend är att "allt" ska gå fortare. Mycket få personer kommer att ta sig till ett bibliotek i syfte att läsa något i NE.

Bibliotek som har NE får också tillgång till några ordböcker och lexikon. Även för dessa delar av NE-paketet finns fria alternativ och översättningstjänster.

01 NE, Wikipedia och referensstatus

I min forskning har jag myntat begreppet referensstatus för att beskriva olika källors trovärdighet i vår tid. Det finns troligen ett samband mellan hur många människor - och inte minst bibliotekarierna - ser på Wikipedia i jämförelse med NE och bibliotekens intresse av att abonnera på NE.

NE åtnjuter fortfarande hög referensstatus hos många och detta har flera orsaker. NE online baseras på det för många välkända, men idag sällan använda tryckta uppslagsverket med ett innehåll som hade hög kunskapsauktoritet. Det har inte tidigare funnits någon vare sig analys av NE som tjänst eller en forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia av idag. Många tror för övrigt felaktigt att namnet Nationalencyklopedin anger någon form av statligt ägande eller något officiellt, men NE har alltid varit ett privat företag.

01.1  Studie om hur NE beskrevs på 46 folkbibliotek

I en studie som påbörjades hösten 2015 undersöktes vad folkbiblioteken skrev om NE på sin hemsida om databaser. 46 beskrev NE "som Sveriges största uppslagsverk" eller formuleringar av liknande karaktär. Per idag har ALLA utom Borås - se studien här - ändrat sin text om NE till en mer neutral och korrekt beskrivning t ex - "ett stort svenskt uppslagsverk".

02 Vetenskapliga principer och värdeneutralitet

Det är inte ovanligt att i de mest skilda sammanhang åberopa att något grundas i vetenskapliga resultat eller metoder. Detta är i realiteten mycket mer problematiskt än vad människor i allmänhet tror. I många discipliner är endast ett mycket lågt antal studier reproducerbara och inte sällan har förenklade slutsatser svag grund i data. Om reproducerbarhet förs en omfattande debatt - se exempelvis artikel i Washington Post - som inte ska utvecklas här.

I sin marknadsföring använder bolaget NE följande reklamtext om uppslagsverket NE "Sveriges främsta uppslagsverk, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet." Man använder denna text för att stärka uppslagsverkets referensstatus. Och för att direkt eller indirekt hävda att NE är mer tillförlitligt än Wikipedia.

Utöver att uppslagsverket NE inte är så vetenskapligt och värdeneutralt som bolaget påstår, bryter bolaget nog mot marknadsföringslagen genom att säga att NE är det främsta uppslagsverket - se analys och dom i mål med samma anspråkreferens, om än i en annan bransch.

I motsats till vad många tror är vetenskapliga resultat en färskvara. Det mesta som skrivs och publiceras, även inom naturvetenskap, har ett Bäst-före-datum. Detta är ett av skälen till att transparens eller öppenhet är viktigt för att kunna göra en källkritisk granskning. Enligt modern vetenskapsteori är det inte korrekt att tro att det existerar en helt värdeneutral forskning. Värdegrunderna kan dock vara mer eller mindre tydliga och uttalade.

Det kan noteras att "endast" cirka 35% av uppslagsorden i NE (källa: NE) är skrivna av de cirka 4.000 experter NE anger som grund för uppslagsverkets vetenskapliga principer.
Cirka 1.000 av dessa artikelförfattare lever inte idagreferens

I ett avtal med BIBSAM, inköpsorganisation för universiteten m fl, säger bolaget NE att uppslagsverket totalt innehåller 540 000 artiklar, varav 189 000 långa, encyklopediska uppslagsord, skrivna av 4.000 experter ...

Tyvärr finns det på ne.se inte någon text om vad de menar med "vetenskapliga principer" utöver att många artiklar skrivits av experter. Men hur gör man i den den akademiska världen när man säger att vetenskapliga artiklar ska bygga på vetenskapliga principer?

02.1  Några kriterier för vetenskaplighet

Artiklarna i NE är inte peer reviewed och de har ofta få eller inga referenser.
I NE finns ingen information om när en artikel skrevs eller uppdaterades. Utöver ett (ofta okänt) namn finns ingen information om författaren.

