5 sidor
vid utskrift

Referensstatus

vågrörelser. Bild johan schlasberg

Jag har i min forskning myntat begreppet referensstatus som bättre än det äldre begreppet kognitiv auktoritet förklarar hur många ser på och värderar olika kunskapskällor. Begreppet är generellt användbart men appliceras här i första hand på uppslagsverken NE och Wikipedia.

 

Sidnavigering referens

45 av 46 bibliotek har ny text om NE

Statens Medieråd har fel

Lärarförbundet, ett steg framåt, men ...

NE och Wikipedia i skolan

Bilden visar hur en referensstatus sprider sig neråt i en serie hierarkiska figurer och ringar. I verkligheten är denna spridning diffus. Frågan om trovärdighet och referensstatus har under det senaste åren fått en mycket ökad aktualitet. Men den kan studeras inte bara i t ex striderna om Brexit och amerikansk sjukvård, utan också mer nära vår vardag i till exempel biblioteksvärlden.

För att fördjupa förståelsen av hur referensstatusen kan se ut i biblioteksvärlden undersökte jag vad cirka 46 bibliotek skrev om uppslagsverket NEreferens och vilka som ändrade sin text när de fick mer information. Per 5 november 2017 har 45 gjort detta.

I två andra exempel kan man följa vad några organisationerreferens (Statens Medireåd och Lärarförbundet) skrev om NE och hur texterna förändrades när deras beskrivningar av NE och Wikipedia ifrågasattes.

Marknadsföringen av uppslagsverket NE innehåller flera moment av referensstatus-strategi.

Referensstatus är föränderligt

Trovärdighet byggs upp av många ingredienser och förändras över tiden. Ett uppslagsverk som vill åtnjuta bred trovärdighet inte bara av historiska skäl utan för sitt nutida innehåll måste vara modernt och transparent.

One common theme throughout is how encyclopedias depend on the trust invested in them and how this ‘currency’ is also played out in the digital world, and has probably become even more important.

Se hela citatet av två informationsforskare som säger att det viktigaste med en encyklopedi är att den är trovärdig.

Från kognitiv auktoritet till referensstatus

1983 introducerade P Wilson, ref begreppet kognitiv auktoritet som betecknar det förtroende människor upplever för andra personers kunskap eller en källas trovärdighet. Detta kan också gälla till exempel en bok eller i detta fall ett uppslagsverk. Den kognitiva auktoriteten kan vara större eller mindre och den kan förändras över tiden. Den är oftast relativt ett visst område eller en kontext: en professor i kemi har lägre kognitiv auktoritet när han yttrar sig om fåglar än om kolatomer, religiösa texter uppfattas olika beroende på trosuppfattning.

Begreppet referensstatus är enklare att förstå än kognitiv auktoritet vilket bidrar till att göra det användbart. Begreppet kognitiv auktoritet fokuserar på kunskap och vetande, medan referensstatus är bredare och tillför en social dimension som för tankarna till den franske sociologen Pierre Bourdieu och hans teorier om symboliskt kapital och kulturkapital. Att ha eller inte ha vissa fysiska eller digitala produkter och tjänster är också en social markör. Dessa markörers värde skiftar mellan grupper, sammanhang och över tiden. Detta kan vara en del i förklaringen till varför bibliotek abonnerar på NE - som en form av kulturellt kapital - och vad en del av dessa skrev om NE. Detta påverkar också hur biblioteken ser på och presenterar sina Databaser och hur deras Söktjänst ser ut.

I vår tid kan någon eller något få status enbart genom att vara känd eller känt, "the celebrity factor". Referensstatus förändras oftast långsamt, men den (globala) - och inte sällan sociala - mediavärlden kan skicka någon till skyarna eller källarvåningen i en oförutsägbar omvärdering.

Se forskningsorienterad diskussion om Referensstatus .

Vetenskaplighet som del i en referensstatus

Det är vanligt att i många sammanhang anföra referenser till vetenskap för att stärka en argumentation. Detta kan vara befogat, men kan också vara missledande eller rentav osant.

