6 sidor
vid utskrift

Intraprenörskap - två case och teori

Min ambition att få en webbsajt godkänd som avhandling är en form av intraprenörskap i den akademiska världen.

Så är också mitt projekt att etablera ett nytt artikelsignerat uppslagsverk som ägs av universitet och högskolor. Denna sida handlar om dessa två projekt som kan ses som intraprenörsprocesser - i Lunds universitet och i högskolevärlden - och om intraprenörsforskning.

Det individuella och det generella växelverkar.

Intraprenörskap i universitet och högskolor

Många krafter bidrar till att öka förändringstrycket i högskolevärlden. Diskussionen här omfattar huvudsakligen den digitala omvandlingen och utmaningen att stärka den tredje uppgiften (samverkansuppgiften). En annan begränsning är mitt fokus på ämnet företagsekonomi.

Det finns grundad anledning att tro att intraprenörskap i olika former och skepnader är bra för högskolevärlden och att personer som vill arbeta med detta ofta, men inte alltid, kan bidra till förbättringar. Intraprenören kommer nog ofta "nerifrån" och måste finna en dialogform med de med större makt och inflytande. Utan förändringsagenter av flera slag växer IMHO den dåliga byråkratin och organisationens kvaliteter och relevans minskar.

Läs mer om intraprenörsforskningreferens

Min avhandlingskalender

Bakgrund, handledning, seminarium och disputation

När jag i december 2015 återupptog mina doktorandstudier blev villkoren att jag inte fick någon handledare, men att institutionen bekostar ett seminarium före disputationen. Institutionen och jag är överens - in writing - om att alla erforderliga doktorandkurser är avklarade.

Avhandlingen är rimligt färdig - innan ett antal planerade och efterhand av andra föreslagna förbättringar - i juni 2018.

Jag har frågat prefekten om det inför disputationen behövs en handledare av formella skäl? Frågan är ännu ej besvarad. Jag förutsätter att hen är positiv till ambitionen med en webbavhandling.

Opponenter önskas. Jag tänker mig att institutionen - och jag - kontaktar några personer som kan vara intresserade av att vara opponenter på ett slutseminarium och senare på disputationen. Kanske någon inom disciplinen hittat hit och kan vara intresserad? Hör gärna av dig.

Plan: slutseminarium i juni eller augusti 2018

Underlaget för slutseminariet kommer att vara denna sajt. Det finns inget i regelverket som motsäger detta. För den slutliga avhandlingen gäller just nu reglerna nedan. Mer om digitala webbavhandlingar.

 Visa mer vertical arrowsNuvarande regler för produktion av avhandlingar

"9.2 Mångfaldigande och distribution av doktorsavhandlingen

Fakultetsstyrelsen för Ekonomihögskolan beslutar att avhandlingen ska framställas i en pappersupplaga, pliktupplaga, som omfattar 80 exemplar för Ekonomihögskolans och UB:s behov samt därutöver minst 20 exemplar för institutionens behov. Institutionerna kan föreskriva om ytterligare pliktexemplar för institutionens behov." Källa: (EHL föreskrifter).

Min syn är att regler gäller till dess att man ändrar dom, sedan gäller den nya regeln och dess praxis. Det kan också av "relevanta skäl" finnas undantag från regler. Det krävs ofta att någon vill ändra regler för att de ska ändras.


Den 10 april 2018 fick jag ett mejl - som svar på min önskan om ett möte för att "säga goddag" och diskutera ett slutseminarium - från institutionens nya studierektor för forskarna, Charlotta Levay, med krav på att producera ett

Word-dokument eller en pdf-fil med utkast på samtliga kapitel, inklusive genomgång av tidigare forskning. Först därefter kan det göras en bedömning av om och i så fall när det kan hållas ett slutseminarium.

Levay skriver också att hon   inte har något intresse av att i ett möte (vi har aldrig träffats) diskutera mitt avhandlingsprojekt.

12 april.  Arbetet med att skriva en webbavhandling fortsätter och jag ser det som en intraprenörsprocess. Siktar dock mot ett slutseminarium efter sommaren. Det preliminära underlaget blir klart i juni.


Publicering i webbformat eller som Pdf och i tryck

Den digitala omvandlingen förändrar industri efter industri, handeln, postväsendet, skolan och nästan allt. Att skriva i Word och spara som en i några databaser sökbar Pdf. kan inte vara sista fasen i forskningens digitalisering och kommunikationsmönster.

Publicering av min (en) avhandling som en webbsajt ger många fördelar Läs om digitala webb-baserade avhandlingar.

Jag har vid flera doktorandseminarier fått höra att att skriva så att personer i näringsliv, organisationer och andra intresserade vill läsa texterna är en närmast ovidkommande fråga. Är detta en framtidsorienterad inställning till ökad relevans för företagsekonomisk forskning?

