6 sidor
vid utskrift

Affärsmodeller för uppslagsverk

Är Google, Wikipedia, BiBB och NE konkurrenter?

Google och Wikipedia konkurrerar inte med Nationalencyklopedin (NE).

Google lägger inte många minuter på att fundera över uppslagsverket NE, däremot tvingades bolaget NE förändra sin affärsmodell när Google och Wikipedia blev allmänt kända och mycket använda. Både Google och Wikpedia är globala företag med globala affärsmodeller som inte påverkas av vad bolaget NE gör eller inte gör. Det finns således ingen ömsesidig konkurrens.

BiBB kan ses ett komplement till Google och Wikipedia och en plattform för högskolornas och universitetens samverkansuppgift. BiBB utmanar bolaget NE genom att arbeta för att ett grundläggande artikelsignerat svenskt uppslagsverk bör vara fritt för alla.

Om att lära av andra

De fria uppslagsverken Store Norske Leksikon (SNL) och Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) referens har affärsmodeller som BiBB kan lära av.

En jämförelse om modernitetreferens i Store Norske Leksikon, NE och BiBB.

Uppslagsverk - från produkt till tjänst

Uppslagsverk var tidigare en fysisk produkt, men idag är de till helt dominerande del en tjänst och ska utvärderas som en tjänst (NE som exempel). Uppslagsverk som Wikipedia och Store Norske Leksikon är fria tjänster. Finns det en långsiktigt hållbar affärsmodell för uppslagsverket NE som betaltjänst eller måste det också bli fritt för att överleva?

Tre typer av digitala uppslagsverk och olika affärsmodeller

A)  Sökmotorer

Den mest kända är Google som till skillnad från modellerna (B) och (C) inte har en egen databas, utöver ett enormt cacheminne sW, utan har en avancerad och hemlig algoritm som kontinuerligt väljer ut och rangordnar information från webben. Läs mer om hur sökmotorer fungerar eW och se lista på sökmotorer eW.

Sökmotorer har olika affärsmodeller, den vanligaste baseras på försäljning av sökord - Google kallar sina AdWords sGo - och kunden betalar endast för visade sökordssidor.

B)  Wikis

Wikis baseras på samarbete mellan ett stort antal personer och det mest kända är Wikipedia. En liknande wiki-modell eW används av många andra informationstjänster.

Vem som helst kan skriva i Wikipedia men inte hur som helst. Det krävs referenser och att man följer Wikipedias regler sW.

Wikipedia finansieras genom bidrag från ett stort antal bidragsgivare. En wiki kan också ha andra affärsmodeller.

C)  Artikelsignerade uppslagsverk

Grunden i denna modell är uppslagsord som har en namngiven författare. Internationellt kända exempel är Encyclopedia Britannica och Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP). Nationalencyklopedin (NE) och Store Norske Leksikon (SNL) är nordiska exempel.

Den första frågan är: hur stor andel av alla uppslagsord har en namngiven författare och hur många är skrivna av uppslagsverkets redaktion och har inte en angiven författare?

I NE har enbart cirka en tredjedel av alla uppslagsord ett författarnamn. Dessutom finns ingen information om vem dessa är.

betalvägg
Kommersiella artikelsignerade uppslagsverk

Artikelsignerade uppslagsverk kan finnas bakom en betalvägg som NE, Encyclopedia Britannica och en del andra. Dessa kan vara lite olika utformade.

Det är vanligt att uppslagsverket ingår i ett eller flera olika "paket". I ett av NE-paketen ingår bland annat några ordböcker och korsordshjälp.

Fria artikelsignerade uppslagsverk

Det bästa exemplet på denna kategori - som BiBB tillhör - i Norden är Store Norske Leksikon i Norge. Internationellt är Stanford Encyclopedia of Philosophy ett bra exempel. Volymen av fria kunskapsresurser ökar hela tiden.

Företagsmiljöns betydelse för ett uppslagsverk

Det är rimligt att anta att ett uppslagsverk påverkas av sin organisatoriska hemvist och företagsmiljö. Ledningens och styrelsen bakgrund är andra faktorer som påverkar ett uppslagsverks framtid. SNL och SEP verkar i en akademisk miljö och det gör också BiBB. Bolaget NE å andra sidan är en liten del i en stor koncern med vitt skilda verksamheter av begränsat värde för uppslagsverket utöver finansiella resurser.

Det är vanligt att man i en företagsgrupp har ett så kallat portföljperspektiv på de olika ingående (dotter)företagen. Detta är ett klassiskt uppifrån-och-ner perspektiv. Boston Consulting Groups Tillväxtmatris eW är ett ofta använt exempel på detta.

Koncernmiljön i ett dotterbolagsperspektiv

En ovanlig men här intressant fråga är: vilken inverkan har det på ett företag X (läs NE) vilka andra företag Y1-n som ingår i samma grupp?

Två uppslagsverk att lära av - SNL och SEP

Store Norske Leksikon (SNL)

Store Norske Leksikon

2009 släpptes Store norske Leksikon (SNL) i en gratis nätversion utan annonser. Den nuvarande ägarstrukturen med en stiftelse där Norges universitet är centrala intressenter kom till stånd 2013. Den norska tidningen Dagbladet förklarar i en artikel att detta var nödvändigt bland annat beroende på Wikipedias stora framgångar och lexikonets misslyckande med att få betalt för sin Online tjänst.

Store Norske Leksikon är i flera avseenden NE:s motsvarighet i Norge med bland annat den stora skillnaden att det är fritt för alla. Det borde ligga i folkbibliotekens intresse att medverka till att det i Sverige kom fram ett liknande fritt uppslagsverk.

