9 sidor
vid utskrift

Utvärdering av NE
Uppslagsverket och Läromedelstjänsterna

uppslagsverket NE NE:s läromedel

Till bibliotek säljer NE Nationalencyklopedin AB i första hand uppslagsverket och några ordböcker. Till kommuner och skolor säljer bolaget ett paket med läromedel, uppslagsverket och ordböcker.

Sju faktorerreferens att beakta vid en utvärdering av NE:s läromedelspaket. Kan man i framtiden tänka sig en paketuppdelningreferens utifrån kundernas olika intressen?

Ett mål i projektet BiBB är att medverka till att NE:s uppslagsverk blir modernt och fritt för alla.

Varför abonnerar 136 folkbibliotek på NE och 154 inte?

I skolvärlden är det 2017  ≈432.000 elever som inte inte har tillgång till NE:s uppslagsverk. Är detta ett problem och hur kan det i så fall lösas?

uppslagsverket NE

Biblioteken har en lång tradition som samlare. Det finns organisationsforskare som skulle säga att det är en del i deras DNA. Böckerna har nu kompletterats med Databaser och andra digitala media. Att erbjuda NE - kostar 20-70 000 kr/år - det är som att erbjuda en ovanlig bok, om än digital, som nästan ingen har hemma. Att ha NE upplevs säkert av många bibliotek som en del i deras status och raison d'être.

Biblioteken har en inköpsorienterad syn på sina databaser

Ett av bibliotekets kärnuppgifter är att bidra till kunskapsspridning och ökad förmåga att värdera information. Begrepp som källkritik och digital kompetens är närliggande.

En genomgång av alla folkbiblioteks hemsida om databaser visar tydligt att de nästan endast presenterar de databaser man betalar för. Om målet är att hjälpa besökaren, fysisk eller Online, att lättare få svar på sina frågor och sökintressen vore det naturligt att presentera såväl inköpta som fria resurser. Se exempel på fria kunskapsresurser.

Om biblioteken inte tar vara på denna möjlighet att erbjuda en modern "Sökservice" kommer troligen andra aktörer att göra det.

NE, Wikipedia och referensstatus

I min forskning har jag myntat begreppet referensstatus för att beskriva olika källors trovärdighet i vår tid. Det finns troligen ett samband mellan hur många människor - och inte minst bibliotekarierna - ser på Wikipedia i jämförelse med NE och bibliotekens intresse av att abonnera på NE. Dessa relationer är inte alldeles enkla att mäta och beskriva.

Många bibliotek jag talar med säger att användningen på NE minskar. För att belägga detta skulle man kunna se vad statistiken säger. För närvarande finns ingen sådan statistik öppet redovisad. Bibliotek med intresse att delta i en sådan studie är välkomna att kontakta mig.

I en pågående studie undersöks vad biblioteken skriver om NE på sin sida om databaser. Cirka 45 beskrev NE "som Sveriges största uppslagsverk" eller formuleringar av liknande karaktär. Per idag har ALLA utom Borås - följ utvecklingen här - ändrat sin text om NE till en mer neutral och korrekt beskrivning.

Jämförelse mellan NE och Wikipedia

I oktober 2016 publicerade jag Sverige första forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia. Först diskuteras HUR man kan jämföra de bägge uppslagsverken och sedan jämförs 150 ord utifrån en rad faktorer.

Jämförelse mellan NE och Store Norske Leksikon (SNL)

SNL är i flera avseenden NE:s motsvarighet i Norge med bland annat den stora skillnaden att det är fritt för alla. De borde ligga i folkbibliotekens intresse att medverka till att det i Sverige kom fram en liknande lösning. SNL ägs av en stiftelse där de norska universiteten och högskolorna är centrala intressenter.

Se en studie som jämför NE:s uppslagsverk och Store Norske Leksikon. Det finns inte något bibliotek som har med SNL på sin hemsida om databaser.

Studierna ovan är en tillämpning av en mer generell analys och diskussion om uppslagsverk i framtiden.

Bibliotekens splittrade inköpsmodell

Folkbiblioteken skulle kunna lära av universitet och högskolor som via BIBSAM köper in ett stort antal digitala resurser varav uppslagsverket NE är en.

