6 sidor
vid utskrift

"Affärsmodeller för uppslagsverk och kunskapstorget BiBB"

Min planerade avhandling omfattar två delar där den första delen i BiBB.se utvecklar studieområdet och de grundläggande projektmålen samt presenterar åtta genomförda och pågående datainsamlingar och fältstudier.

Denna andra del och undersajt har fokus på en mer teoretisk analys och diskussion. Bägge är delar i en helhet.

Delar av texterna på denna sajt ligger för närvarande bakom lösenord.

Det antas här att läsaren har viss kännedom om den första delen på BiBB.se.
För att minska eller undvika publicering av samma innehåll på två ställen länkas till BiBB.se del 1 med symbolen () och omvänt med symbolen () Externa länkar anges med symbolen ().

metafor för avhandling och projekt

Denna målning av den världsberömde Nicolas de Staël är en metafor för projektet BiBB och avhandlingen. Båtarna följs åt, en rör sig mot den akademiska hamnen, den andra ångar vidare mot sin okända framtid. BiBB kommer att ta flera år att etablera.

Även teoridelen skrivs på svenska för att väsenligt öka "impacten" av alla de analyser och studier som gjorts. Citat och fackuttryck på andra språk i del två kommer i regel inte att översättas.

Som helhet är avhandlingen ett försök att åstadkomma minst sex saker. Det vore säkert klokare att välja en enklare och mer etablerad väg, men ämnet och forskningsområdet nästan krävde ett annat arbetssätt.

01att redan inom avhandlingens tidsram kunna visa samhällelig relevans och impact

02att vara så webb-baserad som möjligt för ökad kommunikation. "Live data" ger mycket bättre läsdynamik och navigation än tryckta media och större läsekrets

03att överbrygga dikotomin att skriva för akademin och för en intresserad allmänhet

04att vara både vetenskaplig, konstruktiv och delvis normativ

05att genom relevant språk- och konceptutveckling - t ex referensstatus - öka den teoretiska basen

06att tillföra en ny modell för att förhålla sig till ett case - Case Impact Studies

07att analysera och jämföra affärsmodellerna för uppslagsverket NE, Store Norske Leksikon och det planerade Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB.

Innovation och avhandling

Ett centralt mål med BiBB är att bidraga till att det etableras ett modernt uppslagsverk av hög kvalitet - som bygger på signerade artiklar - och ett Kunskapstorg. BiBB är fritt tillgänglig för alla och är på sikt tänkt att ägas av en stiftelse med universitet och högskolor som centrala intressenter och bland annat ha många av Sveriges 18.000 doktorander som innehållsleverantörer. Det är ett omfattande projekt som kommer att möta såväl intresse som ointresse och sin del av det allmänna motstånd som de flesta innovationer möter. Men, lite motvind gör såväl projektet - som är beroende av medskapare - som avhandlingen bättre.

Avhandlingen och den "akademiska storyn" måste förhålla sig till tidigare relevant forskning, etablerade forskningsmetoder och andra kriterier på en akademisk forskning. Den ska vara tydlig vad avser såväl forskningsfrågorna, de gjorda vägvalen, de avsedda bidragen till den teoretiska diskursen och avhandlingens samhälleliga impact.

I företagsekonomi är case-metoden en central modell för datainsamling och test av nya teoretiska bidrag. Jag har utvecklat en modell som jag kallar Case Impact Studies som förhåller sig till ett centralt studieobjekt på ett radikalt annorlunda sätt än vad som är vanligt. Mitt begrepp Referensstatus är en viktig del i analysen av uppslagsverks trovärdighet.

Jag hoppas också att kunna förändra formen för hur en avhandling i företagsekonomi kan produceras och kommuniceras i en digital värld.

Om att välja avhandlingsämne och grundform

Det finns i ämnet företagsekonomi en förhoppningsvis berikande spännvidd mellan en företagsnära forskning, kallades tidigare ofta klinisk forskning, med portalfigurer som professorerna Eric Rehnman och Richard Normann (som jag var assistent till i sex månader på konsultföretaget SIAR) och den som är mer inomakademiskt orienterad. För den senare är ofta en mångfald referenser till andra forskare och artiklar i bra vetenskapliga tidskrifter av högre värde än forskningens eller en studies konkreta bidrag till problemlösning och nya möjligheter i företag, organisationer och samhälle.

