14 sidor
vid utskrift

Uppslagsverk i framtiden

Tryckta uppslagsverk har en intressant historiareferens men ingen framtid. Digitala uppslagsverk måste utveckla såväl det klassiska formatet som sin affärsmodell för att tillföra tillräckligt mycket värde - och överleva.

e-Diderot, en modell för digitala moderna uppslagsverk

Detta kapitel inleds med en diskussion om en modell för digitala allmänna artikelsignerade uppslagsverk. Dessa kan ha och måste ha ett annat format än tryckta uppslagsverk. Modellen har jag döpt till "e-Diderot" med referens till uppslagsverkens europeiska historia. Det är intressant att jämföra e-Diderot med några av dagens uppslagsverk - till exempel NE eller Store Norske LeksikonB eller det planerade uppslagsverket i BiBB.B

e-Diderot är en normativ modell som bygger på iakttagelser och forskning kring hur man kan skapa trovärdig kunskap i en digital värld. Modellen är dynamisk och kan innehålla fler faktorer än de som presenteras här.

01 Trovärdighet och transparens

Transparens är avgörande för att ge ett uppslagsverk hög trovärdighet. Transparenskravet gäller många områden. I inledningen till ett specialnummer om uppslagsverk i tidskriften 'Culture unbound' står följande

Ett genomgående tema är hur uppslagsverk är beroende av den tillit som människor har för dom, och hur denna 'valuta' fungerar i den digitala världen har troligen blivit än viktigare. // Min översättning. Se citatet på engelska nedanreferens

01.1  Information om artikel- och innehållsförfattare

En viktig del i en källas trovärdighet är möjligheten att lätt få information om en namngiven författare och att lätt få veta vad författaren gör idag. Det mest grundläggande kan finnas i en inforutaAugusta Strindberg
Demo.
Just nu fungerar detta enbart för datorer. Dock lösbart.
som syns när man för pekaren över namnet i en dator och vara klickbart för iPads och mobiler. I rutan ska det gärna finnas en eller flera länkar för vidare information. Det kan vara en länk till ett universitets forskningsportal - till exempel LUCRIS (för Lunds universitet) och / eller en personlig hemsida.

01.2  Signerade artiklar och notiser

Även i uppslagsverk med många signerade artiklar är det rimligt att det finns det som i BiBB kallas "notiser" som är skrivna av en redaktion. Ett bra mål är fler artiklar än notiser.

01.3  När skrevs och uppdaterades en artikel?

I Stanford Encyclopedia of Philosophy anges när en artikel skrevs och när den uppdaterades. Det är till och med så att alla artiklar måste uppdateras - på något sätt - inom högst fyra år. Detta aktualitetsmål är en bra utgångspunkt.

Varje uppslagsverk har en stor utmaning i att skapa och underhålla sina artiklar och sitt innehåll. Att uppmuntra och möjliggöra en dialog med allmänheten kan här vara en viktigt hjälpmedel.

Det måste finnas en lista som berättar om nya artiklar. Graden av aktualitet är en svår fråga. Wikipedia kommer nästan alltid att vara mer aktuellt, men troligen är aktualitet ett bra sätt att öka det generella antalet sidvisningar.

01.4  Ägande, organisation och företagsmiljö

Ägarfrågan påverkar affärsmodellen och relationen till innehållsproducenterna. Ägs uppslagsverket - som till exempel Store Norske Leksikon - av en ideell organisation eller är det privatägt som NE?JS Vad vill ägaren med uppslagsverket? Kostnaderna för att driva ett ideellt ägt uppslagsverk är lägre och företagskulturerna blir olika.

01.5  Metadiskussion och öppenhet

I såväl strategiska som tekniska och etiska frågor ställs ägarna och ledningen av ett uppslagsverk inför ett antal vägval. Dessa kan presenteras mer eller mindre öppet. En öppnare attityd bidrar till ökad trovärdighet.

02 Ett uppslagsverks webbnivå och interaktivitet

02.1  Webbnivå

Det är lätt att enas om att ett digitalt uppslagsverk är mer modernt än ett fysiskt, men hur kan man gradera digitala uppslagsverk? Jag har valt att istället för grader av "modernitet" tala om ett uppslagsverks 'Webbnivå'. Detta begrepp innehåller delar som tillkomsthistoria, teknisk standard, design och interaktivitet.

Hyperlänkar eller webblänkar är bland det mest grundläggande på nätet. Alla sajter har interna länkar för att underlätta navigation så att man finner det man är intresserad av. Många sajter som till exempel här relevanta Wikipedia har många externa länkar.
NE har inga externa länkar.

