5 sidor
vid utskrift

BiBB svarar

en Q&A-tjänst via universitet och högskolor

Se tusentals frågor och svar

 Visa mer vertical arrows20 Q&A-tjänster på universitet och högskolor

Fråga om astronomi och rymden: Chalmers, Onsala rymdobservatorium

Fråga om astronomi och fysik: Uppsala universitet

Fråga en astronom: Linköpings universitet

Ask an astronomer: Cornell university, USA

Fråga en biolog: Lunds universitet

Fråga en biolog: Linköpings universitet

Fråga om djur: Lunds universitet, zoofysiologi

Fråga en fysiker: Linköpings universitet

Fråga om fysik: Nationellt resurscentrum för fysik >7.000 svar

Fråga en geolog: Lunds universitet

Fråga en historiker: Linköpings universitet

Fråga en jurist: Linköpings universitet

Fråga en kemist: Linköpings universitet

Fråga en matematiker: Linköpings universitet

Fråga en medicinare: Linköpings universitet

Fråga om medicinsk vetenskap: Karolinska Institutet (KI)

Fråga om neuropsykiatri: Göteborgs universitet, Neuropsykiatriskt centrum

Fråga om skog: Sveriges lantbruksuniversitet och Linnéuniversitetet

Fråga en språkvetare om svenska språket: Linköpings universitet

Fråga om vatten: Uppsala universitet, Vattencentrum

Hör gärna av dig om du känner till fler Q&A-tjänster på universitet och högskolor. I Sverige eller utomlands.

På sikt ska BiBB ägas av en stiftelse med universitet och högskolor som stora intressenter. En Q&A-tjänst blir en del i samverkansuppgiften och bidrar till marknadsföringen av BiBB och medverkande institutioner. BiBB kan bli en plattform för en gemensam Q&A-tjänst för universitet och högskolor. En del institutioner har redan en Q&A-tjänst.

Det finns ett antal fria "Fråge- och Svarstjänster" (Q&A) där personer kan ställa frågor som besvaras av andra personer. Ett exempel är amerikanska Quora, som enligt Wikipedia hade 190 miljoner unika besökare i april 2017. I Sverige finansierar Kungliga Biblioteket Q&A-tjänsten

Om BiBB väljer att utveckla en bra Q&A-tjänst kan det vara intressant att se vad några andra sådan tjänster erbjuder, hur de fungerar och vilka visioner de har.. Här följer en kort analys av 'Bibblan svarar'.


'Bibblan svarar'

Biblioteken i Sverige har med ekonomiskt stöd från Kungliga biblioteket utvecklat och driver sedan 2011 en utmärkt tjänst som heter 'Bibblan svarar'. Idag finns drygt 11.000 frågor besvarade inom ett brett urval ämnen och ett drygt 60-tal folkbibliotek är engagerade. Cirka 150 bibliotekarier (kallas operatörer) svarar på frågor. 2016 tillkom att man besvarar frågor på flera språk och det planeras för ett 'Bibblan bildar' med öppna lärresurser - jämför med fria resurser i BiBB.

På 'Bibblan svarar' under 'Om oss' står att Bibblan svarar drivs av Malmö stadsbibliotek som en del av ett nationellt utvecklings- och samverkansuppdrag i partnerskap med Kungliga biblioteket. Där står dock inget (nov 2017) om varför man driver tjänsten eller vad de långsiktiga målen är.

'Bibblan svarar' var huvudämnet för en konferens i april 2017 på Malmö stadsbibliotek. Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan, Kungliga biblioteket var en av talarna. Se Anna Lundéns inlägg via Youtube, börjar drygt 7 minuter in i videon. Hon beskriver 'Bibblan svarar' som en tjänst som erbjuder "en likvärdig digital referenstjänst till alla i Sverige".

Gunilla Fors är en av de som med bas i Malmö stadsbibliotek driver 'Bibblan svarar' och 'Bibblan guidar'. Se Gunilla Fors inlägg via Youtube. Efter cirka 30 minuter sägs att 'Bibblan svarar' också är en väldigt bra exempelsamling på allt vad biblioteken kan hjälpa till med det vill säga en form av marknadsföring.


'Bibblan svarar' är helt beroende av Google och Wikipedia

Cirka 28 minuter in i Gunilla Fors video ovan får vi veta att cirka 92% av de närmare 800.000 sidvisningarna i 'Bibblan svarar' 2016 kom via en Googlesökning, att det är viktigt att sökmotoroptimera svaren och att

Google är en bra möjlighet för oss att synas på nätet och att marknadsföra biblioteken som kunskapscenter.

Google och Wikipedia som hjälpmedel och referens

Den vanligaste vägen för en bibliotekarie att leta efter svar på en fråga är att börja med att googla. Detta är självklart bara en väg att leta efter svar. 'Bibblan svarar' refererar ofta till accepterade källor som till exempel uppgifter från myndigheter och uppslagsverk.

Det är inte ovanligt att svaren i 'Bibblan svarar' innehåller länkar till i första hand svenska och engelska Wikipedia. Detta är intressant då nästan inga bibliotek har länkar på sin sida om Databaser till Wikipedia. I skolvärlden finns också ett stort antal lärare som inte anser att det är godkänt av eleverna att referera till Wikipedia. 'Bibblan svarar' gör ofta en annan bedömning.

