8 sidor
vid utskrift

Digitala avhandlingar i webbformat

Digitalisering används här som ett samlingsbegrepp för webbpublicering, interaktivitet, video och andra digitala format och arbetsformer.

Den pågående digitala transformationen av akademisk forskning kan göra forskningen bättre i många avseenden. Det kommer att se olika ut beroende ämne, forskningsuppgiften, forskarens intressen och kompetens, institution och regelsystem. Större delen av denna sida handlar om företagsekonomisk forskning mer generellt.

Mål med min planerade webb-baserade avhandling.

01 Digital kompetens som (institutionell) konkurrensfaktor

Företagsekonomiska institutionen i Lund och Ekonomihögskolan är mycket engagerade i frågan om vilken placering man får i internationella jämförelser. Det ligger i tiden att en såväl bred som djup digital kompetens är ett kriterium som kommer att växa i betydelse också vid rekrytering av studenter och lärare, och kontakter med näringsliv och förvaltningar.

Videon nedan från konsultföretaget McKinsey lyfter fram en modern attityd till digitalisering och den kunde med ett antal ändringar också gälla forskning i företagsekonomi. "Digital Quotient".


02Några möjligheter i webb-baserad forskning och avhandlingar

I en digital forsknings- och avhandlingsprocess är många saker möjliga som inte kan göras i en tryckt avhandling. Att skriva i Word och spara i en sökbar Pdf är inte sista fasen i forskningens digitalisering. Några fördelar ...

  1. Möjlighet att presentera mer aktuella och dynamiska data inklusive bild, ljud och video
  2. Interna länkar för att underlätta för läsaren att enkelt hitta relaterade textavsnitt och externa länkar för mer information och t ex verifiering
  3. Ökad läsvänlighet genom visuell kommunikation, design och typografi
  4. En referenslista med länkar till kontext på relevant sida - och tvärtom
  5. Lättare att (löpande) kommunicera hela eller delar av avhandlingen till olika intressenter och en bredare läsekrets
  6. Ökad impact i samhället, en faktor som kommer att öka i betydelse
  7. Lättare för nyckelbegrepp och sidor att bli hittade via sökmotorer
  8. Feedback från många intressenter under avhandlingsprocessen.
  9. Korta ner ledtiderna i avhandlingsprocessen
  10. Inlärning av nya kompetenser inom webb och kommunikation och ett nytt arbetssätt
  11. I en webb-avhandling kan man tillföra opponentens och andras kommentarer efter disputationen och det är lätt att korrigera fel.

Man kan absolut ha länkar både internt och externt i en Pdf-fil, men ändringar förutsätter att läsaren har tillgång till varje Pdf-fil med den senaste uppdateringen. Från detta finns ibland undantag då det i enskilda länkade Pdf-filer kan finnas en uppdateringsmöjlighet i den hänvisningen. Det ärlättare för såväl författare som läsare att få en aktuell version i en webbä-baserad presentation.

03 Om att öka en avhandlings "findability"

Det normala är att knappt 10 personer har läst en avhandling innan den försvaras offentligt. Volymen av avhandlingar och forskningsartiklar växer kraftigt och det är få nya forskare som når en publik utanför en snäv cirkel. I fasen efter disputationen har digitalisering av avhandlingarna i form av Pdf-filer som är sökbara i olika arkiv och via en del webbtjänster ökat sannolikheten att en avhandling kan hittas och läsas, men är detta tillräckligt?

Som jag ser det kommer kommunikationsaspekterna i framtiden att tillmätas större betydelse i en helhetsbedömning.

Många forskare har påtalat riskerna med att bibliometriskt grundade framgångskriterier styr forskningen mot felaktiga områden och arbetssätt till exempel att "tryggare" och mer förutsägbar forskning prioriteras framför djärvare ansatser. Diskussionen om publicering i öppna tidskrifter (Open Access) och öppna fora är en närliggande fråga, men den tas inte upp här.

Läs mer om Open Access via Kungliga Bibliotekets minisajt om OA eller till exempel via Open knowledge eller universitetsnätverket LERU.

04 Betydelsen av Design och användargränssnitt

Idag har en avhandlings design och kommunkationskvalitet ganska liten betydelse. Stavning och meningsbyggnad ska vara rätt, ord och koncept ska användas på ett konsekvent sätt, språket ska vara begripligt (fast onödigt svårbegripligt är helt OK) men tillmäts inget speciellt värde. Avhandlingens format och utseende styrs oftast av bidragsreglerna för tryckning och högskolans formatmall för avhandlingar.

Det är min uppfattning att design, kommunikation och användargränssnitt bör få - och kommer att få - större betydelse i framtiden.

Det förefaller rimligt att utgå ifrån att digitalisering och webbifiering kommer att på hittills relativt oprövade sätt influera både hur forskning bedrivs - min beskrivning av BiBB som forskningsprojekt är ett exempel - och hur den presenteras och bedöms.