03 Användbarhet, Tillgänglighet och Likvärdighet

03.1  Volym och användbarhet

Ett uppslagsverks omfång är en viktig faktor när en användare bedömer ett uppslagsverks användbarhet. I den moderna nätvärlden är det välkänt att ett fåtal sajter (tjänster) inom varje kategori nästan helt dominerar marknaden. Google har ungefär 90% av världsmarknaden för Sök. Chrome är den helt dominerande webbläsaren med en global marknadsandel på cirka 65%. Facebook dominerar sociala media och Amazon.com är störst inom e-handel i USA och allt fler börjar nu söka produkter direkt på Amazon och går inte via en sökmotor då allt fler är tillräckligt säkra på att Amazon ger relevanta och handlingsbara (actionable) svar. Uppslagsverk kan vända sig till lokala marknader - till exempel NE - eller till globala marknader - Wikipedia. BiBB kan ha artiklar på både svenska och engelska.

Om man ser varje sökning och "klick" som en tidsinvestering är det rationellt att välja de största tjänsterna med flest produkter eller "svar". Därmed inte sagt att det alltid är det bästa valet. Volym föder också det man brukar kalla nätverkseffekter enW. Svenska Wikipedia är minst 10 gånger mer omfattande, är mycket bredare och växer fortare än NE.

03.2  Likvärdig tillgång till uppslagsverk?

Tillgänglighet är en central faktor när man bedömer kvaliteten i sjukvården. Politiker och vårdgivare gör stora ansträngningar för att alla patienter ska få en likvärdig vård och ha en likvärdig tillgång till vård - ofta utryckt som God vård på lika villkor. Det finns liknande formuleringar för skola och omsorg.

Begreppet likvärdighet är med viss nödvändighet lite diffust men har likväl sina gränser. Ett sätt att tydliggöra dessa inom skolområdet är att se vad lagen säger och hur den ledande myndigheten, Skolverket, definierar likvärdighet.

Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Skolverket (2012) ref,)
Begreppet ”likvärdig” innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Hur verksamheten ska utformas för att nå de fastställda målen kan variera beroende på lokala behov och förutsättningar. Det finns olika vägar att nå de fastställda målen. Hänsyn ska tas till barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever, så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning. Skolverket (2012) ref,

Är fri tillgång till ett grundläggande artikelsignerat allmänt svenskt uppslagsverk av nationellt värde och en fråga om likvärdighet?


Vad säger kulturvetare om om uppslagsverk?

Vem forskar om uppslagsverk? Frågan har hittills mer intresserat forskare inom kulturvetenskap och humaniora än ekonomer.

Man får en aktuell överblick och tillgång till omfattande forskningsreferenser genom att läsa ett   specialnummer om encyklopedier 'Changing Orders of Knowledge? Encyclopedias in Transition', ref, publicerad 2014 i online tidskriften Culture Unbound. I numrets introduktion skriver forskarna och temaansvariga Jutta Heider och Olof Sundin ...

One common theme throughout is how encyclopaedias depend on the trust invested in them and how this ‘currency’ is also played out in the digital world, and has probably become even more important.

While understandably a lot has been said about Wikipedia and from almost every angle (e.g. Jullien 2012), other contemporary, most often online encyclopaedias, especially professional ones, have not received that much attention in research. Yet they are two sides of the same coin.

Författarna i detta specialnummer berör - utöver en artikel om Store Norske Leksikon - inget eller mycket lite om uppslagsverkens affärsmodeller.

Artiklarna i specialnumret om uppslagsverk ger mycket lite vägledning för dessas framtid eller hur de skulle kunna utvecklas.

Artikel om uppslagsverkens auktoritet

I 'Reviewing Encyclopedia Authority' Rasoamampianina (2014) ref diskuteras den viktiga frågan om uppslagsverkens auktoritet utifrån Patrick Wilsons koncept om kognitiv auktoritet.

As traditional encyclopaedias appear to be loosing the favour of the general public, the current paper investigates the extent to which encyclopaedias are still presented as authoritative texts.

Artikeln ger en bra bakgrund till utvecklingen av konceptet kognitiv auktoritet och refererar till bland andra Jósef Maria Bochenski enW 'Was ist Auktorität Einfürung in die Logik der Auktorität' (1974) och Richard de George 'The Authority of Knowledge and Competence' i boken 'The Nature and Limits of Authority' (1974). En ur denna avhandlings perspektiv intressant åsiktsskillnad mellan forskare nämns i artikel,

Although reference works such as encyclopaedias are often recognised as absolute cognitive authorities, the literature on cognitive authority tends to overlook the case of texts (and institutions) and concentrates more on the case of individuals. In fact, Bocheński (1989: 62) does not even accept that texts may hold authority. For him, the bearer of authority should be a conscious being, which is not the case with texts.

De George (1985: 28) explains that, in theory, it is the author who is the authority on the topic discussed in the text, but, in practice, the author is often ignored by the readers who directly put their trust in the text. Wilson agrees with De George and further argues that there are cases where ‘a text may acquire cognitive authority independent of the authority of its author’.

Dessa diskussioner är relaterade till mitt koncept Referensstatus. Frågan i ett företagsekonomiskt eller strategiskt perspketiv är hur man - till exempel NE eller BiBB - bygger trovärdighet för helheten genom att stärka delarnas (=artiklarnas) trovärdighet?

