4 sidor
vid utskrift

En första del handlar om Uppslagsverket i BiBB.

En andra del belyser mer generella frågorreferens för uppslagsverk och Sök.

Om uppslagsverket i BiBB

Uppslagsverket i BiBB baseras på signerade artiklar, men har också osignerade artiklar - notiser. Bägge ska accepteras av en redaktion. Just nu finns inga uppslagsord, men man kan diskutera hur ett modernt uppslagsverk bör se ut för att många ska upplever det som en möjlighet och en resurs.

01 Signerade och osignerade artiklar (notiser)

BiBB är inte en wiki som till exempel Wikipedia. Uppslagsverket baseras på signerade artiklar och har också osignerade artiklar - kallas i BiBB för notiser.

Notiser är ett ord man mest möter i tidningsvärlden, men även i ett uppslagsverk är det bra med ett speciellt ord för att skilja kortare osignerade uppslagsord och artiklar från de signerade artiklarna.

Alla artiklar ska vara signerade med namn och ha länk till en informationssida om författaren. Datum för publicering och uppdatering ska anges.

I uppslagsverket NE, som sägs bygga på vetenskapliga principer? - är antalet notiser större än antalet signerade artiklar.

På Kunskapstorget finns redan nu flera intressanta Stories från forskningsvärlden. Dessa har en friare form och är ofta mer berättande.

BiBB och Wikipedia

Då allt innehåll i Wikipedia är fritt tillgängligt enligt en så kallad Creative commons licens är det möjligt att BiBB i framtiden kan komma att erbjuda en ingång till Wikipedia. En sådan gateway finns bland annat i den amerikanska appen Wikiwand som har ett visst samarbete med Wikipedia.

Målet för BiBB i detta sammanhang är att i första hand leverera ett svar från det egna uppslagsverket, men om detta saknas kan det ske en automatisk vidarekoppling till samma sökord på Wikipedia. Ord som har hög sökfrekvens är ett bra incitament för BiBB att arbeta med att det skapas en egen artikel. Skulle kunna kallas frekvensstyrd utveckling.

I BiBB har artiklarna en tidsfaktor

I fria Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) ska författaren inom fyra år uppdatera sin artikel. Om detta inte är möjligt finner redaktionen en annan lösning. I BiBB kan detta få en lite annan form, men grundtanken är utmärkt - jämför med min analys av 5.000 artiklar i NE 2011 som bland annat visade att NE:s artikelförfattare hade en genomsnittsålder på 70 år och att ≈21% ej längre levde.

02 BiBB som publiceringsplattform

En källa till artiklar i planeras bli doktorander. Som ett led i sina studier skriver en doktorand någon eller några artiklar som en examinator granskar. Detta ger ett antal högskolepoäng i doktorandutbildningen och skulle kunna generera hundratals nya artiklar varje år. BiBB-artiklar, skrivna av doktorander eller forskare, kan absolut ses som en del i högskolornas och universitetens lagstadgade samverkansuppgift. Kunskapsspridning är viktigt.

Självklart är alla forskare och experter såväl inom som utom akademin som vill skriva artiklar för BiBB välkomna att göra detta.

Läs mer om samverkansuppgiften och BiBB ...

03 Flera artiklar på samma uppslagsord

I BiBB kan det finnas flera artiklar av olika författare för samma uppslagsord. Det finns kanske två artiklar om franska revolutionen eller tre artiklar om psykoanalys eller vitaminer.

Tack vare denna modell blockeras inte ämnet av en författare, utan flera ges möjlighet att publicera sig.

Detta är en mycket annorlunda modell än andra uppslagsverk som har ETT svar för alla uppslagsord.

04 Transparens och filter

En av de saker som utgör en skillnad mellan den information man hittar via Google eller på Wikipedia och i ett modernt uppslagsverk är en större och tydligare transparens. Vem har skrivit en artikel? I BIBB är varje artikelförfattares namn klickbart och leder till mer information. Man ska lätt kunna få veta mer om vederbörande. Det ska inte vara som i NE där man måste Goggla på författaren för att i bästa fall hitta författaren. Det är omodernt.

