4 sidor
vid utskrift

Om uppslagsverket i BiBB

Uppslagsverket i BiBB baseras på signerade artiklar, men har också osignerade artiklar - notiser. Bägge ska accepteras av en redaktion. Just nu finns inga uppslagsord, men man kan diskutera hur ett modernt uppslagsverk bör se ut för att många ska upplever det som en möjlighet och en resurs.

01 Signerade och osignerade artiklar (notiser)

BiBB är inte en wiki som till exempel Wikipedia. Uppslagsverket baseras på signerade artiklar och har också osignerade artiklar - kallas i BiBB för notiser - som senare kan byggas ut till en signerad artikel.

Notiser är ett ord man mest möter i tidningsvärlden, men även i ett uppslagsverk vore det bra med ett speciellt ord för att skilja kortare osignerade artiklar från de signerade. Tillsvidare kallas de kortare för notiser. Dessa kan vara definitioner, en biografi, en ordförklaring med mera.

Alla artiklar ska vara signerade med namn och ha länk till en informationssida om författaren. Datum för publicering och uppdatering ska anges.

I uppslagsverket NE, som sägs bygga på vetenskapliga principer? - är antalet notiser större än antalet signerade artiklar.

På Kunskapstorget finns redan nu flera intressanta Stories från forskningsvärlden. Dessa har en friare form, är ofta mer berättande och kan ha en sponsor.

BiBB och Wikipedia

Då allt innehåll i Wikipedia är fritt tillgängligt enligt en så kallad Creative commons licens är det möjligt att BiBB i framtiden kan komma att erbjuda en ingång till Wikipedia. En sådan gateway finns bland annat i den amerikanska appen Wikiwand som har ett visst samarbete med Wikipedia.

Målet för BiBB i detta sammanhang är att i första hand leverera ett svar från det egna uppslagsverket, men om detta saknas kan det ske en automatisk vidarekoppling till samma sökord på Wikipedia. Ord som har hög sökfrekvens är ett bra incitament för BiBB att arbeta med att det skapas en egen artikel. Skulle kunna kallas frekvensstyrd utveckling.

I BiBB har artiklarna en tidsfaktor

I fria Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) ska författaren inom fyra år uppdatera sin artikel. Om detta inte är möjligt finner redaktionen en annan lösning. I BiBB kan detta få en lite annan form, men grundtanken är utmärkt - jämför med min analys av 5.000 artiklar i NE 2011 som bland annat visade att NE:s artikelförfattare hade en genomsnittsålder på 70 år och att ≈21% ej längre levde.

02 BiBB som publiceringsplattform

En källa till artiklar i planeras bli doktorander. Som ett led i sina studier skriver en doktorand någon eller några artiklar som en examinator granskar. Detta ger ett antal högskolepoäng i doktorandutbildningen och skulle kunna generera hundratals nya artiklar varje år. BiBB-artiklar, skrivna av doktorander eller forskare, kan absolut ses som en del i högskolornas och universitetens lagstadgade samverkansuppgift. Kunskapsspridning är viktigt.

Självklart är alla forskare och experter såväl inom som utom akademin som vill skriva artiklar för BiBB välkomna att göra detta.

Läs mer om samverkansuppgiften och BiBB ...

03 Flera artiklar på samma uppslagsord

I BiBB kan det finnas flera artiklar av olika författare för samma uppslagsord. Det finns kanske två artiklar om franska revolutionen eller tre artiklar om psykoanalys eller vitaminer.

Tack vare denna modell blockeras inte ämnet av en författare, utan flera ges möjlighet att publicera sig.

Detta är en mycket annorlunda modell än andra uppslagsverk som har ETT svar för alla uppslagsord.

04 Transparens och filter

En av de saker som utgör en skillnad mellan den information man hittar via Google eller på Wikipedia och i ett modernt uppslagsverk är en större och tydligare transparens. Vem har skrivit en artikel? I BIBB är varje artikelförfattares namn klickbart och leder till mer information. Man ska lätt kunna få veta mer om vederbörande. Det ska inte vara som i NE där man måste Goggla på författaren för att bästa fel hitta rätt. Det är omodernt.