Det är inte heller vare sig självklart eller entydigt vad som menas med "vetenskapliga principer" och "värdeneutralt". Läs mer om vetenskap och värdeneutralitet.

Bibliotekens texter om NE

Databaser

Jag analyserade i februari 2016 cirka 200 folkbiblioteks hemsidor om databaser (och alla landets folkbibliotek i februari 2017). Nästan ingen av dessa hade länkar till Google, Wikipedia eller bibliotekens egen utmärkta Bibblan guidar med länkar till över 700 kunskapsdatabaser.

Bilden illustrerar ett förslag att biblioteken radikalt ändrar sina sida om databaser från att nästan enbart, se analys av 78 bibliotek, lista köpta databaser (röda,) till att i första hand lista fria databaser och resurser (gröna) och i andra hand köpta tjänster. Databassidan bör omformas till InformationsSök som en service.

Av de cirka 150 bibliotek som 2016 -  109 (38%) av 290 inför 2018 - hade NE skrev c:a 45 att NE var Sveriges största uppslagsverk eller något liknande. Då detta inte är korrekt - Wikipedia är minst 10 gånger större än NE och har i flera avseenden högre kvalitet - inleddes en studie om dessa biblioteks beskrivning av NE.

Biblioteken uppmärksammades på sina texter om NE via ett eller flera mejl.

Några bibliotek bl a Norrköping och Linköping skrev, orimligt och felaktigt, på sina hemsida att "alla" artiklar i NE hade "hög tillförlitlighet". Det visar inte min forskningsstudie om NE och Wikipedia.

46

Listan startade med 46 bibliotek den 1 november 2016. Bibliotek som byter till en mer neutral text - t ex till NE - ett stort svenskt uppslagsverk markeras med grön text så snart uppdateringen kommer till min kännedom. Jag följer utvecklingen varje vecka. Målet är att kunna visa alla biblioteken med gröna bokstäver. Direktlänkar till alla Sveriges biblioteks sida om databaser.

Uppdatering:45 (98%) bibliotek har ändrat sin text om NE per den 31 mars 2017. Cirka 2.5 miljoner (≈96% av ≈2.6 miljoner) av invånarna i dessa kommuner ser nu en neutral text om NE på sitt biblioteks hemsida.

Namnen länkar till bibliotekets sida om databaser.
(W) = listar Wikipedia, (B) = listar Bibblan guidar, (   ) = Upphör(t) med NE
.

Ale,   Alingsås,   Alvesta,   Bollnäs (B, W),   Borgholm,   Borås,   Danderyd,   Gislaved (B, W),   Göteborg,   Haninge - Fredrika Bremergymnasierna,   Hedemora (B, W),   Jönköping,   Kalmar,   Karlskrona,   Kumla,   Kungälv,   Linköping,   Lomma,   Markaryd,   Mönsterås,   Nacka,   Norrköping,   Nyköping,   Nynäshamn,   Nässjö,   Orust,   Sala,   Smedjebacken (W),   Sollentuna,   Stenungsund,   Sundbyberg,   Söderköping,   Tingsryd,   Tranås,   Umeå,   Uppsala,   Vallentuna,   Varberg,   Vimmerby,   Värnamo,   Ånge,   Älmhult,   Älvkarleby,   Öckerö,   Örnsköldsvik,   Österåker

 Visa mer vertical arrowsOm varför denna studie är lite viktig

Man kan tycka att det inte spelar så stor roll att några bibliotek skriver att NE är "Sveriges mest omfattande uppslagsverk" eller att "alla artiklarna [i NE] har hög tilllförlitlighet" - ett orimligt påstående som de dessutom inte har någon kunskap om - som görs av biblioteken i Linköping, Norrköping, Söderköping och Tranås. Men i en tid när ord som "post-truth" och "alternativa fakta" sprider sig i samhället är även små steg för att presentera fakta av betydelse.

Om NE hade varit en fri tjänst - vilket den nog blir en dag - hade envar kunnat idka källkritik, vilket hade gjort uppslagsverket bättre. Nu bidrar dessa bibliotek till att ge ett omodernt uppslagsverk en högre referensstatus än vad det förtjänar.