I den inomakademiska riktningen ökar subspecialiseringen och mängden av tänkbara referenser på ett närmast oöverskådligt sätt. Detta är ett allvarligt problem för ämnet företagsekonomi - som beskrivits av Alvesson och Sandberg (2013), ref. - och troligen också för annan samhällsforskning.

I en företagsnära forskning behövs en mer satisfierande attityd till teorivolymen. Centrala teorier och bidrag bör ingå i en referenskarta, men det är helt acceptabelt att ignorera mindre centrala referenser.

Den teoretiska reflektionen i en avhandling får inte bli en marginell fråga i jämförelse med redovisningen av andras forskning.

Det är av flera skäl viktigt att bägge inriktningarna finns, bland dessa är dialogen med näringslivet och deras intresse för forskning, en ökad variation i lärarnas kompetens och en bredare syn på anställningskriterierna och karriärvägarna.

Om den ökande betydelsen av samhällsrelevans

Samhället är under större förändringstryck och har fler makroproblem än på flera decennier. Nya svårlösta problem visar sig oftare vid horisonten än skepp lastade med exotiska kryddor. Min forskning börjar inte med en iakttagen lucka i teorivolymen eller en teoretisk oklarhet, utan med en uttalad ambition att bidra till att lösa en samhällsorienterad fråga - som jag ser som ett problem och en möjlighet - på ett lite innovativt sätt.

I den konstnärliga forskningen är det inte bara accepterat att forskningen är kreativ, det är ett krav. Företagsekonomisk forskning är i IMHO närmare de konstnärliga forskningskriterierna än många andra forskningsfält inom samhälle och humaniora.

journal Research for all

Det är ett tidens tecken att tidskriften 'Research for All' publicerade sitt första nummer 2017. Så här börjar tidskriften sin resa ...

Research for All focuses on the importance and relevance of engagement to research. It offers a space to critically reflect on how research can be conceived, developed, disseminated and applied in partnership with those not formally involved in the research community, and recognizes that the processes of engagement are worthy of reflection, critical analysis and debate.
I artikeln Changing what researchers 'think and do': Is this how involvement impacts on research? (Staley K, 2017), ref. diskuteras hur engagement och samverkan påverkar forskaren och forskningsprocessen.

Researchers learn through involvement. They increase their knowledge and skills and change their priorities, values and attitudes: involvement changes what they ‘think’. Changing what researchers ‘think’ often informs their research design and practice – it changes what they ‘do’.

Värdet av forskningens samhällelig relevans diskuteras vid många ledande universitet. Ett exempel är Mike Toffel (2015) vid Harvard Business School Enhancing Relevance of Research, ref. Ett annat exempel är Evaluating the societal relevance of research, ref, (Johannes Wilbertz. University of Groningen. 2013).

Sedan ovanstående text skrevs om avhandlingars samhällsrelevans och "impact" har det utkommit en debattbok 'Return to Meaning' Alvesson et al. (2017), ref. De anser att en väsentlig del av dagens samhällsforskning är utan större värde vare sig för teoribasen, samhället eller författarna. Det akademiska meriteringssystemet - i allt väsentligt skapat av professionen själv - belönar forskning med många citeringar i högt värderade internationella tidskrifter. Sådan forskning är mer karriärstyrd än forskning med mål att ge originella bidrag till teoribasen och samhället.

Såväl jag som många kan säkert instämma i den beskrivningen. Svårigheterna börjar när "man" ska försöka ändra systemet. Författarna anger tre nivåer: (1) den enskilde forskaren, (2) institutions- och organisationsnivån och (3) den centrala policynivån. Den enskilde forskaren - läs här avhandlingsförfattaren - kan inte göra mycket vad avser nivåerna 2 och 3. Och varför skulle den enskilde vilja ändra den etablerade modellen för hur avhandlingar ska eller bör se ut? Det innebär högre eller väsentligt högre risk att mötas av stort förändringsmotstånd och andra problem. Min syn är att framsteg kräver att man provar nya lösningar och nya modeller. Allt blir inte rätt från början, men det mesta kan förbättras. Inga jämförelser i övrigt, men den senaste versionen av iOS för Ipad och iPhone heter idag 11.02.

Alvesson et al. är personer med en hög referensstatus i den akademiska världen. I denna kontext innebär detta IMHO att de - och andra - som tillhör nivå 2, har möjlighet att sympatisera med och värdera forskning som just har samhällsrelevans, originalitet och "impact" som centrala mål.

