5 sidor
vid utskrift

Referensstatus

vågrörelser. Bild johan schlasberg

Jag har i min forskning myntat begreppet referensstatus som bättre än det äldre begreppet kognitiv auktoritet förklarar hur många ser på och värderar olika kunskapskällor. Begreppet är användbart inom en lång rad områden men appliceras här i första hand på uppslagsverk.

Bilden visar hur en referensstatus sprider sig neråt i en serie hierarkiska figurer och ringar. I verkligheten är denna spridning diffus.

46

För att fördjupa förståelsen av hur referensstatusen fungerar i verkligheten redovisas vad cirka 46 bibliotek skrev om uppslagsverket NEreferens och vilka som ändrade sin text när de fick mer information. Per den 25 mars 2017 har 41 gjort detta.

I en annan studie kan man följa vad några organisationerreferens (Statens Medireåd och Lärarförbundet) skriver om NE och hur detta förändrats när deras beskrivningar ifrågasatts.

Strategin för att sälja NE-online innehåller flera moment av tillämpad referensstatus-strategi. Se analys av NE och marknadsföringslagenreferens.

Referensstatus är en dynamisk kvalitet

Trovärdighet byggs upp av många ingredienser och förändras över tiden. Ett uppslagsverk som vill åtnjuta bred trovärdighet inte bara av historiska skäl utan för sitt nutida innehåll måste vara modernt och transparent.

One common theme throughout is how encyclopedias depend on the trust invested in them and how this ‘currency’ is also played out in the digital world, and has probably become even more important.

Se hela citatet av två informationsforskare som säger att det viktigaste med en encyklopedi är att den är trovärdig.

Från kognitiv auktoritet till referensstatus

1983 introducerade P Wilson, ref begreppet kognitiv auktoritet som betecknar det förtroende människor upplever för andra personers kunskap eller en källas trovärdighet. Detta kan också gälla till exempel en bok eller i detta fall ett uppslagsverk. Den kognitiva auktoriteten kan vara större eller mindre och den kan förändras över tiden. Den är oftast relativt ett visst område eller en kontext: en professor i kemi har lägre kognitiv auktoritet när han yttrar sig om fåglar än om kolatomer, religiösa texter uppfattas olika beroende på trosuppfattning.

Begreppet referensstatus är enklare att förstå än kognitiv auktoritet vilket bidrar till att göra det användbart. Begreppet kognitiv auktoritet fokuserar på kunskap och vetande, medan referensstatus är bredare och tillför en social dimension som för tankarna till den franske sociologen Pierre Bourdieu och hans teorier om symboliskt kapital och kulturkapital. Att ha eller inte ha vissa fysiska eller digitala produkter och tjänster är också en social markör. Dessa markörers värde skiftar mellan grupper, sammanhang och över tiden. Detta kan vara en del i förklaringen till varför bibliotek abonnerar på NE - som en form av kulturellt kapital - och vad en del av dessa skriver om NE. Detta påverkar också hur biblioteken ser på och presenterar sina Databaser och hur deras Söktjänst ser ut.

I vår tid kan någon eller något få status enbart genom att vara känd eller känt, det man på engelska ibland kallar "the celebrity factor". Referensstatus förändras oftast långsamt, men den (globala) - och inte sällan sociala - mediavärlden kan skicka någon till skyarna eller källarvåningen i en oförutsägbar omvärdering eller ett tyck-ryck.

Se forskningsorienterad diskussion om Referensstatus .

Vetenskaplighet som del i en referensstatus

Det är vanligt att i många sammanhang anföra referenser till vetenskap för att stärka en argumentation. Detta kan vara befogat, men kan också vara missledande eller rentav osant.

Det är inte heller vare sig självklart eller entydigt vad som menas med "vetenskapliga principer" och "värdeneutralt". Läs mer om vetenskap och värdeneutralitet.

En studie av folkbibliotekens texter om NE

Databaser

Jag analyserade i februari 2016 cirka 200 bibliotekshemsidor om databaser (och alla landets folkbibliotek i februari 2017). Nästan ingen av dessa hade länkar till Google, Wikipedia eller bibliotekens egen utmärkta Bibblan guidar med länkar till över 700 kunskapsdatabaser.

Bilden illustrerar ett förslag att biblioteken radikalt ändrar sina sida om databaser från att nästan enbart, se analys av 78 bibliotek, lista köpta databaser (röda,) till att i första hand lista fria databaser och resurser (gröna) och i andra hand köpta tjänster. Databassidan bör omformas till InformationsSök som en service.