03 Bristande statistik och brister i statistiken

I en pågående studie som inleddes i september 2017 undersöks i vilken omfattning biblioteken använder statistik - och särskilt statistik om NE, för de som har NE - som underlag för sina beslut om val av Databaser. Antalet undersökta eller kontaktade folkbibliotek är cirka 130. Svarsprocenten är per idag lite drygt 90%. Preliminära resultat visar

Bra statistik kan förtydliga valsituationen och bidra till bättre beslut. Bra statistik - och i detta fall faktorn kostnad per sidvisning via NE - står inte i motsättning till att ta med andra faktorer i en helhetsbedömning.

03.1  Statistikens tillgänglighet

Vi kan inte själva ta ut statistik ur NE, man måste begära från deras kundtjänst och så skickar de via e-post vilket ju är ganska bökigt ... vi har inte tittat på kostnaden per sökning men det vore ju såklart intressant att göra. // 2017.10, Bibliotekarie på mindre bibliotek.

Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Det kan vi tyvärr inte svara på eftersom vi trots att vi efterfrågat det inte fått statistik från NE för de senaste åren. Men användningen gick ner redan tidigare och en gissning är att det sjunkit ytterligare de under år vi inte fått siffror. // 2017.10, Södertälje folkbibliotek. Årskostnad för NE 42.000 kr.

Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Tyvärr har vi inte, trots upprepade förfrågningar, fått uppgifter från vår leverantör om antalet sökningar, så dom uppgifterna har vi helt enkelt inte. // 2017.10, Uppsala folkbibliotek. Årskostnad för NE 82.000 kr.

Exemplen ovan är bara några få av de mellan 20 och 30 gånger liknande erfarenheter berättats. Huvudskälet till att biblioteken inte har statistik om användningen av NE är att bolaget NE inte skapat ett modernt sätt för kunderna att logga in och se statistik över önskad period - när man själv vill.

Denna brist får idag anses anmärkningsvärd - tänk om enda sättet att få veta när tågen går vore att mejla SJ eller annan transportör - och har inget att göra med att det är tekniskt svårt eller dyrt att införa. Vilka är de verkliga skälen?

Den statistik som biblioteket får efter förfrågan är en statisk tabell i Pdf-format utan procentuella förändringar eller analys. Din vanliga elräkning är mer informativ. Under 2017 saknas användardata för tre månader enligt uppgift från bolaget NE "på grund av en bug". När märkte man detta?

NE redovisar antalet sidvisningar. Detta säger inget om det är 10 unika användare som har sett 20 sidor eller 5 användare som sett 40 sidor.

Om man tror att biblioteken i framtiden kommer att procentuellt erbjuda fler av sina tjänster via digitala kanaler, än de "bibliotekarieintensiva" - jag skiljer mellan detta och den platsbaserade funktionen - vi sitter gärna och pluggar på bibblan - måste man ha bättre statistik.

03.2  Flertalet folkbibliotek har ingen eller dålig NE-statistik

Dessa siffror kommer att uppdateras och utvecklas. Cirka 50% av de som hittills svarat på mina frågor om användningen av NE säger att de inte har någon statistik. Cirka 10% säger att de har statistik, men att de inte tagit fram kostnaden per sidvisning.

03.3  Användningen av NE på biblioteken sjunker mycket

Det är inte bara allt färre bibliotek som abonnerar på NE, utan användningen verkar också sjunka dramatiskt på många bibliotek. Se exempel nedan - fler kommer.
Minskning av NE-visningar 2016 jämfört med 2015.

2016
Huddinge - uppsagt 17 -60%
Malmö -30%
Lund -28%
Skellefteå -42%
Växjö -40%

03.4  NE på biblioteken via kommunen = ingen statistik

Cirka 25 folkbibliotek har NE som en del i ett kommunavtal. Bolaget har inte gjort det möjligt, vilket vore enkelt rent tekniskt, att särskilja mellan sidvisningar som härrör från skolorna respektive från biblioteken. Det vore också enkelt att ge varje bibliotek ett eget ID vilket hade givit data om användningen ner på filialnivå.

Som också beskrivs här är en effekt av kommunavtalen att biblioteken erbjuder en tjänst (NE) som de i många fall - se till exempel citat från Helsingborg - annars inte hade abonnerat på på grund av låg användning, men som kommunen (skolförvaltningen) betalar för när de abonnerar på bolagets Läromedelspaket. Som en följd av detta är flera av dessa bibliotek tyvärr inte särskilt intresserade av NE-statistik.
Läs mer om kommunavtal.