Om centrala och angränsande forskningsfält

BiBB-projektet och avhandlingen sträcker sig över många fält och gör det nödvändigt att också ta del av forskning inom områden som strategi, business intelligence, aktionsforskning, informations- och biblioteksvetenskap och Innovationer och entreprenörskap. Forskning som rör sig över flera fält - även om tvärvetenskap ofta sägs vara viktigt - riskerar att ha förbisett specialiserade studier, men den risken får man ta. Projekt om ett nytt uppslagsverk och ett kunskapstorg kräver också lite extra intresse för kunskapsspridning och bildning - t ex vem var Denis Diderot och vad ville encyklopedisterna på 1700-talet - och ny kunskapsproduktion.

Vad kan akademisk forskning bidra med till BiBB?

För att kunna bidra till teoribildningen inom mitt forskningsområde är den första frågan den omvända: hur kan akademisk forskning bidra till att göra BiBB-projektet framgångsrikt? Det är troligen så många i näringslivet ser på företagsekonomisk forskning och det är ett synsätt som passar såväl projektet BIBB som min avhandling.

Till de första fynden räknar jag en artikel av P Wilson (1983, ref) om Cognitive authority. Den handlar om trovärdighet, ett central kvalitet i ett uppslagsverk. Med den artikeln som bas har jag utvecklat begreppet Referensstatus och gjort en fältstudie om hur de folkbibliotek somn abonnerar på uppslagsverket NE beskriver detta.

Mina forskningsmetoder

Ett nyckelkoncept i mina forskningsmetoder är iteration och IT-konceptet agil design. När man löpande publicerar texter som i flera avseende inte är färdiga, blir det ofta inte helt bra. Men logiken bakom denna strategi är att den påskyndar tänkandet och genom att fail fast, för att använda ett mantra inom Facebook, kan andra människors kommentarer och inspel påverka projektets rörelseenergi och forskningen så att svagheter kommer i dagen som kan leda till förbättringar.

Sajten BiBB publicerades första gången i november 2011 - konceptet presenterades redan 2007 - och även om det möttes av visst intresse och att jag vid några få tillfällen gjorde några mindre uppdateringar, var det först i september 2015 som en total omgörning av projektsajten BiBB inleddes. Det var min omkodning av sajten till mobil (responsiv) design som återstartade projektet då Google i början på 2015 gjorde mobil läsbarhet till en central parameter. Det grundläggande konceptet är oförändrat, men fokus har ökat på att realisera BiBB som en nationell tjänst.

BiBB och avhandlingen i ett start-up perspektiv

I ämnet företagsekonomi är forskning kring start-up företag och den kultur och de drivkrafter som leder till sådana företag ett stort forskningsområde. Kan dessa teorier och insikter även ha genererat kunskap som kan användas för hur akademiskt arbete kan bedrivas?

Berättelserna om hur universitetsbaserad forskning i Silicon Valley med omnejd varit grunden för många framgångsrika företag är både många och spännande. Ett koncept som nu etablerats i många länder är "start-up accelerators" som till exempel Y Combinator och här för en överblick.

Det finns två koncept i dessa acceleratorer som kan sägas vara bland de grundläggande framgångsfaktorerna. Den ena kallas ofta för att lösa någons "pain point" och den andra att man bygger en "Minimum Viable Product" för att tidigt testa produkten eller tjänsten på marknaden.

Minimum Viable Product

Konceptet Minimum Viable Product (MVP) har under de senaste åren blivit en central tankefigur i entreprenörsvärlden. Dagens entreprenörer har oftast en stark känsla av brådska (sense of urgency) som bland annat leder till att man vill få ut sin produkt eller tjänst på marknaden så fort som möjligt även om den har långtifrån alla de funktioner och gränssnitt som man man planerar för i följande versioner.

En Opportunity Map

Tankefiguren är att om den nya tjänsten eller produkten löser människors "pain-points" finns det förutsättningar för ett framgångsrikt nyföretagande. Det nya kan till exempel bestå i att något blir väsentligt billigare, att något blir enklare att få gjort eller att något kombinerats på ett tidigare inte gjort sätt. Dessa pain-points kan människor vara mer eller mindre medvetna om och störda av.

