7 sidor
vid utskrift

Sökmotorer och Uppslagsverk

Har uppslagsverk en framtid?

Uppslagsverk har en lång historiaJS som också stod modell för de första digitala uppslagsverken. Detta "framstegens tillbakablickande" kan man se inom många områden.

Elspisen fick fyra plattor i en kvadrat som ett eko av den centrerat vedeldade spisen och många tidiga sajter var digitala kopior av trycksaker, så även NE online. Det tar tid och många experiment att finna en egen form som senare möjliggörs tack vare nya teknologier och nya användarmönster.

Uppslagsverk - från produkt till tjänst

Uppslagsverk var tidigare en fysisk produkt, men idag är de till helt dominerande del en tjänst och ska utvärderas som en tjänstJS (analys av NE). Sök via Google har för många blivit en naturlig startpunkt för att få veta mer.

Men "Sök" är beroende av information från uppslagsverk till "fake news". Uppslagsverk gör söktjänster bättre.

Tre typer av digitala uppslagsverk och olika affärsmodeller

A)  Sökmotorer

En sökmotor är inte ett uppslagsverk, men används som om den vore det. Den mest kända är Google som till skillnad från modellerna (B) och (C) inte har en egen databas, utöver ett enormt cacheminne svW, utan har en avancerad och hemlig algoritm (ekvation) som väljer ut och rangordnar information från webben. Läs mer om hur sökmotorer fungerar enW och se lista på sökmotorer enW.

Sökmotorer har olika affärsmodeller, den vanligaste baseras på försäljning av sökord - Google kallar sin tjänst Ads (hette tidigare 'AdWords') och kunden betalar för visade sökordssidor.

B)  Wikis

Wikis baseras på samarbete mellan ett stort antal personer och det mest kända är Wikipediareferens. En liknande wiki-modell enW används av många andra informationstjänster.

Wikipedia finansieras genom bidrag från ett stort antal bidragsgivare. En wiki kan också ha andra affärsmodeller.

C)  Artikelsignerade uppslagsverk

Grunden i denna modell är uppslagsord som har en namngiven författare.

En fråga är: hur stor andel av alla uppslagsord har en namngiven författare och hur många är skrivna av uppslagsverkets redaktion och har en inte angiven författare? Se till exempel studie 2018 av Nya uppslagsord i NE.JS

betalvägg
Kommersiella artikelsignerade uppslagsverk

Artikelsignerade uppslagsverk kan finnas bakom en betalvägg som NE, Encyclopedia Britannica och en del andra. Dessa kan vara lite olika utformade.

Det är vanligt att uppslagsverket ingår i ett eller flera olika "paket". I ett av NE-paketenJS ingår bland annat några ordböcker och korsordshjälp.

Fria artikelsignerade uppslagsverk

Det bästa exemplet på denna kategori - som BiBB tillhör - i Norden är Store Norske Leksikon (SNL). Internationellt är Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) ett bra exempel. Volymen av fria kunskapsresurser ökar hela tiden.

Om Wikipedia

Många tror felaktigt att vem som helst kan skriva vad som helst i Wikipedia. I Wikipedia finns en rad mekanismer som verkar för att upprätthålla den kvalitet och värdeneutralitet som kallas för Neutral Point of View - NPOV. Det krävs att artiklar och ändringar ska kunna verifieras med en tydlig referens - som är ofta klickbar. Det krävs att man följer Wikipedias regler svW. Wikipedia rekommenderar att man refererar en artikels referenser och inte artikeln.

I Wikipedia finns en omfattande och tillgänglig versionshistorik. Man kan ofta se motsvarande artikel på annat språk. Wikipedia är utifrån sin modell transparent och ger goda möjligheter att enkelt fördjupa sina källstudier.