Filterfunktioner är större än algoritmer

Det är många som kritiserar bland annat Goggle för att deras algoritm visar olika svar - på exakt samma fråga - beroende på vem som söker och varifrån. Att annonserna styrs i ett kommersiellt företag är en självklarhet, men hur är det med de vanliga svaren? För annonsörer är filterfunktionen central och för oss läsare i huvudsak bra även om vi betalar ett integritetspris.

Men varje tidningsredaktion och nyhetsstydio på TV utövar en tydlig filterfunktion. Man kan ha många synpunkter på detta, men här ska endast konstateras att utan filterfunktioner skulle vi vara än mer förlorade i informationsflödet. Redaktion i BiBB är också ett filter.

Det är ofta bra bilda sig en egen uppfattning, men vem hinner och kan läsa flera artiklar, tidningar, bloggar med mera för att till exempel förstå bakgrunden i den oändliga raden av samhällsfrågor. Inom många områden saknar man aktuell bakgrundskunskap, förförståelse och en del annat. Genom att BiBB kan ha flera artiklar i samma ämne erbjuds direkt en större mångfald och man visar att det ofta finns mer än en sanning även i ämnen där en artikel sägs vara "baserad på vetenskapliga principer och värdeneutralitet" (NE).

05 BiBBs redaktion

Urvalet av artiklar godkänns av en redaktion, men författaren eller författarna ansvarar för artiklarnas innehåll.

BiBB har - dock inte än - en redaktion som granskar inkomna artiklar och aktivt arbetar med att nya produceras. Redaktionen utvecklar publiceringspolicyn och underlättar artikelproduktionen.

Innan BiBB får en anställd professionell redaktör kommer det redaktionella uppdraget att skötas av Johan Schlasberg. Gärna med synpunkter och råd från läsarna.

06 Användargränssnitt och användarnytta

informationssök

I webbdesign skiljer man ibland mellan "user interface" (UI) och "user experience" (UX). Det första kallas på svenska ofta användargränssnitt och kan handla om navigering, knappar, design och känsla. UX - usability/användarnytta sägs mer handla om besökaren får den upplevelse och den nytta som var förväntad och önskad. Det finns olika synpunkter på hur överlappande dessa koncept är - read this blog at usertesting.com.

Dataarkitekturen i BiBB kommer att utvecklas i flera steg och börjar med en mycket enkel modell. På sikt kommer tjänsten att bli mycket mer sofistikerad och exponeras i en helt annan design än idag. Genom den hastiga utvecklingen inom Artificiell Intelligens (AI) och "machine learning" kommer sökfunktionen att kunna göras väsentligt bättre än vad t ex NE erbjuder sina användare idag. Men vi är inte där än.

Användarvänlighet

Användardatabasen i BiBB har inget abonnentregister och ingen inloggningsspärr, som NE, vilket minskar antalet servertransaktioner och sparar tid eller pengar för besökarna och organisationen BiBB. Detta betyder inte att det inte i framtiden kan finnas vissa premiumtjänster, så har t ex SEP en årsavgift på 10 USD som gör att man kan ladda ner artiklar som Pdf.

Många sajter arbetar med problemet hur man ska hantera registrering och genom personalisering öka användarvänligheten. Att använda BiBB är fritt, men personalisering och extra tjänster kan komma att kräva registrering. BiBB kommer att samla in artikelstatistik.

På sikt får BiBB en ganska sofistikerad databas med möjlighet att använda besöksdata för att förbättra tjänsten.

En Referensgruppen för Teknik är planerad för att bidra till analys och design av IT-strukturen i BiBB.

07 Upphovsrättsliga frågor

De doktorander, forskare och andra som skriver artiklar som publiceras på BiBB kommer att ha upphovsrätt till sina artiklar. BiBB får en rätt att publicera dessa och användarna att läsa, ladda ner och sprida i icke-kommersiella sammanhang. En text kommer senare att publiceras som mer i detalj reglerar dessa frågor. En bra modell är motsvarande text i fria Stanford Encyclopedia of Philosophy.

