11 sidor
vid utskrift

Digitala avhandlingar i webbformat

ÄR det sannolikt - att modellen att skriva en avhandling i Word och arkivera som en Pdf är den sista fasen i forskningens digitalisering? I en webb-baserad avhandling, som jag kallar en 'webbavhandling', är många saker möjliga som inte kan göras i en Pdf och än mindre i en tryckt avhandling. Webbavhandlingar har en potential för kommunikation och påverkan som vida överstiger en Pdf. Vi är i början på en ny modell, men den möter som förväntat en del motstånd på vägen mot att bli (nästan) lika naturlig som en Pdf.

Tio mål med min webbavhandling.

Digitalisering används här som ett samlingsbegrepp för webbpublicering, interaktivitet, video och andra digitala format.

01 Digital kompetens och institutionell konkurrens

Universitet och företagsekonomiska institutioner bland andra är mycket engagerade i frågan om sin placering i internationella jämförelser. Inte bara av statusskäl, utan också för att det påverkar intäkterna och budgetfrågorna.

Det ligger i tiden att en såväl bred som djup digital kompetens är ett kriterium som kommer att växa i betydelse såväl vid rekrytering av studenter och lärare som i kontakter med näringsliv och förvaltningar.

Videon nedan från konsultföretaget McKinsey lyfter fram en modern attityd till digitalisering - Digital strategy website - och den kunde med vissa ändringar också gälla strategin för digitalisering och forskning i företagsekonomi - i Lund. Att höja den digitala kompetensprofilen är en del i en lång förändringsprocess.


02Några möjligheter med och i webbavhandlingar

Den digitala transformationen av akademisk forskning kan göra forskningen bättre i många avseenden och öka läsekretsen. Det kommer att se olika ut beroende ämne, forskningsuppgiften, forskarens intressen och kompetens, institution och regelsystem. Några möjligheter ...

  1. Forskningens kommunikativa kvaliteter kan och kommer att öka i betydelse och bli en mer integrerad del i forskningsarbetet. Ökad läsvänlighet genom automatisk formatanpassning enW (till PC, mobil och padda), bättre visuell kommunikation, design, typografi och User experience enW. // Mer om kommunikationreferens
  2. Möjlighet att presentera mer aktuella och dynamiska data från genomförda delstudier och i analyserna.
  3. Ökad 'Findability enW' för att nyckelbegrepp och sidor blir hittade via sökmotorer. Möjlighet att presentera information i olika nivåer - från översikt till grunddata. Tack vare nya programmeringsmöjligheter och annan utveckling kan till exempel också uppslagsverk nå en högre vad jag kallar "Webbnivå" som handlar om hur väl en tjänst eller produkt använder webbens möjligheter. Webbnivån är en av de kritiska faktorerna för till exempel ett uppslagsverks affärsmodell.
  4. Nya publiceringsmönster kan bli en del av Open Access modellen och ett alternativ eller komplement till betaltidskrifterna. Även det akademiska meriteringsystemet kan komma att påverkas.
  5. Det är mycket svårt att få såväl forskare som en bredare krets att läsa långa texter - t ex en avhandling. I en webbavhandling är det lättare att få läsare till de delar som en (okänd) läsare vill ta del av. Analys av denna sajts besöksdata styrker denna beskrivning.
  6. Punkterna ovan bidrar till att forskning får en ökad impact i samhället. Detta tillmäts allt större värde av bland annat forskningsfinansiärer.
  7. En referenslista med länkar till kontext på relevant sida och till nerladdningsbar information. Interna länkar för att underlätta för läsaren att hitta relaterade texter. Min avhandling har lite drygt 1.000 externa länkar för mer information och verifiering.
  8. Påverkan på avhandlingsprocessen där författaren kommer att kunna välja mellan olika modeller för en under processen öppen eller lösenordsskyddad publikation. Min avhandling är ett exempel. Feedback från fler 'intressenter' under avhandlingsprocessen. Det går att korta ledtiderna och öka effektiviteten i avhandlingsprocessen.
  9. Inlärning av nya kompetenser inom webb och kommunikation och ett nytt arbetssätt. Läs om ett Thesis Management System (TMS)referens
  10. Möjligheter att lätt göra ändringar som alla direkt kan ta del av. Man kan datera en text och lagra olika versioner. Genom tidsstämpling kan en text utvecklas även efter till exempel en disputation.

