7 sidor
vid utskrift

Startsida för teoridelen i BiBB

Min planerade avhandling omfattar två delar där den första delen presenterar projektet och projektmålen, samt redovisar 12 delstudier

Denna andra del är en mer teoretiskt orienterad diskussion och analys. Bägge är delar i en helhet som tillsammans är tänkta att bli en enbart webb-baserad avhandling.

Här antas att läsaren har viss kännedom om den första delen på BiBB.se

Jag är doktorand på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Doktorandkurserna är klara och avhandlingen planeras bli klar 2018. Synpunkter är mycket välkomna. Ring 070-576 20 15 eller mejla Johan Schlasberg. Mitt IDme

 
metafor för avhandling och projekt

Denna målning av den världsberömde Nicolas de Staël är en metafor för projektet BiBB och avhandlingen. Båtarna följs åt, den mindre rör sig mot den akademiska hamnen med en avhandling, den andra symboliserar Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB som tar lite längre tid att genomföra.

Sajten är på svenska för att öka alla studiers, analysers och förslags påverkan och influens.


Avhandlingens mål

Avhandlingen är ett försök att åstadkomma minst nio saker. Det vore enklare att välja en mer etablerad modell, men projektet, forskningsfrågorna och en ambition att påverka krävde ett annat arbetssätt.

  1. att skriva en avhandling parallellt med ett projekt för en social innovation - Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB.
  2. att vara både vetenskaplig, konstruktiv och delvis normativ.
  3. att genom konceptutveckling - t ex Referensstatus, Case Impact Studies och Affärskartor - öka den teoretiska basen.
  4. att utveckla och visa hur Case Impact Studies kan göras.
  5. att analysera affärsmodellerna för några uppslagsverk.
  6. att redan i avhandlingen kunna visa såväl samhällelig relevans som impact genom att kombinera forskning och entreprenörskap.
  7. att enbart publicera avhandlingen som en webbsajt.
    Se generell diskussion om digitala avhandlingar.
  8. att testa en modell för att överbrygga dikotomin att skriva för akademin å ena sidan och en intresserad allmänhet å andra sidan.
  9. att vara en början på ett forskningsprojekt som är längre än själva avhandlingen. Bortsett från andra jämförelser och olikheter kan man se avhandlingen som en iPhone 1 eller en annan produkt 1.0. Mitt nästa steg är inte att forska om 'innovation simplicity' eller 'AI disruptions', utan att fortsätta utveckla BiBB såväl teoretiskt som framför allt som ett entreprenörsprojekt. Ett exempel är att många studier redan nu fortsätter längre - se aktivitetstabell - än vad som hade behövts för avhandlingen. Och nya studier startas.

Forskningsfrågor

  1. Hur har utvecklingen inom IT och kommunikation förändrat villkoren för uppslagsverken i ett historiskt, aktuellt och framtida perspektiv?
  2. Vilka är förutsättningarna för ett uppslagsverks trovärdighet och hur kan detta kopplas till olika affärsmodeller?
  3. Hur har affärsmodellen för uppslagsverk i allmänhet och särskilt bolaget NE förändrats under de senaste decennierna?
  4. Är det önskvärt och möjligt att idag skapa ett nytt uppslagsverk och vilken affärsmodell kan krävas för ett sådant projekt?

Förändringstrycket mot uppslagsverkens affärsmodeller är ett exempel på mötet mellan de analoga och digitala kontinenterna, ett möte av närmast seismisk karaktär. Läs mer om forskningsfrågor.

Vad gör forskning intressant? Vad är det som gör att du - ofta ganska snabbt - bildar dig en uppfattning om huruvida en forskningsartikel eller ett projekt är intressant? Vad fångar din uppmärksamhet?

Tre centrala och nya koncept i avhandlingen

I detta avsnitt introduceras tre centrala koncept i avhandlingen:
Case Impact Studies, Referensstatus och Affärskartor.

1.  Case Impact Studies

Avhandlingen har två centrala case - uppslagsverket NE och projektet BiBB - och några kompletterande mindre case, Store Norske Lexikon, Den Store Danske och Stanford Encyclopedia of Philosophy.

I företagsekonomisk forskning är det mycket vanligt att man relaterar sina teoretiska ansatser och idéer till data man erhåller i samarbete med några företag eller organisationer.

Samverkan med ett centralt case-företag förutsätter att företaget i betydande grad accepterar forskningsfrågorna och att forskaren (doktoranden) är tillfreds med genomförandemöjligheterna av sina forskningsfrågor. Detta omöjliggör inte ett kritiskt förhållningssätt och intressanta resultat, men relationen erbjuder såväl fördelar - till exempel tillgång till data och personer att intervjua - som nackdelar.