BiBB som lärmiljö för elever och lärare

Ett uppslagsverk är en del i elevernas skolarbete och det är en intressant fråga om BiBB bör erbjuda personliga rum där eleven kan samla projekt och samverka med sina lärare och om BiBB bör utveckla funktioner för detta.

Många skolor, kommuner och universitet är bland de som kan ha intresse för denna pedagogiska situation och dess möjligheter.

Uppslagsverk i framtiden


Vad kan vi önska och vad är möjligt?

Är också digitala uppslagsverk en döende konstruktion eller kan de ge unik nytta och värde i en värld dominerad av Sök, Facebook och lavafloden av nyheter? Är det en kamp om trovärdighet? Vad kan bli bättre?


01 Digitala uppslagsverk och affärsmodeller

Ett uppslagsverk måste ha en långsiktigt fungerande affärsmodell. Detta gäller inte bara fysiska uppslagsverk utan i lika hög grad digitala. Det finns sannolikt andra kriterier och andra affärsmodeller än de som berörs här, det oväntade är just oväntat. Det finns ingen unik typ av affärsmodeller som heter "digitala affärsmodeller", utan affärsmodeller som fungerar och de som inte gör det.

En uppdelning kan vara mellan (A) de som "står på egna ben" och (B) de som på ett eller annat sätt ingår i ett större affärskoncept. Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är ett exempel på (A) och NE:s uppslagsverk är ett exempel på en förflyttning från A till B. OED är ett exempel på modell (B) "At no period in its history has the Oxford English Dictionary been profitable commercially for Oxford University Press".

Alla uppslagsverk är inte det man ofta menar med uppslagsverk. Google är en sökmotor och Wikipedia är ett uppslagsverk baserat på en wiki-modell. Mer om skillnaden mellan olika typer av uppslagsverk.

I artikeln The definition of a dictionary, publicerad i Slate 2015 finns en underrubrik "... what should a dictionary look like? (And do we even need one)?" Artikeln är en lång genomgång av bland annat det amerikanska uppslagsverket Merriam-Webster. Detta verk innehåller i huvudsak "ordförklaringar" och ska kanske på svenska kallas för ett lexikon eller en ordbok, som OED. Det som här avses med uppslagsverk liknar mer engelska Encyclopedia Brittanica: ett årligt abonnemang kostar cirka 900 SEK.

Kommersiella och Fria uppslagsverk

Affärsmodellerna kan baseras på reklam eller abonnemang eller en kombination av dessa. Uppslagsverk som SEP och SNL är fria för alla och har inte reklam, vilket också är ett centralt mål för BiBB. Inom den offentliga sektorn finns en del fria kunskapsportaler som till exempel Vårdguiden 1177.

Framtidsscenarier

De digitala krafterna medför att det är svårt att sia om vilka affärsmodeller för digitala uppslagsverk som har en långsiktig framtid. En del "experiment" har redan visat sig vara mindre framgångsrika och det kommer bland annat att krävas lite innovativt tänkande för att nå framgång. Alla kommer att göra misstag på vägen, men ju fortare dessa korrigeras desto större är sannolikheten att man överlever till nästa rond.

02 Om att jämföra uppslagsverk

om att jämföra uppslagsverk

På denna sida görs en mer generell analys av hur man kan jämföra uppslagsverk. Sedan appliceras denna i två olika delstudier ...

Hur kan man jämföra uppslagsverk och finns det någon etablerad metod för att göra detta? Svaret på den sista frågan är nej. Det är lite intressant att det inte finns någon tidigare systematisk jämförelse mellan NE och Wikipedia. En viktig aspekt är hur situationen är idag och inte för säg fem år sedan.

En seriös jämförelse måste börja med någon form av analys och urvalsmetod utifrån vilka kriterier en jämförelse ska göras. Detta är absolut inte självklart och ej heller finns det något strikt neutralt sätt att göra detta. Utan en genomtänkt modell för jämförelsen är risken betydande att man jämför äpplen och päron. Kanske inte alltid så fruktbart.