Denna läsvärda artikel har också en rubrik 'Attractiveness as a Way of Increasing Encyclopaedias’ Chance of Becoming Cognitive Authority'.

A particular work is not only attractive because it may provide the readers with the information needed to understand a given topic, it is also considered attractive because of the writing style, the graphical illustrations, the general appearance or the external packaging. It could be argued that these features not only grab the readers’ attention, but they also provide pleasant feelings during the reading and encourage the readers to read further, even on topics they may not have been looking for. s. 561 ff.

Antingen om trovärdigheten skapas via författarnas status, uppslagsverkets status eller en kombination av dessa kallas detta i min modell för att en verksamhet (ett uppslagsverk) använder referensstatus som strategi.

Artikel om vad vi menar med ett uppslagsverk

I 'What do we Think an Encyclopedia is' Schopflin (2014) ref presenteras en studie om hur producenter av uppslagsverk, bibliotekarier och studenter ser på uppslagsverk. Även om studien är fokuserad på tryckta uppslagsverk och generellt visar att alla grupperna mest värdesätter uppslagsverkens Authority, accuracy, ease of reading, structure / accessibiblity and comprehensivity. Författaren säger att det behövs mer forskning om Online uppslagsverk, men tror att dessa kriterier fortsatt kommer att rankas högt. En annan och för denna studie närliggande fråga är ...

In a world where highly sophisticated approaches to web design and usability exist, it would be interesting to explore the decisions made by publishers in creating online encyclopaedia environments. Does their design reflect in any way the iconic physical item? Similarly, while there is very little research into user-behaviour in relation to hard copy encyclopaedias (Bradford 2005 is a rare exception), user-studies could be carried out, or metrics examined, to explore how their online equivalents are used. And it would be interesting to explore whether design and use of encyclopaedias differed from any other online reference sources. These questions, however, were beyond the scope of the research used in this article. Schopflin Ibid. s. 501

Framstegens tillbakablickande

Schopfins artikel tar också upp en fråga som också berörts av andra i detta specialnummer: frågan om "Remediation". Begreppet är det inledande titelordet i en bok av Bolter & Grusin (2000), ref. Begreppet är en analogi med andra studier i teknologihistoria som visar hur nyare teknologier och koncept lånar drag av sina föregångare.

Uppslagsverk har en lång historia som också stod modell för de första digitala uppslagsverken. Detta "framstegens tillbakablickande" kan man se inom många områden.

Elspisen fick fyra plattor i en kvadrat som ett eko av den centrerat vedeldade spisen och många tidiga sajter var digitala kopior av trycksaker, så även NE online. Det tar tid och många experiment att finna en egen form som senare möjliggörs tack vare nya teknologier och nya användarmönster.

Som jag ser det ligger det ett värde i att skilja mellan koncept man övertar - remediation - och koncept man inledningsvis övertar men sedan lämnar. I datavärlden talar man om "copy paste", här kanske man skulle kunna säga "copy and transcend".

Artikel om Store Norske Leksikon

I Culture Unbound 'Store Norske Leksikon: Defining a New Role for an Edited Encyclopaedia' skriver Kjøll och Godal (tidigare chefredaktör på SNL) (2014) att SNL is an edited, online encyclopaedia that strives towards radical transparency. I artikeln förklaras bland annat hur innehåll skapas och hanteras i SNL.


Forskning om uppslagsverket Nationalencyklopedin (NE)

Sundin O. och Haider J. har gjort en etnografiskt orienterad studie av NE och Store Norske Leksikon - 'Professional Digital Encyclopaedias as Socio-Technical Systems', (2013) Lunds universitet, ref - och kommer bland annat fram till att ...

It is concluded that digital encyclopaedias, Wikipedia as well as Nationalencyklopedin and Store Norske Leksikon, constitute interesting arenas for investigating changing demands on the production of public knowledge.

'The networked life of professional encyclopedians' Sundin och Haider (2013), ref har fokus på Nationalencyklopedin och hur gamla och nya former av kunskapsproduktion existerade parallellt.

Uppslagsverk och trovärdighet som kulturkapital

Det behöver knappast nämnas att allt fler insett och erfarit att 'det som är sant' i förfärande hög grad lika gärna kan vara osant. Vad som är rätt är allt oftare en maktkamp snarare än en följd av en saklig - kan ibland kallas vetenskaplig - analys. Detta gäller till exempel från USA:s skäl att invadera Irak - förekomsten av WMD enW - till antalet åskådare vid president Trumps installation och genusvetenskapens deklaration att i princip alla skillnader mellan män och kvinnor är en social konstruktion.

Alla - som använder en dator eller mobil - söker regelbundet efter mer information. I vår del av världen är det vanligast att man googlar. Detta leder inte sällan till uppslagsverket Wikipedia som är en av världens 10 mest besökta sajter. Utöver en lång rad mer specialiserade upplagsverk finns några i NordenB som är mer generella. Nationalencyklopedin (NE) i Sverige och Store Norske Leksikon i Norge är två exempel. Men är alla uppslagsverk lika trovärdiga?