I en artikel 'Store Norske Leksikon: Defining a New Role for an Edited Encyclopaedia' (2014), ref och Pdf, skriver Georg Kjøll och Anne Marit Godal (tidigare chefredaktör på SNL) att SNL är ett redigerat, online uppslagsverk som strävar mot en hög grad av transparens. I artikeln förklaras bland annat hur innehåll skapas och hanteras i SNL.

Årsberättelse 2016 för Store Norske Leksikon. Pdf, 20 sidor. SNL har idag cirka 10 heltidsanställda.

SNL är med på BiBBs sida om fria kunskapsresurser.

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)

SEP

Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) är ett fritt uppslagsverk med fokus på filosofi och närliggande områden. Se artikel om SEP i tidskriften Quartz - This free online encyclopedia has achieved what Wikipedia can only dream of. Artikeln är intressant, men att direkt jämföra SEP med cirka 1.500 artiklar med engelska Wikipedias över fem miljoner artiklar är kanske inte helt rättvisande.

Its creators have solved one of the internet’s fundamental problems: How to provide authoritative, rigorously accurate knowledge, at no cost to readers. It’s something the encyclopedia, or SEP, has managed to do for two decades. Källa: artikeln ovan.

Jämförelse Store Norske Lexikon, NE och BiBB

Transparens och "webbnivå" i uppslagsverken SNL, NE och BiBB. Ordet webbnivå har likheter med "modern", men är tydligare och lättare att definera och mäta. Mer transparens och högre webbnivå antas vara positivt. Uppslagsverk har en lång och intressant historia.

Denna studie berör endast det som jag kallar artikelsignerade uppslagsverk då dessa är de som mest liknar ett kommande uppslagsverk i BiBB även om detta i flera avseenden blir annorlunda än de två här nämnda.

Slutsats: Store Norske Leksikon - och BiBB - kan anses vara transparenta och ha hög webbnivå. NE är klart sämre i bägge dessa dimensioner och kriterier.

Om att skilja mellan en tjänst och enskilda ord

Det är viktigt att skilja på en utvärdering av hela tjänsten och de enskilda uppslagsorden och artiklarna.

A)  Egenskaper för tjänsten uppslagsverk som helhet

  SNL NE BiBB
1att det är fritt för alla läsare Ja Nej Ja
2att det finns information om inom vilka områden uppslagsverket har artiklar och hur många Ja- Nej Ja
3att det finns en sakkunnig redaktion som utvärderar och granskar artiklarna Ja- Ja- Ja
4att de är findable via sökmotorer som Google och Bing för att öka intresset för experter att vilja producera artiklar för uppslagsverket Ja Nej Ja
5att det förs en dialog om uppslagsverkets strategi, innehåll och policy Ja Nej Ja

 

B)  Egenskaper för enskilda artiklar

  SNL NE BiBB
1 att man ser vem som skrivit den och kan få mer information om hen Ja- Nej Ja
2att det finns information när den skrevs och uppdaterades Ja- Nej Ja
3att den har ett rimligt antal (aktuella) referenser Ja- Nej Ja
4att den har externa länkar för att underlätta källkritik och vidare kunskapssökning Ja- Nej Ja

Utvärdering

Ja-  i tabellen betyder att något är bra, men kan bli bättre. Ett artikelbaserat uppslagsverk måste vara så transparent och ha så hög webbnivå som möjligt och gärna innehålla funktioner som är nyskapande och unika i jämförelse med till exempel Google och Wikipedia.

Tabellen visar att Store Norske Leksikon väl uppfyller kraven, om än det finns saker att förbättra. Man har också lyckats finna en affärsmodell som gjort detta möjligt. Uppslagsverket NE är inte transparent och har låg webbnivå bland annat på grund av sin affärsmodell och att det saknar flera funktioner enligt tabellens kriterier.

BiBBs uppslagsverk är ett koncept under utveckling - med bland annat högra krav på transparens och samverkan - och är delvis olikt de två andra.


Man kan ju tycka att Sverige borde kunna ha ett fritt uppslagsverk med hög webbnivå som är lika bra eller bättre än det man skapat i Norge? Det skulle ge många vinnare.

Om Wikipedia

Om Wikipedia och kvalitet i SOU 2016:65

Wikipedia är ett bra exempel på vad användare kan skapa gemensamt inom ett område som traditionellt varit förbehållet för expertis och professionella redaktioner. Från de tidiga årens debatt om kvalitet och trovärdighet med omfattande jämförande studier med traditionella uppslagsverk är nog idag den gängse uppfattningen att Wikipedia bidrar med ett rikt och aktuellt innehåll på ett sätt som den tidigare modellen inte förmår. Wikipedia har onekligen verkat som en radikal förändringskraft inom sitt område.

Källa SOU 2016:65 Om Sverige i framtiden - en antologi om digitaliseringens möjligheter, Patrik Regårdh sid 328 ff.

Wikipedia och Neutral Point of View - NPOV

Många tror felaktigt att vem som helst kan skriva vad som helst i Wikipedia. I Wikipedia finns en rad mekanismer som verkar för att uppslagsverket håller både den kvalitet och värdeneutralitet som kallas för Neutral Point of View - NPOV. Det krävs att artiklar och ändringar ska kunna verifieras med en tydlig referens - denna är ofta klickbar.

Wikipedia rekommenderar att man refererar en artikels referenser och inte artikeln.

I Wikipedia finns en omfattande och tillgänglig versionshistorik. Man kan ofta se motsvarande artikel på annat språk. Wikipedia är utifrån sin modell transparent och ger goda möjligheter att enkelt fördjupa sina källstudier.

Uppdaterad den 6 februari 2018



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt transparent artikelsignerat uppslagsverk.

Innehållsförteckning med underrubriker för sajtens Del 1 och 2 finns på - bibb.se/teori/innehall/