7 sidor
vid utskrift

Startsida för teoridelen i BiBB

Min planerade avhandling omfattar två delar där den första delen presenterar projektet och projektmålen, samt redovisar nio delstudier.

Denna andra del är en mer teoretisk analys och diskussion. Bägge är delar i en helhet som tillsammans är tänkta att bli en enbart webb-baserad avhandling.

Det antas här att läsaren har viss kännedom om den första delen på BiBB.se. Symbolen M+ finns på alla sidor och är en länk till en gemensam och omfattande innehållsförteckning och en läsanvisning.

 
metafor för avhandling och projekt

Denna målning av den världsberömde Nicolas de Staël är en metafor för projektet BiBB och avhandlingen. Båtarna följs åt, en rör sig mot den akademiska hamnen med en avhandling, den andra symboliserar Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB som är ett socialt innovationsprojekt.

Sajten är på svenska för att öka "impacten" av alla studier, analyser och förslag. Citat på andra språk i del två kommer i regel inte att översättas.


Avhandlingens mål

Avhandlingen är ett försök att åstadkomma minst åtta saker. Det vore enklare att välja en mer etablerad modell, men projektet, forskningsfrågorna och en ambition att påverka krävde ett annat arbetssätt.

  1. att skriva en avhandling inom ramen för och parallellt med ett projekt för en social innovation - Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB.
  2. att redan i avhandlingen kunna visa såväl samhällelig relevans som impact genom att kombinera forskning och entreprenörskap.
  3. att enbart publicera avhandlingen som en webbsajt.
    Se generell diskussion om digitala avhandlingar.
  4. att överbrygga dikotomin att skriva för akademin å ena sidan, och en primär målgrupp och intresserad allmänhet å andra sidan.
  5. att vara både vetenskaplig, konstruktiv och delvis normativ.
  6. att genom konceptutveckling - t ex Referensstatus, Case Impact Studies och Affärskartor - öka den teoretiska basen.
  7. att utveckla och visa hur Case Impact Studies kan göras.
  8. att analysera affärsmodellerna för uppslagsverken NE, Store Norske Leksikon, Den Store Danske och det planerade Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB.

Forskningsfrågor och forskningsmetoder

Utöver att leta efter teorier och metoder som kan förbättra och bidra till att etablera BiBB är ambitionen att här precisera avhandlingens forskningsfrågor och metoder.

Forskningsfrågor

  1. Hur har utvecklingen inom IT och kommunikation förändrat villkoren för uppslagsverken i ett historiskt, aktuellt och framtida perspektiv?
  2. Vilka är förutsättningarna för ett uppslagsverks trovärdighet och hur kan detta kopplas till olika affärsmodeller?
  3. Hur har affärsmodellen för uppslagsverk i allmänhet och särskilt bolaget NE förändrats under de senaste decennierna?
  4. Är det önskvärt och möjligt att i Sverige skapa ett nytt modernt och fritt uppslagsverk och vilken affärsmodell krävs för ett sådant projekt?

Förändringstrycket mot uppslagsverkens affärsmodeller är ett exempel på mötet mellan de analoga och digitala kontinenterna, ett möte av närmast seismisk karaktär.

Det finns en omfattande teoribas om affärsmodeller och i kapitlet Affärsmodeller tar jag upp delar av denna.

Forskningsmetoder

I detta avsnitt finns en introduktion till tre centrala koncept i avhandlingen: Case Impact Studies, Referensstatus och Affärskartor.

Ett nyckelkoncept i mina forskningsmetoder är iteration och IT-konceptet agil design. Det betyder att man löpande publicerar material - kan vara program, texter, tjänster eller produkter - som i flera avseende inte är färdiga. Men logiken bakom denna strategi är att den påskyndar tänkandet och utvecklingen genom att fail fast, för att använda ett mantra inom Facebook. Andra människors kommentarer och inspel påverkar ett projekts rörelseenergi och riktning, och här forskning så att svagheter kommer i dagen som kan leda till förbättringar.

Avhandlingen har två centrala case - uppslagsverket NE och projektet BiBB - och några kompletterande mindre case, Store Norske Lexikon, Den Store Danske och Stanford Encyclopedia of Philosophy.

Samverkan med ett centralt case-företag förutsätter att företaget i betydande grad accepterar de aktuella forskningsfrågorna och att forskaren (doktoranden) är tillfreds med omfattningen och genomförandemöjligheterna av sina forskningsfrågor. Det krävs en form av samsyn mellan parterna. Detta omöjliggör inte ett kritiskt förhållningssätt och intressanta resultat, men relationen erbjuder såväl fördelar - till exempel tillgång till data och personer att intervjua - som nackdelar.