Varför länkar 'Bibblan svarar' till betaltjänsten NE som allt färre personer kan läsa? Borde man inte endast länka till fria tjänster? Det vore likvärdigt - och i linje med Anna Lundéns syn på likvärdighet.

'Bibblan svarar' och trovärdiga källor - t ex myndigheter

Gunilla Fors tar i sitt föredrag ovan upp frågan om vilka resurser 'Bibblan svarar' länkar till. Myndigheter och uppslagsverk anses som bra. Klimatfrågan är en av vår tids ödesfrågor, men beskrivningen och behandlingen av denna i USA har radikalt förändrats sedan Trump blev president. Den amerikanska myndigheten U.S. Environmental Protection Agency (EPA) undergräver systematiskt tilltron till en samlad expertis varningar och analyser av bland annat riskerna med ökande växthusgaser och global uppvärmning. Viktiga miljödatabaser läggs ner eller uppdateras inte längre. Det är tydligt att det blivit mycket vanligare att myndigheter ljuger eller presenterar felaktiga bilder av verkligheten gemom att utelämna relevant information. Denna utveckling gör inte uppgiften lättare för 'Bibblan svarar'.

Ett förvånansvärt lågt antal bibliotek länkar till 'Bibblan guidar' och/eller 'Bibblan svarar'. Många av de frågor bibliotekarierna svarar på personligen hade säkert kunnat lösas med en bra presentation av fria bibliotekstjänster. Om biblioteken i högre grad skulle lära sig av andra organisationer än bibliotek - runt om i världen - skulle man bland många andra förslagsvis studera IKEAs framgångsrecept. IKEA har lärt sina kunder att skruva ihop möbler själv vilket har många fördelar för flertalet, men man kan köpa en monteringsservice. 'Bibblan svarar' presenterar inga tips eller information som lär människor att själv söka svar på sina frågor. DIY-strategin går att applicera på långt mer än återlämning och utlåning av böcker.

'Bibblan svarar' och mångspråkighet

Det är både rimligt och bra att folkbiblioteken på flera sätt förhåller sig konstruktivt till att många i vårt land inte har svenska som förstaspråk. Om detta råder säkert stor enighet både bland politiker och en bred allmänhet. Detta är bakgrunden till att 'Bibblan svarar' sedan 2016 delvis är mångspråkig och man avser att väsentligt utvidga denna del av tjänsten. Men gör man det på ett långsiktigt bra sätt?

Efter en snabb, kanske alltför snabb, genomsökning av ett antal svar förefaller det som om svaren är språkunika. Jag har inte hittat någon förklaring till varför man valt denna personkrävande (kostsamma) och ineffektiva modell. Om tjänsten beviljas mer pengar, vilket Anna Lundén från KB, se ovan, sade är risken stor att man bygger ut denna modell. Sofia Murray, Malmö stadsbibliotek skrev 2016 en rapport Digitala tjänster i en mångspråkig kontext, Pdf 19 sidor. Som jag läser den, är satsningen på mångspråkighet i dagens modell ingen framgång, vilket inte hindrar att det föreslås väsentligt större satsningar och marknadsföring av tjänsten.

Att satsa på en modell baserad på datorbaserad översättning är IMHO en långsiktigt mycket starkare modell. I rapporten ovan avfärdas denna väg mycket summariskt. Googles översättningstjänst blir löpande allt bättre och är för en del språk redan idag i klass med en professionell översättning (artikel i MIT Technology review 2016).

Man kan till exempel tänka sig att man kan ställa frågor på flera språk, men att alla frågor får ett svenskt svar som därefter via Google kan översättas till i princip alla språk i världen. AI och Google kommer att göra detta allt lättare och bättre. Det räcker troligen länge för de flesta om texten på andra språk än svenska är satisfierande bra. Ett annat exempel på en mångspråkig service kan vara att en fråga ställd på säg franska automatiskt letar efter franska källor. Om man inte vill att Google får ännu mer inflytande kanske det finns resurser i Europa som vill utveckla och erbjuda en likvärdig översättningstjänst?

Bibliotek och Artificiell intelligens (AI)

Microsoft har idag (minst) 5.000 personer som arbetar med alla aspekter av AI. För bara några få år sedan deklarerade Google att strategin nu var "Mobile first", vilket tvingade fram omprogrammering av miljarder webbsidor till det man kallar Responsive design. Nu säger Google att det är AI first - bloggpost 17 maj 2017 - "Making AI work for everyone" - av Sundar Pichai, VD Google.

Dagens informationssökning via Google och andra vägar kommer att bli mycket bättre. Den snabba utvecklingen inom Artificiell Intelligence (AI) kommer självklart att påverka hur människor söker och får svar på sina frågor. På konferensen i Malmö 2017 nämndes inte ordet AI, det kommer det att göra 2018 eller i varje fall 2019.

Vilken roll och plats kan 'Bibblan svarar' och 'Bibblan guidar' få i en AI-genomsyrad värld?

Uppdaterad den 23 januari 2018



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt transparent artikelsignerat uppslagsverk.

Innehållsförteckning med underrubriker för sajtens Del 1 och 2 finns på - bibb.se/teori/innehall/