Men hur förhåller man sig till ett företag vars affärsmodell och tjänst man uppfattar som "omodern" och dess marknadsföring som mindre välgrundad?

Bolaget NE har en helt annan agenda för uppslagsverket än min - att ett allmänt uppslagsverk bör vara fritt för alla. Min slutsats efter kontakter med företagsledningen och bolagets jurister var att de inte fanns förutsättningar för en samverkan med utgångspunkt från mina forskningsfrågor och projektet BiBB. Detta är ingen kritik av bolaget, endast ett konstaterande av faktum. Således valde jag att arbeta utifrån en annan relation till detta case-företag och kallar min metod för Case Impact Studies.

2.  Referensstatus

Mitt koncept Referensstatus som handlar om källors trovärdighet och referensfunktion är centralt i avhandlingen. Det bygger på konceptet kognitiv auktoritet från 1980-talets början av P. Wilson. I den första delen kan man läsa mer om Referensstatus här och se en studie som bland annat berörde cirka 50 folkbibliotek. Konceptet Referensstatus behandlas mer teoretiskt här.

3.   Affärskartor

I ett historiskt perspektiv var kartor ritade av få och användes av få. Innan snickaren och senare klockmakaren John Harrison eW med briljans och stor uthållighet hade löst longitudproblemet i mitten av 1700-talet fick man "navigera" efter stjärnorna. Idag är hela jorden ständigt observerad och serverad för alla intresserade. Kartorna har - i varje fall över viss områden - utvecklats från grova modeller till en närmast realtidsfångad verklighet.

Livet i företag och organisationer är mycket svårare att följa och kartera. Affärsmodellen är en överordnad karta, men den är ofta så generell att den i bästa fall anger riktningar men inte utsäger särskilt mycket om det egentligen genomförbara och i verksamheten accepterade. Mitt namn för en vägvisare mellan affärsmodeller och vardagens verklighet är Affärskarta - The Business Map. Detta begrepp utvecklade och skrev jag om här för många år sedan. Om man googlar på 'affärskartor' kommer min text på första sidan.

En affärskarta är inte en omvärldsanalys utan en analys av det möjliga inom ramen för en rimligt välformulerad affärsmodell. I kapitlet om Affärskartor utvecklas konceptet och relateras till avhandlingens två huvud-case NE och BiBB. Det är ofta olika händelser som ändrar affärsmodellen och affärskartan.

Forskningsmetoder

Ett nyckelkoncept i mina forskningsmetoder är iteration och IT-konceptet agil design sW. Det betyder att man löpande producerar och publicerar material - kan vara program, texter, tjänster eller produkter - som i flera avseende inte är färdiga. Men logiken bakom denna strategi är att den påskyndar tänkandet och utvecklingen genom att fail fast, för att använda ett mantra inom Facebook. Andra människors kommentarer och inspel påverkar ett projekts rörelseenergi och riktning - och här forskning - så att svagheter kommer i dagen som kan leda till förbättringar.

Forskningsekonomi

Forskning med alltför gott om tid tar alltför lång tid. Konceptet om avtagande marginalnytta är ett bra verktyg för hålla sina tidsplaner. Hur mycket bättre är 50 intervjuer än 20 och 200 referenser än 128 ? En lösning för att hantera den växande forskningslitteraturen inom snart sagt alla områden är att göra intressesilon smalare. Många har kommenterat denna ökande specialisering och en närliggande FOMO-stressFOMO är akronym för Fear of Missing Out. Om FOMO eW. . En annan modell är att försöka finna några centrala referenser och komplettera dessa med referenser till några av de senaste årens forskning i ämnet. Det senare är min metod.

Flertalet val är situationsanpassade så även mina. Min ambitionen att påverka och vara entreprenöriell är ur ett forskningsperspektiv klart tidsoekonomisk.

12 Delstudier

I kapitlet Delstudier och analyser förklaras varför en studie är gjord, om metodfrågor, uppnådda resultat och min analys och bedömning. De är olika omfattande och har startats vi olika tidpunkter. Analysen av alla delstudier avslutas med en punkt om studiens eventuella påverkan.

Vanligen har en forskningsstudie ett dataunderlag med en given startpunkt och ett tydligt slutdatum, det senare inte minst av praktiska skäl. Därefter och ibland parallellt analyseras underlaget och sätts i relation till den teoretiska ramen och forskningsfrågorna. I några av studierna fortsätter datainsamlingen då de löpande publicerade resultaten är en del i projektet BiBB. Denna metod bidrar också till den mer teoretiska diskussionen.