Det första och vanligaste felet i en jämförelse mellan uppslagsverken NE och Wikipedia är att utgå från några få uppslagsord och sedan jämföra faktariktigheten i de bägge texterna. De få konkreta artikeljämförelser som finns - till exempel nio (sic) ord av Svenska Dagbladet 2006 - visade att såväl NE som Wikipedia innehöll felaktigheter. Man kan behöva undersöka hur felrättningen idag fungerar i de bägge uppslagsverken.

Om att exkludera och inkludera kriterier

På denna sida finns ett antal tänkbara kriterier vid utvärdering av uppslagsverk:

volym, transparens, källkritik, fakta i enskilda artiklar, referenser, uppdateringar, helhetsaspekter, modernitet, tillgänglighet, användarvänlighet och organisation. Det är delvis en värderingsfråga vilka kriterier man väljer att inkludera eller exkludera i en jämförelse.

Några kommer att anse att likvärdig tillgång är ett högt rankat kriterium medan andra kanske fäster större vikt vid modernitetsaspekten eller att de uppfattar artiklarnas innehåll som korrekt. Det är bra om man kan nå konsensus kring vilka kriterier som alltid bör inkluderas.

Min värdering och utgångspunkt är att betrakta digitala uppslagsverk som en tjänst vilket är ett helhetsperspektiv och inte att stanna vid att till exempel jämföra sakligheten i 10 eller 50 ord.

03 Referensstatus

vågrörelser. Bild johan schlasberg

Jag har skapat begreppet referensstatus för att inkludera mer sociala dimensioner än vad som normalt menas med kognitiv auktoritet, ett begrepp som sedan länge (1983) används för att beteckna en källas trovärdighet.

Bilden visar ett hierarkiskt mönster för hur till exempel ett uppslagsverks referensstatus sprider sig neråt och horisontellt.

Källor har olika rangordning, men denna är inte absolut vare sig över tiden eller uppfattas lika av alla. Detta kan bland annat bero på graden av känndom om källan. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre. En uppnådd referensstatus lever ofta kvar länge

Wikipedia är en källa som har gått från låg till ökande referensstatus.
Denna process har tagit många år och den fortsätter sakta men säkert på universitet, i skolor, på bibliotek och bland allmänheten.

Om Wikipedia och kvalitet i SOU 2016:65

Wikipedia är ett bra exempel på vad användare kan skapa gemensamt inom ett område som traditionellt varit förbehållet för expertis och professionella redaktioner. Från de tidiga årens debatt om kvalitet och trovärdighet med omfattande jämförande studier med traditionella uppslagsverk är nog idag den gängse uppfattningen att Wikipedia bidrar med ett rikt och aktuellt innehåll på ett sätt som den tidigare modellen inte förmår. Wikipedia har onekligen verkat som en radikal förändringskraft inom sitt område.

Källa SOU 2016:65 Om Sverige i framtiden - en antologi om digitaliseringens möjligheter, Patrik Regårdh sid 328 ff.

Läs mer om referensstatus

04 Volym eller specialisering

Ett uppslagsverks omfång är en viktig kvalitetsfaktor när man bedömer ett uppslagsverk som en tjänst. I den moderna nätvärlden är det välkänt att ett fåtal sajter (tjänster) nästan helt dominerar marknaden inom varje kategori. Google har ungefär 90% av världsmarknaden för Sök. Chrome är den helt dominerande webbläsaren med en global marknadsandel på cirka 60%. Facebook dominerar sociala media och Amazon.com är störst inom e-handel i USA och allt fler börjar nu söka produkter direkt på Amazon och går inte via en sökmotor då allt fler är säkra på att där få relevanta och handlingsbara (actionable) svar. En av förklaringarna till denna dominans är att dessa tjänster har en mycket stor volym produkter eller "svar".

Svenska Wikipedia är minst 10 gånger mer omfattande än NE och växer betydligt fortare. Volym har ett egenvärde då det ökar sannolikheten att man får ett svar vid en sökning. Om man ser varje sökning och "klick" som en tidsinvestering är det rationellt att välja de största tjänsterna. Därmed inte sagt att det är det bästa valet ur ett bredare perspektiv.

