3 sidor
vid utskrift

Biblioteken söker sin roll

Diskussionen om vilken roll våra folkbibliotek ska spela i samhället och för oss som individer har nog aldrig varit så intensiv.

Man kan ha en mycket positiv inställning till folkbibliotek och ändå - eller kanske just därför - reflektera över biblioteksvärldens självbild och strategier. Vilka modeller och metoder har man för att nå sina mål och hur mäter man sina resultat?

Biblioteken är digitaldrabbade som bokhandeln, posten och en lång rad andra verksamheter om än på ett lite annat sätt. Man letar efter sin roll i det nya medialandskapet och sin roll som en fritt tillgänglig mötesplats, som demokratistöd och som stöd för många olika personer och grupper med skiftande önskemål och behov. Den fysiska utlåningen av böcker sjunker (cirka 3% 2016) och även antalet besök på flertalet folkbibliotek minskar.

Folkbibliotekens roll som kunskapscentrum minskar

Det är naturligt att folkbiblioteken ser sig som ett kunskapscentrum utifrån sin historia och vill vara detta också i en allt mer digital värld. Google startade 1998 och Wikipedia 2001 och för varje år sedan dess är man inom en mängd ämnesområden allt mindre beroende av att fysiskt besöka ett bibliotek för att få veta mer, använda ordböcker, få hjälp med översättningar med mera. De digitala alternativen växer kontinuerligt. Detta leder paradoxalt nog till att
folkbibliotekens roll som kunskapscentrum minskar.

I en första fas medförde digitaliseringen att bibliotekens kunde lägga till tjänster och en del produkter. I en pågående och kommande fas kommer digitaliseringen och andra påverkande krafter att mer radikalt förändra vilka tjänster biblioteken erbjuder, vilka användarna blir, och vilka tjänster och situationer man kommer att förknippa med bibliotek.

Bibliotekarier är säkert skickliga i att söka information i sina egna system, men därav följer inte att man är lika skicklig i att söka och värdera information i den globala informationsvärlden.

Digital service på biblioteken

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 25 september 2016 återberättar Erik Fichtelius, nationell samordnare för en ny bibliotekstrategi, några vardagssituationer på folkbiblioteket i Arboga.

Jag har hjälpt en kvinna med hennes mobiltelefon. Förklarat hur den fungerar, skapat en e-mail till henne och kopplat ihop den med telefonen. Sen har jag installerat om en iPad och skapat ett nytt Adobe-id, kopplat det till iCloud och fått iPaden att fungera, den hade låst sig. (SvD)

Citatet är exempel på några vardagsnära problem som säkert många människor har och som biblioteken (kanske) kan och skulle kunna (lära sig) lösa. Det är en bra och viktig uppgift för folkbiblioteken att i ökande omfattning erbjuda Digital service och bidra till att minska "det digitala utanförskapet". Detta kräver dock att en del av personalen har mer "datautbildning" än vad en (även nyexaminerad) bibliotekarie har idag.

Men det är en väsentlig skillnad mellan att erbjuda en digital service inom relativt vardagliga områden och att vara ett digitalt kunskapscentrum vilket är en nog så viktig uppgift.

Inom biblioteken finns en viss motsättning - kan kallas strategisk oklarhet - om man ska arbeta (mest) för att bidra till att lösa människors "problem och frågor" på eller utanför biblioteket. Ett exempel är bibliotekens Databaser. För användning av flera av dessa krävs ofta att man besöker biblioteket medan andra är nåbara "hemifrån" efter inloggning. Ett mindre antal är helt fria.

Av de 108 (37%) av 290 bibliotek som har NE kräver cirka 70% att man använder NE på biblioteket. I en ny modell med bas i fria tjänster är platsberoendet för tjänsten Databaser mycket mindre.

Folkbiblioteken som mötesplats och upphållsplats

Biblioteken har en viktig och troligen ökande roll som fysisk mötesplats och stimulans för många aktiviteter. Om detta kan man bland annat läsa i programförklaringarna för ny- eller ombyggda bibliotek. De fysiska böckernas roll minskar och bibliotekens eventprogram växer.

Hur kan folkbiblioteken stärka demokratin?

I Bibliotekslagen från 2014 står att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning.

Det är inte enkelt att omsätta dessa mål till för biblioteken unika handlingplaner och metoder. Andra institutioner i samhället som skolor, universitet, dagstidningar, många tidskrifter, Sveriges Radio och SVT, folkhögskolor och många kursverksamheter har också "demokratistöd" som väsentliga mål.

En ny nationell biblioteksstrategi

En rapport från sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi heter 'Den femte statsmakten'. (2017) Pdf. 476 sidor. Är det en bra titel? Det är lätt att förstå att biblioteksvärlden är positiv till den stora roll för biblioteken som titeln den femte statsmakten vill frammana. Tankefiguren på biblioteken som en femte statsmakt är både ohistorisk och blir nog mer av ett hinder i sin överdrift än hjälp för bibliotekarier och biblioteksansvariga att skaffa sig en realistisk uppfattning av folkbibliotekens roller och uppgifter i framtiden.

I utredningen analyseras och diskuteras många olika typer av bibliotek. Som jag ser det är det lite som att utreda framtiden för både personbilar lastbilar och traktorer i samma utredning. De har alla hjul, men sedan börjar de avgörande olikheterna.

Biblioteken är inte den 'femte statsmakten'


Om universitetsbiblioteken

Universitetsbiblioteken har de senaste åren förändrats mycket och det förs en intressant diskussion om vad ett universitetsbibliotek egentligen ska ha på sina hyllor, om de ska ha några. Lars Burman, överbibliotekarie vid Uppsala universitet, skriver i kapitel 11 i rapporten Den femte statsmakten. (2017) Pdf. 476 sidor, publicerad av sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi

Det är som om en komet hade slagit ner. De vetenskapliga tidskrifterna håller snabbt på att flytta från pappersutgivning till digital publicering. Magasin töms och hundraåriga tidskrifts- och boksamlingar destrueras. Forskarna har lämnat forskarborden och istället fylls de gamla läsesalarna med studenter som ställer helt nya krav på sin biblioteks- och lärmiljö. Bibliotekarierna – en gång väktare och ordnare av mödosamt samlade kunskapsresurser – är nu informationsmäklare som tillgängliggör digitala resurser. Allt går snabbt och informationsresurser öppnas och stängs alltefter forskningens behov. Bibliotekens gamla monopol på stora vetenskapliga informationsresurser är under förvandling. De söksystem som biblioteken en gång hade kontroll över upplever stark konkurrens ...

Lars Burman säger också att vid universitetsbiblioteket i Uppsala är 90% av alla inköp inom teknologi och medicin digitala och 60% inom humaniora.

Min slutsats är, att uppfattningen att bibliotek är lika med en samling av fysiska enheter försvagas fort. För en bredare allmänhet som besöker folkbibliotek kommer detta att ta längre tid, men tendensen är tydlig.

Uppdaterad den 17 januari 2018



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt transparent artikelsignerat uppslagsverk.

Innehållsförteckning med underrubriker för sajtens Del 1 och 2 finns på - bibb.se/teori/innehall/