6-7 sidor
vid utskrift

BiBB svarar

Sidnavigering referens

BiBB svarar - en ny Q&A-tjänst

Digital service på biblioteken

Folkbiblioteken som mötesplats

Biblioteken som kunskapscentrum

Bibblan svarar

Tack vare Google och Wikipedia

Modeller för mångspråkighet

Artificiell intelligens och bibliotek

Den femte statsmakten?

en Q&A-tjänst via universitet och högskolor

Se tusentals frågor och svar

 Visa mer vertical arrows20 Q&A-tjänster på universitet och högskolor

Fråga om astronomi och rymden: Chalmers, Onsala rymdobservatorium

Fråga om astronomi och fysik: Uppsala universitet

Fråga en astronom: Linköpings universitet

Ask an astronomer: Cornell university, USA

Fråga en biolog: Lunds universitet

Fråga en biolog: Linköpings universitet

Fråga om djur: Lunds universitet, zoofysiologi

Fråga en fysiker: Linköpings universitet

Fråga om fysik: Nationellt resurscentrum för fysik >7.000 svar

Fråga en geolog: Lunds universitet

Fråga en historiker: Linköpings universitet

Fråga en jurist: Linköpings universitet

Fråga en kemist: Linköpings universitet

Fråga en matematiker: Linköpings universitet

Fråga en medicinare: Linköpings universitet

Fråga om medicinsk vetenskap: Karolinska Institutet (KI)

Fråga om neuropsykiatri: Göteborgs universitet, Neuropsykiatriskt centrum

Fråga om skog: Sveriges lantbruksuniversitet och Linnéuniversitetet

Fråga en språkvetare om svenska språket: Linköpings universitet

Fråga om vatten: Uppsala universitet, Vattencentrum

Hör gärna av dig om du känner till fler Q&A-tjänster på universitet och högskolor. I Sverige eller utomlands.

På sikt ska BiBB ägas av en stiftelse med universitet och högskolor som stora intressenter. En Q&A-tjänst blir en del i samverkansuppgiften och bidrar till marknadsföringen av BiBB och medverkande institutioner. BiBB kan bli en plattform för en gemensam Q&A-tjänst för universitet och högskolor. En del institutioner har redan en Q&A-tjänst.

Det finns ett antal fria "Fråge- och Svarstjänster" (Q&A) där personer kan ställa frågor som besvaras av andra personer. Ett exempel är amerikanska Quora, som enligt Wikipedia hade 190 miljoner unika besökare i april 2017. I Sverige finansierar Kungliga Biblioteket Q&A-tjänsten 'Bibblan svarar'referens

Biblioteket i Linköping konkurrerar inte med biblioteket i Landskrona om platsbaserade tjänster och produkter. Men kartan - och om man vill konkurrensen - inom digitala tjänster ser ut på ett helt annat sätt. Framtiden är oklar - kanske man ska fråga Alexa och Siri?

Digital service på biblioteken

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 25 september 2016 återberättar Erik Fichtelius, nationell samordnare för en ny bibliotekstrategi, några vardagssituationer på folkbiblioteket i Arboga.

Jag har hjälpt en kvinna med hennes mobiltelefon. Förklarat hur den fungerar, skapat en e-mail till henne och kopplat ihop den med telefonen. Sen har jag installerat om en iPad och skapat ett nytt Adobe-id, kopplat det till iCloud och fått iPaden att fungera, den hade låst sig. (SvD)

Citatet är exempel på några vardagsnära problem som säkert många människor har och som biblioteken (kanske) kan och skulle kunna (lära sig) lösa. Det är en bra och viktig uppgift för folkbiblioteken att i ökande omfattning erbjuda Digital service och bidra till att minska "det digitala utanförskapet". Detta kräver dock att en del av personalen har mer "datautbildning" än vad en (även nyexaminerad) bibliotekarie har idag.

Inom biblioteken finns en viss motsättning - kan kallas strategisk oklarhet - om man ska arbeta (mest) för att bidra till att lösa människors "problem och frågor" på eller utanför biblioteket. Ett exempel är bibliotekens Databaser. För användning av flera av dessa krävs ofta att man besöker biblioteket medan andra är nåbara "hemifrån" efter inloggning. Ett mindre antal är helt fria.