Om källkritik som en idealiserad idé

Källkritik är viktigt och borde ägnas än mer uppmärksamhet men det diskuteras sällan om den ganska uppenbara svagheten i konceptet att 'man ska bilda sig en egen uppfattning'. Detta tar TID. Det finns säkert några som kan använda den tid de spar på att äta snabbmat till att vara mer källkritiska i ett antal frågor, men jag är inte övertygad om detta. Att många gärna och ofta skulle ägna sig åt mer källkritik är en bra men idealiserad idé.

I själva verket är vi snarare än mer än tidigare beroende av att ha tilltro till någon form av filterfunktion och med detta avses här inte enbart algoritmer i en sökmotor. Filterfunktionen som också kan sägas vara en redaktionsfunktion är en praktiskt nödvändig lösning på ett annars oöverstigligt informationsproblem. Och ett som vi alla har olika förförståelse av och möjligheter att hantera.

I en värld som domineras av Sök och informationsflöden via giganter som Google, Baidu enW, Facebook, Amazon och Twitter blir det viktigt att välja vem man tror på. Det beror bland annat på situationen.

En för forskarvärlden kanske inte helt ny men i dagens mediavärld uppskruvad problematik är att "forskningsfakta" - läs till exempel om klimat- eller vaccineringsfrågorna i USA - inte sällan förlorar mot "alt-fact media" och politisk makt. Detta utmanar bland annat hur forskare ska verka för att de uppnådda resultaten och analyserna ska eller bör kommuniceras för att få impact.

Medveten och omedveten trovärdighetshierarki

Det finns flera miljoner människor i USA som anser att Fox News har högre trovärdighet än New York Times. Flertalet professorer på amerikanska universitet har troligen motsatt uppfattning. Man kan tänka sig att det finns ett slags trovärdighetshierarki och det vore intressant att bättre förstå hur stabil denna är.

Personligen sätter jag hög tilltro till tidningar som New York Times, Washington Post och the Economist. Och lägre till Aftonbladet och Expressen vilka jag således endast sällan läser. Andra gör andra val.

En intressant fråga i denna komplexa informationsvärld handlar om trovärdigheten - och hur den förändras - för uppslagsverk som Wikipedia, NE och Store Norske Leksikon.

Varför ville många politiker 1980 ha ett nytt uppslagsverk?

Innan diskussionen om ett nutida intresse hos politikerna för ett fritt allmänt artikelsignerat uppslagsverk finns det anledning att ta del av hur Sveriges politiker och den av utbildningsministern tillsatta Uppslagsverkskommittén för snart 40 år sedan beskrev behovet av ett nytt svenskt uppslagsverk. Utredningen 'Mot bättre vetande' - SOU 1980:26, ref, födde bokverket Nationalencyklopedin, tryckt och utgiven utan statliga subventioner. Försäljningen gick bra, men förlusterna ökade. Nedan: citat från utredningen.


10.3 Om behovet av ett stort uppslagsverk

10.3.1 Det stora uppslagsverkets roll. (sid. 81)

I kapitel 3 behandlar vi behovet av uppslagsverk. Vi konstaterar där att det finns ett utbildnings- och kulturpolitiskt motiverat behov av ett nytt stort svenskt uppslagsverk. Avsaknaden av ett sådant verk utgör en kännbar brist i kunskaps- och informationsförmedlingen. Vid en internationell jämförelse står Sverige idag mycket dåligt rustat i detta avseende.

Att förmedla kunskap och information är en viktig samhällsuppgift. De stora satsningarna på utbildnings- och biblioteksväsendet samt på stödet till bl a massmedier och bokutgivning visar att samhället lägger stor vikt vid denna uppgift.

10.3.2 Användningsområdena (sid. 82)

Den största avnämarkategorin när det gäller uppslagsverk är enskilda konsumenter som köpt verket för privat bruk. Särskilt för ett stort upp-slagsverk måste man dock räkna med att en stor del av utnyttjandet sker inom undervisning, biblioteksväsen, förvaltning och näringsliv, framförallt på institutioner som sysslar med kunskaps- och informationsförmedling. Det stora uppslagsverket ...

 Visa mer vertical arrows.. spelar genom sitt omfattande och mångsidiga ...

