4 sidor
vid utskrift

Samverkansuppgiften och BiBB
Business och Bildning

Samverkansuppgiftens historia visar en pendling mellan två perspektiv: Businessreferens och Bildningreferens   BiBB fokuserar på bildningsaspekten.

Samverkansuppgiften hanteras mycket olika på landets universitet och högskolor och kan utvecklas på många sätt. Att detta är önskvärt ses bland annat i regeringens forskningsproposition 2016.

Ett mål i BiBB är att doktorander, lärare och forskare som en del i samverkansuppgiften och sin karriär vill publicera artiklar i BiBB.

BiBB är tänkt att på sikt ägas av en ideell organisation med universitet och högskolor som centrala intressenter, vilket ökar möjligheterna att skapa och förbättra innehållet i BiBB.

BiBB som publiceringsplattform för universiteten

Universitet och högskolor har en lagstadgad samverkansuppgift som ibland också refereras till med sitt tidigare namn - Tredje uppgiften.

Det finns cirka 10.000 doktorander i Sverige och tanken är att de som vill, som ett led i sin utbildning, skriver en eller flera artiklar som kan publiceras i BiBB. Artiklarna godkänns av examinator och ger högskolepoäng. Läs mer om hur detta kan gå till.

Även andra lärare och forskare kan bidra med artiklar i BiBB.

I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Högskolelagen Kap 1 § 2

Man får en bra förståelse av samverkansuppgiftens tillkomst och förändring om man läser dessa två forskningsrapporter.

  1. Bilda och samverka: om införandet, implementeringen och förändringen av universitetens tredje uppgift 1977 - 1997 (Pdf 136 sidor), Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö, Göteborgs universitet 2011.
  2. Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv (Pdf 42 sidor), Mats Benner, Lunds universitet och Sverker Sörlin, KTH. Utgiven av Vinnova 2015.

Kasperowski och Bragesjö berör i flera avsnitt bildningsperspektivet till exempel här ...

Den allmänna forskningsinformationen, folkbildningsarbetet, hade visserligen en minst lika lång historia och omfattades av en välutvecklad retorisk legitimering, men vilade inte på den institutionaliserade infrastruktur som samverkanstraditionen hade. (sid 81).

Se också debattartikel, med intressanta referenser, publicerad 2013 på Riksbankens Jubileumsfonds hemsida - Framtidens tredje uppgifter.

Benner och Sörlin skriver ...

Traditionen av samverkan på enskilt snarare än institutionellt initiativ förändrades gradvis under 1970- och 1980-talen, först med kontaktsekretariat och ramprogram för samverkan mellan akademiska grupper och näringsliv, senare när teknikparker gav samverkansuppgiften en stabilare plattform. En viktig historisk punkt är när samverkansuppgiften gjordes till en av lärosätenas huvuduppgifter i paritet med utbildning och forskning 1998. (sid 7)

De har en sammanfattning i punktform där man bland annat tar upp spänningen i samverkan mellan det reguljära akademiska arbetet och kommersiella intressen, enskilda högskolors och olika myndigheters initiativ, samt anger att de tror att att pluralistiska och innovativa stödformer, snarare än indikatorstyrda scheman, är vägen framåt.

Samverkansuppgiften som business

Om man läser webbsidorna om samverkansuppgiften på ett tiotal universitet och högskolor ser man snart att fokus är på att etablera kommersiella relationer med näringslivet. Ett typiskt exempel från 2015 är högskolan i Dalarna som fick 28 miljoner från EU för tre större samverkansprojekt med regionens näringsliv. Samverkan baseras på en tankefigur om ömsesidig nytta och att projekten förhoppningsvis kan leda till fler företag, mer forskning, bättre produkter och flera anställda.

Organisationen Svenskt Näringsliv publicerade 2011 en rapport Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften som utöver att redovisa att en stor majoritet av de redovisade forskarna är positiva till samarbete med näringslivet också understryker nyttoaspekten i samverkansuppgiften. Se citatet nedan.

Samverkan har idag ingen påverkan på tilldelningen av de direkta forskningsresurserna. För att få till ett systemskifte där fokus skiftas från resurser till resultat, måste ett även de direkta forskningsmedlen konkurrensutsättas mot såväl kvalitet som nyttiggörande. Först då skapas de rätta drivkrafterna.

Svenskt Näringsliv trycker på för att högskolorna centralt ska stärka den kommersiellt inriktade tolkningen av samverkansuppgiften. Rapporten, vars titel inte är helt begriplig, berör inte med ett ord problematiken kring nyttiggörande som avgörande kriterium för fördelning av forskningsmedel eller samverkansuppgiftens bildningsaspekter.

SNITTS är Sveriges branschorganisation för individer och organisationer som handgripligen och strategiskt arbetar med kunskapsutbyte och nyttiggörande av forskning. En viktig nätverksorganisation för kommersiell samverkan.

