3 sidor
vid utskrift

Föredrag och rådgivning

isberg. remix johan schlasberg

Vi lever i en tid då ovanligt många saker går sönder. Sönder på ett sådant sätt att vi inte riktigt vet hur vi ska fixa en ersättning eller ens beställa reservdelar.

Ett isberg i Antarktis som är stort som halva Skåne (hela Skåne är 10.939 km²) håller på att kalvas av.

 

newyorker

I USA håller Trumpismen på att låsa fast rodret i flera farliga riktningar på en gång - läs förslagsvis nobelpristagaren i ekonomi 2008 Paul Krugman i NewYork Times "Crises happen, and we have an intellectual vacuum at the top. Be afraid, be very afraid".

Trump(et)ismen säger brutalt och tydligt att den största motståndaren inte är det Demokratiska partiet utan "Media": CNN, New York Times, Washington Post och deras kollegor som med ihärdighet vill informera oss på riktigt. Omslagsbilden i The New Yorker 13 februari 2017 säger mycket om allvaret i situationen.

Den digitala förvandlingen av våra samhällen når nästan allt och alla.

Man kan hålla många spännande föredrag om allt som går sönder och din lista kan läggas till andras listor, men det är svårare att komma fram till vad du, din familj, dina vänner och din verksamhet kan och vill göra. Här presenteras några områden där jag med ett föredrag kan inleda en diskussion. Området kan anpassas till situation och önskemål.

Google, Wikipedia, uppslagsverk och andra källor

Om man ska tycka något är det bra om man i grunden vet något. Den sats gäller inte allt - som vilka smaker man gillar och vad man menar med snart - men ganska mycket. Ett helt överskuggande problem med den källkritik som man ska anses utöva är att det tar tid och arbete. Ofta mycket mer tid och arbete än vad man vill investera. Lösningen är att förlita sig på filter - utöver Googles algoritmer - av olika slag. För några dagstidningen, TV-nyheterna, läraren, uppslagsverket osv. Filter är viktiga, men att välja filter är minst lika viktigt.

Om uppslagsverk ska vara bra källor behöver man ställa en rad krav på dessa. Det kan vi diskutera.

Du behöver en personlig mediastrategi

Medieföretagen befinner sig mitt uppe i en radikal omvandling till en digital värld. En stor del av tillväxten i mediakonsumtionen sker också i olika former av mobila apparater. Intäktsmodellerna förändras och de som inte "hänger med" eller finner sin modell riskerar snabbt att gå under.

Tidningar och andra medieföretag vet som många andra företag att det är helt centralt att få en verksamhets produkter och tjänster att bli en vana för kunden (användaren).

För medieföretagen har NYHETER blivit fokus för denna vanebildningsprocess. Det finns ett tungt metabudskap i nästan alla media som säger att du behöver nyheter 24/7. "Var med när det händer".

Om du inte vill bli nyhetsstressad är det nog bra att fundera igenom när var och hur du vill veta något om allt som sker. Att sortera och stänga av i perioder kommer att få dig att må bättre och dessutom bli du mer informerad.

Newsance och lösgodis

Newsance - (news + nuisance / nyheter + plåga, besvär) - är ett nyord som jag myntade för några år sedan för att beskriva att nyhetsflödet nu blivit så omfattande och lätt tillgängligt dygnet runt i nästan alla medier, att det stör oss mer än det informerar oss. Ordleken rymmer flera allvarliga problem.

Jämförelsen med lösgodis är inte orimlig. Såväl nyhetsflödet som lösgodiset är lätt tillgängligt och kan fås eller köpas på många ställen. Och det krävs en del karaktär för att sluta äta och titta och läsa när man väl börjat. Man mår inte alltid bättre om man satt i sig en väl stor portion.

Jag utvecklar ständigt min egen mediastrategi. Sedan två år läser, ser eller lyssnar jag inte på några nyheter före klockan 12.00. Det finns i princip inget jag behöver veta förrän efter lunch. Denna strategi gör att jag kan börja dagen i lugn och ro med mina egna projekt. Prova.

Men detta är bara början. Var och en väljer sin väg, men gör gärna medvetna val. Jag gör ett "noise-to-signal" test. Sannolikheten att läsa något av betydelse är troligen större i SvD, DN och New York Times än i Aftonbladet och Expressen. Detta är också en fråga om referensstatus. De senaste enorma framstegen i Googles översättningskapacitet gör att man snart kan läsa vilken tidning i världen man vill. Awesome.

Om framväxten av BIBB

BIBB kan beskrivas som en social innovation som har som ambition att bidra till kunskapsspridning.

En entreprenörsresa som bara har börjat. En ingrediens är att skriva en - så digital som möjligt - avhandling i företagsekonomi. Vad händer när man försöker göra helt nya saker i akademin? Hur givande är det att skriva en avhandling som färre personer än tio personer har läst innan disputationsdagen? Denna sajt är en invitation till kommentarer och dialog även om en mer traditionellt vetenskaplig presentation av avhandlingsämnet finns här. Mitt val av ämne och metoder präglas av en ambition att producera samhällsrelevant forskning - som utöver att respektera traditionella metoder - ska vara kreativ, välformulerad, designad för läslust och både direkt och indirekt medverka till konkret förändring.

Rådgivning

Jag har lång erfarenhet som strategikonsult. Några tidigare uppdragsgivare.

Transformation orsakad av digitalisering och telekom

Bland mina många intressen är hur den digitala kraften påverkar olika företag. Google och Wikipedia konkurrerade på några få år ut uppslagsverket NE och tvingade bolaget att byta bransch. Se analys av den pågående transformationen av NE Nationalencyklopedin AB och varumärket NE. Man valde en ny strategi med målet att bli ett läromedelsföretag.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 14 februari 2017