Min modell för att försöka lösa frågan om skilda läsekretsar är att publicera avhandlingen på EN webbsajt men i två delar. De är nära sammankopplade, men har olika form och sätt att presentera sitt innehåll och sina analyser. BiBB.se kan sägas vara tvåspråkig.

Om Alvesson et al. har rätt om samhällsforskningen är det kris

Företagsekonomiska institutionens i Lund i särklass mest citerade forskare Mats Alvesson publicerade med Yiannis Gabriel och Roland Paulsen 2017 boken 'Return to Meaning - a social science with something to say' Alvesson et al. (2017), ref. De säger mycket tydligt att den mesta samhällsforskningen inte tillför någon nämnvärd nytta till vare sig samhället, akademin eller forskarna själv och att flertalet artiklar förblir ociterade eller citerade/lästa av mycket få. Se min diskussion om relevans och impact.

Jag tror att Alvesson et al. - läs Yannis Gabriels dystopiska skildring av samhällsforskningen 'Social science publishing: Time to stop a meaningless and wasteful game' - och andra som framfört liknande tankar och erfarenheter har rätt och då måste man göra något annat än att fortsätta i kända hjulspår. Vem ska byta hjulspår och hur?

Om intraprenörsforskning och intraprenörskap

En grupp företagsekonomer i Uppsala under ledning av Ivo Zander driver ett omfattande forskningsprojekt om intraprenörskap i svenska företag. De publicerar en Intraprenörskompass som ska   sätta intraprenörskapet i fokus ... Sverige ska vara först med att sätta fokus på detta viktiga område och ligga i topp vad gäller morgondagens förnyelse. s. 8.

I denna video från ett seminarium på ESBRI 2018 presenterar Ivo Zander och Katarina Blomkvist såväl sin modell för intraprenörskap som de första resultaten. I inledningen sägs bland annat att sökningar på 'intraprenörskap' i såväl Google som i databaser ger ett väsentligt lägre antal träffar än för ordet 'entreprenörskap'. I projektet definieras intraprenörskap ...

Intraprenörskap behandlar frågorna hur, av vem, och med vilken påverkan nya produkter och tjänster upptäcks och lanseras av existerande företag. Källa: Intraprenörskompassen 2017. Pdf. Zander (2017), ref.

Det centrala ordet i citatet är "upptäcks". Detta är skiljt från något som utvecklas i ett startup eller 'ett Losec' i Astras labb. Zander et al. har tre nyckelbegrepp i sin modell - variation, selektion och retention" - och säger att vi egentligen vet ganska lite om hur dessa processer går till - de är en "black box". Författarna skriver   Retention, slutligen, handlar om vad selektionen resulterar i. (ibid. s. 12).   Retention är enligt svenska.se 'kvarstannande', men har inom områden som till exempel medicin en klart negativ innebörd.

Man skulle kunna formulera modellen i andra ord - det behövs en Urvalsmängd i vilken det görs ett Urval och för att införa och genomföra något krävs Uthållighet (U3). För att förstå dessa processer bättre behöver man koppla dom till verksamhetens affärsmodell, det jag kallar Affärskarta som handlar om tysta och "politiska" koder och organisationens kultur.

Intraprenörskap är en form av intern omvandling i ett företag eller i en organisation. Frågan om värdeskapande genom omvandling versus genom helt nya produkter och tjänster skrev jag om i en artikel i Ny Teknik 2004

Jag tror att en modell som bygger på strategin att vi ska bli väsentligt bättre på att finna och införa bra innovationer och arbetssätt - var än i världen de uppkommer - är den bästa vägen till högre välstånd i Sverige ... Cirka 98 procent av all världens FoU och produktutveckling sker i andra länder än Sverige.

De dynamiska och indirekta effekterna av bättre receptionsstrategier ger större välfärdsökning än dagens modell, som är en chimär - en önskedröm. Den etablerade linjära modellen tar för lång tid. Receptionsmodellen fokuserar på allas förmåga och vilja att ta till sig innovativa lösningar, antingen dessa kommer från Sverige eller andra länder. Källa: Ny Teknik Schlasberg (2004), ref

Zander et al. formulerar en liknande tanke enligt nedan

De företag som förstår hur intraprenörskapet fungerar och arbetar systematiskt med att skapa de rätta förutsättningarna för kontinuerlig förnyelse är också de som är bäst anpassade för konkurrens i en föränderlig omvärld. (ibid. s. 13).

