Uppslagsverk och kunskapsportaler - Johan Schlasberg |

8 sidor
vid utskrift

Uppslagsverk och kunskapsportaler

1 Uppslagsverkreferens måste nå upp till högt ställda krav om de ska konkurrera med eller komplettera sökmotorer, sociala media och floden av nyheter. Transparens är första steget mot trovärdighet.

2 Uppslagsverkens historiareferens har format vår bild av vad ett uppslagsverk är. Diderots Encyclopédie på 1700-talet kan sägas vara 'den stora början'.

3 Kunskapsportalerreferens är specialiserade databaser och guider som bland annat görs av offentliga organisationer. Vårdens 1177.se är ett exempel.

Uppslagsverk och framtid


01 Trovärdighet och transparens

Transparens är avgörande för ge ett uppslagsverk hög trovärdighet. Transparenskravet gäller många områden.

01.1  Information om artikel- och innehållsförfattare

En viktig del i en källas trovärdighet är möjligheten att lätt få information om en namngiven författare och att lätt få veta vad författaren gör idag. Det mest grundläggande kan finnas i en inforutaAugusta Strindberg
Demo.
Just nu fungerar detta enbart för datorer. Dock lösbart.
som syns när man för pekaren över namnet i en dator och vara klickbart för iPads och mobiler. I rutan ska det gärna finnas en eller flera länkar för vidare information. Det kan vara en länk till ett universitets forskningsportal - till exempel LUCRIS (för Lunds universitet) och / eller en personlig hemsida.

I BiBBs uppslagsverk är det tänkt att en författare kan logga in och uppdatera informationen om sig själv om detta är möjligt. (Cirka 20% av de namngivna författarna i NE lever inte längre.)

01.2  Signerade artiklar och notiser

Även i uppslagsverk med många signerade artiklar är det rimligt att det finns det som i BiBB kallas "notiser" som är skrivna av en redaktion. I uppslagsverket NE är notiserna väsentligt fler än antalet signerade artiklar, (källa NE:s kundavtal 2016 med universiteten), även om NE marknadsförs med motsatt påstående. Ett bra mål är fler artiklar än notiser.

01.3  När skrevs och uppdaterades en artikel?

I Stanford Encyclopedia of Philosophy anges när en artikel skrevs och när den uppdaterades. Det är till och med så att alla artiklar måste uppdateras - på något sätt - inom högst fyra år. Detta aktualitetsmål är en bra utgångspunkt.

Varje uppslagsverk har en stor utmaning i att skapa och underhålla sina artiklar och sitt innehåll. Att uppmuntra och möjliggöra en dialog med allmänheten kan här vara en viktigt hjälpmedel.

Det måste finnas en lista som berättar om nya artiklar. Graden av aktualitet är en svår fråga. Wikipedia kommer nästan alltid att vara mer aktuellt, men troligen är aktualitet ett bra sätt att öka det generella antalet sidvisningar.

01.4  Ägande, organisation och företagsmiljö

Det har betydelse vilken organisation som äger ett uppslagsverk då detta påverkar affärsmodellen och innehållet - härmed avses inte i de enskilda artiklarna. Ägs uppslagsverket - som till exempel Store Norske Leksikon - av en ideell organisation eller är det privatägt som NE? Vad vill ägaren med uppslagsverket?

Det är sannolikt att ägarfrågan påverkar relationen till innehållsproducenterna. Hade Wikipedia varit ett privat företag hade troligen många krävt ersättning för att skriva. Kostnaderna för att driva ett ideellt ägt uppslagsverk är lägre och företagskulturerna blir olika.

01.5  Metadiskussion och öppenhet

I såväl strategiska som tekniska och etiska frågor ställs ägarna och ledningen av ett uppslagsverk inför ett antal vägval. Dessa kan presenteras mer eller mindre öppet. En öppnare attityd bidrar till ökad trovärdighet.

01.6  Referensstatus

vågrörelser. Bild johan schlasberg

Jag har skapat begreppet referensstatus för att inkludera mer sociala dimensioner än vad som avsågs med begreppet kognitiv auktoritet som P Wilson (1983) använde för att beteckna en källas trovärdighet. Ordet referensstatus är närmast självförklarande.

Bilden visar ett hierarkiskt mönster för hur till exempel ett uppslagsverks referensstatus sprider sig neråt och horisontellt.

Referensstatus kan för ett uppslagsverk sägas vara en summa, om än diffus, av såväl de faktorer som beskrivs i styckena ovan som aspekter som användbarhet och tillgänglighet.

Källor har olika rangordning, men denna är inte absolut vare sig över tiden eller uppfattas lika av alla. Detta kan bland annat bero på graden av känndom om källan. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre. En uppnådd referensstatus lever ofta kvar länge

Wikipedia är en källa som har gått från låg till ökande referensstatus.
Denna process har tagit många år och den fortsätter sakta men säkert på universitet, i skolor, på bibliotek och bland allmänheten.