03.5  Internationell statistikstandard - Counter

statistik

Counter är en internationell icke vinstdrivande organisation som drivs av bland annat många bibliotek. Den startade för cirka femton år och provides the standard that enables the knowledge community to count the use of electronic resources. Known as the Code of Practice, the standard ensures vendors and publishers can provide their library customers with consistent, credible and comparable usage data.

BIBSAM på Kungliga Biblioteket som bland annat träffar inköpsavtal för bolaget NE:s olika tjänster är såvitt jag känner till den enda organisation som kräver att NE ska vara en certifierad Counter leverantör. Det är NE inte idag enligt lista på Counter. Se nedan för mer info om BIBSAM, NE och Counter.

Hade folkbiblioteken haft mer samordning av sina inköp av Databaser, idag ingen eller ringa, hade de med större tyngd kunnat kräva samma eller en bättre statistikservice - Counter är ännu inte implementerat - än vad BIBSAM ger landets universitet, högskolor och ett antal myndigheter.

 Visa mer vertical arrowsCounter - standard för statistik - BIBSAM och NE

BIBSAMs senaste ramavtal med bolaget NE Nationalencyklopedin AB gäller åren 2017-2020 (fyra år) med rätt för varje deltagare - universitet m. fl. - att senast den 30 november varje år meddela att man inte längre önskar något abonnemang. Sammanlagt är avtalet på närmare 12 MSEK givet samma deltagare hela avtalsperioden.

I det senaste avtalet bortföll några deltagare jämfört med föregående avtal bland andra: Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Naturvårdsverket, Polishögskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Flera har tillkommit bland andra: Nordiska muséet, Sophiahemmet högskola, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och Stockholms konstnärliga högskola. Avtalets innehåll skiljer sig från det föregående avtalet bland annat genom möjlighet att välja olika paket.

I det tidigare avtalet stod att "... Statistiken ska vara producerad enligt riktlinjerna för Project Counter, Release 3 (för tidskrifter och databaser) och leverantören bör vara godkänd av Projekt Counter ...". I det senaste avtalet står "... Statistiken ska vara producerad enligt riktlinjerna för Projekt Counter. Leverantören kommer att implementera lösningen enligt riktlinjerna ovan under 2017" ...

Således ska det göras 2017 som avtalet angav för 2015. Om jag förstått det rätt. Mer information följer om implementeringen. Frågan är intressant då den också kan få stort värde för folkbiblioteken.

Man kan tänka sig att databasleverantörer gav sina kunder mer användarinformation än vad Counter föreskriver. I mejl till mig i oktober 2017 svarar Lorraine Estelle, Counter director, på en sådan reflektion - Thus, through consultation with our member libraries, we have developed a Code of Practice which will provide librarians with the consistent information they need to inform collection making decisions. We have not included in the Code of Practice ‘nice to have’ metrics, which would be difficult to implement consistently and increase the cost of audit.

That it not to say, that publishers cannot also provide statistics about user engagement. However, that is their option and such statistics would be in addition to providing the core COUNTER usage statistics.

Mer än 90% av Googles intäkter kommer från deras försäljning av annonser via tjänsten Adwords. Google ger sina annonskunder, varav jag är en, en högkvalitativ statistikservice i realtid för att hjälpa kunderna att nå sina mål och därmed att köpa fler annonser.

Min hypotes, som kan vara fel, är att bolaget NE ger sina kunder en undermålig statistikservice för att mörka att allt färre använder NE:s uppslagsverk. Är detta företagsledningens intention?

En annan aspekt på bibliotek och statistik är bibliotekens generella svårighet att hitta sätt att idag kvantitativt mäta sina (nya) prestationer. En mycket detaljrik källa är Kungliga bibliotekets (KB:s) statistikdatabas . I årsrapporten från 2016 från KB kan läsas att antalet fysiska besök minskade sedan föregående år med 3% och att de fysiska utlånen minskade med 3%.

03.6  Design av statistisk redovisning om uppslagsverket NE

Här kommer efterhand att presenteras några förslag och exmempel hur statistik från bolaget NE och om uppslagsverket NE skulle kunna bli och i väserntliga avseenden borde vara.

Lista med populära sökord. Se exempel från medicinska artiklar på Wikipedia

Populära sökresultat på Wikipedia av medicinska artiklar.