Specialiserade uppslagsverk och lokala marknader

Det finns inom nästan alla områden utrymme för mindre aktörer om de antingen är tydligt specialiserade och eller lokala vilket ofta framgår av titeln eller språket - t ex Stanford Encyclopedia of Philosophy och Psykologilexikon. Uppslagsverken NE och SNL är lokala och allmänna. Wikipedia är glokalt och allmänt.

BiBB är lokalt (svenskt), men har en affärsmodell att vara ett Kunskapstorg som innehåller ett allmänt uppslagsverk. Detta senare skulle kunna samverka med ett allmänt uppslagsverk som Wikipedia för att erbjuda en större volym svar.

05 Trovärdighet och tillförlitlighet

Det är centralt för ett uppslagsverk att det har hög trovärdighet. En av vägarna att stärka denna är att vara transparent om sitt innehåll och sin funktion. Många artiklar håller säkert hög klass i såväl NE som Wikipedia, men det är svårt för en användare att sakligt bedöma detta annat än undantagsvis. Transparens - öppenhet om författare, referenser och publiceringstid - underlättar en bedömning. NE är mycket mindre transparent och mycket mindre vetenskapligt än vad det hade kunnat vara.

Wikipedia och NPOV

I Wikipedia är NPOV - Neutral Point of View - ett centralt koncept. Kravet är att innehållet i artiklar ska kunna verifieras och det finns nästan alltid ett stort antal externa och klickbara referenser.

Det finns forfarande många som tror att vem som helst kan skriva vad som helst i Wikipedia. Om än detta är sant betyder det inte att vad som helst står i Wikipedia då det finns en rad mekanismer som verkar för att uppslagsverket håller både kvalitet och värdeneutralitet.

Transparens i Wikipedia har en annan konstruktion och design än ett uppslagsverk som NE eller BiBB. I Wikipedia finns inte möjligheten (om än vissa ändringar kan spåras via IP-adresser) - i motsats till i ett uppslagsverk - att ange författarens eller författarnas namn. Det finns en omfattande och lätt tillgänglig versionshistoria och man kan ta del av tidigare versioner. Man kan lätt se motsvarande artikel på annat språk och många artiklar har relativt aktuella uppdateringar och omfattande externlänkade källangivelser. Och hittar man fel av någon sort kan man själv korrigera dessa. Många andra kommer därefter att läsa uppdateringen med kritisk blick.

Wikipedia är utifrån sin design transparent och ger goda möjligheter för intresserade att enkelt fördjupa sina källstudier.

06 Enskilda artiklar och notiser

Uppslagsverk kan innehålla både signerade artiklar och det jag kallar notiser som är uppslagsord som skrivits av uppslagsverkets redaktion, men som saknar angiven författare. En notis kan också ha hög kvalitet, men den har lägre transparens. Flertalet ord i NE är notiser och BiBB kommer att utöver annat innehåll ha både artiklar och notiser.

Aktualitetsaspekten

Dagstidningarnas digitala versioner tävlar idag med varandra och med många sociala-media-sajter om att vara först med nyheter. Ett uppslagsverk har en annan funktion, men måste även den förhålla sig till detta nyhetsflöde för att bli mer relevant för många läsare. Wikipedia har genom sin modell större förutsättningar att vara mer aktuell än vad NE idag valt att erbjuda.

Flera svar på samma uppslagsord

I BiBB kan det finnas flera artiklar som behandlar samma ämne. Detta ökar bredden och underlättar för läsaren att bilda sig en egen uppfattning. Och är ett exempel på produktutveckling.

07 Relation till artikel- och innehållsförfattare

Varje uppslagsverk har en stor utmaning i att skapa och underhålla sina artiklar och sitt innehåll. Inte minst underhåll och löpande uppdatering är en krävande och kostsam uppgift. Att uppmuntra och möjliggöra en dialog med allmänheten kan här vara en hjälpmedel.

08 Modernitet och webblänkar

Bland det mest grundläggande i webbvärlden är att man kan klicka sig vidare till mer information.

NE har interna länkar, men inga externa vare sig i innehållet eller i referenserna vilket gör att NE kan knappast längre sägas vara ett modernt uppslagsverk. Om kunderna i tillräcklig omfattning ställer detta krav ökar sannolikheten att uppslagsverket moderniseras.

