4 sidor
vid utskrift

Google Wikipedia NE och BiBB

Tre typer av digitala uppslagsverk

Jag skiljer mellan tre olika grundmodeller av moderna digitala uppslagsverk. De har olika affärsmodeller för att finansiera sina tjänster.

A) Sökmotormodeller

Det mest kända exemplet är Google som till skillnad från modellerna (B) och (C) inte har en egen databas, utöver ett enormt cacheminne, utan har en avancerad och hemlig algoritm som kontinuerligt väljer ut och rangordnar information från webben. Läs mer om hur sökmotorer fungerar och se lista på sökmotorer.

Sökmotorer har olika affärsmodeller, men den vanligaste baseras på försäljning av sökord - Google kallar sina AdWords - och kunden betalar endast för visade sökordssidor.

B) Wikimodeller

Dessa baseras på samarbete mellan ett stort antal personer och det mest kända är Wikipedia. En liknande wiki-modell används av många andra informationstjänster.

Wikipedia finansieras genom bidrag från ett mycket stort antal bidragsgivare. En wiki kan också ha andra affärsmodeller.

C) Artikelsignerade modeller

Grunden i denna modell är uppslagsord som har en namngiven författare. Det troligen internationellt mest kända exemplet är Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP). Artikel om SEP.

BiBB hör hemma i denna modell. NE har ett stort antal uppslagsord med en eller flera namngivna författare - dock utan information om personerna, men också ett mycket stort antal kortare artiklar utan författarnamn.

betalväggArtikelsignerade uppslagsverk kan vara kommersiella och finnas bakom en betalvägg som NE, Encyclopedia Britannica och en del andra. I några kan det också finnas uppslagsord som inte har en namngiven författare, men som har granskats av en redaktion.

Dessa uppslagsverk kan också vara fria för alla och finansieras av universitet och högskolor som Store Norske Leksikon i Norge, som också får bidrag från några fonder och staten. De kan vara sponsrade av ett universitet som Stanford Encyclopedia of Philosophy, som också har en del andra intäktskällor. Volymen av fria kunskapsresurser ökar hela tiden.

Alla artiklar och uppslagsord i BiBB kommer alltid att vara fritt nåbara för användarna. BiBB har en Tvåstegsmodell där avsikten är att BiBB på sikt ägs och finansieras av stiftelse där universitet och högskolor är stora intressenter. Innan detta mål kan förverkligas kommer BiBB att publicera sponsrade artiklar - se guide.

Digitala uppslagsverk som en tjänst

Uppslagsverk var tidigare en produkt, men kan idag ses som en tjänst som dessutom ofta integreras i en mer omfattande affärsmodell. NE använder t ex sitt uppslagsverk för att öka försäljningen av sina läromedelspaket. I BiBB håller det på att växa fram ett Kunskapstorg.

Uppslagsverk lexikon och ordböcker

Om än gränserna är oklara och ibland har historiska förklaringar används benämningen uppslagsverk här för ord som har en längre förklaring eller artikel. Dessa har ofta externa referenser. Lexikon och ordböcker har kortare och mer definierande och introducerande text om ett uppslagsord. Ett bra exempel på detta är Psykologilexikon.

Google och Wikipedia konkurrerar inte med BiBB och NE

Om ett företag har en affärsmodell som i viktiga delar förhåller sig till andra företags verksamhet kan man i många fall säga att de är konkurrenter. NE:s affärsmodell påverkas till exempel inte av vad Volvo gör, medan den påverkas mycket av vad Google och Wikipedia gör och i den meningen är dessa NE:s konkurrenter. Därav följer inte att det omvända är sant.

Google lägger inte många minuter på att fundera över uppslagsverket NE, däremot tvingades bolaget NE förändra sin affärsmodell i relation till Google. Wikipedia konkurrerar inte heller med NE, då Wikipedias koncept inte påverkas av vad NE gör eller inte gör. Både Google och Wikpedia är globala företag med globala affärsmodeller. Konkurrens är med andra ord långtifrån alltid ömsesidig.