Av de  109 (38%) av 290 bibliotek som har NE kräver cirka 70% att man använder NE på biblioteket. I en ny modell med bas i fria tjänster är platsberoendet för tjänsten Databaser mycket mindre.

Folkbiblioteken som mötesplats

Biblioteken har en viktig och troligen ökande roll som fysisk mötesplats och stimulans för många aktiviteter. Om detta kan man bland annat läsa i programförklaringarna för ny- eller ombyggda bibliotek. De fysiska böckernas roll minskar och bibliotekens eventprogram växer.

Biblioteken som kunskapscentrum

Det är naturligt att folkbiblioteken ser sig som ett kunskapscentrum utifrån sin historia och vill vara detta också i en allt mer digital värld. I den digitala världen är platsberoendet mindre och detta leder bland annat paradoxalt nog till att
folkbiblioteken som kunskapscentrum minskar.

Man kan ha en mycket positiv inställning till folkbibliotek och ändå ifrågasätta biblioteksvärldens självbild och strategier.

I en första fas var digitalisering av bibliotekens tjänster mest en fråga om att lägga till tjänster och en del produkter. I en pågående och kommande fas kommer digitaliseringen och andra påverkande krafter att mer radikalt förändra vilka tjänster biblioteken erbjuder och vilka användarna blir och vilka tjänster man kommer att förknippa med bibliotek.

Biblioteken är digitaldrabbade som bokhandeln, posten och en lång rad andra tjänster. Man letar efter sin roll i det nya medialandskapet och sin roll (kan vara flera) som en fritt tillgänglig mötesplats och stöd för många olika personer och grupper med skiftande önskemål och behov. Den fysiska utlåningen av böcker sjunker (cirka 3% 2016) och även antalet besök på flertalet folkbibliotek minskar.

Bibliotekarier är säkert skickliga i att söka information i sina egna system, men därav följer inte att man är lika skicklig i att söka och värdera information i den globala informationsvärlden.

Men det är en väsentlig skillnad mellan att erbjuda en digital service inom relativt vardagliga områden och att vara ett digitalt kunskapscentrum. Det finns inga studier som visar att folkbiblioteken har förutsättningar för den senare uppgiften.


'Bibblan svarar'

Biblioteken i Sverige har med ekonomiskt stöd från Kungliga biblioteket utvecklat och driver sedan 2011 en utmärkt tjänst som heter 'Bibblan svarar'. Idag finns drygt 11.000 frågor besvarade inom ett brett urval ämnen och ett drygt 60-tal folkbibliotek är engagerade. Cirka 150 bibliotekarier (kallas operatörer) svarar på frågor. 2016 tillkom att man besvarar frågor på flera språk och det planeras för ett 'Bibblan bildar' med öppna lärresurser - jämför med fria resurser i BiBB.

På 'Bibblan svarar' under 'Om oss' står att Bibblan svarar drivs av Malmö stadsbibliotek som en del av ett nationellt utvecklings- och samverkansuppdrag i partnerskap med Kungliga biblioteket. Där står dock inget (nov 2017) om varför man driver tjänsten eller vad de långsiktiga målen är.

'Bibblan svarar' var huvudämnet för en konferens i april 2017 på Malmö stadsbibliotek. Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan, Kungliga biblioteket var en av talarna. Se Anna Lundéns inlägg via Youtube, börjar drygt 7 minuter in i videon. Hon beskriver 'Bibblan svarar' som en tjänst som erbjuder "en likvärdig digital referenstjänst till alla i Sverige".

Gunilla Fors är en av de som med bas i Malmö stadsbibliotek driver 'Bibblan svarar' och 'Bibblan guidar'. Se Gunilla Fors inlägg via Youtube. Efter cirka 30 minuter sägs att 'Bibblan svarar' också är en väldigt bra exempelsamling på allt vad biblioteken kan hjälpa till med det vill säga en form av marknadsföring.


'Bibblan svarar' är helt beroende av Google och Wikipedia

Cirka 28 minuter in i Gunilla Fors video ovan får vi veta att cirka 92% av de närmare 800.000 sidvisningarna i 'Bibblan svarar' 2016 kom via en Googlesökning, att det är viktigt att sökmotoroptimera svaren och att

Google är en bra möjlighet för oss att synas på nätet och att marknadsföra biblioteken som kunskapscenter.