Av de cirka 150 bibliotek som 2016 abonnerade på NE skrev c:a 40 att NE var Sveriges största uppslagsverk eller något liknande. Då detta inte är korrekt - Wikipedia är minst 10 gånger större än NE och har i flera avseenden högre kvalitet - inleddes en studie om dessa biblioteks beskrivning av NE. Flertalet bibliotek hade en mer neutral text om NE.

Biblioteken informerades om och uppmärksammades på sina texter om NE via mejl, ett eller flera.

Några bibliotek bl a Norrköping och Linköping skrev, orimligt och felaktigt, att "alla" artiklar i NE hade "hög tillförlitlighet". Det visar inte min forskningsstudie om NE och Wikipedia.

Listan startade med 46 bibliotek den 1 november 2016. Bibliotek som byter till en mer neutral text - t ex till NE - ett stort svenskt uppslagsverk markeras med grön text så snart uppdateringen kommer till min kännedom. Jag följer utvecklingen varje vecka. Målet är att kunna visa alla biblioteken med gröna bokstäver. Direktlänkar till alla Sveriges biblioteks sida om databaser.

Uppdatering:45 (98%) bibliotek har ändrat sin text om NE per den 31 mars 2017. Cirka 2.5 miljoner (≈96% av ≈2.6 miljoner) av invånarna i dessa kommuner ser nu en neutral text om NE på sitt biblioteks hemsida.

Namnen länkar till bibliotekets sida om databaser.
(W) = listar Wikipedia, (B) = listar Bibblan guidar, (U) = Upphör(t) med NE
.

Ale,   Alingsås,   Alvesta,   Bollnäs (B, W),   Borgholm,   Borås,   Danderyd,   Gislaved (B, W),   Göteborg,   Haninge - Fredrika Bremergymnasierna,   Hedemora (B, W),   Jönköping,   Kalmar,   Karlskrona,   Kumla,   Kungälv,   Linköping,   Lomma,   Markaryd,   Mönsterås,   Nacka,   Norrköping,   Nyköping,   Nynäshamn,   Nässjö,   Orust,   Sala,   Smedjebacken (U)(W),   Sollentuna,   Stenungsund,   Sundbyberg,   Söderköping,   Tingsryd,   Tranås,   Umeå,   Uppsala,   Vallentuna,   Varberg,   Vimmerby,   Värnamo,   Ånge,   Älmhult,   Älvkarleby,   Öckerö,   Örnsköldsvik,   Österåker

 Visa mer vertical arrowsOm varför denna studie är lite viktig

Man kan tycka att det inte spelar så stor roll att några bibliotek skriver att NE är "Sveriges mest omfattande uppslagsverk" eller att "alla artiklarna [i NE] har hög tilllförlitlighet" - ett orimligt påstående som de dessutom inte har någon kunskap om - som görs av biblioteken i Linköping, Norrköping, Söderköping och Tranås. Men i en tid när ord som "post-truth" och "alternativa fakta" sprider sig i samhället är även små steg för att presentera fakta av betydelse.

Om NE hade varit en fri tjänst - vilket den nog blir en dag - hade envar kunnat idka källkritik, vilket hade gjort uppslagsverket bättre. Nu bidrar dessa bibliotek till att ge ett omodernt uppslagsverk en högre referensstatus än vad det förtjänar.

Det är en sak att man skriver fel, det gör vi alla ibland, men när man inte vill ändra sig trots mer information är man troligen faktaresistent eller har en annan agenda. För bibliotek som ska bidra till att öka människors digitala kompetens är detta extra noterbart.

Studien visar hur mitt koncept referensstatus kan användas i biblioteksvärlden och att ny information kan påverka även om det finns de som förefaller vara faktaresistanta eller av andra skäl inte ändrar sin text om NE.
Se analys av NE:s varumärkestransformation.


Statens medieråd och Lärarförbundet

Det är komplicerat att spåra uppkomsten och fortlevnaden av referensstatus. Här visas två exempel och hur de påverkats efter min kontakt.

Statens medieråd

Statens medieråd har en sida "Källkritik - en utmaning". Där fanns 2015 följande text ...