03 En avhandling i ett serviceperspektiv

I första hand är en avhandling en "akademisk PRODUKT" för en ämneskunnig och ofta mycket liten läsekrets. Men vad händer om man därutöver ser en avhandling - eller många andra akademiska texter - som en SERVICE? Man skulle kunna säga att målet är en form av paretooptimalitetEn ekonomisk term för att beskriva hur en förändring kan ge någon en fördel utan att andra får det sämre. Om paretooptimalitet svW. där man kan kan tillföra läsvärde till fler - är här lika med högre servicegrad - utan att ge avkall på den akademiska trovärdigheten. Några exempel ...

  1. Länkar till för alla tillgängliga ordförklaringar och källor som Wikipedia (som ofta har citerbara referenser) för att lätt ge läsaren en allmän introduktion i ett ämne och inte belasta texten med långa förklaringar eller en omfattande notapparat.
  2. En utvecklad Referens-och litteratursida med länkar - kallade 'Kontext' - till den eller de kapitel och ibland stycke där referensen åberopas. Man kan ange om Referensen är en betaltjänst och ange eventuell länk till nerladdning - kallas här 'Online'. Ha med länkar till några för avhandlingen relevanta tidskrifter och sajter.
  3. Citat via 'Visa mer' och Tooltips. På en webbsajt finns det flera tekniker för att visa mer information utan att man lämnar den aktuella sidan. Figurer och texter kan visas som pop-ups eller som mouse-overs. Ett exempel på det senare syns på denna sajt som en röd triangelExempel på information via en mouse-over.. 'Visa mer' är en form av "dragspel" som kan användas för att presentera längre citat eller en fördjupad analys utan att avbryta flödet i huvudtexten. Finns på många ställen på denna sajt.
  4. Long tail värde. En webbavhandling har tack vare sökmotorer ett större long tail enW värde än en digital Pdf-avhandling. Enskilda sidor har en funktion i ett avhandlingsperspektiv, men tillför också värde utanför detta och kan göra så länge. Sidan BiBBs BibliotekB och detta kapitel är två exempel bland många.
  5. Spridning via sociala media. En webbavhandling erbjuder tack vare "tagging" av enskilda sidor möjlighet för någon att informera andra om ett kapitel, en YouTube video, en pod med mera via sociala media som Facebook och Twitter om det de finner intressant.
  6. Flera former av feedback och dialog. Invitera läsaren att sända KommentarerB och frågor, och publicera ett urval av dessa. Minienkäter och modererade öppna kommentarsmöjligheter.
  7. Grupperad personalisering. En avhandling i Pdf-format hamnar automatiskt i kategorin TL;DR - Too Long Didn't Read - för att använda en känd webbakronym. I min webbavhandling ser jag olika kapitel som potentiella 'landing pages' enW och har förslag till närliggande kapitel och referenser.
  8. Flera språk. Det akademiska språket är för många ett hinder för läsning av avhandlingar och andra forskningstexter. För att minska det problemet har sajten BiBB.se två separata men sammanhängande delar. Den första delen är i huvudsak lättare att ta till sig för en bredare läsekrets. Den andra delen är en planerad avhandling och har en mer traditionell akademisk språkdräkt och analysform. Mer om språk och stilreferens
  9. Kontinuerliga uppdateringar av kapitel (till exempel Biblioteket)B och vissa delstudier - till exempel studien om NE:s kunder och studien om nya uppslagsord i NE - ökar sannolikheten att en läsare återvänder till sajten / avhandlingen.
  10. Besöks- och läsaranalys: löpande via Google Analytics se vem som besöker sajten och vilka sidor som besöks. Till exempel har bolaget NE besökt sajten långt över 100 gånger. Jag skulle ha kunnat installera program för att bättre följa "the customer journey" genom sajten, men även ett större antal observationer i realtid har givit värdefull information. Statistiken bidrar till att förbättra sajten.

