3 sidor
vid utskrift

Föredrag om BIBB

isberg. remix johan schlasberg

Vi lever i en tid då ovanligt många saker går sönder. Sönder på ett sådant sätt att vi inte riktigt vet hur vi ska fixa en ersättning eller ens beställa reservdelar.

Ett isberg i Antarktis som är stort som halva Skåne (hela Skåne är 10.939 km²) håller på att kalvas av. Har nu skett - update Oct. 2017

 

newyorker

I USA håller Trumpismen på att låsa fast rodret i flera farliga riktningar på en gång - läs förslagsvis nobelpristagaren i ekonomi 2008 Paul Krugman i NewYork Times "Crises happen, and we have an intellectual vacuum at the top. Be afraid, be very afraid".

Trump(et)ismen säger brutalt och tydligt att den största motståndaren inte är det Demokratiska partiet utan "Media": CNN, New York Times, Washington Post och deras kollegor som med ihärdighet vill informera oss på riktigt. Omslagsbilden i The New Yorker 13 februari 2017 säger mycket om allvaret i situationen.

Man kan hålla spännande föredrag om allt som går sönder och din lista kan läggas till andras listor, men det är svårare att komma fram till vad du och din verksamhet kan och vill göra som motkraft och inspiration. Här presenteras några områden där jag med ett föredrag kan inleda en diskussion.

Om framväxten av BiBB

BiBB är egentligen två resor med samma biljett. Den långa resan är BIBB som en social innovation med ambition att bidra till kunskapsspridning via ett modernt fritt artikelsignerat Uppslagsverk och ett Kunskapstorg. Den entreprenörsresan har bara börjat.

Den andra resan är att skriva en avhandling som en webbsajt, ingen tryckt bok, i företagsekonomi. Det normala vore att skriva en avhandling som färre personer än tio personer har läst innan disputationsdagen och ganska få därefter. Vad händer när man försöker göra helt nya saker i akademin? Är "dom" intresserade?

Samhällsrelevant forskning - som också når många

Mitt val av ämne och metoder präglas av en ambition att producera samhällsrelevant forskning - som utöver att respektera traditionella metoder - ska vara kreativ, välformulerad, designad för läslust och både direkt och indirekt medverka till konkret förändring.

Man kan se ambitionen att nå utanför en trängre akademisk krets som en kommunikationsfråga. Detta synsätt - som bland annat är stadgat i Samverkansuppgiften är en förbättring mot tidigare. Än mer grundläggande är själva valet av forskningsfrågor. Inom samhällsvetenskap är det vanligaste att utgå från den etablerade teoribasen och se om man kan applicera något ur denna på ett eller annat problem - kallas ibland gap filling research. En annan väg är att börja med några konkreta problem och utmaningar i verkligheten och se om det finns några bra teorier eller teoretiska diskussioner som kan bidra till att guida eller lösa de frågor man brottas med.

Newsance som lösgodis

Medieföretagen befinner sig mitt uppe i en radikal omvandling till en digital värld. En stor del av tillväxten i mediakonsumtionen sker också i olika former av mobila apparater. Intäktsmodellerna förändras och de som inte finner en ny modell riskerar snabbt att gå under. Kvalitetsjounalistiken är mer utsatt än förr.

Tidningar och andra medieföretag vet som många andra företag att det är helt centralt att få en verksamhets produkter och tjänster att bli en vana för kunden (användaren).

För medieföretagen har NYHETER blivit fokus för denna vanebildningsprocess. Det finns ett tungt metabudskap i nästan alla media som säger att du behöver nyheter 24/7. "Var med när det händer".

Om du inte vill bli nyhetsstressad är det bra att fundera igenom när var och hur du vill veta något. Att sortera i flödet kommer att få dig att må bättre och dessutom får du mer tid att bli informerad på riktigt.

Newsance som lösgodis

Newsance - (news + nuisance / nyheter + plåga, besvär) - är ett nyord som jag myntade för några år sedan för att beskriva att nyhetsflödet nu blivit så omfattande och lätt tillgängligt dygnet runt i nästan alla medier, att det stör - och underhåller - oss mer än det informerar oss. Ordleken rymmer flera allvarliga problem.

Jämförelsen med lösgodis är inte orimlig. Såväl nyhetsflödet som lösgodiset är lätt tillgängligt och kan fås eller köpas på många ställen. Och det krävs en del karaktär för att sluta äta och titta och läsa när man väl börjat. Man mår inte alltid bättre om man satt i sig en väl stor portion.

Jag utmanar ofta min mediastrategi. Sedan två år läser, ser eller lyssnar jag inte på nyheter före klockan 12.00. Lite ovant när jag nästan alltid haft minst två fysiska morgontidningar, idag inga. Det finns i princip inget jag behöver veta förrän efter lunch. Denna strategi gör att jag kan börja dagen i "lugn och ro" med egna projekt. Prova.

Var och en väljer sin väg, men gör gärna medvetna val. Jag gör ett "noise-to-signal" test. Sannolikheten att läsa något av betydelse är troligen större i SvD, DN och New York Times än i Aftonbladet och Expressen. Detta är också en fråga om referensstatus. De senaste enorma framstegen i Googles översättningskapacitet gör att man snart kan läsa vilken tidning i världen man vill. Helt otroligt.

Google, Wikipedia, uppslagsverk och andra källor

Om man ska tycka något är det bra om man i grunden vet något. Den sats gäller inte allt - som vilka smaker man gillar och vad man menar med snart - men ganska mycket. Ett helt överskuggande problem med den källkritik som man ska anses utöva är att det tar tid och arbete. Ofta mycket mer tid och arbete än vad man vill investera. Lösningen är att förlita sig på filter - utöver Googles algoritmer - av olika slag. För några dagstidningen, TV-nyheterna, läraren, uppslagsverket osv. Filter är viktiga, men att välja filter är minst lika viktigt.

Om uppslagsverk ska vara bra källor behöver man ställa en rad krav på dessa. Det kan vi diskutera.

Rådgivning

Jag har lång erfarenhet som strategikonsult. Några tidigare uppdragsgivare.

Transformation orsakad av digitalisering och telekom

Den digitala förvandlingen av våra samhällen når nästan allt och alla.

Bland mina många intressen är hur den digitala kraften påverkar olika företag. Google och Wikipedia konkurrerade på några få år ut uppslagsverket NE och tvingade bolaget att byta bransch. Se analys av den pågående transformationen av NE Nationalencyklopedin AB och varumärket NE. Man valde en ny strategi med mål att bli ett läromedelsföretag.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 8 oktober 2017