Om Wikipedia och kvalitet i SOU 2016:85

Wikipedia är ett bra exempel på vad användare kan skapa gemensamt inom ett område som traditionellt varit förbehållet för expertis och professionella redaktioner. Från de tidiga årens debatt om kvalitet och trovärdighet med omfattande jämförande studier med traditionella uppslagsverk är nog idag den gängse uppfattningen att Wikipedia bidrar med ett rikt och aktuellt innehåll på ett sätt som den tidigare modellen inte förmår. Wikipedia har onekligen verkat som en radikal förändringskraft inom sitt område. (Om Sverige i framtiden - en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2016:85, ref. Patrik Regårdh s. 328 ff.)

Wikipedia i framtiden

Wikipedia har nyligen fyllt femton år och har utvecklats enormt under denna tid och kommer att utvecklas vidare på flera olika sätt. Inte minst strävar man efter att höja kvaliteten. Se min analys av en öppen modell för integration läromedel och Wikipedia. JS

Affärsmodeller för uppslagsverk

Ett uppslagsverk måste utveckla en affärsmodell som gör tjänsten långsiktigt hållbar. Uppslagsverket kan vara fristående eller ingå i någon form av paketmodell. Uppslagsverket NE ingår i ett paketerbjudandeJS och BiBB är en del i ett Kunskapstorg.

Har uppslagsverk som betaltjänst en framtid?

I små språkområden - som svenska, danska och norska - har uppslagsverk som betaltjänst ingen framtid. I Skandinavien är mycket sannolikt den enda långsiktigt hållbara affärsmodellen för ett modernt allmänt uppslagsverk att det är fritt för användaren.

Är Google, Wikipedia, BiBB och NE konkurrenter?

Google och Wikipedia konkurrerar inte med Nationalencyklopedin (NE).

Google lägger inte många minuter på att fundera över uppslagsverket NE, däremot tvingades bolaget NEJS förändra sin affärsmodell i början på 2000-talet när Google och Wikipedia blev allmänt kända och mycket använda. Både Google och Wikpedia är globala företag med globala affärsmodeller som inte påverkas av vad bolaget NE gör eller inte gör. Det finns således ingen ömsesidig konkurrens.

BiBB kan ses ett komplement till Google och Wikipedia och en plattform för högskolornas och universitetens samverkansuppgift. BiBB utmanar bolaget NE genom att arbeta för att ett grundläggande artikelsignerat svenskt uppslagsverk bör vara fritt för alla. Och att det har hög 'webbnivå'referens.

1 Uppslagsverk måste nå upp till högt ställda kravreferens om de ska konkurrera med eller komplettera sökmotorer, sociala media och floden av nyheter. Transparens är första steget mot trovärdighet.

2 Uppslagsverkens historiaJS har format vår bild av vad ett uppslagsverk är. Diderots Encyclopédie på 1700-talet kan sägas vara 'den stora början'. Tack vare bland annat "digitalt tänkande" och digital arkitektur kan vi nu utveckla nya former av uppslagsverk. BiBB är ett exempel.

3 Kunskapsportalerreferens är specialiserade databaser och guider som bland annat görs av offentliga organisationer. Vårdens 1177.se är ett exempel.

Kriterier för 'moderna' digitala uppslagsverk

01 Trovärdighet och transparens

Transparens är avgörande för ge ett uppslagsverk hög trovärdighet. Transparenskravet gäller många områden.

01.1  Information om artikel- och innehållsförfattare

En viktig del i en källas trovärdighet är möjligheten att lätt få information om en namngiven författare och att lätt få veta vad författaren gör idag. Det mest grundläggande kan finnas i en inforutaAugusta Strindberg
Demo.
Just nu fungerar detta enbart för datorer. Dock lösbart.
som syns när man för pekaren över namnet i en dator och vara klickbart för iPads och mobiler. I rutan ska det gärna finnas en eller flera länkar för vidare information. Det kan vara en länk till ett universitets forskningsportal - till exempel LUCRIS (för Lunds universitet) och / eller en personlig hemsida.