Läs mer om referensstatus

Läs här om den bristande transparensen i uppslagsverket NE.

02 Ett uppslagsverks webbnivå och interaktivitet

02.1  Webbnivå

Det är lätt att enas om att ett digitalt uppslagsverk är mer modernt än ett fysiskt, men hur kan man gradera digitala uppslagsverk? Jag har valt att istället för grader av "modernitet" tala om ett uppslagsverks webbnivå. Detta begrepp innehåller delar som tillkomsthistoria, teknisk standard, design och interaktivitet.

Hyperlänkar eller webblänkar är bland det mest grundläggande på nätet. Alla sajter har interna länkar för att underlätta navigation så att man finner det man är intresserad av. Många sajter som till exempel här relevanta Wikipedia har många externa länkar.
NE har inga externa länkar.

Inom Wikpedia pågår arbete med att anpassa sajten till de riktlinjer som finns för personer med olika former av lässvårigheter.

03 Tillgänglighet och användbarhet

03.1  Volym och användbarhet

Ett uppslagsverks omfång är en viktig faktor när enanvändare bedömer ett uppslagsverks användbarhet. I den moderna nätvärlden är det välkänt att ett fåtal sajter (tjänster) inom varje kategori nästan helt dominerar marknaden. Google har ungefär 90% av världsmarknaden för Sök. Chrome är den helt dominerande webbläsaren med en global marknadsandel på cirka 60%. Facebook dominerar sociala media och Amazon.com är störst inom e-handel i USA och allt fler börjar nu söka produkter direkt på Amazon och går inte via en sökmotor då allt fler är tillräckligt säkra på att Amazon ger relevanta och handlingsbara (actionable) svar. Uppslagsverk kan vända sig från lokala till globala marknader.

Om man ser varje sökning och "klick" som en tidsinvestering är det rationellt att välja de största tjänsterna med flest produkter eller "svar". Därmed inte sagt att det alltid är det bästa valet. Volym föder också det man brukar kalla nätverkseffekter enW. Svenska Wikipedia är minst 10 gånger mer omfattande, är mycket bredare och växer fortare än NE.

Är sajten för uppslagsverket lätt att använda och får besökaren den förväntade nyttan? På sidan om om innehållet i BiBB diskuteras dessa frågor.

03.2  Likvärdig tillgång till uppslagsverk?

Tillgänglighet är en central faktor när man bedömer kvaliteten i sjukvården. Politiker och vårdgivare gör stora ansträngningar för att alla patienter ska få en likvärdig vård och ha en likvärdig tillgång till vård - ofta utryckt som God vård på lika villkor. Det finns liknande formuleringar för skola och omsorg.

Begreppet likvärdighet är med viss nödvändighet lite diffust men har likväl sina gränser. Ett sätt att tydliggöra dessa inom skolområdet är att se vad lagen säger och hur den ledande myndigheten, Skolverket, definierar likvärdighet.

Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Skolverket (2012) ref,)
Begreppet ”likvärdig” innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Hur verksamheten ska utformas för att nå de fastställda målen kan variera beroende på lokala behov och förutsättningar. Det finns olika vägar att nå de fastställda målen. Hänsyn ska tas till barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever, så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning. Skolverket (2012) ref,

Är fri tillgång till ett grundläggande artikelsignerat allmänt svenskt uppslagsverk av nationellt värde och en fråga om likvärdighet?

Ska till exempel tillgång till en egen laptop eller iPad för elever räknas som en likvärdighetsfråga? Vilka program på dessa kan anses vara föremål för en likvärdighetsbedömning?

03.3  Tillgänglighet och allmänbildning

Drygt fyra miljoner människor bor i kommuner där folkbiblioteken inte har NE online. 108 (37%) av landets folkbibliotek abonnerar på NE direkt eller har det via ett kommunabonnemang. 70% av alla biblioteksabonnemang kräver att man är på biblioteket. Goggle och Wikipedia är fritt tillgängliga överallt alltid. Endast cirka 10.000 personer har NE.se privat och  ≈400.000 elever i kommunala skolor har inte tillgång till NE:s uppslagsverk.

Är det tillfredställande att många elever under flera år lära sig använda NE, ett verktyg mycket få kommer att använda när de slutat skolan? Denna aspekt förtjänar större uppmärksamhet.

Ett bra uppslagsverk har hög referensfunktion. Alla kan alltid och fritt nå Wikpedia och till exempel Store Norske Leksikon.