Filterfunktioner är större än algoritmer

Det är många som kritiserar bland annat Goggle för att deras algoritm visar olika svar - på exakt samma fråga - beroende på vem som söker och varifrån. Att annonserna styrs i ett kommersiellt företag är en självklarhet, men hur är det med de vanliga svaren? För annonsörer är filterfunktionen central och för oss läsare i huvudsak bra även om vi betalar ett integritetspris.

Men varje tidningsredaktion och nyhetsstydio på TV utövar en tydlig filterfunktion. Man kan ha många synpunkter på detta, men här ska endast konstateras att utan filterfunktioner skulle vi vara än mer förlorade i informationsflödet. Redaktion i BiBB är också ett filter.

Det är ofta bra bilda sig en egen uppfattning, men vem hinner och kan läsa flera artiklar, tidningar, bloggar med mera för att till exempel förstå bakgrunden i den oändliga raden av samhällsfrågor. Inom många områden saknar man aktuell bakgrundskunskap, förförståelse och en del annat. Genom att BiBB kan ha flera artiklar i samma ämne erbjuds direkt en större mångfald och man visar att det ofta finns mer än en sanning även i ämnen där en artikel sägs vara "baserad på vetenskapliga principer och värdeneutralitet" (NE).

05 BiBBs redaktion

Urvalet av artiklar godkänns av en redaktion, men författaren eller författarna ansvarar för artiklarnas innehåll.

BiBB har - dock inte än - en redaktion som granskar inkomna artiklar och aktivt arbetar med att nya produceras. Redaktionen utvecklar publiceringspolicyn och underlättar artikelproduktionen.

Innan BiBB får en anställd professionell redaktör kommer det redaktionella uppdraget att skötas av Johan Schlasberg. Gärna med synpunkter och råd från läsarna.

06 Användargränssnitt och användarnytta

informationssök

I webbdesign skiljer man ibland mellan "user interface" (UI) och "user experience" (UX). Det första kallas på svenska ofta användargränssnitt och kan handla om navigering, knappar, design och känsla. UX - usability/användarnytta sägs mer handla om besökaren får den upplevelse och den nytta som var förväntad och önskad. Det finns olika synpunkter på hur överlappande dessa koncept är - read this blog at usertesting.com.

Dataarkitekturen i BiBB kommer att utvecklas i flera steg och börjar med en mycket enkel modell. På sikt kommer tjänsten att bli mycket mer sofistikerad och exponeras i en helt annan design än idag. Genom den hastiga utvecklingen inom Artificiell Intelligens (AI) och "machine learning" kommer sökfunktionen att kunna göras väsentligt bättre än vad t ex NE erbjuder sina användare idag. Men vi är inte där än.

Användarvänlighet

Användardatabasen i BiBB har inget abonnentregister och ingen inloggningsspärr, som NE, vilket minskar antalet servertransaktioner och sparar tid eller pengar för besökarna och organisationen BiBB. Detta betyder inte att det inte i framtiden kan finnas vissa premiumtjänster, så har t ex SEP en årsavgift på 10 USD som gör att man kan ladda ner artiklar som Pdf.

Många sajter arbetar med problemet hur man ska hantera registrering och genom personalisering öka användarvänligheten. Att använda BiBB är fritt, men personalisering och extra tjänster kan komma att kräva registrering. BiBB kommer att samla in artikelstatistik.

På sikt får BiBB en ganska sofistikerad databas med möjlighet att använda besöksdata för att förbättra tjänsten.

En Referensgruppen för Teknik är planerad för att bidra till analys och design av IT-strukturen i BiBB.

07 Upphovsrättsliga frågor

De doktorander, forskare och andra som skriver artiklar som publiceras på BiBB kommer att ha upphovsrätt till sina artiklar. BiBB får en rätt att publicera dessa och användarna att läsa, ladda ner och sprida i icke-kommersiella sammanhang. En text kommer senare att publiceras som mer i detalj reglerar dessa frågor. En bra modell är motsvarande text i fria Stanford Encyclopedia of Philosophy.

BiBB som lärmiljö för elever och lärare

Ett uppslagsverk är en del i elevernas skolarbete och det är en intressant fråga om BiBB bör erbjuda personliga rum där eleven kan samla projekt och samverka med sina lärare och om BiBB bör utveckla funktioner för detta.

Många skolor, kommuner och universitet är bland de som kan ha intresse för denna pedagogiska situation och dess möjligheter.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 12 februari 2017