04 Om en avhandlings "findability" och publiceringsprocessen

Det normala är att knappt 10 personer har läst en avhandling innan den försvaras offentligt och inte särskilt många därefter heller enligt Alvesson et al. Volymen av avhandlingar växer kraftigt och det är få (nya) forskare som når en publik utanför en snäv cirkel trots att avhandlingarna i form av Pdf-filer är sökbara i olika arkiv.

En webbavhandling kan i sin tillkomstfas nå och få feedback från betydligt fler personer än i en vanlig avhandling. Detta är med stor sannolikhet kvalitetshöjande. Det skärper såväl tänkandet som skrivandet att veta att många kan ta del av ens texter redan innan avhandlingen är "färdig".

Forskningsartiklar är inte sällan publicerade i avgiftsbelagda tidskrifter. Man kan ställa frågan om det kan finnas ett positivt och ökande samband mellan webbavhandlingar och Öppen tillgång svW (Open Access). Diskussionen om publicering i öppna tidskrifter och öppna fora är en intressant och viktig fråga med potentiellt stora implikationer för det akademiska meriteringssystemet.

 Visa mer vertical arrowsMer information om Öppen tillgång och publicering

Den akademiska världen har kommersialiserats mycket under senare år och kommer att få svårt att vrida sig ur det greppet. Det akademiska meriteringssystemet, som många vittnat om, bygger allt mer på publicerade artiklar i etablerade vetenskapliga tidskrifter. Dessa ägs av ett fåtal mycket lönsamma globala förlagshus (The Guardian 2017). Den forskning som ofta betalats av offentliga medel måste bibliotek och intresserade köpa som tidskriftsprenumerationer eller enstaka artiklar av dessa förlagshus. Tillgången till forskningsartiklar blir därmed mycket ojämn och ofta dyrbar. Den akademiska världen har inga eller hittills ganska svaga strategier (Medium 2015) för att konkurrera med dessa stora förlag och den vad man nog kan kalla rävsax de satt forskarsamhället i. Artiklar i Open Access enW tidskrifter har oftast lägre meritvärde än så kallade "A-journals".

Om jag hade valt att publicera min forskning som artiklar i en eller annan tidskrift - om de hade accepterats - hade detta väsentligt påverkat bland annat hela upplägget av forskningen, dialogen med läsarna under "produktionstiden", tidslinjen för publicering och forskningens impact i samhället (läs mycket mindre).

Läs mer om Open Access via Kungliga Bibliotekets minisajt om OA eller till exempel via Open knowledge och universitetsnätverket LERU.

Ett aktuellt (2018) exempel på kampen mellan öppna och avgiftsbelagda publikationsfora är att flera tusen forskare inom Artificiell Intelligence har skrivit på ett upprop för att inte medverka i förlaget Springers nya tidskrift 'Nature Machine Intelligence'. Se artikel i Techdirt.com.

05 Kommunikation, språk och formspråk

Idag har en avhandlings kommunikationskvalitet och design ganska liten betydelse. Det är min uppfattning att kommunikation, design och användargränssnitt bör få - och kommer att få - större betydelse i framtiden.

Kommunikation

I inledning av teoridelen på denna sajt finns 10 punkter om avhandlingens mål. Den första handlar om kommunikationatt producera en avhandling där de kommunikativa aspekterna i såväl processen som det färdiga arbetet är centrala. Hur kan dessa aspekter omsättas i t ex en avhandlings design, språk, format och produktion?

Det förefaller rimligt att utgå ifrån att digitalisering och webbifiering kommer att på hittills relativt oprövade sätt influera både hur forskning bedrivs - min beskrivning av BiBB som forskningsprojekt är ett exempel - och hur den presenteras och bedöms.