Detta hade gett biblioteken flera fördelar. Man hade kunnat påverka hur uppslagsverket utvecklas och fått en annan tyngd vad avser priset. Man hade bland kunnat förhandla fram att kostnaden per kommuninvånare är lika för alla bibliotek. Dagens stafflade prissättning gör ett abonnemamng väsentligt dyrare för små kommuner utan att detta har någon teknisk orsak. Administrationen hade förenklats och blivit billigare.

Hur ska processen komma igång för att biblioteken ska få en ny inköpsmodell?


Vem skriver i NE?

Vi lever i ett nytt informationslandskap. När merparten av artiklarna i NE skrevs fanns inte Wikipedia, Google, Bing och andra sökmotorer. Ämneskunniga som vill bli lästa av vuxna har idag många olika arenor och publiceringskanaler där de kan presentera sina kunskaper och artiklar.

De flesta vuxna vänder sig idag först till Google och Wikipedia för att få veta mer och man går mycket sällan vidare till NE.se. Ett skäl är NE:s betalvägg.

Analys av 5.000 artiklar i NE

Här presenteras en analys gjord 2011 av c:a 5.000 längre artiklar och skribenternas ålder. Urvalet är slumpmässigt, men viktat mot personer med många artiklar.

Det behöver inte vara fel i artiklarna bara för att författarna gått i pension eller avlidit. Möjligen minskar uppdateringsfrekvensen. Sedan denna sajt startade 2011 har NE blivit mindre öppet om bland annat sina författare och denna studie hade inte gått att göra idag.

Genomsnittsåldern för skribenterna var år 2011 c:a 70 år exklusive 20 (≈21%) avlidna. Antalet artiklar anges inom [hakparentes].

 Visa mer vertical arrowsSe data om 5.000 artiklar av 95 författare

Jan Aghed, 77, filmrecensent  [36]

Jan Torsten Ahlstrand, 73, konstvetenskap  [18]

Ingemar Algulin, 73, litteraturvetenskap  [31]

Stefan Anderberg, 45, social & ekon. geografi  [63]

Ronny Ambjörnsson, 75, idéhistoria  [5]

Nils Andrén, kors , statsvetenskap  [28]

Kennet Axelsson, 65, byggnadsteknik  [27]

Olof Beckman, 89, fysik  [41]

Sven Behrens, kors , naturgeografi)  [213]

Gunnar Berg, 63, matematik  [9]

Jan Bergström, kors , paleozoologi  [49]

Lennart Berns, 71, militär, journalist  [25]

Ted Bjarme, 43, sportjournalist  [10]

Alf Björnberg, 58, musikvetare  [12]

Jerker Blomqvist, 73, grekiska  [29]

Thomas Brante, 64, sociologi  [22]

Per-Erik Brolinson, 64, musikvetenskap  [10]

Torbjörn Ebenhard, 53, zoologisk ekologi  [20]

Östen Dahl, 66, språkvetenskap  [95]

Vivi Edström, 88, litteraturvetenskap  [2]

Sverker R. Ek, 81, litteraturvetare  [38]

Lars Ivar Elding, 76, oorganisk kemi  [129]

Allan Ellenius, kors , konstvetenskap  [24]

Staffan Engström, 66, vind-/vattenkraft  [7]

Ulf Erlandsson, 72, geografi  [105]

Nils-Bertil Furvik, 82, textilteknik  [28]

Erik Frykman, kors , litteraturvet. /engelska  [39]

Tore Frängsmyr, 73, vetenskapshistoria  [24]

Ragnar Fänge, kors , zoofysiologi  [23]

Hans Gillingstam, 86, historiker, genealogi  [54]

Birger Granström, kors , biolog, växtförädling  [47]

Agne Gustafsson, 86, historiker, genealogi  [66]

Bo Gyllenswärd, kors , konsthistoria  [23]

Ulf Gärdenfors, 58, zoologi, naturvårdsbiologi  [254]

Ragnar Hall, 59, zoologi  [262]

Thomas Hellquist, 63, arkitektur  [10]

Dicte Helmersson, 60, f d redaktör NE  [73]

Karl Hemström, kors , juridik, civilrätt  [7]

Sten Henriksson, 73, datavetenskap  [30]