04 Små bibliotek betalar upp till ~20 gånger mer per invånare

Folkbiblioteken köper ett digitalt paket med tillgång till framför allt uppslagsverket och en del ordböcker. Cirka 70% har en version med åtkomst endast biblioteket. Cirka 30% kan nå tjänsterna från hemmet etc om man loggar in. De olika versionerna förklarar inget av den stora prisskillnaden mellan vad små och stora bibliotek får betala idag.

Ett avgörande skäl till att NE:s prismodell accepteras av många är att biblioteken abonnerar helt separat på NE (=svag förhandlingskraft) och att de har låg vetskap om vad andra betalar.

NE:s stafflade prismodell är den största förklaringen till att små bibliotek kan få betala upp till cirka 20 gånger mer per invånare än stora, en prismodell som idag saknar teknisk grund och påminner om Televerket när det kostade mer att ringa från Malmö till Stockholm än till Helsingborg. Mindre kommuner har färre biblioteksabonnemang. Medelvärdet för vad folkbiblioteken betalar är idag c:a 1 kr per invånare/år.

Mouse over ger priset per bibliotek. (H) = även tillgång till NE "hemma".

Prisexempel:

  kr per inv.  
Arjeplog (2.863) 6.53 ~19.000
Överkalix (3.402) 3.47 ~12.000
Kungsör (8.558) 3.04 ~26.000
Hylte (10.944) 2.91 ~32.000
Mörbylånga (14.924) 2.68 ~40.000
Surahammar (10.033) 2.21 ~22.000
Mellerud (9.407) 1.88 ~18.000
Trollhättan (57.998) 1.85 ~35.000
Uppvidinge (9.578) 1.85 ~18.000
Ronneby (29.515) 1.84 ~54.000
Ånge (9.502) (H) 1.82 ~17.000
Heby (13.371) 1.58 ~22.000
Lysekil (14.586) 1.58 ~23.000
Ale (29.843) 1.43 ~43.000
Varberg (62.341) 0.84 ~52.000
Upplands Väsby (44.330) 0.67 ~30.000
Lund (119.054) (H) 0.55 ~65.000
Växjö (90.183) (H) 0.47 ~42.000
Skellefteå (72.471) 0.47 ~34.000
Västerås (148.880) (H) 0.47 ~70.000
Södertälje (95.310) 0.45 ~42.000
Haninge (86.872) 0.41 ~36.000
Halmstad (98.935) 0.36 ~36.000

04.1  Kostnad per sidvisning i NE

Många bibliotek har höga kostnader per sidvisning i NE. Kostnaden är för 2017 och statistiken från 2016, 2015 för Hylte. Då NE:s användarstatistik inte kan anses helt tillförlitlig är uträkningarna lite osäkra, men den generella trenden är troligen att kostnaden per visning är högre 2017. Se några exempel:

Kr per sida  902 Hylte
845 Örnsköldsvik, - uppsagt 17
590 Trollhättan
571 Mörbylånga
350 Skellefteå
215 Västerås
147 Uppvidinge
124 Sollentuna
115 Lysekil
100 Karlskrona
60 Haninge
55 Huddinge, - uppsagt 17
14 Ale
7 Växjö
6 Kungsbacka
4 Lund

IMHO är mer än 5 kronor per sidvisning - någon annan kanske säger 20 kr - ett incitament att diskutera om ett bibliotek ska prioritera om från NE till andra databaser eller helt andra tjänster. Flera aspekter ska vägas samman.

05 Felaktig marknadsföring av NE

Bolaget NE har länge marknadsfört NE som baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet och att det är Sveriges främsta uppslagsverk.

Källor: NE.se och i kommunavtal med bland andra Alingsås 24/8 2017, Huddinge 4/12 2016, Lycksele 2/1 2017 och Motala 21/12 2016

I en dom från Marknadsdomstolen (2013:14) i en konflikt mellan två sightseeingbussbolag står ... [Ordet ”premier” torde framförallt uppfattas som ”främst”, vilket i sin tur får ses som mer eller mindre synonymt med ordet ”bäst"]

Bolaget som använde värdeordet "premier" ålades att vid hot om vite ta bort ordet i sin marknadsföring. Det är enligt Marknadsföringslagen säljaren som ska styrka att varan eller tjänsten har den mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper man säger i sin marknadsföring.

Bolaget NE Nationalencyklopedin AB kan idag inte styrka att uppslagsverket NE är främst. Således borde bolaget upphöra med att säga att NE är främst.