1.  Case Impact Studies

I företagsekonomisk forskning är det mycket vanligt att man relaterar sina teoretiska ansatser och idéer till data man erhåller i samarbete med några företag eller organisationer.

Men hur förhåller man sig till ett företag vars affärsmodell och tjänst man uppfattar som "omodern" och dess marknadsföring som mindre välgrundad?

Då bolaget NE har en helt annan agenda för uppslagsverket än jag, var det omöjligt att etablera en 'normal' samverkan med bolaget. Min slutsats efter kontakter med bolaget och deras jurister var att de inte fanns förutsättningar för en samverkan med utgångspunkt från mina forskningsfrågor och projektet BiBB. Detta är ingen kritik av bolaget endast ett konstaterande av faktum. Om jag fortsatt skulle arbeta med frågor om uppslagsverk och NE återstod två möjligheter: att anpassa forskningsfrågorna så att de kunde accepteras av bolaget eller arbeta utifrån en annan relation till detta case-företag. Jag valde den senare modellen och kallar den för Case Impact Studies.

2.  Referensstatus

Mitt koncept Referensstatus som handlar om källors trovärdighet är centralt i avhandlingen. Det bygger på ett koncept kognitiv auktoritet från 1980-talet. I den första delen kan man läsa mer om Referensstatus här. Konceptet Referensstatus behandlas mer teoretiskt här.

3.   Affärskartor

I ett historiskt perspektiv var kartor och modeller nästan samma sak. I litteraturen var 'på andra sidan havet' en metafor för något enbart anat som ibland förtydligades av personliga brev eller reseskildringar berättade av dådkraftiga och ärelystna män. Idag är hela jorden ständigt observerad och serverad för alla intresserade. Kartorna har - i varje fall över viss områden - utvecklats från grova modeller till en närmast realtidsfångad verklighet.

Livet i företag och organisationer är mycket svårare att följa och kartera. Affärsmodellen är en överordnad karta, men den är ofta så generell att den i bästa fall anger riktningar men inte utsäger särskilt mycket om hur man egentligen ska göra och hur all komplexitet kan hanteras. Mitt namn för en vägvisare mellan affärsmodeller och verkligheten är Affärskarta. Detta begrepp utvecklade och skrev jag om här för många år sedan. Om man googlar på 'affärskartor' kommer min text överst på första sidan, i varje fall på min dator. I kapitlet om Affärskartor utvecklas konceptet och relateras till avhandlingens två huvud-case NE och BiBB.

9 Delstudier

För närvarande har jag gjort 9 Delstudier. Några av dessa studier pågår löpande och huvudskälet till detta är att datainsamlingen är en del i ett pågående förändrings-och utvecklingsprojekt. I en webb-avhandling kan man uppdatera länkar till ett antal datakällor och detta är värdefullt både för nåbarheten och för aktualiteten i dataunderlaget.

Vanligen har en avhandling eller forskningsstudie ett dataunderlag som har en given startpunkt och ett tydligt slutdatum. Därefter och ibland parallellt analyseras underlaget och sätts i relation till den teoretiska ramen eller ansatsen. I denna avhandling har en del av studierna inget givet slutdatum vilket kan ha för- och nackdelar. I kapitlet om Delstudier förklaras varför en studie är gjord, hur den är upplagd och min analys och bedömning.

Aktionsforskning - men ändå inte

I början såg jag avhandlingen som en form av aktionsforskning men vid närmare analys av den metoden / forskningsmodellen visade det sig att det jag avsåg göra passade dåligt ihop med hur aktionsforskning vanligen beskrivs och bedrivs. Även om det ryms många koncept och varianter under det paraplyet.

Om den ökande betydelsen av samhällsrelevans

Om att välja avhandlingsämne och grundform

Det finns i ämnet företagsekonomi en förhoppningsvis berikande spännvidd mellan en företagsnära forskning, kallades tidigare ofta klinisk forskning, med portalfigurer som professorerna Eric Rehnman och Richard Normann (som jag var assistent till i sex månader på konsultföretaget SIAR) och den som är mer inomakademiskt orienterad. För den senare är ofta en mångfald referenser till andra forskare och artiklar i bra vetenskapliga tidskrifter av högre värde än forskningens eller en studies konkreta bidrag till problemlösning och nya möjligheter i företag, organisationer och samhälle.