I 'Strategic Communication - an introduction' Falkheimer J. och Heide M. (2018), ref tar författarna bland annat upp skillnaden mellan "strategic communication" och "planned communication" där den senare är mer traditionell envägskommunikation och den förra defineras som ... the study of how organisations use communication purposefully to fulfill their overall missions (Frandsen & Johansen, 2017. Ibid. sid. 57. I denna video från 2017 håller Jesper Falkheimer föredrag för Sveriges kommunikatörer och utöver att tala om det förändrade kommunikationslandskapet nämner han att Lunds universitet, där han har en hög befattning i den centrala administrationen, är en mycket saktfärdig organisation (efter 27 minuter) vad avser förändringar. Detta gör utmaningen inte mindre att där få acceptans för en webbavhandling. Att Falkheimer så tydligt säger sig vara positiv till förändringar är ett bra tecken.

Lunds universitet kommer, som många andra lärosäten, att sakta men säkert utveckla sin strategiska kommunikation och integrera olika kommunikationsvägar inom ramen för en helhet. 350-årsjubileumet 2017 är ett bra exempel. En enskild författares arbete förstärks om det är i linje med institutionens och inte minst universitetets strategiska kommunikationsmål.

Språk

Jag har ännu inte varit på ett doktorandseminarium där man diskuterat avhandlingens språk möjligen med undantag av att rubriker och koncept ska användas på ett konsekvent sätt. Språket tillmäts inget särskilt värde och toleransen för onödig svårbegriplighet är stor. Man kan tycka att detta är av mindre betydelse men en sådan syn har en 'kommunikationskostnad'.

Det svårbegripliga och snåriga riskerar också att upphöja det triviala till något som liknar något värt en omväg.

I 'Avhandlingens språkdräkt' Asplund J. (2002), ref diskuteras många aspekter på akademiskt skrivande. En sådan handlar om vikten av att ha ett stort ordförråd.

 Visa mer vertical arrowsMer om ordförråd och läsarrelation - citat

En person med ett större ordförråd har - under i övrigt lika omständigheter - en bättre allmän språkkänsla än en person med ett mindre ordförråd. Ju större ordförråd desto fler valmöjligheter. En person med ett mycket litet ordförråd har kanske inga valmöjligheter alls. Få eller inga valmöjligheter utesluter ett estetiskt medvetet skrivande, och man kan fråga sig om det också inte utesluter tankeverksamhet som går utöver det rudimentära. Ibid. sid. 28

Att skriva inbegriper inte bara en relation mellan skribenten och texten utan också skribentens och textens förhållande till den tilltänkta läsaren, skribentens Du. Skribenten riktar sig till sin läsare, tilltalar sin läsare. Härvidlag sätter sig skribenten i läsarens ställe, ser på den framväxande texten med läsarens ögon. Och skribenten rättar sig efter sin läsare. Jag hoppas att det inte låter konstigt - för det är det inte. All äkta kommunikation har denna karaktär av växelspel mellan två eller flera parter som tar notis om varandra, riktar sig till varandra och rättar sig efter varandra. Ibid. sid. 29 ff.

2017 beslutade institutionen för Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet att under sex månader anställa en författare (artikel i tidningen Curie) för att "väcka forskarnas språk".

Visionen är att skrivandet ska bli mer närvarande och få ta lite större plats. Att vi kan påminna varandra om att det är en viktig del av vår verksamhet. Om en vetenskaplig miljö ska utvecklas starkt kan den inte vara för inåtvänd, utan måste samverka och kommunicera med andra. Fredrik Lundgren, prefekt.

I artikeln sägs också Hur får man till exempel liv i en text? Vad gör att den blir stum, tråkig och idélös? Tar den författare som odlar en tydlig stil några risker? Och hur skapar man rytm, spänst och variation?