01.2  Signerade artiklar och notiser

Även i uppslagsverk med många signerade artiklar är det rimligt att det finns det som i BiBB kallas "notiser" som är skrivna av en redaktion. Ett bra mål är fler artiklar än notiser.

01.3  När skrevs och uppdaterades en artikel?

I Stanford Encyclopedia of Philosophy anges när en artikel skrevs och när den uppdaterades. Det är till och med så att alla artiklar måste uppdateras - på något sätt - inom högst fyra år. Detta aktualitetsmål är en bra utgångspunkt.

Varje uppslagsverk har en stor utmaning i att skapa och underhålla sina artiklar och sitt innehåll. Att uppmuntra och möjliggöra en dialog med allmänheten kan här vara en viktigt hjälpmedel.

Det måste finnas en lista som berättar om nya artiklar. Graden av aktualitet är en svår fråga. Wikipedia kommer nästan alltid att vara mer aktuellt, men troligen är aktualitet ett bra sätt att öka det generella antalet sidvisningar.

01.4  Ägande, organisation och företagsmiljö

Ägarfrågan påverkar affärsmodellen och relationen till innehållsproducenterna. Ägs uppslagsverket - som till exempel Store Norske Leksikon - av en ideell organisation eller är det privatägt som NE?JS Vad vill ägaren med uppslagsverket? Kostnaderna för att driva ett ideellt ägt uppslagsverk är lägre och företagskulturerna blir olika.

01.5  Metadiskussion och öppenhet

I såväl strategiska som tekniska och etiska frågor ställs ägarna och ledningen av ett uppslagsverk inför ett antal vägval. Dessa kan presenteras mer eller mindre öppet. En öppnare attityd bidrar till ökad trovärdighet.

01.6  Referensstatus

vågrörelser. Bild johan schlasberg

Jag har skapat begreppet referensstatusJS för att inkludera mer sociala dimensioner än vad som avsågs med begreppet kognitiv auktoritet som P Wilson (1983) använde för att beteckna en källas trovärdighet. Ordet referensstatus är närmast självförklarande.

Bilden visar ett hierarkiskt mönster för hur till exempel ett uppslagsverks referensstatus sprider sig neråt och horisontellt.

Referensstatus kan för ett uppslagsverk sägas vara en summa, om än diffus, av såväl de faktorer som beskrivs i styckena ovan som aspekter som användbarhet och tillgänglighet.

Källor har olika rangordning, men denna är inte absolut vare sig över tiden eller uppfattas lika av alla. Detta kan bland annat bero på graden av känndom om källan. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre. En uppnådd referensstatus lever ofta kvar länge

Wikipedia är en källa som har gått från låg till ökande referensstatus.
Denna process har tagit många år och den fortsätter sakta men säkert på universitet, i skolor, på bibliotek och bland allmänheten.

02 Ett uppslagsverks webbnivå och interaktivitet

02.1  Webbnivå

Det är lätt att enas om att ett digitalt uppslagsverk är mer modernt än ett fysiskt, men hur kan man gradera digitala uppslagsverk? Jag har valt att istället för grader av "modernitet" tala om ett uppslagsverks 'Webbnivå'. Detta begrepp innehåller delar som tillkomsthistoria, teknisk standard, design och interaktivitet.

Hyperlänkar eller webblänkar är bland det mest grundläggande på nätet. Alla sajter har interna länkar för att underlätta navigation så att man finner det man är intresserad av. Många sajter som till exempel här relevanta Wikipedia har många externa länkar.
NE har inga externa länkar.