I del 1 finns en kort introduktion till alla delstudier.

Aktionsforskning (AR) - men ändå inte

I början såg jag avhandlingen som en form av aktionsforskning. Vid närmare analys av den metoden / forskningsmodellen visade det sig att det jag avsåg göra passade dåligt ihop med hur aktionsforskning vanligen beskrivs och bedrivs. BiBB är inte ett participatoriskt projekt såsom det vanligen definieras inom aktionsforskning.

Man skulle dock kunna säga att Case Impact Studies är en ny form av aktionsforskning då det är helt uppenbart av forskningslitteraturen inom AR att det ryms många koncept och forskningsmodeller under det paraplyet.

Om centrala och angränsande forskningsfält

Avhandlingen sträcker sig över många fält och gör det nödvändigt att också ta del av forskning inom områden som strategi, business intelligence, informations- och biblioteksvetenskap, kunskapsteori, digitala media, artificiell intelligens, innovationer och entreprenörskap. Forskning som rör sig över flera fält - även om tvärvetenskap ofta sägs vara viktigt - riskerar att ha förbisett en del studier, men den risken får man ta. En avhandling om affärsmodeller för uppslagsverk och ett kunskapstorg kräver också lite extra intresse för kunskapsspridning och bildning - till exempel om den geniale polyhistorn Denis Diderot och encyklopedisterna i Frankrike på 1700-talet.

Om den ökande betydelsen av samhällsrelevans

Om att välja forskningsämne

Det finns i ämnet företagsekonomi en förhoppningsvis berikande spännvidd mellan en företagsnära forskning, kallades tidigare ofta klinisk forskning, med portalfigurer som professorerna Eric Rehnman och Richard Normann (som jag var assistent till i sex månader på konsultföretaget SIAR) och den som är mer inomakademiskt orienterad. För den senare - som idag är alltför dominerande - är ofta en mångfald referenser till andra forskare och artiklar i bra vetenskapliga tidskrifter av högre värde än forskningens eller en studies bidrag till problemlösning och nya möjligheter i företag, organisationer och samhälle. Se stor bild och längre text.

I den inomakademiska traditionen och produktionsmodellen ökar subspecialiseringen och mängden av tänkbara referenser på ett närmast oöverskådligt sätt. Detta är ett allvarligt problem för ämnet företagsekonomi - som beskrivits av bland andra Alvesson och Sandberg (2013), ref.

Den teoretiska reflektionen får inte bli en marginell fråga i jämförelse med redovisningen av andras forskning och metodfrågor.

Det är av flera skäl viktigt att bägge inriktningarna finns, bland dessa är dialogen med näringslivet och deras intresse för forskning, en ökad variation i lärarnas kompetens och en bredare syn på anställningskriterierna och karriärvägarna vid universitet och högskolor.

Samhället är under större förändringstryck och har fler makroproblem än på flera decennier. Nya svårlösta problem visar sig oftare vid horisonten än skepp lastade med exotiska kryddor. Min forskning börjar inte med en iakttagen lucka i teorivolymen, utan med en uttalad ambition att på ett lite innovativt sätt bidra till att lösa en samhällsorienterad fråga som jag ser som ett icke oväsentligt problem. Det berör många och är egentligen inte svårt - bortsett från "organisatoriska trögheter" - eller särskilt dyrt att lösa. Lösningen skapar många vinnare.

Att en avhandling har sitt ursprung i ett relevant och samhällsorienterat ämne - en relativt subjektiv fråga - gör den inte till (bra) forskning. Den måste på ett eller annat sätt förhålla sig till en teoribas inom ämnesområdet och om så är aktuellt till angränsande eller refererade områden.

Läs mer om forskning och samhällsrelevans och hur min forskning och BiBB påverkat människor och organisationer.

Vad kan BiBB lära av företagsekonomisk forskning?

Intresset för företagsekonomisk forskning i näringsliv och organisationer beror i väsentlig grad på om denna kan bidra till att lösa de problem man har och de möjligheter man vill utveckla. Såväl projektet BiBB som min avhandling har också detta synsätt på företagsekonomisk forskning.

Man kan säga att projektet och avhandlingen är på spaning efter relevant forskning och relevanta metoder.