För att beskriva BiBB och avhandlingen föredrar jag att låna ett koncept från geograferna - the opportunity map. En Opportunity Map (OM) rymmer både problemlösning och nya möjligheter.

I nutida språkbruk beskrivs ofta även de värsta problem som utmaningar när frågan de facto är ett problem som behöver en lösning. Att endast cirka hälften av Sveriges elever i kommunala skolor har tillgång till uppslagsverket NE är ett likvärdighetsproblem och att mycket få elever kommer att använda NE efter skolan är ett problem. Att NE inte är modernt är också ett problem. Att arbeta för att uppslagsverket NE blir fritt för alla är en möjlighet och att BiBB kan bidra till att stärka universitetens och högskolornas samverkansuppgift är en möjlighet. BiBB har som ambition att på sikt lösa en del problem och att samtidigt förverkliga en rad möjligheter som man nog inte kan beskriva som av många upplevda problem.

Jag ser BiBB och avhandlingen som inspirerade av start-up kulturen.

Affärsmodeller för uppslagsverk

Alla som använder en dator eller mobil söker regelbundet efter mer information. I vår del av världen är det vanligast att man googlar. Detta leder inte sällan till uppslagsverket Wikipedia som är en av världens 10 mest besökta sajter. Utöver en lång rad mer specialiserade upplagsverk finns några i Norden som är mer generella. NE Nationalencyklopedin i Sverige och Store Norske Leksikon är aktuella exempel. En central forskningsfråga i min avhandling handlar om vilka affärsmodeller som idag finns för dessa uppslagsverk och hur de kan tänkas utvecklas i framtiden. Man kan säga att uppslagsverken idag är en del av Sökrymden och hur den fungerar och att uppslagsverkens affärsmodeller måste förhålla sig till människors övergripande sökbeteende.

BiBB är ett projekt som har som ett av sina mål att det etableras ett nytt svenskt uppslagsverk baserat på signerade artiklar. Vad är det teoretiska perspektivet på detta?

Om vikten av att ha en realistisk affärskarta.

Det finns en mycket omfattande teorilitteratur om affärmodeller och denna berörs i relevant omfattning. Jag använder sedan många år uttrycket Affärskarta för att denotera den konkreta situation och de faktiska förhållanden som på en lång rad sätt influerar en affärsmodells genomförande.

Bundling och unbundling

Internet och alla förändringar inom telekom inklusive mobiltelefoni är kraftfulla förändringsfaktorer för hur tjänster paketeras och depaketeras. Bankerna har sett start-ups som riktat in sig på ett segment som betalningar, snabba lån och aktiehandel och nu möter också bilindustrin företag som förändrar deras etablerade "paket". De analoga uppslagsverken blev hastigt marginaliserade av Google och andra sökmodeller för information, men även de digitala uppslagsverken måste hitta en finansiellt hållbar mix av Bundling och unbundling.

Exempel som förändringsmetod

Personer från alla väderstreck talar om behovet av förändring. Det finns inom många discipliner, från psykologi till nationalekonomi, mycket forskning om hur förändringar kan åstadkommas. Här är fokus på Exempel som förändringsmetod.

Utgångspunkten är att det är komplicerat att förändra stora organisationer och system, och att det som ofta kallas "exemplets makt" kan vara en effektiv förändringsmetod. Återigen har det tack vare digitalisering och Internet blivit lättare att designa exempel. På sidan Söktjänster och bibliotek framförs tanken att folkbiblioteken inte bara ska erbjuda sin besökare ett urval av databaser man köpt, utan också ett intressant urval av de som är fria och att man ska utveckla sin informationssökningstjänst. Detta är en annan tankefigur, ett annat mindset, än hur biblioteken idag ser på den typen av tjänst. Jag håller på att designa en demo online för att med den som bas invitera ett antal bibliotek att delta i ett konkret förändringsprojekt. Min förväntning är att intresset initialt är lågt, har testat, och utmaningen är att hitta några "early adopters". Min hypotes är att ett bra exempel ska göra det lättare att finna medskapare.

Min avhandlings impact i samhället

Det normala är att en avhandlingsförfattare i företagsekonomi uttrycker en förhoppning att avhandlingen ska bidra till ökad förståelse av frågeställningarna och influera praxis. Utöver att instämma i detta ingår det i min avhandling att redovisa den impact som hittills kan beläggas. Valet av delstudier är delvis gjort för att åstadkomma konkreta förändringar i närtid. Mitt självvalda krav på impact i samhället är större än normalt.