Det är en sak att man skriver fel, det gör vi alla ibland, men när man inte vill ändra sig trots mer information är man troligen faktaresistent eller har en annan agenda. För bibliotek som ska bidra till att öka människors digitala kompetens är detta extra noterbart.

Studien visar hur mitt koncept referensstatus kan användas i biblioteksvärlden och att ny information kan påverka. Viss faktaresistens förekom och är ännu kvar.


Statens medieråd och Lärarförbundet

Det är komplicerat att spåra uppkomsten och fortlevnaden av referensstatus. Här visas två exempel och hur de påverkats efter min kontakt.

Statens medieråd

Statens medieråd har en sida "Källkritik - en utmaning". Där fanns 2015 följande text ...

Det har inte gjorts några systematiska jämförelser mellan Wikipedia och till exempel Nationalencyklopedin (NE) rörande deras tillförlitlighet. De stickprov som gjorts visar dock på små skillnader. Där NE vinner i tillförlitlighet vinner Wikipedia i aktualitet. Läst 2015.11.05 och reviderad 2016.02.04.

2016.02.04 togs den överstrukna texten bort enligt motivering i mejl till mig ... Tack för ditt påpekande. Eftersom passusen om NE:s större tillförlitlighet är baserad på obsoleta jämförelser har vi nu tagit bort den.

Lärarförbundet

Nationalencyklopedin och Lärarförbundet

Denna text fanns på Lärarförbundets hemsida 2016.02.16 där de säger att NE är Sveriges största uppslagsverk.

Jag kontaktade Lärarförbundet om att detta var felaktigt och efter några månader ändrades texten, men nu ersatte man denna med all referensstatus man kunde uppbringa. Se sida om Lärarförbundet, referensstatus och källkritik.

NE och Wikipedia i skolan

Hur ser enskilda lärare och skolor på NE och Wikipedia som källor eleverna kan citera och referera till? Sker det förändringar i synsätt och praxis?referens

I praktiken innebär detta troligen att man i stor utsträckning kommer att förorda det som i ens egen krets uppfattas som - the thing to do. Många lärare och skolledare har nog en ouppdaterad bild av såväl NE som Wikipedia och hur de förhåller sig till varandra. Mycket har ändrats de senaste åren.


NE är en betaltjänst och Wikipedia är fritt

I skolan är uppslagsverket NE tillgängligt endast om skolan eller kommunen abonnerat på NE-bolagets Läromedelspaket. Många ogillar NE:s paketstrategi.

Såväl NE:s uppslagsverk som läromedel har ökande konkurrens från bland annat Wikipedia och många fria kunskapsresurser.

NE är ett skolverktyg, men Wikipedia används hela livet

användning av NE

Bilden illustrerar att antalet elever som använder NE efter avslutad skolavgång är mycket få. Lärarna engagerar sig mycket för att lära eleverna bra studievanor och se källkritiskt på information, inte bara under studietiden utan också för framtiden när de sista gången lämnat skolan - på lastbilsflak och andra dekorerade och tutande fordon. Men på grund av NE:s affärsmodell kommer få att använda NE: uppslagsverk i framtiden. Av detta finns minst två möjliga slutsatser:


Enkät om NE och Wikipedia

1 Vilket stämmer bäst på dig?



Kommentar:  

2 Är NE och Wikipedia likvärdigt citerbara källor? (högre siffra = större lika värde)

Lika värde:    1 2 3 4 5
Kommentar:

3Finns NE tillgängligt på din skola?



Kommentar:  

4 Vad skulle du vilja veta mer om BiBB? Andra synpunkter?
Kommentar:

En del frågor besvaras på FAQ-sidan eller i mejl om du anger din e-postadress. Berätta gärna för någon annan om BiBB och denna enkät.


NE, Wikipedia och BiBB

När Google och Wikipedia gjorde entré vid sekelskiftet använde lärare och elever Nationalencyklopedin i bokform som referensmaterial. Denna historia gör att NE som bra skolverktyg ofta tas för givet vilket bidrar till att man nog sällan diskuterar problemet med till exempel den mycket begränsade transparensen i NE:s uppslagsverk.

