2 sidor
vid utskrift

Delstudier och Datainsamling

01 Jämförelse NE och Wikipedia

Sveriges första forskningsstudie i ämnet. Analysmodell med diskussion om hur man kan göra en jämförelse och analys av 150 uppslagsord. Studien visar att Wikpedia som tjänst idag är väsentligt bättre än NE.

02 Referensstatus

Referensstatus är ett centralt koncept i både projektet BiBB och min forskning. Studie av 46 folkbibliotek som oriktigt angav att NE är Sveriges största eller främsta uppslagsverk. 45 har nu bytt till en mer neutral text.

03 Ny modell för folkbibliotekens Sök- och informationstjänst

Den sidan kallas idag oftast Databaser. Studie av 78 biblioteks sida om Databaser visar tydligt att biblioteken mer har fokus på köpta databaser än att hjälpa användarna. Ska folkbiblioteken erbjuda Digital service är detta ett av de områden som måste utvecklas radikalt.

04 Vilka folkbibliotek abonnerar på eller har NE

108 (37%) av 290 har idag NE. 2017 var det mellan 10 och 15 bibliotek som sade upp sitt abonnemang på NE. Direktlänkar till 290 folkbiblioteks sida om Databaser. Uppdateras löpande

05 Folkbibliotekens statistik om Databaser

Studien har NE som exempel och visar låg statistikanalys och kostnadsmedvetenhet på folkbiblioteken om denna tjänst. Studien har bidragit till att dessa nu förbättras. Studien har också klarlagt att bolaget NE erbjuder sin bibliotekskunder en helt undermålig statistikservice och att bibliotek på små orter betalar upp till närmare 20 gånger mer per invånare än bibliotek i stora kommuner.

06 Analys av 5.000 artiklar i NE

Studie 2011 med information om författarna. Cirka 20% var avlidna.

07 Är Store Norske Leksikon, NE och BIBB moderna?

En jämförande studie. NE är inte modernt enligt kriterierna.

08 Kommuner som har avtal med NE

Insamling av flertalet avtal mellan bolaget NE och kommuner. Denna studie är avslutad och nya resultat publiceras inte längre.

09 Folkbibliotekens roll inom Digital service

Denna analys inleds med frågan om framtiden för bibliotekens tjänst 'Bibblan guidar'. Kommer folkbibliotekens roll som kunskapscentrum att öka eller minska i framtiden? Flertalet i biblioteksvärlden tror säkert det förstnämnda, min analys visar motsatsen.

Däremot kan biblioteken få en viktigt uppgift att tillhandahålla viss utrustning och ge mindre datavana Digital service. Detta kräver utöver utbildning av bibliotekarier att personer med större IT-kompetens rekryteras.

BiBB som forskningsprojekt

Den akademiska världen har kommersialiserats mycket under senare år och kommer att få svårt att vrida sig ur det greppet. Det akademiska meriteringssystemet, som många vittnat om, bygger allt mer på publicerade artiklar i etablerade vetenskapliga tidskrifter. Dessa ägs av ett fåtal mycket lönsamma globala förlagshus (The Guardian 2017). Den forskning som ofta betalats av offentliga medel måste bibliotek och intresserade köpa som tidskriftsprenumerationer eller enstaka artiklar av dessa förlagshus. Tillgången till forskningsartiklar blir därmed mycket ojämn och ofta dyrbar. Den akademiska världen har inga eller hittills ganska svaga strategier (Medium 2015) för att konkurrera med dessa stora förlag och den vad man nog kan kalla rävsax de satt forskarsamhället i. Artiklar i Open Access tidskrifter har oftast lägre meritvärde än så kallade "A-journals".

Om jag hade valt att publicera min forskning som artiklar i en eller annan tidskrift - om de hade accepterats - hade detta väsentligt påverkat bland annat hela upplägget av forskningen, dialogen med läsarna under "produktionstiden", tidslinjen för publicering och forskningens impact i samhället (läs mycket mindre).

Det behövdes en icke traditionell publiceringsform för min kommande avhandling då den ingår i mitt projekt BiBB. Detta är bakgrunden till webbformatet och att det finns en mer allmän del och en mer teoretisk del.

Bägge delarna, om än kanske inte alla sidor, ingår i avhandlingen och är ett sätt att försöka lösa upp den ofta omtalade, men kanske inte nödvändiga motsättningen mellan att skriva för akademin och populärvetenskap.

Uppdaterad den 10 december 2017



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt transparent artikelsignerat uppslagsverk.

Innehållsförteckning med underrubriker för sajtens Del 1 och 2 finns på - bibb.se/teori/innehall/