Google och Wikipedia som hjälpmedel och referens

Den vanligaste vägen för en bibliotekarie att leta efter svar på en fråga är att börja med att googla. Detta är självklart bara en väg att leta efter svar. 'Bibblan svarar' refererar ofta till accepterade källor som till exempel uppgifter från myndigheter och uppslagsverk.

Det är inte ovanligt att svaren i 'Bibblan svarar' innehåller länkar till i första hand svenska och engelska Wikipedia. Detta är intressant då nästan inga bibliotek har länkar på sin sida om Databaser till Wikipedia. I skolvärlden finns också ett stort antal lärare som inte anser att det är godkänt av eleverna att referera till Wikipedia. 'Bibblan svarar' gör ofta en annan bedömning.

Varför länkar 'Bibblan svarar' till betaltjänsten NE som allt färre personer kan läsa? Borde man inte endast länka till fria tjänster? Det vore likvärdigt - och i linje med Anna Lundéns syn på likvärdighet.

'Bibblan svarar' och trovärdiga källor - t ex myndigheter

Gunilla Fors tar i sitt föredrag ovan upp frågan om vilka resurser 'Bibblan svarar' länkar till. Myndigheter och uppslagsverk anses som bra. Klimatfrågan är en av vår tids ödesfrågor, men beskrivningen och behandlingen av denna i USA har radikalt förändrats sedan Trump blev president. Den amerikanska myndigheten U.S. Environmental Protection Agency (EPA) undergräver systematiskt tilltron till en samlad expertis varningar och analyser av bland annat riskerna med ökande växthusgaser och global uppvärmning. Viktiga miljödatabaser läggs ner eller uppdateras inte längre. Det är tydligt att det blivit mycket vanligare att myndigheter ljuger eller presenterar felaktiga bilder av verkligheten gemom att utelämna relevant information. Denna utveckling gör inte uppgiften lättare för 'Bibblan svarar'.

Ett förvånansvärt lågt antal bibliotek länkar till 'Bibblan guidar' och/eller 'Bibblan svarar'. Många av de frågor bibliotekarierna svarar på personligen hade säkert kunnat lösas med en bra presentation av fria bibliotekstjänster. Om biblioteken i högre grad skulle lära sig av andra organisationer än bibliotek - runt om i världen - skulle man bland många andra förslagsvis studera IKEAs framgångsrecept. IKEA har lärt sina kunder att skruva ihop möbler själv vilket har många fördelar för flertalet, men man kan köpa en monteringsservice. 'Bibblan svarar' presenterar inga tips eller information som lär människor att själv söka svar på sina frågor. DIY-strategin går att applicera på långt mer än återlämning och utlåning av böcker.

'Bibblan svarar' och mångspråkighet

Det är både rimligt och bra att folkbiblioteken på flera sätt förhåller sig konstruktivt till att många i vårt land inte har svenska som förstaspråk. Om detta råder säkert stor enighet både bland politiker och en bred allmänhet. Detta är bakgrunden till att 'Bibblan svarar' sedan 2016 delvis är mångspråkig och man avser att väsentligt utvidga denna del av tjänsten. Men gör man det på ett långsiktigt bra sätt?

Efter en snabb, kanske alltför snabb, genomsökning av ett antal svar förefaller det som om svaren är språkunika. Jag har inte hittat någon förklaring till varför man valt denna personkrävande (kostsamma) och ineffektiva modell. Om tjänsten beviljas mer pengar, vilket Anna Lundén från KB, se ovan, sade är risken stor att man bygger ut denna modell. Sofia Murray, Malmö stadsbibliotek skrev 2016 en rapport Digitala tjänster i en mångspråkig kontext, Pdf 19 sidor. Som jag läser den, är satsningen på mångspråkighet i dagens modell ingen framgång, vilket inte hindrar att det föreslås väsentligt större satsningar och marknadsföring av tjänsten.