Magnus Linton har skrivit om sina efarenheter som 'husförfattare' på insitutionen för Idé- och lärdomshistoria i denna DN-artikel 26.2.2018. I ett annat sammanhang har Linton talat om vikten av att "bryta textens monotoni" och även om mycket av det som här sägs om språk gäller alla format, är det i ett webbformat lättare att producera och arbeta med variation av många slag. Mer om ett Thesis Management System (TMS)referens

Anna Jonsson på Företagsekonomiska institutionen i Lund har i en artikel 2017 i tidningen Curie berättat om samarbetet med en författare i ett bokprojekt. Hon säger bland annat Den goda facklitteraturen närmar sig skönlitteraturen i sina stilistiska grepp och har ett direkt tilltal, ett schvung i berättandet.

Formspråk

Rundade hörn, borstad titan, vitt eller rymdgrått, ikoner och 'just one more thing'. Vilket varumärke tänker du på?

Även avhandlingar har ett formspråk. Att detta sedan ofta är så neutralt att man knappt tänker på det för tankarna till Marshall McLuhans "environment is blind". Min ambition har varit att presentera ett formspråk som väcker intresse, ofta använder bilder och använder grafisk variation för att underlätta förståelse och kommunikation. Sammanlagt ger detta avhandlingen en personlig karaktär. En sådan kan utvecklas för till exempel olika institutioner.

06 En avhandlings impact

I kapitlet - Relevans och Impact diskuteras den intressanta frågan om en avhandlings eller ett forskningsarbetes impact. 'Avhandlingen' BiBB.se har redan haft såväl verifierade som sannolika effekter som dokumenteras i samma kapitel. Frågan om eventuell impact i den akademiska världen är av en annan natur, men kapitlet Avhandlingsprocessen är en början.

En avhandling kan i bästa fall öka den teoretiska kunskapsbasen och om ämnet är av sådan natur även påverka företag, organisationer och samhälle. Man kan se en avhandlings impact som som något som "inträffar" efter att avhandlingen är klar eller något som från början är avsett och delvis sker under avhandlingsprocessen. Mitt mål är även det senare vilket olika resultat redan verifierat - se till exempel hur mitt koncept Referenstatus testats på hur folkbibliotek ändrat sin beskrivning av NE.

Frågan om impact diskuteras av många, till exempel Research Councils UK. Se också The Societal and Economic Impacts of Academic Research Pdf. KTH i Stockholm är en av rapportens medverkande institutioner.

Higher Education Funding Council for England (HEFCE). har engagerat sig mycket i frågan om forskningens impact utanför akademin och skriver

The Research Excellence Framework was the first exercise to assess the impact of research outside of academia. Impact was defined as ‘an effect on, change or benefit to the economy, society, culture, public policy or services, health, the environment or quality of life, beyond academia’.

Det krävs troligen helt säkert olika former av presentation och skrivsätt för att få en optimal påverkan i dessa olika miljöer. En påverkan i praktiken kräver bland annat ett skriv- och presentationssätt som är kortare, har fler bilder, är mer to-the-point än brett resonerande med ett stort antal referenser typ (Unknown 2002). Navigeringsstrukturerna och länkstrategin är exempel på andra faktorer som skiljer de bägge världarna.

Detta är bakgrunden till att projektet BiBB och avhandlingen utgör en helhet men har olika presentationsformer. Utmaningen är bland annat att optimera denna samverkan. Och kanske kan just en sådan samverkan öka impacten i bägge miljöerna?

Google analytics och Search Engine Optimization (SEO)

Varje sida på BiBB har en unik "tracking code" som gör det möjligt att få ganska mycket information om vem som besökt en sida och andra uppgifter. Det är till exempel lätt att se hur många gånger någon från kommun X besökt sidan om vilka bibliotek som har eller inte har avtal med NE. Man kan också i realtid följa vad en besökare gör. Besöksinformationen ger feedback både om vilka sidor besökarna finner mest intressanta och indikerar något om omfattningen av kännedom om projektet och enskilda studier.