... innehåll en särskilt stor roll i bibliotekens referensarbete. En stor del av de frågor som användarna ställer kan lättast besvaras med hjälp av ett sådant verk. Det kan också täcka luckor i referensbeståndet. Flertalet bibliotek har inte möjlighet att tillhandahålla ett brett sortiment av referensverk. Ett stort uppslagsverk är också ett viktigt hjälpmedel i utbildningen. Det kan komplettera och ibland även ersätta läroböcker och andra studiemedel, bl a vid olika typer av specialarbeten. (sid. 82)

10.3.3 Bedömning av behov och efterfrågan (sid. 82-83)
Det ingår i våra direktiv att samla in synpunkter på ett nytt stort uppslagsverk från olika håll i samhället och på grundval härav ställa samman krav och önskemål som ställs från konsumenthåll. Vi har valt att belysa behovet av ett stort uppslagsverk genom att närmare studera sektorer där användningen av uppslagsverk är särskilt betydelsefull. Vi har i det syftet genomfört intervjuer med företrädare för bibliotek, skolor och massmedier (se avsnitt 3.3). Särskilt bibliotekarier som arbetar med referensarbete har stor kunskap och erfarenhet av hur uppslagsverk används och vilka behov som finns. De uppgifter som vi har samlat in från olika tänkbara avnämargrupper tillåter emellertid inte några generella slutsatser om de marknadsmässiga förutsättningarna för utgivning av ett nytt stort uppslagsverk. Vi har också medvetet avstått från att försöka göra en sådan allmän marknadsbedömning.

Behovet av ett stort uppslagsverk har starkt betonats av de intervjuade personerna, framförallt av företrädarna för biblioteken. Därnäst bör man kunna räkna med ett betydande behov inom utbildningssektorn med hänsyn till det växande studerandeantalet inom bl a vuxenutbildningen och utvecklingen mot ett mer undersökande och experimentellt arbetssätt i undervisningen. Vad gäller den för upplagestorleken avgörande faktorn, nämligen allmänhetens efterfrågan, är läget mera svårbedömt.


Frågorna om behov och användningsområden avslutas med "Sammanfattningsvis anser vi emellertid att det påvisbara behovet inom olika samhällssektorer av ett nytt stort uppslagsverk är stort och att det motiverar kraftfulla ansträngningar i syfte att åstadkomma ett sådant verk. Vi återkommer till frågan om behovet av statliga insatser".

1980 var folkbiblioteken viktiga uppgiftslämnare om behovet av "vidgat vetande" och de, såväl som skolor med flera var positiva till ett uppslagsverk som stöd för en referensfunktion. Idag är det (endast) 86 (30%) av 290 folkbibliotek som har NE och de har ofta mycket dålig kunskap om hur ofta NE används och vad de betalar per sidvisning.

Olika förutsättningar för uppslagsverk då och nu

1980: för lite med hög tillgänglighet  -  2019: för mycket med låg trovärdighet

Grundläggande för diskussionen om behovet av ett uppslagsverk 1980 var bristen på lätt tillgänglig kunskap. Idag skulle många säga att vi har ett överskott på information, men kanske just därför är det svårt att hitta trovärdig och 'sann' kunskap (information). Aldrig har så många arbetat för att inom så många områden ge oss missvisande och falsk information. Till detta kan läggas en närmast utmattande låg "signal-to-noise ratio" i sociala media och andra kanaler. Det dagliga mediabruset är en svår tidskonkurrent till kunskapsinhämtning. Det ligger utanför denna avhandling att diskutera den intressanta skillnaden mellan kunskap och information.

Om likvärdig tillgång till trovärdig kunskap

En stor skillnad mot 1980 är att såväl politiker som myndigheter idag fäster större vikt vid att människor ska ha en likvärdig tillgång till samhällets service. Detta är dock en mycket komplicerad fråga som således gärna reduceras till enkla men inte nödvändigtvis bra mätetal.

Rikspolitiker och många andra anser att en olikvärdig tillgång till och kunskap om Internet är ett problem som samhället bör hantera. Troligen ser politikerna snararare problemet som att alltför många inte kan ta del av samhällsservice och samhällsinformation än att "alla" ska kunna ha ett konto på Facebook och Instagram.

Samhällets digitalisering ger en del av befolkningen favörer som är omöjliga att utjämna. Utmaningen är att välja modeller och tjänster som stödjer många.

Uppslagsverk 2020 och framåt är inte uppslagsverk 1980

Ett modernt uppslagsverk 2020 är  "digitally native" och inte ett digitaliserat bokverk. Ett uppslagsverk 2020 kan bli så olikt ett uppslagsverk från 1980 att det skulle kunna få ett annat namn. Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme och åldras, och uppdateringar går i princip inte att göra. Värdeminskningen är dock ojämn: London är fortfarande Englands huvudstad, men vad heter landets premiärminister?

I den digitala världen där kostnaden för lagring sjunkit mer än 99% de senaste åren finns i princip ingen volymgräns och sökmotorer som kan hitta även de minsta notiser i en "long tail enW". Förr läste alla samma uppslagsverk, idag skulle de kunna personaliseras i flera dimensioner.

Användarnas och producenternas värld av idag

Användarnas tillgång till information - om än av olika kvalitet - är idag både vad avser tillgänglighet och mängd radikalt annorlunda. Men också producenternas vägar och fora att presentera vetande är avsevärt annorlunda.