I den inomakademiska traditionen och produktionsmodellen ökar subspecialiseringen och mängden av tänkbara referenser på ett närmast oöverskådligt sätt. Detta är ett allvarligt problem för ämnet företagsekonomi - som beskrivits av bland andra Alvesson och Sandberg (2013), ref. - och troligen också för mycket annan samhällsforskning.

I en företagsnära forskning har man en mer satisfierande attityd till teorivolymen. Centrala teorier och bidrag bör ingå bland referenserna, men det är helt acceptabelt att ignorera mindre centrala referenser.

Den teoretiska reflektionen i en avhandling får inte bli en marginell fråga i jämförelse med redovisningen av andras forskning.

Det är av flera skäl viktigt att bägge inriktningarna finns, bland dessa är dialogen med näringslivet och deras intresse för forskning, en ökad variation i lärarnas kompetens och en bredare syn på anställningskriterierna och karriärvägarna vid universitet och högskolor.

Samhället är under större förändringstryck och har fler makroproblem än på flera decennier. Nya svårlösta problem visar sig oftare vid horisonten än skepp lastade med exotiska kryddor. Min forskning börjar inte med en iakttagen lucka i teorivolymen, utan med en uttalad ambition att på ett lite innovativt sätt bidra till att lösa en samhällsorienterad fråga som jag ser som ett icke oväsentligt problem. Det berör många och är egentligen inte svårt - bortsett från "organisatoriska trögheter" - eller särskilt dyrt att lösa. Lösningen skapar många vinnare.

I den konstnärliga forskningen är det inte bara accepterat att forskningen är kreativ, det är ett krav. Stora delar av den företagsekonomisk forskningen är i IMHO närmare de konstnärliga forskningskriterierna än många andra forskningsfält inom samhälle och humaniora.

journal Research for all

Det är ett tidens tecken att tidskriften 'Research for All' publicerade sitt första nummer 2017. Så här börjar tidskriften sin resa ...

Research for All focuses on the importance and relevance of engagement to research. It offers a space to critically reflect on how research can be conceived, developed, disseminated and applied in partnership with those not formally involved in the research community, and recognizes that the processes of engagement are worthy of reflection, critical analysis and debate.
I artikeln Changing what researchers 'think and do': Is this how involvement impacts on research? (Staley K, 2017), ref. diskuteras hur engagement och samverkan påverkar forskaren och forskningsprocessen.

Researchers learn through involvement. They increase their knowledge and skills and change their priorities, values and attitudes: involvement changes what they ‘think’. Changing what researchers ‘think’ often informs their research design and practice – it changes what they ‘do’.

Värdet av forskningens samhällelig relevans diskuteras vid många universitet. Ett exempel är Mike Toffel (2015) vid Harvard Business School Enhancing Relevance of Research, ref. Ett annat exempel är Evaluating the societal relevance of research, ref, (Johannes Wilbertz. University of Groningen. 2013).

Sedan ovanstående text skrevs om forskningens och avhandlingars samhällsrelevans och "impact" har det utkommit en debattbok 'Return to Meaning' Alvesson et al. (2017), ref. De anser att en väsentlig del av dagens samhällsforskning är utan större värde vare sig för teoribasen, samhället eller författarna. Det akademiska meriteringssystemet - i allt väsentligt skapat av professionen själv - belönar forskning med många citeringar i högt värderade internationella tidskrifter. Sådan forskning sägs vara mer karriärstyrd än ha som mål att ge originella bidrag till teoribasen och samhället.

Många kan säkert instämma i den beskrivningen. Svårigheterna börjar när "man" ska försöka ändra systemet. Författarna anger tre nivåer: (1) den enskilde forskaren, (2) institutions- och organisationsnivån och (3) den centrala policynivån. Den enskilde forskaren - eller som här avhandlingsförfattaren - kan inte göra mycket vad avser nivåerna 2 och 3. Och varför skulle den enskilde vilja utmana den etablerade modellen för hur framgångsrika forskningsstudier och avhandlingar ska se ut? Det innebär högre eller väsentligt högre risk att mötas av ett stort förändringsmotstånd och andra och allvarligare problem.

Min syn är att väsentliga framsteg kräver att man provar nya lösningar och nya modeller även om allt inte blir inte "rätt" från början. Förhoppningsvis delas den synen av några i det akademiska systemet.

Vad kan akademisk forskning bidra med till BiBB?