Intraprenörskap i den offentliga sektorn

Då intraprenörskap är minst lika viktigt i den offentliga sektorn behövs en något annorlunda definition av entreprenörskap än den Zander et al. använder. För att kunna formulera den, kan det vara bra att första notera några skillnader mellan förutsättningarna. En entreprenör har oftast att tjäna pengar som ett mål eller delmål - en intraprenör har en belöningsmodell med begränsad 'uppsida'. En entreprenör kan ofta flytta eller kanske sälja sin produkt eller tjänst - en intraprenör har val som ligger närmare 'Exit, voice, and loyalty' eW | Hirschman (1970), ref.

 Visa mer vertical arrows Citat från Wikipedia om Exit, voice, and loyalty ...

While both exit and voice can be used to measure a decline in an organization, voice is by nature more informative in that it also provides reasons for the decline. Exit, taken alone, only provides the warning sign of decline. Exit and voice also interact in unique and sometimes unexpected ways; by providing greater opportunity for feedback and criticism, exit can be reduced; conversely, stifling of dissent leads to increased pressure for members of the organization to use the only other means available to express discontent, departure. The general principle, therefore, is that the greater the availability of exit, the less likely voice will be used. However, the interplay of loyalty can affect the cost-benefit analysis of whether to use exit or voice. Where there is loyalty to the organization (as evidenced by strong patriotism politically, or brand loyalty for consumers), exit may be reduced, especially where options to exit are not so appealing (small job market, political or financial hurdles to emigration or moving). Loyal members become especially devoted to the organization's success when their voice will be heard and that they can reform it.

By understanding the relationship between exit and voice, and the interplay that loyalty has with these choices, organizations can craft the means to better address their members' concerns and issues, and thereby effect improvement. Failure to understand these competing pressures can lead to organizational decline and possible failure.

Det finns fler skillnader, men också likheter och dessa är grunden för min definition av intraprenörskap som 'en tillräckligt stor förändringsenergi för att trots motstånd vilja åstadkomma en förändring i en organisation eller ett företag'. Önskan om förändring kan initialt finnas hos en eller flera personer.

Det finns många som är mycket energiska och tillför mycket nytta, men förändringsenergi är något annat. Detta ska inte utvecklas här men jag tror att läsaren har en intuitiv och erfarenhetsgrundad känsla av skillnaden.

Intraprenörskap vid Lunds universitet

Det pågår med all säkerhet mycket intraprenörskap vid Lunds universitet som jag inte känner till. Vore intressant att få veta mer om detta.

Jag tror att personer med en viss intraprenöriell energi och vilja kan göra mer än de ofta tror och att det är bra att hitta vänner med liknande attityd. Och att man bygger någon form av allians med såväl framsynta som högt placerade i organisationerna. Ett exempel från Lund kan vara nedanstående statement av universitetets nya prorektor, tillika professor i företagsekonomi i Lund ...

För att hantera vår tids utmaningar, ovissheter och förändringar behöver institutioner och organisationer hitta nya sätt att arbeta, experimentera och samspela med det omgivande samhället - lokalt, nationellt och globalt.

En ökande förändringstakt kräver att nya lösningar snabbt kan testas och genomföras, och att människor vågar arbeta mer enligt "learning by doing".  Allt detta gäller inte minst inom den akademiska världen.
Källa: Sylvia Schwag Serger, Sydsvenskan 2017.12.29. (min emfas)

Uppslagsverket BiBB som intraprenörsprojekt

Universitet och högskolor utmanas av digitaliseringen. Inte bara genom till exempel MOCC-kurser, utan också av ett ganska fyrkantigt ackrediteringssystem som riskerar utarma utbildningen, forskningen och den akademiska processen. De 'tysta kvaliteterna' får vika för de mätbara. Högskolevärlden kan IMHO stärka sin roll i samhället genom att bland annat utveckla sin Samverkansuppgift.

Uppslagsverket BiBB är ett projekt som kan bidra till detta genom att både på ett bra och transparent sätt presentera kunskap och engagera doktorander och handledare i den processen. BiBB kan ses som både ett intraprenörsprojekt och ett entreprenöriellt startup som redan presenterat sin första  Minimum Viable Service (MVS) - för att tala i entreprenörstermer.

I detta projekts början var tanken att parallellt med avhandlingsarbetet inleda diskussioner om uppslagsverket BiBB med ett antal universitet och högskolor. BiBB:s samverkan med Lunds universitet om publicering av 14 forskningsberättelser blev ett första resultat. Ganska snart ändrade jag strategi och kom fram till att en färdig eller närmast färdig avhandling skulle underlätta dialogen med högskolevärlden - och få avhandlingen färdig. Dialogen planeras återupptas efter sommaren 2018.

Dina frågor och kommentarer är välkomna

Ser du frågor, sidor, stycken med mera som du skulle vilja se utvecklas, förtydligas och förbättras?

Publicerades: 7 april 2018.   Uppdaterad senast: den 1 maj 2018

Innehållsförteckning med underrubriker för sajtens Del 1 och 2 finns på - bibb.se/teori/innehall/