04 Mono- och multistrategiska affärsmodeller för uppslagsverk

Med uppslagsverk avses här i princip alltid digitala uppslagsverk. De måste ha en långsiktigt fungerande affärsmodell, men det finns ingen unik typ av affärsmodeller som heter "digitala affärsmodeller", utan affärsmodeller som fungerar och de som inte gör det. Litteraturen om affärsmodeller är omfattande, men här görs en situationsanpassad analys.

Uppslagsverk som SNL och SEP är fria för alla och har inte reklam, vilket också är ett centralt mål för BiBB. NE är en abonnemangstjänst.

04.1  Monostrategiska affärsmodeller

En uppdelning kan vara mellan (A) de som "står på egna ben" som här kallas monostrategiska och de (B) som på ett eller annat sätt ingår i ett större affärskoncept - en multistrategisk affärsmodell. Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är ett exempel på (A) och NE:s uppslagsverk är ett exempel på en förflyttning från A till B.

I artikeln The definition of a dictionary, publicerad i Slate 2015 finns en underrubrik "... what should a dictionary look like? (And do we even need one)?" Artikeln är en lång genomgång av bland annat det amerikanska uppslagsverket Merriam-Webster. Detta verk innehåller i huvudsak "ordförklaringar" och ska kanske på svenska kallas för ett lexikon eller en ordbok, som OED. Det som här avses med uppslagsverk liknar mer engelska Encyclopedia Britannica: ett årligt abonnemang kostar cirka 900 SEK.

I den monostrategiska affärsmodellen för uppslagsverk är detta en tydlig kärnverksamhet. Andra aktiviteter ska stödja denna.

BiBB har en affärsmodell att vara ett Kunskapstorg som innehåller ett allmänt uppslagsverk. Detta senare skulle kunna samverka med ett allmänt uppslagsverk som Wikipedia för att erbjuda en större volym svar.

04.2  Multistrategiska affärsmodeller

OED är ett exempel på en multistrategisk modell (B) "At no period in its history has the Oxford English Dictionary been profitable commercially for Oxford University Press".

På sidan om bolaget NE beskrivs hur uppslagsverket blivit en allt mindre del i en multistrategisk affärsmodell.

05 Om att jämföra uppslagsverk

om att jämföra uppslagsverk

På denna sida görs en mer generell analys av hur man kan jämföra uppslagsverk. Sedan appliceras denna i två olika delstudier ...

Hur kan man jämföra uppslagsverk? En seriös jämförelse måste börja med någon form av analys och urvalsmetod utifrån vilka kriterier en jämförelse ska göras. Detta är absolut inte självklart och ej heller finns det något strikt neutralt sätt att göra detta. Utan en genomtänkt modell för jämförelsen är risken betydande att man jämför äpplen och päron. Kanske inte alltid så fruktbart.

Det första och vanligaste felet i en jämförelse mellan uppslagsverken NE och Wikipedia är att utgå från några få uppslagsord och sedan jämföra faktariktigheten i de bägge texterna.

Om att exkludera och inkludera kriterier

På denna sida finns ett antal tänkbara kriterier vid utvärdering av uppslagsverk:

volym, transparens, källkritik, fakta i enskilda artiklar, referenser, uppdateringar, helhetsaspekter, modernitet, tillgänglighet, användarvänlighet och organisation. Det är delvis en värderingsfråga vilka kriterier man väljer att inkludera eller exkludera i en jämförelse.

Några kommer att anse att likvärdig tillgång är ett högt rankat kriterium medan andra kanske fäster större vikt vid modernitetsaspekten eller att de uppfattar artiklarnas innehåll som korrekt. Det är bra om man kan nå konsensus kring vilka kriterier som alltid bör inkluderas.

Uppslagsverkens historia

Uppslagsverk har en lång historia men det är den franska 'Encyclopédi' som kan kan sägas vara förebilden för vår uppfattning av vad ett uppslagsverk är. I det digitala informationslandskapet kommer denna uppfattning att ändras och i bästa fall finner uppslagsverk en plats bland sökmotorer, kunskapsportaler, kunskapstorg och annat lätt nåbart vetande. Sveriges radio sände i maj 2015 tre program Uppslagsverkets död.

Då varje verksamhet präglas av sin historia är det av intresse att känna till denna. NE har en lång historia i den analoga världen medan uppslagsverk som Wikipedia, Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) och BiBB är digitala från början vilket ger en annan kultur och bas.

Ephraim Chambers Cyclopedia

Bland föregångarna till Encyklopédin kan till exempel nämnas Chambers Cyclopedia enW från 1728. Encyclopédi enW publicerades 1751-72 och huvudredaktör och stor artikelförfattare var Denis Diderot, 1713-84, en av de största franska filosoferna under 1700-talet, som gjorde det mesta av arbetet. Jean le Rond d'Alembert, matematiker och fysiker med mera, var medredaktör med ansvar för matematik - se bild nedan, men lämnade projektet relativt tidigt. Kyrkans och maktens press mot Encyclopédin var en tung överrock.