06 Jämförelse mellan NE och Wikipedia

I oktober 2016 publicerade jag Sverige första forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia. Först diskuteras HUR man kan jämföra bägge uppslagsverken och sedan jämförs 150 ord utifrån en rad faktorer. Studien visar att Wikipedia är en mer transparent, modern och tillförlitlig källa än NE. Idag är det nog endast få bibliotekarier som har en uppdaterad bild av hur dessa bägge uppslagsverk har utvecklats.

Se en studie som jämför NE:s uppslagsverk och fria Store Norske Leksikon. Det finns ännu inte något bibliotek som har med SNL på sin hemsida om databaser.

07 Är NE:s uppslagsverk modernt?

NE har låg transparens vilket är en viktig fråga när man vill hävda tillförlitlighet. När skrevs och eventuellt uppdaterades artiklarna? Det finns ingen information om författarna vilket hade varit mycket lätt för bolaget NE att presentera. Nu krävs googling och lite tur. NE:s uppslagsverk har inga externa länkar till andra resurser. Möjligheterna till källkritik av texterna i NE:s uppslagsverk är därmed onödigt försvårade.

Man kan bedöma uppslagsverket NE utifrån vad det är och hur tjänsten fungerar, men också utifrån vad uppslagsverket NE hade kunnat utvecklats till om ägaren hade haft sådana ambitioner. Nu investerar man mest inom helt andra delar av koncernen - t ex i produktion och försäljning av premium vodka.

Läs mer om uppslagsverk i framtiden.

Analys av 5.000 artiklar i NE


08 Vem skrev och skriver i NE?

Vi lever i ett nytt informationslandskap. När merparten av artiklarna i NE skrevs fanns inte Wikipedia, Google, Bing och andra sökmotorer. Ämneskunniga som vill bli lästa av vuxna har idag många fler kanaler och arenor där de kan presentera sina kunskaper och nå väsentligt många fler läsare än via NE. Att skriva i NE är idag inte lika intressant som förr. Att NE fortfarande är en betaltjänst minskar NE:s räckvidd och värde som referens.

Här presenteras en analys gjord 2011 av c:a 5.000 längre artiklar och skribenternas ålder. Urvalet är slumpmässigt, men viktat mot personer med många artiklar.

Det behöver inte vara fel i artiklarna bara för att författarna gått i pension eller avlidit. Möjligen minskar uppdateringsfrekvensen. Sedan denna sajt startade 2011 har NE blivit mindre öppet om bland annat sina författare och denna studie hade inte gått att göra idag.

Genomsnittsåldern för skribenterna var år 2011 c:a 70 år exklusive 20 (≈21%) avlidna. Antalet artiklar anges inom [hakparentes].

 Visa mer vertical arrowsSe data om 5.000 artiklar av 95 författare

Jan Aghed, 77, filmrecensent  [36]

Jan Torsten Ahlstrand, 73, konstvetenskap  [18]

Ingemar Algulin, 73, litteraturvetenskap  [31]

Stefan Anderberg, 45, social & ekon. geografi  [63]

Ronny Ambjörnsson, 75, idéhistoria  [5]

Nils Andrén, kors , statsvetenskap  [28]

Kennet Axelsson, 65, byggnadsteknik  [27]

Olof Beckman, 89, fysik  [41]

Sven Behrens, kors , naturgeografi)  [213]

Gunnar Berg, 63, matematik  [9]

Jan Bergström, kors , paleozoologi  [49]

Lennart Berns, 71, militär, journalist  [25]

Ted Bjarme, 43, sportjournalist  [10]

Alf Björnberg, 58, musikvetare  [12]

Jerker Blomqvist, 73, grekiska  [29]

Thomas Brante, 64, sociologi  [22]

Per-Erik Brolinson, 64, musikvetenskap  [10]

Torbjörn Ebenhard, 53, zoologisk ekologi  [20]

Östen Dahl, 66, språkvetenskap  [95]

Vivi Edström, 88, litteraturvetenskap  [2]

Sverker R. Ek, 81, litteraturvetare  [38]

Lars Ivar Elding, 76, oorganisk kemi  [129]

Allan Ellenius, kors , konstvetenskap  [24]

Staffan Engström, 66, vind-/vattenkraft  [7]

Ulf Erlandsson, 72, geografi  [105]