07 Ett Thesis Management System (TMS) och experiment

Min grundsyn är att man måste prova sig fram. Man måste ta kalkylerade risker för att komma vidare och detta gäller också hur man kan producera och presentera en avhandling. Som sägs i den illustrativa videon från McKinsey, i framgångsrika organisationer är "people unafraid to stretch boundaries".

Experiment är en form av entreprenörskap och det borde passa bra på en institution i företagsekonomi.

Jag har såväl designat som kodat sajten BiBB. I framtiden kommer, föreslår och förutspår jag, doktoranderna att erbjudas vad man kan kalla ett Thesis Management System (TMS) vilket är ett för ändamålet designat Content Management System (CMS) svW som kräver ganska lite programmering. Doktoranderna får ett publiceringsverktyg som ger väsentligt större möjligheter än att 'använda Word och Pdf. Utbildning kommer att ges i TMS och en central universitetskompetens kan bistå med bland annat mer avancerad kommunikationskompetens.

I april 2018 hittade jag företaget Overleaf som erbjuder en mycket intressant tjänst för att skriva forskningsartiklar med mera Online. Den finns både i fri version och i en betalversion. En annoteringstjänst kan byggas in i ett TMS-system. Mycket kommer att hända kring digital produktion och publicering av akademiska arbeten.

Sekretess och versionering

Bland funktionerna i ett TMS-system finns flera nivåer av sekretesshantering och versionering. Detta ger flera möjligheter att välja vem som ska få ta del av vilket material och när. Man kan ha ett privat "work-space", ett som handledaren kan ta del av och annotera etc. Man kan välja sin cirklar. Vissa "ytor" kan vara kollaborativa. Jämför tjänster som Trello och andra.

08 Formella aspekter och effektivitet

Behöver de formella krav som styr utbildningens mål (överordnat) och en avhandlings utformning (underordnat) ändras för acceptans av en webbavhandling?

En webbavhandling är inte i konflikt med forskarutbildningens överordnade mål (referens till Ekonomihögskolan i Lund) utan erbjuder möjligheter att förstärka dessa. En avhandling som enbart är publicerad på en webbsajt eller är en kombination av en webbsajt och en kortare tryckt text följer andra formfaktorer, men det ändrar självklart inte de generella kvalitetskraven.

Tidigare var frågor kring tryckningen reglerade i en särskild förordning. Nu är det i stället universitetet eller högskolan som bedömer vad som är lämpligt i varje särskilt fall. Besluten varierar därför mellan olika lärosäten och ämnen. Det är inte längre obligatoriskt med så kallade pliktexemplar till bibliotek ... Källa: Studera nu.

Ovanstående är ett exempel på att regler ändras.

Krav på en avhandling

Företagsekonomiska institutionen i Lund har en text om - Riktlinjer för forskarutbildningen (Pdf) och en Studieplan för doktorander (Pdf), som utöver krav på självständigt tänkande och kreativitet bland annat betonar vikten av att

visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Dnr EHL 2012/99 s. 1

Som jag förstår detta är ett avhandlingsämnes samhällsrelevans av betydelse, kreativitet i arbetsprocessen värdefullt och att man kommunicerar med omvärlden en dygd.

Hybridform: För att i en övergångsperiod inte göra alltför stort avsteg från rådande regler (på Ekonomihögskolan i Lund) och praxis för mångfaldigande och presentation av en avhandling, kan det utöver själva webbavhandlingen vara en modell att producera en kortare tryckt sammanfattning. Denna kan förslagsvis vara 10-15 sidor och baseras på en Pdf.

9 Effektivare avhandlingsprocesser

Det ligger i allas intresse att en avhandlingsprocess är så effektiv som möjligt. Effektivitet är i min värld inte oförenligt med bildning, eftertanke och ibland meanderlika lärprocesser. Varje institution i företagsekonomi undervisar troligen om 'Lean' enW ett eller annat: lean production, lean start-ups, lean services med mera. Hur ser en 'lean dissertation process' ut?