03 Tillgänglighet och användbarhet

03.1  Volym och användbarhet

Ett uppslagsverks omfång är en viktig faktor när en användare bedömer ett uppslagsverks användbarhet. I den moderna nätvärlden är det välkänt att ett fåtal sajter (tjänster) inom varje kategori nästan helt dominerar marknaden. Google har ungefär 90% av världsmarknaden för Sök. Chrome är den helt dominerande webbläsaren med en global marknadsandel på cirka 60%. Facebook dominerar sociala media och Amazon.com är störst inom e-handel i USA och allt fler börjar nu söka produkter direkt på Amazon och går inte via en sökmotor då allt fler är tillräckligt säkra på att Amazon ger relevanta och handlingsbara (actionable) svar. Uppslagsverk kan vända sig från lokala till globala marknader.

Om man ser varje sökning och "klick" som en tidsinvestering är det rationellt att välja de största tjänsterna med flest produkter eller "svar". Därmed inte sagt att det alltid är det bästa valet. Volym föder också det man brukar kalla nätverkseffekter enW. Svenska Wikipedia är minst 10 gånger mer omfattande, är mycket bredare och växer fortare än NE.

03.2  Likvärdig tillgång till uppslagsverk?

Tillgänglighet är en central faktor när man bedömer kvaliteten i sjukvården. Politiker och vårdgivare gör stora ansträngningar för att alla patienter ska få en likvärdig vård och ha en likvärdig tillgång till vård - ofta utryckt som God vård på lika villkor. Det finns liknande formuleringar för skola och omsorg.

Begreppet likvärdighet är med viss nödvändighet lite diffust men har likväl sina gränser. Ett sätt att tydliggöra dessa inom skolområdet är att se vad lagen säger och hur den ledande myndigheten, Skolverket, definierar likvärdighet.

Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Skolverket (2012) ref,)
Begreppet ”likvärdig” innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Hur verksamheten ska utformas för att nå de fastställda målen kan variera beroende på lokala behov och förutsättningar. Det finns olika vägar att nå de fastställda målen. Hänsyn ska tas till barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever, så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning. Skolverket (2012) ref,

Är fri tillgång till ett grundläggande artikelsignerat allmänt svenskt uppslagsverk av nationellt värde och en fråga om likvärdighet?

03.3  Tillgänglighet och allmänbildning

Drygt fyra miljoner människor bor i kommuner där folkbiblioteken inte har NE online. 102 (35%) av landets folkbibliotekJS abonnerar på NE direkt eller har det via ett kommunabonnemang. 70% av alla biblioteksabonnemang kräver att man är på biblioteket. Goggle och Wikipedia är fritt tillgängliga överallt alltid. Endast cirka 10.000 personer har NE.se privatJS och  ≈400.000 elever i kommunala skolor har inteJS tillgång till NE:s uppslagsverk.

Är det tillfredställande att många elever under flera år lära sig använda NE, ett verktyg mycket få kommer att använda när de slutat skolan? Denna aspekt förtjänar större uppmärksamhet.

Ett bra uppslagsverk har hög referensfunktion. Alla kan alltid och fritt nå Wikpedia och till exempel Store Norske Leksikon.

04 Om att jämföra uppslagsverk

om att jämföra uppslagsverk

Det är inte självklart hur man ska jämföra uppslagsverk. Min studie 'Jämförelse mellan NE och Wikipedia'.JS inleds med en diskussion om HUR man kan gå till väga för en sådan jämförelse.

Kunskapsportaler

Kunskapsportaler är inte uppslagsverk i det begreppets vanliga mening. De är faktabaserade guider inom ett specifikt ämnesområde.

Några bra exempel på kunskapsportaler

Sjukvårdens 1177.se drivs av Sveriges landsting och regioner. Man kan läsa mer om Vårdguiden här.

Verksamt.se är ett samarbete mellan flera myndigheter för dig som funderar på att starta, ska starta, redan driver, vill utveckla eller ska avveckla ett företag.

Kunskapstorg

Kunskapstorg är bredare än kunskapsportaler och BiBB är ett exempel på ett Kunskapstorg.

Publicerades: 2017.   Uppdaterad senast: den 12 september 2018



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt transparent artikelsignerat uppslagsverk.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/