09 Likvärdig tillgänglighet och användarvänlighet

Om man googlar på "sjukvård och kvalitet" ser man att Tillgänglighet är en central faktor när man bedömer kvaliteten i sjukvården. Politiker och vårdgivare gör stora ansträngningar för att alla patienter ska få en likvärdig vård och ha en likvärdig tillgång till vård - ofta utryckt som God vård på lika villkor. Det finns liknande formuleringar för bland annat skola och omsorg. Kan dessa tankar och formuleringar översättas till andra områden?

Likvärdighetens gränser

Begreppet likvärdighet är med viss nödvändighet lite diffust men har likväl sina gränser. Ett sätt att tydliggöra dessa inom skolområdet är att se vad lagen säger och hur den ledande myndigheten, Skolverket, definierar likvärdighet.

Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Skolverket (2012)
Begreppet ”likvärdig” innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Hur verksamheten ska utformas för att nå de fastställda målen kan variera beroende på lokala behov och förutsättningar. Det finns olika vägar att nå de fastställda målen. Hänsyn ska tas till barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever, så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning. Skolverket (2012)

Likvärdighet har en politisk dimension där vissa hävdar att privat ägande i bolagsform av en skola i sig medför olika former av oacceptabel segregation. Andra hävdar att olika ägarformer driver såväl organisatorisk som kvalititativ utveckling. Finns det andra frågor som berörs av begreppet likvärdighet? Ska till exempel tillgång till en egen laptop eller iPad räknas som en likvärdighetsfråga? Vilka program på dessa kan anses vara föremål för en likvärdighetsbedömning?

Är fri tillgång till ett grundläggande artikelsignerat modernt svenskt uppslagsverk av nationellt värde? Att svaret är JA på den frågan är den centrala drivkraften för BiBB.

Det är i grunden otillfredställande att under flera år lära eleverna använda NE, ett verktyg mycket få kommer att använda de slutar skolan. Denna aspekt förtjänar större uppmärksamhet. Ett fritt NE skulle eliminera detta problem.

Tillgängligheten till uppslagsverket Nationalencyklopedin är vare sig nationell eller fri och därmed är kvaliteten - enligt värdesatserna för vård, skola och omsorg - låg för NE och sjunker varje år.

Tillgänglighet och allmänbildning

Drygt fyra miljoner människor bor i kommuner där folkbiblioteken inte har NE online.  112 (39%) av landets folkbibliotek abonnerar på NE direkt eller har det via ett kommunabonnemang. 70% av alla biblioteksabonnemang kräver att man är på biblioteket. Goggle och Wikipedia är fritt tillgängliga överallt alltid. Endast cirka 10.000 personer har NE.se privat och  ≈400.000 elever i kommunala skolor har inte tillgång till NE:s uppslagsverk.

Användargränssnitt och användarnytta

Är sajten för uppslagsverket lätt att använda och får besökaren den förväntade nyttan? På sidan om om innehållet i BiBB diskuteras dessa frågor. Inom Wikpedia pågår arbete med att anpassa sajten till de riktlinjer som finns för personer med olika former av lässvårigheter. Vad som sker angående NE i detta avseende redovisas inte av NE.

10Organisationens mål och ledning

Det har betydelse vilken organisation som äger ett uppslagsverk då detta påverkar och inte sällan styr affärsmodellen, tjänsterna och innehållet - härmed avses inte i de enskilda artiklarna.

Bolaget NE har inte längre som mål att erbjuda alla elever och personer i Sverige ett modernt allmänt uppslagsverk, utan man vill bli ett läromedelsföretag.

BiBB och bolaget NE Nationalencyklopedin AB har två olika synsätt på ett modernt uppslagsverk.

11 Uppslagsverk och kunskapsportaler

Sveriges radio sände i maj 2015 tre program Uppslagsverkets död.

Den extremt stora digitala informationsmängden gör att olika typer av plattformar - t ex Facebook, filter, redaktionellt editerade och fokuserade guider blir allt viktigare. En del av dessa kan sägas vara kunskapsportaler - se internationella exempel. I BiBB kallas detta för ett Kunskapstorg.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 15 november 2017