05 En avhandlings impact

En avhandling kan i bästa fall öka den teoretiska kunskapsbasen och om ämnet är av sådan natur även påverka företag, organisationer och samhälle. Man kan se en avhandlings impact som som något som "inträffar" efter att avhandlingen är klar eller något som från början är avsett och delvis sker under avhandlingsprocessen. Mitt mål är även det senare vilket olika resultat redan verifierat - se till exempel hur mitt koncept Referenstatus testats på hur folkbibliotek ändrat sin beskrivning av NE.

En genomgång av verifierade och sannolika effekter och spår i sin verkligheten genom detta avhandlingsprojekt görs här - Relevans och Impact. Frågan om eventuell impact i den akademiska världen är av naturliga skäl en något senare fråga.

Frågan om impact diskuteras av många. Ett exempel är Research Councils UK. Se också The Societal and Economic Impacts of Academic Research Pdf. KTH i Stockholm är en av rapportens medverkande institutioner.

Higher Education Funding Council for England (HEFCE). har engagerat sig mycket i frågan om forskningens impact utanför akademin och skriver

The Research Excellence Framework was the first exercise to assess the impact of research outside of academia. Impact was defined as ‘an effect on, change or benefit to the economy, society, culture, public policy or services, health, the environment or quality of life, beyond academia’.

Det krävs troligen helt säkert olika former av presentation och skrivsätt för att få en optimal påverkan i dessa olika miljöer. En påverkan i praktiken kräver bland annat ett skriv- och presentationssätt som är kortare, har fler bilder, är mer to-the-point än brett resonerande med ett stort antal referenser typ (Unknown 2002). Navigeringsstrukturerna och länkstrategin är exempel på andra faktorer som skiljer de bägge världarna.

Detta är bakgrunden till att projektet BiBB och dess mer teoretiska del utgör en helhet men har olika presentationsformer. Utmaningen är bland annat att optimera denna samverkan. Och kanske just en sådan kan öka impacten i bägge miljöerna?

Google analytics och Search Engine Optimization (SEO)

Varje sida på BiBB har en unik "tracking code" som gör det möjligt att få ganska mycket information om vem som besökt en sida och andra uppgifter. Det är till exempel lätt att se hur många gånger någon från kommun X besökt sidan om vilka bibliotek som har eller inte har avtal med NE. Man kan också i realtid följa vad en besökare gör. Besöksinformationen ger feedback både om vilka sidor besökarna finner mest intressanta och indikerar något om omfattningen av kännedom om projektet och enskilda studier.

06 Framsteg genom experiment och ett Thesis Management System (TMS)

Min grundsyn är att man måste prova sig fram. Man måste ta kalkylerade risker för att komma vidare och det gäller även hur man kan producera och presentera en avhandling. Som sägs i den illustrativa videon från McKinsey, i framgångsrika organisationer är "people unafraid to stretch boundaries".

Experiment är en form av entreprenörskap och det borde passa bra på en institution i företagsekonomi.

Jag har designat och kodat såväl sajten BiBB. I framtiden kommer, förutspår jag, doktoranderna att erbjudas vad man kan kalla ett Thesis Management System (TMS) vilket är ett för ändamålet designat Content Management System (CMS). Doktoranderna får ett publiceringsverktyg som ger väsentligt större möjligheter än att "använda Word". Utbildning kommer att ges i TMS och en central universitetskompetens kan bistå med mer avancerad kommunikationskompetens.

Den 10 april 2018 hittade jag företaget Overleaf som erbjuder en mycket intressant tjänst för att skriva forskningsartiklar med mera Online. Den finns både i fri version och i en betalversion. Detta visar tydligt att mycket kommer att hända kring digital produktion och publicering av akademiskt arbete.

Sekretess och versionering

Bland de olika funktionerna i ett TMS-system finns flera nivåer av sekretesshantering och versionering. Detta ger flera möjligheter att välja vem som ska få ta del av vilket material och när. Man kan ha ett privat "work-space", en som handledaren kan ta del av och annotera etc. Man kan välja sin cirklar.

07 Formella aspekter och effektivitet

Behöver de formella krav som styr en avhandlings utformning och utbildningens mål - avser Företagsekonomiska institutionen i Lund, se Pdf - ändras för att godkänna en avhandling som helt eller delvis är digital?

En tryckt avhandling har sin etablerade tidslinje och tydliga avslut. En digital avhandling eller de delar som är digitala kan sägas vara mer versionsbaserade - jämför t ex med versionhistoriken i Wikipedia. En avhandling som enbart är publicerad på en webbsajt eller är en kombination av en webbsajt och en kortare tryckt text följer andra formfaktorer, men det ändrar inte kvalitetskraven i sig.