Man kan knappast undgå att känna respekt för Encyclopédins mål redan när man läser inledningen till Diderot's cirka 30 sidor långa artikel om ordet 'Encyclopédi'

... Indeed, the purpose of an encyclopedia is to collect knowledge disseminated around the globe; to set forth its general system to the men with whom we live, and transmit it to those who will come after us, so that the work of preceding centuries will not become useless to the centuries to come; and so that our offspring, becoming better instructed, will at the same time become more virtuous and happy, and that we should not die without having rendered a service to the human race ... Diderot: encyclopedia

Encycloedi

Bland det mest innovativa med Diderot:s Encyclopédi var insikten att koppla samman olika delar av innehållet, en sorts analog länkfunktion. En annan faktor som kan sägas ha pekat mot framtiden är att av Encyclopédins 28 band hela 11 volymer är bilder och teckningar som förklarar och berättar. Diderot som var ämnad för en prästbana och tillbringade mycket tid i de fina salongerna hade den största respekt för hantverk, en miljö han växte upp i.

Mer om Denis Diderot

Det finns många böcker och artiklar om Diderot och tillkomsten av Encyclopédin. En av de senaste - 'Diderot - tänkandets lycka', se understreckare i SvD 4.10.2013 - är skriven av Jacques Attali, författare till många biografier och en god kännare av fransk storpolitik som rådgivare till president Mitterand med flera. Boken ger en spännade inblick i encyklopedisternas kamp mot censur, kyrkan, hovet och andra. Ett gripande porträtt av Denis Diderot och thrillerspännande om vad som hände med hans manuskript och rykte efter hans död.

 Visa mer vertical arrowsEncyclopédin och 1700-talet

Vi refererar ofta till 1700-talet som Upplysningstiden svW, men censuren i Frankrike - som i våra öron något förskönande hette "la Librarie" - vållade Diderot mycket bekymmer och även personliga vedermödor då han under drygt tre månader 1749 sattes i fängelse för några kortare litterära verk som ansågs såväl blasfemiska som innehållande kritiska anspelningar mot bland annat kungen. Censuren kunde i princip drabba alla texter i Encyclopédin och när Diderot läser en bok som heter 'Traité de la culture des terres' skriver han en artikel "Jordbruk" om nya odlingssätt men aktar sig för att ge intryck av att han skulle ifrågasätta allmänningarnas rekommendationer: "Ändra inte grödornas ordning på era jordar, för det är förbjudet". (Attali sid. 114). Dessa exempel visar vilket mod på gränsen till det direkta livsfarliga Diderot uppvisade i sitt arbete med bland annat Encyclopédin.

Jean le Rond d'Alembert var en etablerad matematiker vid en tidpunkt då Diderot ännu var en okänd person. Hans medverkan i Encyclopédin begränsade sig dock till frågor om matematik, medan Diderot i princip hade ansvar för allt annat och utöver egna artiklar ständigt jagade författare till nya artiklar. Man känner till cirka 140 andra skribenter (sid 81 ff) och bland dessa finns namn som Rosseau och Voltaire.

Det finns en Diderot-förening.

2013 öppnade ett Diderot-museum i staden Langres, cirka 20 mil öster om Paris, där Diderot föddes 1713.

Vad säger forskare inom kulturvetenskaperna om uppslagsverk?

En bra källa är specialnumret av Online-tidskriften 'Culture Unbound' som 2014 hade ett specialnummer om uppslagsverk. Läs mer om detta i teoridelen

Olof Sundin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap i Lund. 2014 höll han en föreläsning vid en skolkonferens där han bland annat talade om Store Norske Leksikon (SNL) och tillade

" I Sverige tror jag inte ens att någon skulle komma på tanken att staten skulle finansiera Nationalencyklopedin ", Olof Sundin. Läs mer och se videon

Jag skrev på denna sajt 2011 att staten skulle vara med och finansiera ett för alla fritt allmänt uppslagsverk.

Kunskapsportaler

Kunskapsportaler är inte uppslagsverk i det begreppets vanliga mening. De är faktabaserade guider inom ett specifikt ämnesområde.

Några bra exempel på kunskapsportaler

Sjukvårdens 1177.se drivs av Sveriges landsting och regioner. Man kan läsa mer om Vårdguiden här.

Verksamt.se är ett samarbete mellan flera myndigheter för dig som funderar på att starta, ska starta, redan driver, vill utveckla eller ska avveckla ett företag.

Kunskapstorg

Kunskapstorg är bredare än kunskapsportaler och BiBB är ett exempel på ett Kunskapstorg.



BiBB® är ett projekt för ett Kunskapstorg och ett fritt transparent artikelsignerat uppslagsverk,
och en kommande avhandling i företagsekonomi 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Denna sida uppdaterades: 19 februari 2018