Det har inte gjorts några systematiska jämförelser mellan Wikipedia och till exempel Nationalencyklopedin (NE) rörande deras tillförlitlighet. De stickprov som gjorts visar dock på små skillnader. Där NE vinner i tillförlitlighet vinner Wikipedia i aktualitet. Läst 2015.11.05 och reviderad 2016.02.04.

2016.02.04 togs den överstrukna texten bort enligt motivering i mejl till mig ... Tack för ditt påpekande. Eftersom passusen om NE:s större tillförlitlighet är baserad på obsoleta jämförelser har vi nu tagit bort den.

Lärarförbundet

Nationalencyklopedin och Lärarförbundet

Denna text fanns på Lärarförbundets hemsida 2016.02.16 där de säger att NE är Sveriges största uppslagsverk.

Jag kontaktade Lärarförbundet om att detta var felaktigt och efter några månader ändrades texten, men nu ersatte man denna med all referensstatus man kunde uppbringa. Se sida om Lärarförbundet, referensstatus och källkritik.

NE:s uppslagsverk och marknadsföringslagen

NE åtnjuter hög referensstatus hos många och detta har flera orsaker. NE online baseras på de för många välkända, men idag sällan använda tryckta uppslagsverket med ett innehåll med hög kognitiv auktoritet. Många tror för övrigt felaktigt att namnet Nationalencyklopedin anger någon form av statligt ägande eller något officiellt, men NE har alltid varit ett privat företag.

Bolaget NE har länge marknadsfört NE som baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet och att det är Sveriges främsta uppslagsverk. I en dom från Marknadsdomstolen (2013:14) i en konflikt mellan två sightseeingbussbolag står ... [Ordet ”premier” torde framförallt uppfattas som ”främst”, vilket i sin tur får ses som mer eller mindre synonymt med ordet ”bäst"]

Bolaget som använde värdeordet "premier" ålades att vid hot om vite ta bort ordet i sin marknadsföring. Det är enligt Marknadsföringslagen säljaren som ska styrka att varan eller tjänsten har den mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper man säger i sin marknadsföring.

Bolaget NE Nationalencyklopedin AB kan inte längre styrka att uppslagsverket NE är främst. Således borde bolaget upphöra med att säga att NE är främst.

Vilken marknadsföringstext hade varit rimlig ur vad man kan kalla ett varudeklarationsperspektiv? Om detta finns det självklart olika uppfattningar, men varför inte att uppslagsverket NE är "ett svenskt uppslagsverk med ett stort antal artiklar skrivna av erkända forskare och andra experter". Inte direkt kort, kan nog sägas bättre, men sant.

Referensstatus och affärsmodeller

För ett kommersiellt uppslagsverk som NE finns ett samband mellan kommersiell framgång och uppslagsverkets referensstatus. Ju högre detta är desto fler organisationer och personer kommer att referera och citera uppslagsverket. Sambandet mellan affärsmodeller utvecklas mer här.

 Visa mer vertical arrowsCitat ur uppsats om NE och Wikipedia

Nationalencyclopedin was described as being an encyclopedia, a dictionary, database for facts or a search engine. No one really knew who was adding the information to NE, but all were agreeing upon that it was restricted to a chosen few experts. The information was overall more trustworthy, however some saw it as they lacked in speed of updating and information broadness. NE was seen as a more formal site. Several persons believed that it was the (Swedish) state or some administrative authority, for instance the Swedish Academy or the Swedish Research Council that was behind it. Where others could not say where they had gotten the information about that NE was driven by experts, one person guessed that the name Nationalencyclopedin made it sound legitimate. Others speculated that it was because they used to have printed versions that made it more valid. The overall view was that the articles on NE were more concise that on Wikipedia. The students used it less, but were able to use it differently since it is acceptable for them to cite it in their studies. However the information was seen more as short facts and always not usable. It seemed that it was mostly used to cite definitions for concepts and terms, which otherwise could be hard to find. One person had not cited to it and shouldn’t do it either since it was seen as the same sort of information as Wikipedia – not in - depth enough to be of any value. The obvious strength with NE was that it is secure as a source and academic proven. The weaknesses were that it isn’t available free for all and there is a much larger delay before something is added to the site. NE was not used that very much. “Not so often, it happens, but I use Google a lot. If I google a word and NE comes up, then I click it, if I google a word and Wikipedia comes up then I click that”, said a person. Källa: Robin Mattebo 2013, master thesis, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:655924/FULLTEXT01.pdf



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 31 mars 2017