5 sidor
vid utskrift

Referensstatus

Från kognitiv auktoritet till referensstatus.

P Wilson (1983) introducerade i sin bok 'Second-hand knowledge: An inquiry into cognitive authority' begreppet kognitiv auktoritet. Denna betecknar det förtroende människor upplever för andra personers kunskap.

All I know of the world beyond the narrow range of my own personal experience is what others have told me. It is all hearsay. But I do not count all hearsay as equally reliable. Some people know more what they are talking about, others do not. Those who do are my cognitive authorities. (sid 13)

Detta kan också gälla till exempel en bok eller i vårt fall ett uppslagsverk. Den kognitiva auktoriteten kan vara större eller mindre och den kan förändras över tiden. Den är oftast relativt ett visst område eller kontext: en professor i kemi har lägre kognitiv auktoritet när han yttrar sig om fåglar än om kolatomer, religiösa texter uppfattas olika beroende på trosuppfattning.

I samband med min analys av uppslagsverk och hur dessa används och av vem har jag myntat begreppet referensstatus som bättre än det äldre begreppet kognitiv auktoritet förklarar varför någon eller något idag accepteras som mer trovärdigt och tillförlitligt än något annat.

Ingen kan ha undgått den omfattande kampen om referensstatus och trovärdighet som Trumps presidentskap accentuerat. På ena sidan återfinns Fox News, Breitbart News och en lång rad mer eller mindre högerextrema tidningar, radiostationer och TV-kanaler, och på den andra sidan det Trump kallar "Fake News" som New York Times, Washington Post och CNN med flera. Efter varje tal av Trump kan man på New York Times och en del andra tidningars hemsidor finna en text med rubriken "Fact checking". Frågan om referensstatus är inte en akademisk eller perifer fråga. Den är central för otoligt många människors syn på världen och den politik som förs. Och det är inte en amerikansk problematik utan den finns i stora och små frågor - och överallt.

Referensstatus är enklare att förstå för många än kognitiv auktoritet vilket är ett värde i sig.

Om Pierre Bourdieu och kulturellt kapital

Begreppet kognitiv auktoritet fokuserar på kunskap och vetande, medan referensstatus också tillför en social dimension som för tankarna till den franske sociologen Pierre Bourdieu artikel om PB. Fransk sajt (om PB) och hans teorier om symboliskt kapital och kulturkapital. Att ha eller inte ha vissa fysiska eller digitala produkter och tjänster är en social markör. Dessa markörers värde skiftar mellan grupper, kontexter och över tiden. Kulturellt kapital kan transformeras till ekonomiskt kapital.

Kan en delförklaring till att folkbiblioteken abonnerar på uppslagsverket NE vara att detta tillför kulturellt kapital till biblioteket? Biblioteken har en lång historia som samlare och det är mycket närliggande att de betraktar digitala resurser på liknande sätt som fysiska. Vid en genomgång av samtliga folkbiblioteks hemsidor om Databaser visade det sig att de enbart i begränsad omfattning informerade om fria databaser och fria kunskapsresurser. Det som är fritt tillför inte samma kulturella kapital. Ur ett service management perpektiv ser man tydligt att de fokuserar på resurser man köpt och inte på den Söktjänst som besökarna i grunden är intresserade av.

NE åtnjuter hög referensstatus hos många och detta har flera orsaker. NE online baseras i grunden på en för många välkänd utgåva av tryckta böcker baserade på ett innehåll med hög kognitiv auktoritet. Många tror fortfarande, felaktigt, att namnet Nationalencyklopedin anger någon form av statligt ägande eller något officiellt, men NE ägs av ett privat företag.

Källors rangordning och spridningsmönster

Källor har olika rangordning för olika människor, men denna är inte absolut vare sig över tiden eller uppfattas lika av alla. Detta kan bland annat bero på olika individers känndom om källan. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre. Ett tidigt exempel från IT-världen kan vara uttrycket "Nobody was ever fired for buying IBM".

I vår tid kan någon eller något få status enbart genom att vara känd eller känt.

Referensstatus och förändringstid

spridningsform

Bilden är tänkt att beskriva att referensstatus ofta har en hierarkisk karaktär. Man kanske bör tillägga inom sitt inflytandeområde varmed avses att en person accepterar källan som en relevant auktoritet. Någons eller någots referensstatus förändras ofta långsamt och på vägar som är komplicerade att följa.