Nils-Bertil Furvik, 82, textilteknik  [28]

Erik Frykman, kors , litteraturvet. /engelska  [39]

Tore Frängsmyr, 73, vetenskapshistoria  [24]

Ragnar Fänge, kors , zoofysiologi  [23]

Hans Gillingstam, 86, historiker, genealogi  [54]

Birger Granström, kors , biolog, växtförädling  [47]

Agne Gustafsson, 86, historiker, genealogi  [66]

Bo Gyllenswärd, kors , konsthistoria  [23]

Ulf Gärdenfors, 58, zoologi, naturvårdsbiologi  [254]

Ragnar Hall, 59, zoologi  [262]

Thomas Hellquist, 63, arkitektur  [10]

Dicte Helmersson, 60, f d redaktör NE  [73]

Karl Hemström, kors , juridik, civilrätt  [7]

Sten Henriksson, 73, datavetenskap  [30]

Bengt Hindfelt, kors , (neurologi  [16]

Bo K A Huldt, 70, historia  [6]

Robin Hägg, 79, antikens historia  [13]

Arne Jakobsson, ?, geografi  [72]

Kjell A Johansson, 76, författare, litt. kritiker  [56]

Thomas B. Johansson, 68, fysik/energi  [2]

Harry Järv, kors , författare, filosofi m m  [28]

Jan Jörnmark, 52 (ekonomi  [61]

Klas-Göran Karlsson, 56, historia  [67]

Erik Kjellberg, 72, musikvetenskap  [22]

Jan von Konow, 89, heraldiker, museiman  [74]

Maaret Koskinen, 60, filmvetenskap  [8]

Urban Laurin, 62, vin och turism  [37]

Lars Lilliestam, 60, musikvetare  [5]

Björn Linn, kors , arkitektur  [39]

Inger Littberger, 47, litteraturvetenskap  [33]

Håkan Lundgren, 70, ekon. historia  [44]

Bengt Lundh, kors , medicin  [32]

Jörgen Malmquist, 74, invärtesmedicin  [440]

Patrick Meurling, 76, zoolog  [38]

Johan Mårtelius, 59, arkitektur  [39]

Solveig Mårtensson, 60, geografi  [56]

Lars-Arne Norborg, kors , geografi  [99]

Ragnar Norrby, 68, medicin  [25]

Tommy Olofsson, 61, litteraturvetenskap  [6]

Olle G Olson, kors , botanik  [260]

Bernt Olsson, 82, litteraturvetare  [43]

Jan-Otto Ottosson, 86, psykiatri  [44]

Jan Ovesen, 66, etnologi  [133]

Sture Packalén, 64, tyska  [40]

Jacob Palme, 70, datavetenskap  [9]

Mikael Parkvall, 40, lingvistik  [47]

Jan Pontén, kors , patologi  [22]

Dag Prawitz, 75, teoretisk filosofi  [51]

Hans Rickman, 62, astronomi  [24]

Hans Ryde, 80, fysik  [29]

Lars Rydén, 70, medicin  [18]

Per Rydén, 72, litteraturvetenskap  [13]

Göran Rystad, 86, historia  [39]

Magnus Röhl, 68, litteraturvetenskap  [24]

Örjan Sjöberg, 53, ekon. geografi [35]

Christina Sjöblad, 72, litteraturvetenskap  [8]

Hugo Sjörs, kors , växtbiologi  [35]

Bertil Sonesson, kors , medicin  [34]

Berta Stjernquist, kors , arkeologi  [25]

Jan-Öjvind Swahn, 86, etnologi  [278]

Levi Tansjö, kors, kemi  [71]

Michael Tapper, 52 filmvetenskap  [96]

Bertel Tingström, kors , numismatik  [12]

Britt Tunander, 90, författare, journalist  [84]

Anders Ulfvarson, 68, skeppsbyggnad  [13]

Lennart Weibull, 65, massmedieforskare  [157]

Anders Widfeldt, ?, statsvetenskap  [9]

Örjan Wikander, 85, antikens kultur  [68]

Claes-Rune Öhrström, 77, ekonomi  [17]


08.1  Vilka uppslagsord finns egentligen i NE?

Vilket sökord du än skriver på Google får du alltid - ett flertal svar. På Wikipedia, inte minst engelska Wikipedia, får du mycket ofta ett svar.