Ett uppslagsverk som idag vill ha hög trovärdighet och referensstatus måste leva upp till vissa grundläggande kriterier.B. Därutöver har BiBB en egen unik ambition på både ägande, innehåll, design och samverkan.B

Boktryckarkonsten gjorde Diderots Encyclopédi möjlig och den digitala transformationen gör "den" nu omöjlig. Diderots tryckeri sålde banden och sedan dess har affärsmodellerna skiftat. De som skrev artiklar för Encyclopédin nådde via denna en bildad krets i hela Europa, vars elit läste mer franska än idag, men nu har "samma" författare en många andra plattformar att publicera sig på.

Det finns således anledning attdiskutera hur uppslagsverk kan komma att se ut i framtiden och vilka affärsmodeller de kan ha och vem som ska producera innehållet. Och hur användarna ser på en ny modell av uppslagsverk - i olika situationer. Ett uppslagsverk i skolvärlden är inte samma som ett uppslagsverk som referens i tidningar, i vardagliga samtal och i olika bildningssammanhang.

Är rikspolitiker 2019 intresserade av uppslagsverk?

Det är sannolikt att alla riksdagsmän googlar och att majoriteten ganska ofta besöker Wikipedia. Några få har bokverket NE hemma med det används inte särskilt ofta. De har tillgång till NE online via sitt arbete och flertalet tror nog - felaktigt - att NE är mer tillförlitlig än Wikipedia "för där kan vem som helst skriva".B Många riksdagsmän är bekymrade över PISA-resultaten i skolan och känner till att många universitetslärare anser att studenternas kunskaper är sjunkande och kanske att systemet förstärker den processen - se 'Kunskapen och pedagogiken' av Henrekson et al, (2017), ref. Frågan om ett för alla fritt uppslagsverk kommer långt ner på intresselistan. Det är ett "problem" under politikernas triangulerande radar.

Uppslagsverk har ett metabudskap

Uppslagsverk ökar respekten för kunskap och kunskapens former. Uppslagsverk ökar också intresset och respekten för långsiktigt och grundläggande vetande. Detta är strategiska frågor i en modern demokrati.

Är kommunpolitiker intresserade av uppslagsverk?

Folkbiblioteken finansieras av kommunerna och det är lokala styrdokument som anger målen - inom ramen för Bibliotekslagen svW. Det är tveksamt om frågor om uppslagsverk och databaser berörs i kommunernas kulturnämnder eller annan nämnd som har ansvar för folkbiblioteken. Min grund för detta antagande är att biblioteken själv inte lägger någon större vikt vid frågan.

Marknadens och politikens möjligheter och begränsningar

Av det faktum att rikspolitikerna 1980 var intresserade av uppslagsverk följer inte alls att de skulle vara det 2019. Uppslagsverk kan ses som den tidens form för att åstadkomma kunskapsspridning. Idag finns fler former, fler kanaler och fler aktörer.

Politikerna har - inom ramen för ramlagar - överlåtit åt marknaden att bland annat driva apotek, bilprovning och tågtrafik. I detta perspektiv blir kunskapsspridning via uppslagsverk en liten fråga som politiker på alla nivåer överlåtit åt marknaden att hantera.

Det blir andra aktörerB som får anta utmaningen att utveckla och driva ett fritt transparent artikelsignerat uppslagsverk. Politikerna kan dock bidra till såväl intresse som viss finansiering.

En felaktig spådom om framtiden för Nationalencyklopedin

2014 inbjöds Olof Sundin, professor i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, att tala vid konferensen Skolbibliotek 2014. Cirka 32 minuter in i denna video säger han efter att ha berättat att norska staten är en delfinansiär av Store Norske Leksikon

" I Sverige tror jag inte ens att någon skulle komma på tanken att staten skulle finansiera Nationalencyklopedin " (Olof Sundin, 2014.)

Jag skrev 2011 på denna sajt (BiBB)B att staten skulle vara med och finansiera ett för alla fritt uppslagsverk.

Sundin talar mycket om källkritik och att vi måste vara mycket mer ifrågasättande av var Google får sin information ifrån och att många enbart läser de första länkarna på en svarssida vilket är ett problem. I detta sammanhang talas ofta vad som syns "above the fold" det vill säga utan att användaren behöver scrolla ner, min anmärkning.

användning av NE

Sundin talar också om vikten av att lära eleverna verktyg som de kan använda efter avslutad skolgång och avser därmed Wikipedia och Google. Han kunde ha tillagt att de flesta eleverna inte kommer att ha tillgång till NE efter sin skoltid.

Uppslagsverkens historia

Uppslagsverk har en lång historia men det är den franska 'Encyclopédi' som kan kan sägas vara förebilden för vår uppfattning av vad ett uppslagsverk är. I det digitala informationslandskapet kommer denna uppfattning att ändras och i bästa fall finner uppslagsverk en plats bland sökmotorer, kunskapsportaler, kunskapstorg och annat lätt nåbart vetande. Sveriges radio sände i maj 2015 tre program Uppslagsverkets död.