Fokus är här på processeffektiviteten i det akademiska utvärderingssystemet. Idag är det inte ovanligt att det går fyra till sex månader från en viss manusnivå till dess att ett seminarium eller en disputation äger rum. Webbavhandlingar ger möjlighet att förkorta dessa ledtider.

ledtider

Varje röd cirkel markerar att en avhandlingsversion har lämnats till opponenten - eller som underlag för att utse en opponent - och det kan gå flera månader mellan denna och själva seminarietillfället.

Min tro är att en opponent tar ställning till ett (avhandlings)manus vid två till tre tidpunkter. Den första handlar om ställningstagande att acceptera oppositionsuppdraget eller inte. Den andra inträffar kanske någon månad innan utvärderingstillfället och den tredje mindre än en vecka innan själva seminariet eller disputationen.

En digital avhandling bör öka möjligheterna att snabbare hitta intresserade opponenter då avhandlingsprojektet hela tiden (B i figuren ovan) kan vara tillgängligt i en kombination av Öppet och Lösenordsskyddat. I datatermer kan den första modellen (A i figuren) sägas vara sekventiell och den andra parallell. Opponenten kommer att (kunna) se olika versioner när uppdraget accepterades och när själva seminariet äger rum då avhandlingsarbetet utvecklas löpande. Kanske behövs en "Förändringslogg" för viktigare ändringar.

Digitala stödjande tjänster

Doktorander och andra måste erbjudas enkel och fri tillgång till andra digitala stödjande tjänster som utvärderats - och troligen upphandlats - av respektive universitet eller institution på central nivå. Ett exempel är språk- och stavningsgranskning via tjänster som Grammarly, en tjänst jag använder parallellt med andra som fria Svenska.se som drivs av Svenska Akademin.

10 En Pdf är en container

PDf-formatet är inte skapat för att vara ett programspråk för webben utan är i första hand ett format för standardiserad sidvisning i olika datamiljöer och som underlag för tryckning. Adobes beskrivning av Pdf.

En Pdf-fil kan självklart ha både interna och externa länkar, men varje ändring kräver att läsaren har tillgång till hela den senaste Pdf-filen. En Pdf är en container, men ändringar i innehållet kräver en ny container.

I en webb-baserad presentation är det lättare för såväl författare som läsare att hantera och få en aktuell version av valda delar.

11 Vem kan vi lära av?

Det finns flera discipliner där man sedan flera år arbetar med att finna mer digitala former för avhandlingar och akademisk kunskapsproduktion och kunskapsspridning.

Man kan t ex läsa mer på denna sajt om nya avhandlingsformer och här och inte minst på The Graduate Center Digital Initiatives (GCDI) på City University of New York. Om debatten i USA om Digital Humanities kan läsas i denna artikel i New Republic och ett genmäle här av Jeffrey Schnapp et al. Han var våren 2017 ansvarig för en kurs "What should or could (scholarly) knowledge look like in the 21st century? A Knowledge Design Seminar", se video 4 minuter. Franska SciencePo Medialab är ett exempel. Det går att hitta många fler exempel. Det finns många intressanta aspekter i dessa diskussioner som också är relevanta för ämnet företagsekonomi och min avhandling.

Tidskriften Distill - A modern medium for presenting research

The web is a powerful medium to share new ways of thinking. Over the last few years we’ve seen many imaginative examples of such work. But traditional academic publishing remains focused on the PDF, which prevents this sort of communication.

Reactive diagrams allow for a type of communication not possible in static mediums.
Om man går till länksidan ovan kan man se ett interaktiv bild på en 'neural turing machine'.

På Göteborgs universitet pågår intressat forskning inom Digital Humaniora. Se ett amerikanskt exempel från litteraturområdet - Amanda Visconti - James Joyce, Ulysses på en avhandling som enbart är i webbformat.

Antag att någon forskar om genusfrågor i amerikansk film och har att välja mellan att presentera sina resultat på en webbsajt (Googleprojekt) eller via en Pdf. i en tidskrift bakom en betalvägg. Akademisk forskning ska inte gärna av många uppfattas som anemisk. Vi är i början på en ny fas.