Vad förväntar du dig när du söker på NE.se?
NE skriver att uppslagsverket är indelat i sju övergripande ämnesområden: geografi och samhällskunskap, historia, religion och filosofi, idrott och sport, kultur, nöje och fritid, matematik, naturvetenskap och teknik, medicin samt språk.

Men då NE inte är transparent om sitt innehåll vet man ganska lite vilka områden man anser sig täcka och inte täcka. Jag har gjort ett litet test inom IT-området.

2011 gick Google Chrome förbi Firefox som största webbläsare - aktuell statistik. Om Chrome stod inget på NE.se år 2011 och inte i september 2016. Vidare letade jag efter orden Firefox, Internet explorer och javascript. Allt utan resultat. Wikipedia var totalt överlägset. Se en mer omfattande analys av IT-området.

Slutsatsen är att det i princip inte finns anledning att leta efter något inom IT-området på NE.se. Sannolikheten att få ett svar är alldeles för låg. Och vill man veta mer än vad som står på svenska Wikipedia kan man gå vidare till engelska Wikipedia, som dessutom ofta har flest referenser.

09 Vanans makt och naturliga trögheter

Uppkomst och förändring av vanor är ett fascinerande studieområde som jag endast motvilligt låter bli att fördjupa mig i här. Biblioteken anstränger sig för att stärka ungas läsvanor. Att googla har idag blivit en vana, en genväg, för att få veta mer, men att förhålla sig källkritiskt till vad man ser och hör kräver mer arbete och är en svårare vana att etablera. Hur kan biblioteken bidra med detta? Har man en praxis, modeller, eller är det upp till enskilda bibliotekariers intresse - i en ganska intensiv vardag?

Många bibliotek abonnerar på NE av gammal vana. Det krävs nog någon form av händelse eller speciell observation för att frågan om Ja eller Nej ska ställas på allvar - att frågan problematiseras som en forskare skulle kunna uttrycka det. Att de som beslutar skaffar sig bra användarstatistik kan vara en sådan, att de har ett intresse av och en modell för en bättre Sök- och informationstjänst kan vara en annan. Men också besökarnas föreställningar om hur man får veta mer har betydelse.

Många bibliotekarier har vuxit upp med NE i bokform och har övertagit denna i sin digitala version utan att ha haft tid och verktyg för att göra några större jämförelser med andra källor och undersökningar. Denna sajt bidrar till att en diskussion startas.

När blir uppslagsverket NE fritt?


10 Så kan det bli bättre för bibliotekens användare

10.1  Vad händer med uppslagsverket NE och bolagets service?

Vilka faktorer kan påverka utvecklingen av uppslagsverket NE? Minskande efterfrågan? Ökat servicekrav från kunderna? Kanske att ägaren av NE byter strategi? Som outsider är det svårt att svara på dessa frågor, men baserat på andras erfarenheter kan man göra en "educated guess" och ha en hypotes.

Alla affärsmodeller behöver uppdateras för att överleva förändrade förhållanden av olika slag. I Norge försökte man i en period att sälja Store Norske Leksikon (NE:s motsvarighet) men det lyckades inte och idag är SNL fritt för alla och mycket bättre än tidigare. Bolaget NE kommer att fortsätta ändra sin affärsmodell.

Min hypotes är att uppslagsverket NE ganska snart kommer att bli fritt. Ju färre bibliotek som abonnerar på NE desto fortare kommer detta att inträffa.     

En bra hypotes - eller teori - ska gärna ha ett prediktivt värde samt säga något om varför X eller Y kommer att inträffa. Om man t ex tror att bostadsvärdet kommer att falla på grund av stigande låneräntor och nya amorteringskrav, kanske man inte just nu ska högbelåna sig för att köpa en bostad. I texterna ovan har jag i flera punkter analyserat flera faktorer som enligt min bedömning kommer att leda till att uppslagsverket NE blir fritt.

Hör gärna av er om ditt bibliotek säger upp sitt abonnemang på NE, så kan jag uppdatera sidan som anger vilka som har eller inte har NE.

Ett mål i projektet BiBB, utöver att etablera ett nytt modernt fritt uppslagsverk, är att medverka till att NE:s uppslagsverk blir fritt för alla.

10.2  Biblioteken har en inköpsorienterad syn på sina databaser

Ett av bibliotekets kärnuppgifter är att bidra till kunskapsspridning och ökad förmåga att värdera information. Begrepp som källkritik och digital kompetens är närliggande.