Att en avhandling har sitt ursprung i ett relevant och samhällsorienterat ämne - en relativt subjektiv fråga - gör den inte till (bra) forskning. Den måste på ett eller annat sätt förhålla sig till en teoribas inom ämnesområdet och om så är aktuellt till angränsande eller refererade områden. Man kan säga att projektet och avhandlingen är på spaning efter relevant forskning och relevanta metoder.

Intresset för företagsekonomisk forskning i näringsliv och organisationer beror i väsentlig grad på om denna kan bidra till att lösa de problem man har och de möjligheter man vill utveckla. Såväl projektet BiBB som min avhandling har också detta synsätt på företagsekonomisk forskning.

Om centrala och angränsande forskningsfält

Avhandlingen sträcker sig över många fält och gör det nödvändigt att också ta del av forskning inom områden som strategi, business intelligence, aktionsforskning, informations- och biblioteksvetenskap, digitala media, och innovationer och entreprenörskap. Forskning som rör sig över flera fält - även om tvärvetenskap ofta sägs vara viktigt - riskerar att ha förbisett en del studier, men den risken får man ta. En avhandling om affärsmodeller för uppslagsverk och ett kunskapstorg kräver också lite extra intresse för kunskapsspridning och bildning - till exempel om den geniale polyhistorn Denis Diderot och encyklopedisterna i Frankrike på 1700-talet.

Uppslagsverk och trovärdighet som kapital

Det behöver knappast nämnas att allt fler insett och erfarit att 'det som är sant' i förfärande hög grad lika gärna kan vara osant. Vad som är rätt är allt oftare en maktkamp snarare än en följd av en saklig - kan ibland kallas vetenskaplig - analys. Detta gäller till exempel från USA:s skäl att invadera Irak - förekomsten av WMD - till antalet åskådare vid president Trumps installation och genusvetenskapens deklaration att i princip alla skillnader mellan män och kvinnor är en social konstruktion.

Alla - som använder en dator eller mobil - söker regelbundet efter mer information. I vår del av världen är det vanligast att man googlar. Detta leder inte sällan till uppslagsverket Wikipedia som är en av världens 10 mest besökta sajter. Utöver en lång rad mer specialiserade upplagsverk finns några i Norden som är mer generella. Nationalencyklopedin (NE) i Sverige och Store Norske Leksikon i Norge är två exempel. Men är alla uppslagsverk lika trovärdiga?

Om källkritik som en idealiserad idé

Källkritik är viktigt och borde ägnas än mer uppmärksamhet men det diskuteras sällan om den ganska uppenbara svagheten i konceptet att 'man ska bilda sig en egen uppfattning'. Detta tar TID. Det finns säkert några som kan använda den tid de spar på att äta snabbmat till att vara mer källkritiska i ett antal frågor, men jag är inte övertygad om detta. Att många gärna och ofta skulle ägna sig åt mer källkritik är en bra men idealiserad idé.

I själva verket är vi snarare än mer än tidigare beroende av att ha tilltro till någon form av filterfunktion och med detta avses här inte algoritmer i en sökmotor. Filterfunktionen som också kan sägas vara en redaktionsfunktion är en praktiskt nödvändig lösning på ett annars oöverstigligt informationsproblem. Och ett som vi alla har olika förförståelse av och möjligheter att hantera.

I en värld som domineras av Sök och informationsflöden via giganter som Google, Baidu, Facebook, Amazon och Twitter blir det viktigt att välja vem man tror på. Personligen sätter jag hög tilltro till tidningar som New York Times, Washington Post och the Economist. Andra gör andra val.

En intressant fråga i denna komplexa informationsvärld handlar om trovärdigheten - och hur den förändras - för uppslagsverk som Wikipedia, NE och Store Norske Leksikon.

Kommunikation och forskningsresan

Kommunikation med forskarsamhället

Några av professorerna berättade för mig att mycket få - troligen färre än 10 personer - läser en avhandling innan den är tryckt och ofta inte särskilt många därefter. I den ovan citerade boken 'Return to Meaning' av Alvesson et al. sägs att In the social science as a whole, around half of all articles remain uncited in a two-year citation window that determines a journal's impact factor. Within a five-year window, 32% go uncited. (sid 7).

För att få en dialog med etablerade forskare i företagsekonomi och testa min avhandlingsmodell och ämne hade jag en session på företagsekonomernas årskonferens FEKIS 2016 i Uppsala - delad med professor Klaus Solberg Søilen (Halmstad) - och en egen session på FEKIS 2017 i Malmö. I maj 2016 höll jag ett doktorandseminarium på företagsekonomiska institutionen i Lund om digitala avhandlingar. Det var inte trängsel i rummet.