Bengt Hindfelt, kors , (neurologi  [16]

Bo K A Huldt, 70, historia  [6]

Robin Hägg, 79, antikens historia  [13]

Arne Jakobsson, ?, geografi  [72]

Kjell A Johansson, 76, författare, litt. kritiker  [56]

Thomas B. Johansson, 68, fysik/energi  [2]

Harry Järv, kors , författare, filosofi m m  [28]

Jan Jörnmark, 52 (ekonomi  [61]

Klas-Göran Karlsson, 56, historia  [67]

Erik Kjellberg, 72, musikvetenskap  [22]

Jan von Konow, 89, heraldiker, museiman  [74]

Maaret Koskinen, 60, filmvetenskap  [8]

Urban Laurin, 62, vin och turism  [37]

Lars Lilliestam, 60, musikvetare  [5]

Björn Linn, kors , arkitektur  [39]

Inger Littberger, 47, litteraturvetenskap  [33]

Håkan Lundgren, 70, ekon. historia  [44]

Bengt Lundh, kors , medicin  [32]

Jörgen Malmquist, 74, invärtesmedicin  [440]

Patrick Meurling, 76, zoolog  [38]

Johan Mårtelius, 59, arkitektur  [39]

Solveig Mårtensson, 60, geografi  [56]

Lars-Arne Norborg, kors , geografi  [99]

Ragnar Norrby, 68, medicin  [25]

Tommy Olofsson, 61, litteraturvetenskap  [6]

Olle G Olson, kors , botanik  [260]

Bernt Olsson, 82, litteraturvetare  [43]

Jan-Otto Ottosson, 86, psykiatri  [44]

Jan Ovesen, 66, etnologi  [133]

Sture Packalén, 64, tyska  [40]

Jacob Palme, 70, datavetenskap  [9]

Mikael Parkvall, 40, lingvistik  [47]

Jan Pontén, kors , patologi  [22]

Dag Prawitz, 75, teoretisk filosofi  [51]

Hans Rickman, 62, astronomi  [24]

Hans Ryde, 80, fysik  [29]

Lars Rydén, 70, medicin  [18]

Per Rydén, 72, litteraturvetenskap  [13]

Göran Rystad, 86, historia  [39]

Magnus Röhl, 68, litteraturvetenskap  [24]

Örjan Sjöberg, 53, ekon. geografi [35]

Christina Sjöblad, 72, litteraturvetenskap  [8]

Hugo Sjörs, kors , växtbiologi  [35]

Bertil Sonesson, kors , medicin  [34]

Berta Stjernquist, kors , arkeologi  [25]

Jan-Öjvind Swahn, 86, etnologi  [278]

Levi Tansjö, kors, kemi  [71]

Michael Tapper, 52 filmvetenskap  [96]

Bertel Tingström, kors , numismatik  [12]

Britt Tunander, 90, författare, journalist  [84]

Anders Ulfvarson, 68, skeppsbyggnad  [13]

Lennart Weibull, 65, massmedieforskare  [157]

Anders Widfeldt, ?, statsvetenskap  [9]

Örjan Wikander, 85, antikens kultur  [68]

Claes-Rune Öhrström, 77, ekonomi  [17]

Vilka uppslagsord finns egentligen i NE?

Vilket sökord du än skriver på Google får alltid - ett flertal svar. På Wikipedia, inte minst engelska Wikipedia, får du ofta ett svar.

Vad förväntar du dig få när du söker på NE.se?
NE skriver att uppslagsverket är indelat i sju övergripande ämnesområden: geografi och samhällskunskap, historia, religion och filosofi, idrott och sport, kultur nöje och fritid, matematik, naturvetenskap teknik och medicin samt svenska engelska och andra språk.

Men då NE inte är transparent om sitt innehåll vet man ganska lite vilka områden man anser sig täcka och inte täcka. Jag har gjort ett litet test inom IT-området.

2011 gick Google Chrome om Firefox som största webbläsare. Om Chrome stod inget på NE.se år 2011 och inte i september 2016. Vidare letade jag efter orden Firefox, Internet explorer och javascript. Allt utan resultat. Se en mer omfattande analys av IT-området.