Samverkansuppgiften som bildning - och dialog

Om samverkansuppgiften som business inte är helt tydlig är de delar som mer kan betecknas som kunskapsspridning och bildning än mer skiftande och svårfångade. Ett av skälen till detta är det ringa akademiska meritvärde det ger. Inom ramen för samverkan som business skapas ofta ett naturligt meritvärde för de involverade forskarna och institutionerna. Inom samverkansuppgiften som bildning - och dialog med en bred allmänhet - behövs nya former för meritvärdering.

Ett ökande antal tunga forskningsintressenter som Vitterhetsakademin, Riksbanken Jubileumsfond och Vetenskapsrådet har under senar år ökat sitt intresse för hur forskning inom humaniora och samhällsvetensakap ska samverka med samhället. Ett aktuellt tecken på detta är den skrift - Kunskapens nya rörelser, Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan - som publicerades i september 2016 av Östling et al. ref på uppdrag av de tre nämnda organisationerna. Rapporten skiljer mellan att göra kunskap tillgänglig och att göra forskning tillgänglig - inte bara på engelska, och vill därmed betona vikten av att många fler människor får en uppfattning om och insikt i vad denna forskning bidrar med i samhället. Dialogfunktionen är viktig.

I Rapporten sägs att - Vi pläderar bland annat för att inrätta nya stödformer för samverkan - och - Ytterst anser vi att en välfungerande infrastruktur för humanistisk och samhällsvetenskaplig samverkan måste skapas. En del av de insatser som vi föreslår är konkreta och kan mer eller mindre direkt förverkligas. På lite längre sikt menar vi dock att ett slags nav (möjligen i form av ett institut) bör konstrueras som kan ta ett nationellt helhetsansvar för humanvetenskapernas samverkan. Man säger också att man måste experimentera med nya former för publicering, samverkan och redaktionellt arbete.

Projektet BiBB är ett innovativt koncept som ligger väl i linje med i målen i rapporten.

Artikelaccelerator och Humtank

2014 startade de humanistiska fakulteterna vid ett dussintal lärosäten en ny tankesmedja kallad Humtank för att visa på de humanistiska ämnenas nödvändighet för samhällsutvecklingen ... och delta i samhällsdebatten. Det senare kan exemplifieras med en debattartikel i DN i november 2014 Universiteten måste ta sin folkbildaruppgift på allvar. Den är skriven av Jonas Ingvarsson, biträdande professor i medier, estetik och berättande, Högskolan i Skövde och i en jämförelse med de stora investeringarna naturvetenskap säger han att humanioraforskarna inte kräver en partikelaccelerator, men en artikelaccelerator.

BiBB är en bra artikelaccelerator för alla discipliner.

Vetenskap och allmänhet

Föreningen Vetenskap och Allmänhet publicerade 2015 ett inspel inför regeringens forskningsproposition 2016. Bland elva punkter kan nämnas förslag att bredda det nuvarande samverkansbegreppet, att öka forskares meritvärde för samverkan och kommunikation, och förslag om en obligatorisk kommunikationskurs i forskarutbildningen. Läs inspelet, Pdf.

Samverkansprojektet KLOSS

KLOSS är ett stort projekt - projekthemsida på KTH - som startade 2013, delfinansierades av Vinnova och engagerade nio högskolor och universitet som projektpartners. I sammanfattningens inledning, Pdf-rapport, står

I den här rapporten diskuteras strategisk samverkan – ett förhållningssätt till omvärlden som utgår från ambitionen att fördjupa lärosätets roll som långsiktig kompetensresurs och kunskapsnav i samhälls- och näringslivsutveckling. Genom att utveckla formerna för att värdera och stödja prioriterade former av samverkan och upprätta strukturerade relationer kan lärosätet långsiktigt stärka kvalitet och relevans i både undervisning och forskning. s 10

Några andra citat med relevans för BiBB ...

Att utveckla formerna för samverkan handlar alltså både om att stärka nyttiggörandet av den akademiska kunskapsmassan och att skapa bästa möjliga förutsättningar för hög kvalitet i högre utbildning och forskning. s 11

I begreppet strategisk samverkan ligger en tydlig dimension av prioritering. Minst två dimensioner bör övervägas: (1) Stärks, för det första, den vidare akademiska miljön av att en eller flera lärare/forskare engagerar sig i samverkan? (2) Gynnas, för det andra, den enskilde läraren/forskaren av att engagera sig i samverkan, i termer av akademisk meritering? s 12

En central utmaning är att hitta vägar att integrera samverkansaspekter i de bedömningar av forsknings- och utbildningsskicklighet som görs. s 15

Utmaningen är framför allt att hitta former för att föra in aspekter av samverkansfrågor i de ständigt pågående diskussionerna kring utbildning och forskning. s 23

I rapporten finns en delrapport Samverkansplattformar som tar upp fyra olika modeller för vad som kallas strategisk samverkan. Samverkan mellan ett ideellt ägt BiBB och landets högskolor skulle få karaktären av en strategisk samverkansplattform.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 25 januari 2017