Jag avser att under våren 2018 kontakta ett antal forskare i vitt skilda discipliner för att testa intresset för uppslagsverket BiBB. Som en "biprodukt" av detta hoppas jag få lite feedback på avhandlingen.

Kommunikation med intressenter och allmänhet

Om man vill att ens avhandling eller annat forskningsarbete ska bli läst av många och i bästa fall påverka samhället får man uppenbarligen hitta andra vägar än de traditionella kanalerna för vetenskaplig publicering. Att jag dessutom kan - och har lärt mig - designa och koda en sajt underlättade mitt vägval.

Min modell för en webb-avhandling

Det finns idag inget givet format för en webb-avhandling. Någon kanske väljer att ha hela arbetet bakom lösenord till dess att det är färdigt, andra kanske finner en kombination mellan tryck och webb.

Jag har valt att publicera stora delar löpande och acceptera att en del texter och tankar inte var "övertygande bra" i sin första version. Men, som den nya prorektorn vid Lunds universitet Sylvia Schwag Serger, tillika professor i företagsekonomi i Lund, uttryckte det i ett debattinlägg i Sydsvenskan den 29 december 2017.

För att hantera vår tids utmaningar, ovissheter och förändringar behöver institutioner och organisationer hitta nya sätt att arbeta, experimentera och samspela med det omgivande samhället - lokalt, nationellt och globalt.

En ökande förändringstakt kräver att nya lösningar snabbt kan testas och genomföras, och att människor vågar arbeta mer enligt "learning by doing". Allt detta gäller inte minst inom den akademiska världen.

Källa: Sylvia Schwag Serger, Sydsvenskan 2017.12.29.

"Allt detta gäller inte minst inom den akademiska världen"

Forskningsresan

Mitt intresse för uppslagsverk väcktes tidigt av de vackra halvfranska banden av Nordisk Familjebok som fanns i mitt hem. Bland de första böcker jag köpte anländ till studiestaden Lund var Bonniers Lexikon i 15 band utgiven 1961-67. Dessa avbetalades månatligen under många år. NE:s 20 band i bokformat köpte jag - för 457 kr på auktion - först sedan denna avhandling påbörjats.

Med ett mycket långt och stort intresse för IT var det inte ett särskilt stort steg att reflektera över hur uppslagsverken skulle överleva och kanske utvecklas när datorerna flyttade ut från kylda rum till nästan allas skrivbord medförande bolag som Apple, Google och Amazon. I denna omvandling kom många företag att födas och andra att dö, sotdöden eller för kreditorerna mer oväntat. Som jag skriver här blev jag 2007 inbjuden att hålla ett seminarium om framtidens bibliotek för en grupp bibliotekschefer och utöver en rad reflektioner om bibliotek föreslog jag bland annat att de svenska folkbiblioteken skulle köpa det då olönsamma företaget NE och göra tjänsten fri för alla.

2011 publicerade jag början till denna sajt och föreslog bolaget NE att de skulle utveckla sin affärsmodell för uppslagsverket till en fri tjänst eller överväga att sälja bolaget. Föga överraskande tackade de nej till dessa förslag och fortsatte med sina planer att skapa ett läromedels- och kunskapsföretag. Min tro var och är att den enda långsiktigt hållbara affärsmodellen för ett allmänt uppslagsverk är att det måste vara fritt för alla. Det borde IMHO vara en slags grundläggande tillgång i det som då kallades ett Kunskapssamhälle. Men i brist på denna tänkbara samarbetspartner föddes det som idag heter BiBB. Några år senare kom jag på att uppslagsverk och BiBB på något sätt skulle kunna vara ämnet för den avhandling som aldrig blev klar när den skulle ha blivit det. Den första delen i den hette 'Att förstå kol' Schlasberg (1978), ref. och publicerades av statliga Sekretariatet för framtidsstudier. Doktorandstudierna återupptogs i december 2016.

Jag har ingen handledare och institutionen bekostar 1 seminarium med formella opponenter före disputationen.

Uppdaterad den 16 januari 2018



Denna sida ingår i min kommande doktorsavhandling 'Affärsmodeller för uppslagsverk och BiBB'.

Innehållsförteckning med underrubriker för sajtens Del 1 och 2 finns på - bibb.se/teori/innehall/