Slutsatsen är tyvärr att det i princip inte finns anledning att leta efter något inom IT-området på NE.se. Sannolikheten att få ett bra svar är alldeles för låg. Wikipedia var - och är - totalt överlägset. Och vill man veta än mer kan man gå vidare till engelska Wikipedia.

Läs mer om kvalitetsfrågor och uppslagsverk i framtiden ...

utvärdering av NE

Syftet med denna utvärdering är INTE att värdera innehållet i NE Nationalencyklopedins AB:s läromedel eller att jämföra deras tjänster med andra leverantörers. Fokus för utvärderingen är bolagets uppslagsverk och dess nuvarande och framtida relation med läromedelstjänsterna.

01 Läromedelstjänsterna och uppslagsverket

Är det i första hand läromedelstjänsterna eller uppslagsverket, bortsett från kostnaden, som avgör om din organisation abonnerar på NE-paketet eller inte? Om svaret är bägge, har viktningen mellan dessa ändrats under senare år?

Vore det intressant för er att kunna köpa läromedelstjänsterna och uppslagsverket som separata tjänster? Läs mer nedan om paketuppdelningreferens

02 NE: uppslagsverk är i första hand ett skolverktyg

Få elever kommer att använda uppslagsverket NE när de slutat sin skolgång så länge det är en betaltjänst. Mycket få privatpersoner abonnerar på NE. Har denna begränsade långsiktiga användning av NE:s uppslagsverk någon betydelse för er.

03 Likvärdighet - våra och andras elever

Då cirka 45% ( ≈432.000 ) av eleverna i kommunala skolor inte har tillgång till NE:s uppslagsverk finns ett tydligt likvärdighetsproblem. Hur ser ni på det?

04 Anser ni att NE:s uppslagsverk är modernt?

NE är inte transparent. När skrevs och eventuellt uppdaterades artiklarna? Ingen information om författarna. Kräver googling och tur. NE:s uppslagsverk har inga externa länkar till andra resurser. Hur ser ni på möjligheterna till källkritik av texterna i NE:s uppslagsverk? Läs mer om uppslagsverk i framtiden.

I oktober 2016 publicerade jag Sveriges första forskningsstudie som jämför uppslagverken NE och Wikipedia.

Slutsats: Svenska Wikipedia är som tjänst ett mer användbart och modernt uppslagsverk än NE. Studien visar att uppslagsorden i NE ofta saknar författare - har inga, få eller gamla referenser och är ouppdaterade. Engelska Wikipedia är ofta bättre än svenska Wikipedia.

05 Fria kunskapsresurser

Hur mycket känner lärare och andra beslutsfattare till om alla fria kunskapsresurser - se exempel som finns? Har ni gjort någon form av kartläggning av vilka av dessa som skulle kunna användas i er verksamhet? Utbudet av fria kunskapsresurser har ökat väsentligt under senare år.

06 Vem ska delta i beslutsfattandet?

Beslutsprocessen om en kommun eller skola ska abonnera på NE eller inte involverar ofta många personer såsom lärare, skolbibliotekarier, skolledningar på flera skolor, IKT-pedagoger, administratörer och budgetbehandlande fora. Ofta berörs en överordnad skolchefssnivå och ibland en nämnd med politiker.

Detta ger en viss tröghet, på gott och ont, i beslutsfattandet. Det är sannolikt att olika personer och nivåer tillmäter faktorerna olika värde vid en sammanvägning. Kan man se förändringar över tiden? Vilka är tendenserna?

07 Kostnader och värde

Det kostar mellan 30 - 200+ kronor per elev att abonnera på NE:s läromedelspaket. Dyrt, billigt, prisvärt? Se vad andra kommuner betalar. Ska kostnaderna tas centralt eller på enskilda områden?

Min uppfattning är att lärare och skolor ska kunna ha olika läromedelsenheter, köpta från önskade leverantörer, - typ appar och temapaket, men att ett grundläggande allmänt uppslagsverk ska vara fritt för alla. Bolaget NE Nationalencyklopedin AB kan kanske lösa detta med en ny affärsmodell?

Biblioteksbladet om nergången för NE

I Biblioteksbladet 2016:6 finns en artikel - NE slopas i flera skolor - som bland annat berättar att cirka 70 skolor slutat med NE. Huvudskälen är det höga priset och att NE:s paketstrategi gör att man tvingas köpa mer än man vill.