Många kommer alltid att anse att signerade artiklar är mer trovärdiga än Wikipedias "wisdom of the crowd". Man kan debattera vilket som är bäst, men utmaningen är att medverka till att bägge modellerna för encyklopedisk kunskap blir allt bättre. BiBB är ett nytt Kunskapstorg.

Ett av de allvarligaste problemen med NE:s uppslagsverk är att det inte är fritt för alla - c:a  ≈400.000 elever har inte tillgång till uppslagsverket vilket visar att NE Nationalencyklopedin AB har en affärsmodell som går på tvärs mot tanken att alla elever bör ha likvärdig tillgång till ett grundläggande uppslagsverk. Lägger man till den stora utmaningen (läs problemen) med att många elever inte har svenska som förstaspråk blir NE än mindre generellt användbart än det mångspråkiga Wikipedia.


Ändras synsätten på NE och Wikipedia?

Acceptansen av Wikipedia som fullgod källa i skolan följer med all säkerhet en normal spridningskurva. Idag är det många lärare som accepterar Wikipedia, men det finns - såvitt jag vet - inga aktuella kvantitativa data i frågan.

Du är välkommen att höra av dig om acceptansen av NE och Wikipedia på din skola. Förhoppningsvis kan här publiceras några berättelser. Använd enkäten ovan eller mejla / ring mig.

I den akademiska världen blir Wikipedia alltmer accepterat. Detta är nyligen omtalat i en forskarrapport "Kunskapens nya rörelser" Östling m fl ref Kungliga Vitterhetsakademin Stockholm, där det bland annat står

En av de mest självklara vägarna till information för vanliga medborgare är Wikipedia. Den skepsis som i många akademiska kretsar inledningsvis fanns mot nätencyklopedin har delvis övergetts i takt med att kvaliteten på och omfånget av artiklarna har ökat. Forskare kan emellertid med ganska enkla medel bidra till ytterligare förbättringar, nyanseringar och kompletteringar. Dessutom är det digitala uppslagsverket ett forum som kan utnyttjas för att presentera och tillgängliggöra nya forskningsresultat, egna och andras. Med stöd från Formas samarbetar Wikipedia Sverige för närvarande med nio svenska lärosäten för att göra just detta. Östling m fl sid 23 ref


Diskussionen om Wikipedia

Wikipedia och NE som källor diskuteras en hel del i bloggar och analyseras på ett flertal hemsidor. Ambitionen är här att länka till några av dessa röster med fokus på skolan, ingen rangordning.

 Visa mer vertical arrowsCitat ur uppsats om NE och Wikipedia

Nationalencyclopedin was described as being an encyclopedia, a dictionary, database for facts or a search engine. No one really knew who was adding the information to NE, but all were agreeing upon that it was restricted to a chosen few experts. The information was overall more trustworthy, however some saw it as they lacked in speed of updating and information broadness. NE was seen as a more formal site. Several persons believed that it was the (Swedish) state or some administrative authority, for instance the Swedish Academy or the Swedish Research Council that was behind it. Where others could not say where they had gotten the information about that NE was driven by experts, one person guessed that the name Nationalencyclopedin made it sound legitimate. Others speculated that it was because they used to have printed versions that made it more valid. The overall view was that the articles on NE were more concise that on Wikipedia. The students used it less, but were able to use it differently since it is acceptable for them to cite it in their studies. However the information was seen more as short facts and always not usable. It seemed that it was mostly used to cite definitions for concepts and terms, which otherwise could be hard to find. One person had not cited to it and shouldn’t do it either since it was seen as the same sort of information as Wikipedia – not in - depth enough to be of any value. The obvious strength with NE was that it is secure as a source and academic proven. The weaknesses were that it isn’t available free for all and there is a much larger delay before something is added to the site. NE was not used that very much. “Not so often, it happens, but I use Google a lot. If I google a word and NE comes up, then I click it, if I google a word and Wikipedia comes up then I click that”, said a person. Källa: Robin Mattebo 2013, master thesis, Online



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 7 november 2017