Tidigare var frågor kring tryckningen reglerade i en särskild förordning. Nu är det i stället universitetet eller högskolan som bedömer vad som är lämpligt i varje särskilt fall. Besluten varierar därför mellan olika lärosäten och ämnen. Det är inte längre obligatoriskt med så kallade pliktexemplar till bibliotek ... Källa: Studera nu.
Minst tre veckor i förväg ska avhandlingen finnas tillgänglig i ett tillräckligt antal exemplar för att det ska vara möjligt för akademi och allmänhet att granska den före disputationen.

Krav på en avhandling

Företagsekonomiska institutionen i Lund har en Studieplan för doktorander (pdf), som utöver krav på självständigt tänkande och kreativitet bland annat betonar vikten av att

visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Som jag förstår detta är ett avhandlingsämnes samhällsrelevans av betydelse, kreativitet i arbetsprocessen värdefullt och att man kommunicerar med omvärlden en dygd.

Man kan ställa frågan om det av formella skäl i vissa sammanhang kan komma att bli nödvändigt att en avhandling har en kortare tryckt del utöver den digitala delen. Om en sådan hybridform är en bra idé kan får bedömas utifrån syftet med en sådan modell.

Effektivare avhandlingsprocesser

Det ligger i allas intresse att en avhandlingsprocess är så effektiv som möjligt. Den inre effektiviteten kan handla om att göra rätt saker och inte bara "arbeta på". Detta kan bli bättre med en kombination av handledning, dialog med andra och att så snabbt som möjligt ändra dåliga texter, misstag och diverse feltänk - "Fail fast" som det kallas internt i bolaget Facebook.

Det vi kan kalla processeffektiviteten handlar om hur det akademiska utvärderingssystemet fungerar. Idag är det inte ovanligt att det går fyra till sex månader från en viss manusnivå till dess att ett seminarium eller en disputation äger rum. Digitala avhandlingar ger möjlighet att förkorta dessa ledtider och parallellt förbättra avhandlingen.

ledtider

Ett exempel. Min uppfattning, kan vara fel, är att en (normal) opponent tar ställning till ett avhandlingsmanus vid två till tre tidpunkter. Den första handlar om ställningstagande att acceptera ett oppositionsuppdrag eller inte. Den andra inträffar kanske någon månad innan utvärderingstillfället och den tredje mindre än en vecka innan själva seminariet eller disputationen.

Varje röd cirkel markerar att en avhandlingsversion har lämnats till opponenten - eller som underlag för att utse en opponent - och det kan gå flera månader mellan denna och själva seminarietillfället.

En digital avhandling bör öka möjligheterna att snabbare hitta intresserade opponenter då avhandlingsprojekt löpande kan vara tillgängligt i en kombination av Öppet och bakom lösenord. Avhandlingsarbetet utvecklas parallellt. Opponenten kommer att (kunna) se olika versioner när uppdraget accepterades och när själva seminariet äger rum. Lite ovant, men det gör nog dialogen bättre. I datatermer kan den första modellen sägas vara sekventiell och den andra parallell.

I ett Thesis Management System (TMS) kan versionering både tillåta en viss frysning i tiden och vidare utveckling. Detta kan möjligen leda till lite huvudbry för bibliometrikerna, men det är säkert lösbart.

En fråga för bland andra "bibliometrikerna" att lösa kan vara om man kan tala om en exakt digital version på samma sätt som en pappersprodukt eller en Pdf.

08 Organisation och personer i samverkan

Som i de flesta organisationer är det ett växelspel mellan de krafter som vill utveckla en verksamhet och en kultur, tyst såväl som regelbaserad, som är mindre förändringsorienterad. Framsteg kräver en bra dialog mellan dessa perspektiv.

09 Vem kan vi lära av?

Det finns flera discipliner där man sedan flera år arbetar med att finna mer digitala former för avhandlingar och akademisk kunskapsproduktion och kunskapsspridning.

Man kan t ex läsa mer på denna sajt om nya avhandlingsformer och och här och inte minst på The Graduate Center Digital Initiatives (GCDI) på City University of New York. Om debatten i USA om Digital Humanities kan läsas i denna artikel i New Republic och ett genmäle här av Jeffrey Schnapp, Harvard metaLab et al. Han är våren 2017 ansvarig för en kurs "What should or could (scholarly) knowledge look like in the 21st century? A Knowledge Design Seminar", se video 4 minuter. Det går att hitta många fler exempel. Det finns många intressanta aspekter i dessa diskussioner som också är relevanta för ämnet företagsekonomi och min avhandling.

Tidskriften Distill - A modern medium for presenting research

The web is a powerful medium to share new ways of thinking. Over the last few years we’ve seen many imaginative examples of such work. But traditional academic publishing remains focused on the PDF, which prevents this sort of communication.