Att utvärdera läromedel är en ganska krävande uppgift Ett exempel är denna artikel, med flera bra referenser (Sveriges radio) - "Få appar hjälper eleverna att lära sig" - som visar att denna marknad är under utveckling.


Paket och Paketuppdelning

unbundling circles

Internet har starkt bidragit till att företag som tidigare levererade sammanhållna tjänster nu ofta får hård konkurrens av nya företag som blir specialister på utvalda delar av tidigare helheter. Bankvärlden är ett bra exempel där nya bolag slår de gamla på betalningar, ekonomiplanering, börshandel med mera. Inom många branscher förekommer ständiga rörelser mellan bundling och unbundling.

Se ringarna som olika tjänster: uppslagsverket NE, ordböcker, olika appar, filmer, stavningsprogram och lexikon med mera.

Integration och inlåsning av uppslagsverket NE

På sidan transformation av varumärken beskrivs hur uppslagsverket NE gått från att ha varit en unik fristående tjänst till att i allt högre grad bli vad ekonomer ibland kallar "ett stödjande delsystem" till läromedelstjänsterna. Vad säger detta om framtiden för uppslagsverket?

När biblioteken inte längre köper uppslagsverket kommer det att vara en integrerad komponent i ett tjänstepaket i syfte att skapa en "unik" konkurrensfaktor mot andra leverantörer. Man kan tänka sig att dessa i ökande omfattning kommer att möta detta genom att bygga in samverkan med Wikipedias olika tjänster. NE Nationalencyklopedin AB:s integrationsstrategi kommer inte att göra det lättare för allmänheten att få tillgång till ett artikelsignerat uppslagsverk. Somliga ser inte detta som ett problem, jag ser det som en förlorad möjlighet.

Paket, konkurrenströsklar och inköpskompetens

Internet har medfört att tröskeln för att utveckla och erbjuda en (digital) tjänst - barrier to entry - har minskat kraftigt. Tröskeln idag ligger oftare i ledet marknadsföring och distribution. Framtiden erbjuder en ny kombination av etablerade och nya tjänster, av fria och kommersiella tjänster - förpackade på olika sätt - av både stora än många fler små leverantörer.

Ett exempel på den inte helt lätta uppgiften att välja digitala läromedel visas i Björn Sjödéns avhandling "What makes good educational software".

Många kommuner kommer i framtiden att i högre grad vilja välja vilka delar man köper från NE Nationalencyklopedin AB och vilka delar man köper av andra läromedelsföretag. Man vill särdela (eng unbundle) inköp av Uppslagsverk och ordböcker och andra tjänster. Detta är inte i linje med NE Nationalencyklopedin AB:s nuvarande paketstrategi.

I flertalet NE-avtal anges att tillgång till UR.se ingår i avtalet. Programmen i UR.se är sedan 2012 till största delen fritt tillgängliga och det finns idag c:a 14.000 fria program. Det finns c:a 4.000 program som av upphovsrättsliga skäl inte nås av allmänheten, men kan nås via dessa mediacentraler. En skola kan bli ansluten till en mediecentral.

NE-paketets komponenter

Upppslagsverket, NE Play (nästan allt är fritt nåbart via UR.se), NE Junior för förskola och F-3, världens religioner och världens länder och temapaket, några e-språk och läromedel för skolan. För senaste nytt se NE.se.

Några andra kommentarer

I denna bloggpost refereras en artikel från Biblioteksbladet 2016:6 där NE:s VD får frågan: Varför kan en skola inte prenumerera på enbart uppslagsverket?" Han svarar - Det har inte funnits tillräckligt många kunder som önskat att dela upp paketet.

Jag har talat med många skolor och kommuner som berättat om sitt önskemål att enbart köpa vissa delar av NE:s paket, men fått veta att detta inte går. En kommun fick nyligen betala 70.000 extra för NE.play som man absolut inte ville ha. Bortsett från att det stora flertalet av filmerna i NE-play är gratis tillgängliga på UR.se, visar och förtydligar detta att NE:s paketstrategi är grunden för bolaget NE:s affärsmodell.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 10 augusti 2017