Då varje verksamhet präglas av sin historia är det av intresse att känna till denna. NE har en lång historia i den analoga världen medan uppslagsverk som Wikipedia, Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) och BiBB är digitala från början vilket ger en annan kultur och bas.

Ephraim Chambers Cyclopedia

Bland föregångarna till Encyklopédin kan till exempel nämnas Chambers Cyclopedia enW från 1728. Encyclopédi enW publicerades 1751-72 och huvudredaktör och stor artikelförfattare var Denis Diderot, 1713-84, en av de största franska filosoferna under 1700-talet, som gjorde det mesta av arbetet. Jean le Rond d'Alembert, matematiker och fysiker med mera, var medredaktör med ansvar för matematik - se bild nedan, men lämnade projektet relativt tidigt. Kyrkans och maktens press mot Encyclopédin var en tung överrock.

Det finns många lexika och encyklopedier i världen. En guide till några av dessa - med en inledande diskussion - finns i 'Lexikon över lexikon' Hansson (2017), ref

Man kan knappast undgå att känna respekt för Encyclopédins mål redan när man läser inledningen till Diderot's cirka 30 sidor långa artikel om ordet 'Encyclopédi'

... Indeed, the purpose of an encyclopedia is to collect knowledge disseminated around the globe; to set forth its general system to the men with whom we live, and transmit it to those who will come after us, so that the work of preceding centuries will not become useless to the centuries to come; and so that our offspring, becoming better instructed, will at the same time become more virtuous and happy, and that we should not die without having rendered a service to the human race ... Diderot: encyclopedia

Encycloedi

Bland det mest innovativa med Diderot:s Encyclopédi var insikten att koppla samman olika delar av innehållet, en sorts analog länkfunktion. En annan faktor som kan sägas ha pekat mot framtiden är att av Encyclopédins 28 band hela 11 volymer är bilder och teckningar som förklarar och berättar. Diderot som var ämnad för en prästbana och tillbringade mycket tid i de fina salongerna hade den största respekt för hantverk, en miljö han växte upp i.

Mer om Denis Diderot

Det finns många böcker och artiklar om Diderot och tillkomsten av Encyclopédin. En av de senaste - 'Diderot - tänkandets lycka', se understreckare i SvD 4.10.2013 - är skriven av Jacques Attali, författare till många biografier och en god kännare av fransk storpolitik som rådgivare till president Mitterand med flera. Boken ger en spännade inblick i encyklopedisternas kamp mot censur, kyrkan, hovet och andra. Ett gripande porträtt av Denis Diderot och thrillerspännande om vad som hände med hans manuskript och rykte efter hans död.

 Visa mer vertical arrowsEncyclopédin och 1700-talet

Vi refererar ofta till 1700-talet som Upplysningstiden svW, men censuren i Frankrike - som i våra öron något förskönande hette "la Librarie" - vållade Diderot mycket bekymmer och även personliga vedermödor då han under drygt tre månader 1749 sattes i fängelse för några kortare litterära verk som ansågs såväl blasfemiska som innehållande kritiska anspelningar mot bland annat kungen. Censuren kunde i princip drabba alla texter i Encyclopédin och när Diderot läser en bok som heter 'Traité de la culture des terres' skriver han en artikel "Jordbruk" om nya odlingssätt men aktar sig för att ge intryck av att han skulle ifrågasätta allmänningarnas rekommendationer: "Ändra inte grödornas ordning på era jordar, för det är förbjudet". (Attali sid. 114). Dessa exempel visar vilket mod på gränsen till det direkta livsfarliga Diderot uppvisade i sitt arbete med bland annat Encyclopédin.

Jean le Rond d'Alembert var en etablerad matematiker vid en tidpunkt då Diderot ännu var en okänd person. Hans medverkan i Encyclopédin begränsade sig dock till frågor om matematik, medan Diderot i princip hade ansvar för allt annat och utöver egna artiklar ständigt jagade författare till nya artiklar. Man känner till cirka 140 andra skribenter (sid 81 ff) och bland dessa finns namn som Rosseau och Voltaire.

Det finns en Diderot-förening.

2013 öppnade ett Diderot-museum i staden Langres, cirka 20 mil öster om Paris, där Diderot föddes 1713.

Algoritmer diskuteras och forskas det om alltmer

I skriften skriften 'Algoritmer i samhället' Haider J. & Sundin O. (2016), ref skriver de att en sökning i Web of Science i januari 2016 på algoritmer som ämne eller som en del av titeln ger 169.836 artiklar .... s. 5. Motsvarande sökning idag (av mig) [2018.02.22 ] visade över en halv miljon svar inom 'the social sciences'. Det tillkommer över 100.000 forskningsartiklar om året som på något sätt handlar om algoritmer. Författarna ser algoritmer både som nödvändiga och ett problem.