För att bättre förstå och testa begreppet referensstatus inledde jag en studie i vad man kan kalla realtid. Cirka 140 folkbibliotek hade uppslagsverket NE 2016 - idag  119 (41%) . Se aktuell lista över vilka. Vissa kompletterande tjänster som några ordböcker ingår i abonnemanget, men likvärdiga fria ordböcker finns att tillgå på webben. Det är således uppslagsverket NE som är grunden för bibliotekens abonnemang. Av dessa cirka 140 bibliotek var det cirka 45 bibliotek som angav att "NE är Sveriges största uppslagsverk" eller en text som alluderade på detta.

I en typ av forskning hade studien därmed varit i stort sett klar och man hade kunnat visa att cirka 30% av folkbiblioteken i stort sett anammat den marknadsföringstext som NE Nationalencyklopedin AB använder i sin marknadsföring av uppslagsverket. Men i min forskning använder jag en metod som jag kallar Case Impact Studies som via informationsdesign, information och dialog avser att påverka en viss situation i verkligheten. Man måste i denna metod reflektera över var i referenshierarkin en intervention är mest effektiv i relation till insatt energi.

Samtliga dessa bibliotek har fått mejl om att deras text om NE inte var korrekt - Wikipedia är minst 10 gånger större - och behövde uppdateras med en mer neutral text - t ex att "NE är ett stort svenskt uppslagsverk". Alla dessa bibliotek är också publicerade på sidan med direktlänkar till respektive biblioteks sida om Databaser.

Min förväntan var att en del bibliotek ganska omgående efter erhållen information skulle uppdatera sin text, men att det skulle finnas en grupp som av olika anledningar relativt ogärna ville göra några förändringar. Antalet kontakter och eventuella ändringsdatum har noterats i ett internt Excel-dokument. Denna förväntan visade sig vara riktig, men den skillnaden att jag underskattade den ovilja att ändra sin text eller ens diskutera texten som fanns och finns på en del bibliotek. Detta stödjer tanken om en referensstatus förändringströghet

Samtliga dessa biblioteks presentation av NE följs under en längre tid. Skulle några att ändra sig? Hur långt tid skulle det ta och hur många kontakter skulle krävas?

Per idag 2017 har 45 av 46 (≈98%) bibliotek bytt till en mer neutral text om NE.

Studien kan betraktas som framgångsrik. I liknande avsikt har kontakt tagits med en del andra organisationer - Lärarförbundet, Statens Medieråd, TT och Svenska Dagbladet - för att diskutera hur dessa förhåller sig till och beskriver uppslagsverket NE.

Vetenskaplighet som kulturellt kapital

En av de referensstatusmetoder som NE Nationalencyklopedin AB använder är att beskriva uppslagsverket som baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet. Vad som menas med detta förklaras inte utan anges som en generell statusmarkör. De som studerat vetenskapshistorien vet att merparten av alla forskning blir föråldrad - även inom naturvetenskap - och att

Only a small proportion of the information contributed to science by research is eventually incorporated permanently in the body of scientific knowledge. Wilson P. (1983) sid 46 citat från Ziman J.

Forskningssamhället har i stigande grad engagerat sig i problem som rör forskningens reproducerbarhet - se en serie artiklar i Nature och en introduktion via Wikpedia och en artikel från mars 2017 i The Conversation. Obenägenheten att publicera negativa resultat, om än detta hade varit bra för den gemensamma kunskapsmängden, är stor. Dessa exempel indikerar något av svårigheterna med att åberopa "vetenskapliga principer". Vad man menar med forskningens värdeneutralitet är en mycket diskuterad fråga inom många discipliner.

Man kan och bör föra en diskussion om hur mycket av ett uppslagsverks kognitiva auktoritet eller referensstatus som vilar på uppslagsverket som helhet och allmän uppfattning om avsändaren (producenten) eller författarnas individuella auktoritet. Många gör säkert en personlig sammanvägning av dessa aspekter.

The obvious basis for recognizing the cognitive authority of a text is the cognitive authority of its author...But at once the element of time enters enters to distinguish the case of textual authority from that of of personal authority. The basic tests of personal cognitive authority apply to a person as he is now, at the time the tests are applied: present reputation, accomplishments up to now, and so on. That he now merits recognition as an authority does not mean that he did so earlier or that he will continue to do so...It is present standing that we need to determine. Present reputation provides the strongest practical test of the cognitive authority of an old text. Wilson P. (1983) s 166 ff.