En genomgång av alla folkbiblioteks hemsida om databaser visar tydligt att de nästan endast presenterar de databaser man betalar för. Om målet är att hjälpa besökaren, fysisk eller Online, att lättare få svar på sina frågor och sökintressen vore det naturligt att presentera såväl inköpta som fria resurser. Se exempel på fria kunskapsresurser. Bibliotekens sidor om Databaser, deras Sök- och informationstjänst, kan bli väsentligt mycket bättre utan extra kostnader.

10.3  Fria kunskapsresurser

Hur mycket känner bibliotekarier, lärare och andra intressenter till om alla de fria kunskapsresurser - se exempel som finns? Utbudet av fria kunskapsresurser har ökat väsentligt under senare år. Ett exempel och förslag: att alla folkbibliotek länkar till Svenska Akademins gemensamma sajt - svenska.se - med bra sökfunktion för Ordlistan SAOL, Svensk ordbok SO och Svenska Akademins Ordbok SAOB och svensk grammatik. En bra tjänst för bland andra utlandsfödda.

10.4  Bibliotekens splittrade inköpsmodell

Folkbiblioteken skulle kunna lära av universitet och högskolor som via BIBSAM köper in ett stort antal digitala resurser varav uppslagsverket NE är en.

Detta hade gett biblioteken flera fördelar. Man hade kunnat påverka hur uppslagsverket utvecklas och fått en annan tyngd vad avser priset. Man hade bland kunnat förhandla fram att kostnaden per kommuninvånare är lika för alla bibliotek. Dagens stafflade prissättning gör ett abonnemang väsentligt dyrare - upp till nästan 20 gånger - dyrare för små bibliotek utan att detta har någon teknisk orsak. Administrationen hade förenklats och blivit billigare.

Hur ska processen komma igång för att biblioteken ska få en ny inköpsmodell? Tidigare försök har såvitt jag är informerad om avstannat.

10.5  Paketering -  Bundling och unbundling

Internet har starkt bidragit till att företag som tidigare levererade sammanhållna tjänster - på engelska ofta kallade bundels - nu får hård konkurrens av nya företag som blir specialister på utvalda delar av tidigare helheter. Bankvärlden är ett bra exempel där nya bolag ofta framgångsrikt konkurrerar med de gamla på betalningar, ekonomiplanering, börshandel med mera. Inom många branscher förekommer ständiga rörelser mellan bundling och unbundling.

unbundling circles

Se ringarna som olika tjänster: uppslagsverket NE, ordböcker, olika appar, filmer, läromedelsenheter, temaöversikter med mera. Det finns en viss spänning eller ibland en motsättning mellan vad kunderna vill köpa separat eller som ett paket och vad leverantörerna vill sälja som ett paket eller separat.

10.6  Inlåsning av uppslagsverket NE

På sidan transformation av varumärken beskrivs hur uppslagsverket NE gått från att ha varit en unik fristående tjänst till att i allt högre grad bli vad ekonomer ibland kallar "ett stödjande delsystem" till läromedelstjänsterna.

När allt färre folkbibliotek - idag  109 (38%) av 290 - har NE, övergår uppslagsverket allt mer till att vara en integrerad komponent i ett paket för skolor och kommuner i syfte att skapa en "unik" extra konkurrensfaktor mot andra leverantörer. Vad säger detta om framtiden för uppslagsverket?

I denna bloggpost refereras en artikel från Biblioteksbladet 2016:6 där NE:s VD får frågan: Varför kan en skola inte prenumerera på enbart uppslagsverket?" Han svarar - Det har inte funnits tillräckligt många kunder som önskat att dela upp paketet.

Jag har talat med många skolor och kommuner som berättat om sina önskemål att enbart köpa vissa delar av NE:s paket, men fått veta att detta inte går. En kommun fick nyligen betala 70.000 extra för NE.play som man absolut inte ville ha. Bortsett från att det stora flertalet av filmerna i NE-play är gratis tillgängliga på UR.se , visar detta att NE:s paketstrategier är grunden för bolaget NE:s affärsmodell.

Många kommuner kommer troligen i framtiden att i högre grad vilja välja vilka delar man köper av till exempel NE Sverige AB, andra läromedelsföretag och vilka fria resurser man vill använda. Man kanske vill särdela (eng unbundle) inköp av Uppslagsverk och ordböcker och andra tjänster.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 3 december 2017