Att satsa på en modell baserad på datorbaserad översättning är IMHO en långsiktigt mycket starkare modell. I rapporten ovan avfärdas denna väg mycket summariskt. Googles översättningstjänst blir löpande allt bättre och är för en del språk redan idag i klass med en professionell översättning (artikel i MIT Technology review 2016).

Man kan till exempel tänka sig att man kan ställa frågor på flera språk, men att alla frågor får ett svenskt svar som därefter via Google kan översättas till i princip alla språk i världen. AI och Google kommer att göra detta allt lättare och bättre. Det räcker troligen länge för de flesta om texten på andra språk än svenska är satisfierande bra. Ett annat exempel på en mångspråkig service kan vara att en fråga ställd på säg franska automatiskt letar efter franska källor. Om man inte vill att Google får ännu mer inflytande kanske det finns resurser i Europa som vill utveckla och erbjuda en likvärdig översättningstjänst?

Bibliotek och Artificiell intelligens (AI)

Microsoft har idag (minst) 5.000 personer som arbetar med alla aspekter av AI. För bara några få år sedan deklarerade Google att strategin nu var "Mobile first", vilket tvingade fram omprogrammering av miljarder webbsidor till det man kallar Responsive design. Nu säger Google att det är AI first - bloggpost 17 maj 2017 - "Making AI work for everyone" - av Sundar Pichai, VD Google.

Dagens informationssökning via Google och andra vägar kommer att bli mycket bättre. Den snabba utvecklingen inom Artificiell Intelligence (AI) kommer självklart att påverka hur människor söker och får svar på sina frågor. På konferensen i Malmö 2017 nämndes inte ordet AI, det kommer det att göra 2018 eller i varje fall 2019.

Vilken roll och plats kan 'Bibblan svarar' och 'Bibblan guidar' få i en AI-genomsyrad värld?

En ny nationell biblioteksstrategi


Biblioteken är inte den 'femte statsmakten'

En rapport från sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi heter 'Den femte statsmakten'. (2017) Pdf. 476 sidor. Är det en bra titel? Det är lätt att förstå att biblioteksvärlden är positiv till den stora roll för biblioteken som titeln den femte statsmakten vill frammana. Tankefiguren på biblioteken som en femte statsmakt är både ohistorisk och blir nog mer av ett hinder i sin överdrift än hjälp för bibliotekarier och biblioteksansvariga att skaffa sig en realistisk uppfattning av folkbibliotekens roller och uppgifter i framtiden.

I utredningen analyseras och diskuteras många olika typer av bibliotek. Som jag ser det är det lite som att utreda framtiden för både personbilar lastbilar och traktorer i samma utredning. De har alla hjul, men sedan börjar de avgörande olikheterna.


Om universitetsbiblioteken

Universitetsbiblioteken har de senaste åren förändrats mycket och det förs en intressant diskussion om vad ett universitetsbibliotek egentligen ska ha på sina hyllor, om de ska ha några. Lars Burman, överbibliotekarie vid Uppsala universitet, skriver i kapitel 11 i rapporten Den femte statsmakten. (2017) Pdf. 476 sidor, publicerad av sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi

Det är som om en komet hade slagit ner. De vetenskapliga tidskrifterna håller snabbt på att flytta från pappersutgivning till digital publicering. Magasin töms och hundraåriga tidskrifts- och boksamlingar destrueras. Forskarna har lämnat forskarborden och istället fylls de gamla läsesalarna med studenter som ställer helt nya krav på sin biblioteks- och lärmiljö. Bibliotekarierna – en gång väktare och ordnare av mödosamt samlade kunskapsresurser – är nu informationsmäklare som tillgängliggör digitala resurser. Allt går snabbt och informationsresurser öppnas och stängs alltefter forskningens behov. Bibliotekens gamla monopol på stora vetenskapliga informationsresurser är under förvandling. De söksystem som biblioteken en gång hade kontroll över upplever stark konkurrens ...

Lars Burman säger också att vid universitetsbiblioteket i Uppsala är 90% av alla inköp inom teknologi och medicin digitala och 60% inom humaniora.

Min slutsats är, att uppfattningen att bibliotek är lika med en samling av fysiska enheter försvagas fort. För en bredare allmänhet som besöker folkbibliotek kommer detta att ta längre tid, men tendensen är tydlig.



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 6 december 2017