BiBB kan ses ett komplement till Google och Wikipedia och en plattform för högskolornas och universitetens samverkansuppgift.

Uppslagsverket NE.se har förlorat stortsitemap  i konkurrensen mot Google och Wikipedia och den nedåtgående trenden för uppslagsverket NE kommer att fortsätta till dess att man byter affärsmodell, vilket nog är en tidsfråga.

Har NE ett varumärke som är tillräckligt starkt och tydligt för att klara sin nödvändiga transformation? NE har insett problemet och har en strategi som syftar till att sälja mer temautbildningar och nischade tjänster. Ett tecken på detta är att NE på bokmässan i Göteborg 2015 ställde ut i kategorin Läromedelsföretag.

I förvaltningsberättelsen för september 2007 t o m augusti 2008 skriver bolagets VD

Bolaget har under senare tid brottats med lönsamhetsproblem vilket till stora delar hänför sig till omvärldsförändringar och konkurrens från nya och fria söktjänster på Internet.

För samma period redovisade man en förlust på c:a 16 miljoner kronor. NE Nationalencyklopedin AB går idag med vinst bland annat tack vare att man reducerat sin personalstyrka från c:a 50 till c:a 25 personer (för jämförbara uppgifter) och att man har lyckats få igenom betydande prishöjningar.

NE, Wikipedia och värdeneutralitet

NE säger i sin marknadsföring att NE:s uppslagsverk är Sveriges främsta uppslagsverk, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet. Detta är ett försäljningsargument från NE och en beskrivning som idag inte går att styrka och nog inte skulle klara en prövning i Marknadsdomstolen. Liknande fall är prövat. Kvalitetsfrågorna är en större fråga än vad NE presenterar.

Uppdatering 2016.10.19: Min forskningsstudie, som baseras på en analys av hur man kan jämföra uppslagsverk och en jämförelse av 150 uppslagsord, visar att Wikpedia är en mer användbar, tillförlitlig och modern tjänst än NE.

Både NE och Wikipedia har en önskan och en strategi, om än mycket olika, för att presentera saklig information på ett neutralt sätt. Detta refereras till i Wikipedia som en neutral point of view-policy - NPOW.

För ett antal år sedan fanns en stor skepsis mot Wikipedia i skol- och universitetsvärlden, men denna minskar för varje år.

Vem använder NE - Nationalencyklopedin?

Svenska Wikipedia hade i augusti 2014 drygt 25 gånger fler sidvisningar än ne.se - 160 miljoner sidvisningar mot 6 miljoner för NE. Källa: Artikel i Wikipedia om NE. Svenska Wikipedia är minst 10 gånger mer omfattande än NE och växer fortare.

Mot bakgrund av NE:s kundbas får man en tydlig bild av att NE:s uppslagsverk idag huvudsakligen används av en del, men långt ifrån alla, skolelever och att det erbjuds på ett minskande antal bibliotek. Cirka ≈432.000 elever i kommunala skolor har inte tillgång till NE:s uppslagsverk. Bloggpost om NE:s minskande betydelse för studenter.

44% av Sveriges folkbibliotek abonnerar inte på NE.se enligt en studie av Kungliga Biblioteket 2013. Ett stort antal skolor har inte NE.se och endast lite drygt 10.000 personer har eget abonnemang på NE.se. Nationalencyklopedin är inte nationell.

Se statistik om NE:s kunder och vad de betalar ...

Har uppslagsverk som betaltjänst en framtid?

I princip ingen. Troligen är den enda långsiktigt hållbara affärsmodellen för ett modernt allmänt uppslagsverk att det är fritt för användaren. Ett bra mål att samverka om. Det kan integreras och finansieras på olika sätt i en mer omfattande affärsmodell.

Wikipedia i framtiden

Wikipedia har nu fyllt femton år och har utvecklats enormt under denna tid och kommer att utvecklas vidare på flera olika sätt. Inte minst strävar man efter att höja kvaliteten.

I BiBB planeras någon form av samverkan med Wikipedia.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 26 januari 2017