12 Speciella frågor om webbavhandlingar

Då det ännu inte finns någon etablerad form för hur helt digitala avhandlingar eller hybridformat ska eller bör se ut måste man, som jag ser det, prova sig fram. Den grundläggande ambitionen är att nya former ska tillföra värde såväl under som efter forskningsprocessen. Det ligger i sakens natur att detta inte är tänkt att ske på bekostnad av vetenskaplig kvalitet.

  1. Lagring och tillgänglighet. På ett likartat sätt som avhandlingar lagras idag kan man tänka sig att ett gemensamt "bibliotekssystem" lagrar en viss version av en webbavhandling.

    Webrecorder är en intressant tjänst för arkivering av webbsidor - (om tjänsten Webrecoder) - som drivs av RhizomeRhizome champions born-digital art and culture through commissions, exhibitions, digital preservation, and software development. och New Museum i New York. Tjänsten visar tydligt att det kommer att bli relativt enkelt att arkivera webbavhandlingar.

    Tidskriften Archives and Records hade 2016 (vol. 27 no 1.) ett temanummer som hette 'Born Digital'. Utgångspunkten är hur digital teknologi helt förändrat vilka data man arkiverar och hur. Förändringen återges i ett uttryck av Terry Cook (1994, Pdf) "We have paper minds trying to cope with with electronic realities". Även om temanumret har fokus på andra ämnen än lagring och hantering av webbavhandlingar är det en titel som passar även dessa.
  2. Digital spikning. Man kan inte ändra en avhandling när den är spikad. På min institution har man nyligen tagit upp en gammal tradition att göra detta fysiskt. Även om det är lätt att ändra en webbavhandling till timmarna före en disputation, är det rimligt med ett sista-ändrings-datum. Direkta fel kan dock ändras och påtalas vid disputationen.
  3. Publiceringsstrategier. En avhandling i webbformat kan ha olika publiceringsstrategier. Även om man uppdaterar innehållet regelbundet kan detta i valda delar finnas bakom ett eller flera nivåer av lösenord.
  4. Webbavhandlingar kan vara mycket olika. Det är välkänt från teknikhistorien att nya koncept och produkter ofta - framför allt i början - behåller delar av tidigare format. Den första generationens webbsajter var till exempel ofta digitala kopior av trycksaker. Man kan förvänta att webbavhandlingar efterhand kommer att utformas olika.
  5. Avhandlingens omfattning. Det är inte givet att alla sidor på en avhandlingssajt ska ingå i själva avhandlingen. Det kan till exempel bero på hur man kommunicerar med tänkta läsare och vilken design man har för att uppnå samhällelig impact.
  6. Avhandlingen X 2.0. Efter disputationen är det vanligaste att författaren börjar forska inom ett annat, om än kanske närliggande, område. I en webbavhandling är det lättare att fortsätta och vidareutveckla sitt avhandlingsprojekt.
  7. Den akademiska karriären. En viktig aspekt för många doktorander är om en webbavhandling är meriterande i den akademiska karriären (vi antar här att den är godkänd) eller om kriteriet publicerade artiklar i 'A-journals' är alltför dominerande. En modell för att hantera detta problem är att efter webbavhandlingen skriva de artiklar man anser behövas.

Webbavhandlingar - utmaningar och invändningar

Det kommer att ta lite tid innan webbavhandlingar finner sina former, både vad avser innehåll och regelacceptans. BiBB.se är en konstruktiv utmaning och kommer med rimlig sannolikhet att bli accepterad som en avhandling i Lund eller på annat universitet. Det finns en inlärningströskel för att lära sig arbeta i andra system och den förändringssprocessen kräver att många provar sig fram.

En tidigare version av denna publicerades inför mitt doktorandseminarium den 18 maj 2016 på Företagsekonomiska institutionen i Lund. Texten omarbetas löpande.

Publicerades: maj 2016.   Uppdaterad senast: den 26 november 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/