Språk och impact

Varför är min avhandling med undantag av en del citat skriven på svenska? Det helt dominerande skälet är en önskan om att den ska bli läst av fler människor och att den i sig ska utgöra en förändringsresurs i projektet BiBB. Även om många har en hygglig kunskap i engelska är det min uppfattning att många är ovana att läsa och reflektera över längre texter på engelska. Språkförståelsen riskerar att bli ett allvarligt hinder.

En allt större del av den - högre - akademiska produktionen har under senare år anglifierats. Det har sina fördelar med ett lingua franca, ett gemensamt språk i den globala dialogen, men dessa fördelar har också ett pris. Avståndet ökar mellan den akademiska produktionen och allmänheten och det blir färre personer som själv tar del av originaltexterna. Journalister, och många andra, som vill berätta om och citera forskning möter en språktröskel. I Italien har en domstol nyligen dömt i en mycket debatterad fråga om italienskan ställning i den akademiska undervisningen - artikel i University World News.

Svenska och akademiska

I akademin premieras man för att använda ett akademiskt språkbruk. Man förväntas snarare skriva "digital literacitet (Zurkowski, 1974, som skrev om informationsliteracitet) i en social epistemologisk kontext" än förslagsvis "förmåga att använda digitala hjälpmedel i olika lärsituationer". En fördel och en klar utmaning i mitt arbete är att både hitta en språk som rimligen kan bli begripligt för många läsare, sajten BiBB, och samtidigt finna former för "den teoretiska diskursen" och dess krav på vetenskaplig akribi. Just det.

Min avhandlings impact i den akademiska världen

Det ligger i sakens nartur att en eventuell impact i den akademiska världen ligger i framtiden och sannolikt skulle kräva artikelpublicering på engelska i etablerade tidskrifter. Det finns anledning att beröra denna fråga i slutet av avhandlingsprocessen.

Språk för webben och för analog publikation

Det finns en omfattande litteratur (t ex Norman Nielsen) om skillnaden mellan att skriva för webben och för tryck. I den digitala världen måste läsaren snabbt kunna fånga vad en sida handlar om för att sedan, i bästa fall, utöka läsandet. I en tryckt text är det vanligt att man gradvis bygger upp en presentation eller en argumentation. På webben vet man inte i vilken ordning en läsare navigerar en sajts sidor eller via vilken sida hen har hittat sajten. Sajten BiBB är i högre grad än denna sajt skriven för de som läser på webben. De är bägge programmerade för att kunna läsas även i mobiltelefoner.

Forskning och kommunikation

Sedan många år förs en intensiv diskussion om Open Access dvs fri tillgång till i första hand offentligt finansierade vetenskapliga rapporter och resultat. Se också Kungliga bibliotekets sida om Open Access och föredrag av Beate Eelend, KB, 2015 om Bibliotekens betydelse i den öppna vetenskapens tid, ref. Det är idag vanligt att avhandlingar i varje fall inom samhällsvetenskap, i regel i Pdf-format, i Sverige publiceras i öppet sökbara portaler.

Att projektet BiBB behöver en kommunikationsmodell som stödjer information till, och en dialog med, en bred grupp av intressenter är självklart, men det är en annan typ av utmaning att utforma avhandlingen i ett kommunikationsperspektiv.

Läs mer om digitala avhandlingar och hybridformat.

Något om min erfarenhet i start-up miljön

Jag har under långt varit engagerad i det som ofta kallas för start-up miljön. Ett sådant projekt startade jag 1997 med ett koncept om att bygga broar mellan den fysiska världen och den digitala och detta kan idag sägas ingå i det som nu vanligen kallas Internet of Things (IoT). Jag fick två patent inom mobila tjänster och delvis med dessa som bas startade jag två mobila tjänster som än idag är i drift och utvecklas vidare.

Jag hade nära kontakt och projekt med Ericson Mobile Communications (en stor kund) och Nokia R&D - bland annat gjorde vi en av världens första demo av NFC på NODEM 2004. Om Near Field Communication (NFC).

Denna sida uppdaterades 9 oktober 2017



Denna sida ingår i min kommande doktorsavhandling 'Affärsmodeller för uppslagsverk och kunskapstorget BIBB'.