Reactive diagrams allow for a type of communication not possible in static mediums.
Om man går till länksidan ovan kan man se ett interaktiv bild på en 'neural turing machine' .

På Göteborgs universitet pågår intressat forskning inom Digital Humaniora. Se ett amerikanskt exempel från litteraturområdet - Amanda Visconti - James Joyce, Ulysses på en avhandling som enbart är i webbformat.

10 Speciella frågor vid webb-baserade avhandlingar

Då det ännu inte finns någon etablerad form för hur helt digitala avhandlingar eller hybridformat ska eller bör se ut måste man, som jag ser det, prova sig fram. Den grundläggande ambitionen är att nya former ska tillföra värde såväl under som efter forskningsprocessen. Det ligger i sakens natur att detta inte är tänkt att ske på bekostnad av vetenskaplig kvalitet.

  1. Digital spikning. Man kan inte ändra en avhandling när den är spikad. På min institution har man nyligen tagit upp en gammal tradition att göra detta fysiskt. Även om det är lätt att ändra en webb-avhandling till timmarna före en disputation, är det rimligt med ett sista-ändrings-datum.
  2. Lagring och tillgänglighet. Den gamla förordningen om nationella pliktexemplar är borta och har ersatts med lokala tryckregler - ofta gemensam för en unik högskola eller ett universitet. På ett likartat sätt som avhandlingar lagras idag kan man tänka sig att ett gemensamt "bibliotekssystem" lagrar en viss version av en webb-avhandling.
  3. Publiceringsstrategier. En avhandling i webbformat kan ha olika publiceringsstrategier. Även om man uppdaterar innehållet regelbundet kan detta i valda delar finnas bakom ett eller flera nivåer av lösenord.
  4. Webbavhandlingar kan vara mycket olika. Det är välkänt från teknikhistorien att nya koncept och produkter ofta - framför allt i början - behåller delar av tidigare format. Den första generationens webbsajter var till exempel ofta digitala kopior av trycksaker. Man kan förvänta att webbavhandlingar efterhand kommer att utformas olika.
  5. Avhandlingens omfattning. Det är inte givet att alla sidor på en avhandlingssajt ska ingå i själva avhandlingen. Det kan till exempel bero på hur man kommunicerar med tänkta läsare och vilken design man har för att uppnå samhällelig impact.
  6. Avhandlingen X 2.0. Efter disputationen är det vanligaste att författaren börjar forska inom ett annat, om än kanske närliggande, område. I en webb-avhandling är det lättare att fortsätta och vidareutveckla sitt avhandlingsprojekt. Min avhandling är ett led i ett större projekt.

En tidigare version av denna publicerades inför mitt doktorandseminarium den 18 maj 2016 på Företagsekonomiska institutionen i Lund. Texten omarbetas löpande.

Akademisk publicering

Den akademiska världen har kommersialiserats mycket under senare år och kommer att få svårt att vrida sig ur det greppet. Det akademiska meriteringssystemet, som många vittnat om, bygger allt mer på publicerade artiklar i etablerade vetenskapliga tidskrifter. Dessa ägs av ett fåtal mycket lönsamma globala förlagshus (The Guardian 2017). Den forskning som ofta betalats av offentliga medel måste bibliotek och intresserade köpa som tidskriftsprenumerationer eller enstaka artiklar av dessa förlagshus. Tillgången till forskningsartiklar blir därmed mycket ojämn och ofta dyrbar. Den akademiska världen har inga eller hittills ganska svaga strategier (Medium 2015) för att konkurrera med dessa stora förlag och den vad man nog kan kalla rävsax de satt forskarsamhället i. Artiklar i Open Access tidskrifter har oftast lägre meritvärde än så kallade "A-journals".

Om jag hade valt att publicera min forskning som artiklar i en eller annan tidskrift - om de hade accepterats - hade detta väsentligt påverkat bland annat hela upplägget av forskningen, dialogen med läsarna under "produktionstiden", tidslinjen för publicering och forskningens impact i samhället (läs mycket mindre).

11 Invändningar och kung Pdf.

Det finns säkert fler invändningar mot webbavhandlingar än de jag nu kan räkna ut eller mött, så det finns säkert anledning att komplettera listan.

Som första punkt platsar nog att Pdf-formatet är det som gäller och som olika delar i systemet lärt sig att hantera och dessutom tjäna pengar på om man räknar in publiceringsindustrin.

Det finns en inlärningströskel för att lära sig arbeta i andra system och hur ska detta eller dessa se ut?

Webbavhandlingar kan komma att se mycket olika ut och det är alls inte enbart en given fördel

Hur ska webbavhandlingar hanteras i den bibliometriskt orienterade delen av systemet?

Uppdaterad den 13 april 2018



Sidan ingår i min kommande doktorsavhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med underrubriker för sajtens Del 1 och 2 finns på - bibb.se/teori/innehall/