I dagens samhälle fattas många beslut med hjälp av algoritmer som berör de flesta områden, från medier, kultur och utbildning tillarbetslivet, trafik, rättsväsendet, vård, försäkring och marknad. Områden och frågor där algoritmer utgör grunden för beslut kommer bara att bli fler. Det handlar därför om att synliggöra algoritmer och deras inbyggda värderingar. Algoritmer är för centrala för att förbli osynliga. Först då kan vi ha en allvarlig diskussion om algoritmernas etik och en sådan diskussion är oundviklig om vi vill förnya kalibreringssystemet för det demokratiska samhällets kunskap och värderingar. sid. 30

Hur stort är egentligen problemet med allmänhetens bristande insyn i algoritmers uppbygnad och ofta osynliga värderingar? Behöver människor en "algoritmkunskap"? De enkla svaren är nästan inget och nej. Logiken är följande: det kommer inte att vara möjligt att få en tillräcklig insyn och algoritmerna är utöver att vara hemliga och ständigt skiftande mycket komplexa.

Att forskare och politiker kan sysselsätta sig med  "algoritmspaning" är en annan fråga. Denna kan nog ge en del intressanta kunskaper och en del rubriker, men den kommer inte annat än mycket marginellt påverka hur allmänheten skaffar sig kunskap och vilken trovärdighet de har till den. Som nämnts ovan - det är människors vilja att investera TID för att bredda sitt vetande som är den avgörande faktorn. Man kan också undra om algoritmspaning kommer att påverka de som kan påverka algoritmerna.

I en passus i skriften 'Algoritmer i samhället' sägs - med refereras till ett mejl 2015 från uppslagsverkets NE:s chefredsaktör -
Google nedprioriterar dessutom webbplatser där en betalvägg hindrar användaren att komma direkt till innehållet från Googles sökresultat. Trots detta kommer den dominerande trafiken till Nationalencyklopedin från sökmotorer, med andra ord från Google.

Ungefär 70 % hittar till Nationalencyklopedin via sökmotorer. sid. 11 - min textförstoring.

Då endast ett fåtal personer har tillgång till NE möts de av en kortfattad - eller med andra ord en något rumphuggen - textbörjan.

Mer om algoritmer

Uppslagsverk kommer i all framtid att vara beroende av olika algoritmbaserade tjänster och organisationer. De som driver dessa uppslagsverk och / eller KunskapstorgB som BiBB kommer att behöva specialistkompetens både på algoritmer, sökmotoroptimering - även denna sajt är påverkad av min sökmotoroptimering - artificiell intelligens och 'usability' för att nämna några krav.

Du kan också lyssna på en Podcast från välkända Mozilla (som bland annat producerar webbläsaren Firefox) i ett avsnitt från mars 2018, episode 12, som heter Algorisky. Där diskuteras bland annat hur programmerares personliga åsikter kan byggas in i en algoritm, men också att denna kan vara så komplex att ingen enskild person kan överblicka hur den egentligen fungerar.

I artikeln 'Being the King Kong of algorithmic culture is a tough job after all: Google’s regimes of justification and the meanings of Glass', Roberge & Melance (2017), ref diskuterar författarna bland annat om Googles roll som både orsak till överflödet av information och deras modell för att "provide some algorithmic answers to it."

Kan uppslagsverket NE en dag bli fritt?

Man kan argumentera för att alla bör ha en likvärdig tillgång till ett grundläggande allmänt artikelsignerat uppslagsverk. Detta måste då vara fritt. Wikipedia är fritt men har inga signerade artiklar. NE är en betaltjänst.

Om NE vore fritt kunde man säga att det vore en 'nationell encyklopedi', men det finns faktorer som talar emot att så kommer att ske

  1. Bolaget NE skulle gå miste ett okänt antal miljoner som de idag får för abonnemangsförsäljning av NE till bibliotek, myndigheter, företag och privatpersoner.
  2. Bolaget NE säljer uppslagsverket som en del i erbjudandet till skolor och kommuner om bolagets läromedel. Ett fritt NE skulle troligen påverka prisbilden och marknadsföringen av dessa läromedel.
  3. Men det som nog mest talar emot att uppslagsverket NE blir fritt är de stora kostnader som skulle krävas för att uppdatera innehållet. I kapitlet 'Vem skriver i NE' visas att mellan 20-30% av uppslagsverkets författare är avlidna. En studie gjord 2019 visade att medelåldern på de 264 författarna inom området 'Medicin' var 75 år. En studie om 'Nya uppslagsord i NE' visar att NE idag övergått till en "Notismodell" med korta artiklar i aktuella ämnen varav cirka 30% är musikrelaterade.

    Ett fritt NE skulle kräva en ny affärsmodell för såväl uppslagsverket som bolaget NE.

Ett fritt NE skulle efter en omställningsperiod dock kunna erbjuda inte bara fördelar för användarna utan även för bolaget NE. Det ligger utanför avhandlingen att utveckla detta ämne.

Uppdaterad den 13 april 2019



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/