Hur kan man i praktiken göra en sådan utvärdering av författarna och helheten? Om ägaren av uppslagsverket NE hade önskat vore det mycket enkelt att göra varje författarnamn klickbart - såsom det till exempel fungerar i online tidskrifter från vetenskapliga förlag som Elsevier och Taylor & Francis - och att en popup-ruta visade mer information om författaren och eventuella länkar till en hemsida etc. Denna brist i NE sänker dess trovärdighet och referensstatus.

1.000 döda artikelförfattare i uppslagsverket NE

NE skriver att Bakom uppslagsorden står 4 500 ämnesexperter och en sakkunnig redaktion. Vad som inte står är att cirka 1.000 av dessa är avlidna och att redaktionen för några år sedan minskades med två tredjedelar. I en forskningsrapport (Sundin och Haider, 2013), sägs - At NE, the numbers of editors has decreased significantly during the past few years, from 30 to 9. (Sid. 7)

Kognitiv auktoritet och social epistemologi

Lewis book

När Patrick Wilson satte sig att skriva om kognitiv auktoritet hittade han enbart en tidigare text - från 1849 - som tagit upp frågan om kunskapens auktoritet. Den var författad av George Cornewall Lewis, en engelsk forskare och politiker. Boken, på 449 sidor, lär vara något omständlig, men en tanke kan få följa med in i vår tid och denna diskussion.

The essential idea of opinion seems to be that it is a matter about which doubt can reasonably exist, as to which two persons can without absurdity think differently.

Under de senast decennierna har filosofernas intresse för 'läran om kunskap' - epistemologi ökat och bland annat den aspekt som placerar frågan i en social kontext - social epistemologi. Det finns en tidskrift som heter 'Social epistemology' och man kan läsa en 2015 uppdaterat artikel i Standford Encyclopedia of Philosphy om Social epistemology Goldman (2015). Han skriver bland annat ett stycke om Wikipedia

Wikipedia’s goal of making existing knowledge widely available is distinctively epistemic, so the question naturally arises as to how well it can achieve its aim. The question is of great practical importance, for on the one hand Wikipedia is one of the most widely used sources of information, while on the other hand there are pressing concerns about its epistemic quality. Goldman (2015) section 5.3

Han tar bland annat upp en jämförelse som publicerades i Nature 2005 där man fann att Wikipedia "was only slightly less reliable than the venerable Encyclopedia Brittanica". Denna referens är för det första historisk och av ringa värde vid en bedömning idag och för det andra bygger den på en jämförelsemodell som finns all anledning att problematisera. Detta har jag gjort i min och Sveriges första forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia.

Av större relevans - och mer i linje med min studie ovan - är att Goldman anför en artikel av Fallis (2011)

Fallis points out that reliability is not the only virtue that matters when it comes to sources of information. In addition, we care about power (how much information can be acquired from a source), speed (how fast the information can be acquired) and fecundity (how many people have access to the source). Goldman (2015) section 5.3

Då denna avhandling har sitt fokus på företagsekonomiska aspekter på referensstatus ska jag inte här vidare fördjupa mig i detta intressanta ämne utan övergå till att visa och diskutera frågan relevans för hur man utformar och underhåller en affärsmodell för uppslagsverk.

Referensstatus och Affärsmodeller

För företag och organisationer som säljer eller tillhandahåller kunskap finns det intressanta samband mellan verksamhetens affärsmodeller och kunskapens referensstatus. Google utvecklar ständigt sin algoritm för att besökaren ska få så relevanta och bra svar som möjligt. Hade de inte lyckats med detta hade färre besökt sajten, färre annonser hade visats och reklamintäkterna hade minskat.

Det centralt att det är allmänt spriddd och erkänd uppfattning - eller bild - att det är rimligt relevanta svar som en sökning på Google levererar. För att stärka och befästa denna bild har Google ett stort antal anställda (totalt hade Google 2016 ≈72.000 anställda som bara arbetar med att beivra det som kallas click-fraud, försök till sökmanipulationer, algoritmutveckling och att förbättra Söktjänsten.

Ett uppslagsverk som Store Norske Leksikon eller NE har kanske 10-15 personer som arbetar med uppslagsverket. Oaktat denna enorma skillnad i resurser är även uppslagsverken beroende av att det finns en allmänt spridd och accepterad bild av deras trovärdighet och referensstatus.

Läs mer om affärsmodeller.

Sidan uppdaterad 7 oktober 2017



Denna sida ingår i min kommande doktorsavhandling 'Affärsmodeller för uppslagsverk och kunskapstorget BIBB'.