Kommunikation och forskningsresan

Kommunikation inom forskarsamhället

I samtal med flera seniora forskare framkommer att mycket få - troligen färre än 10 personer - läser en avhandling innan den är tryckt och ofta inte särskilt många därefter. I boken 'Return to Meaning' Alvesson et al. (2017), ref. sägs att

In the social science as a whole, around half of all articles remain uncited in a two-year citation window that determines a journal's impact factor. Within a five-year window, 32% go uncited. (sid 7).

Kommunikation med intressenter och allmänhet

Om man vill att ens avhandling eller annat forskningsarbete ska bli läst av många och i bästa fall påverka samhället får man uppenbarligen hitta andra vägar än de traditionella kanalerna för vetenskaplig publicering. Att jag dessutom har lärt mig att designa och koda (använder bland annat Adobe Dreamweaver) en sajt underlättade mitt vägval att utveckla en avhandling som en webbsajt.

Min modell för en webb-avhandling

Det finns idag inget givet format för en webb-avhandling. Någon kanske väljer att ha hela arbetet bakom lösenord till dess att det är färdigt, andra kanske finner en kombination mellan tryck och webb.

Jag har valt att publicera stora delar löpande - men har en del sidor tillsvidare bakom lösenord - och acceptera att en del texter och tankar inte var "övertygande bra" i sin första version. Men, som den nya prorektorn vid Lunds universitet Sylvia Schwag Serger, tillika professor i företagsekonomi i Lund, uttryckte det i ett debattinlägg i Sydsvenskan den 29 december 2017.

För att hantera vår tids utmaningar, ovissheter och förändringar behöver institutioner och organisationer hitta nya sätt att arbeta, experimentera och samspela med det omgivande samhället - lokalt, nationellt och globalt.

En ökande förändringstakt kräver att nya lösningar snabbt kan testas och genomföras, och att människor vågar arbeta mer enligt "learning by doing". Allt detta gäller inte minst inom den akademiska världen. Källa: Sylvia Schwag Serger, Sydsvenskan 2017.12.29.

"Allt detta gäller inte minst inom den akademiska världen"

 

 Visa mer vertical arrowsOm min forskningsresa

Som jag skriver här blev jag 2007 inbjuden att hålla ett seminarium om framtidens bibliotek för en grupp bibliotekschefer och utöver en rad reflektioner om bibliotek föreslog jag bland annat att de svenska folkbiblioteken skulle köpa det då olönsamma företaget NE och göra uppslagsverket fritt för alla. Med ett mycket långt och stort intresse för IT var det inte ett särskilt stort steg att reflektera över hur uppslagsverken skulle överleva och kanske utvecklas när datorerna flyttade ut från kylda rum till nästan allas skrivbord medförande bolag som Apple, Google och Amazon. I denna omvandling kom många företag att födas och andra att dö, sotdöden eller för kreditorerna inte sällan mer oväntat.

2011 publicerade jag början till denna sajt och föreslog bolaget NE att de skulle utveckla sin affärsmodell för uppslagsverket till en fri tjänst eller överväga att sälja bolaget. Föga överraskande tackade de nej till dessa förslag och fortsatte med sina planer att skapa ett läromedels- och kunskapsföretag. Min tro var och är att den enda långsiktigt hållbara affärsmodellen för ett allmänt uppslagsverk är att det måste vara fritt för alla. Det borde IMHO vara en slags grundläggande tillgång i det som då kallades ett Kunskapssamhälle. Men i brist på denna tänkbara samarbetspartner föddes det som idag heter BiBB. Några år senare kom jag på att uppslagsverk och BiBB på något sätt skulle kunna vara ämnet för den avhandling som aldrig blev klar när den skulle ha blivit det. Den första delen i den hette 'Att förstå kol' Schlasberg (1978), ref. och publicerades av statliga Sekretariatet för framtidsstudier. Doktorandstudierna återupptogs i december 2016.

För att få en dialog med etablerade forskare i företagsekonomi och testa min avhandlingsmodell och ämne hade jag en session på företagsekonomernas årskonferens FEKIS 2016 i Uppsala - delad med professor Klaus Solberg Søilen (Halmstad) - och en egen session på FEKIS 2017 i Malmö. I maj 2016 höll jag ett doktorandseminarium på företagsekonomiska institutionen i Lund om digitala avhandlingar. Det var inte trängsel i rummet.

Jag avser att under våren 2018 kontakta ett antal forskare i skilda discipliner för att testa intresset för uppslagsverket BiBB. Som en "biprodukt" av detta hoppas jag få lite feedback på avhandlingen.

Uppdaterad den 16 april 2018



Sidan ingår i min kommande doktorsavhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med underrubriker för sajtens Del 1 och 2 finns på - bibb.se/teori/innehall/