13 sidor
vid utskrift

Delstudier och analyser

Flertalet delstudier har fokus på insamling och analys av kvantitativa data i "dialogen" med avhandlingens forskningsfrågor och nyckelkoncept. De skulle också vara forsknings- och projektekonomiska, vilket är en avvägning mellan tidsåtgång, förväntat forskningsbidrag och påverkanspotential. En del studier blev i dessa avseenden bättre än andra. Sida om forskningsmetoder.

[ Temasidor med analyser av NE och bolaget NE och konceptet Referensstatus. ]

Avhandlingen innehåller 12 delstudier

Presentationsmodell för studierna

  1. Bakgrund och grundfråga:  om varför en studie startades
  2. Metodfrågor:  arbetssätt, metodreferenser och avgränsningar
  3. Tid:  när gjordes studien och hur länge pågick den?
  4. Länkar:  direktlänk till studien och ibland andra sidor
  5. Resultat:  data, förväntade och oväntade
  6. Diskussion:  reflektioner och framtid
  7. Påverkan:  okänd, avsedd eller tänkbar

01 Analys av 5.000 artiklar i NE 2011
20% av författarna avlidna. Studien hade inte gått att göra idag. Lägre transparens i NE.

02 Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB
Om resan från uppslagsverk till läromedelsföretag. Om ägarmiljöns influens.

03 Kommuner som har avtal med NE
Genomgång av över 100 avtal. Lista med detaljer och jämförelser.

04 Vilka folkbibliotek abonnerar på eller har NE 2018?
98 (34%) har NE. Se vilka i lista med direktlänkar till 290 biblioteks 'Databaser'.

05 Referensstatus och uppslagsverket NE på folkbibliotek
45 av 46 ändrade sin text om NE efter mejlkontakt. Påverkar referensstatusen.

06 Jämförelse NE och Wikipedia
Sveriges första forskningsstudie i ämnet. Hur jämför man uppslagsverk? 150 ord.

07 Studie av folkbibliotekens Sök- och informationstjänst 'Databaser'
Biblioteken listade nästan enbart köpta databaser. Från inköps- till serviceperspektiv?

08 Jämförelse Store Norske Leksikon (SNL), NE och BIBB
Fria SNL är mer transparent och har högre 'webbnivå' än NE.

09 Folkbibliotekens statistik om användningen av NE
Lågt statistikintresse och höga kostnader per sidvisning. Svag statistikservice från NE.

10 Bör folkbibliotekens 'Bibblan svarar' länka till betaltjänster som NE?
Analys av tjänsten och svar med länkar till NE. Exempel på strategiproblem.

11 Nya uppslagsord 2018 i NE
Hur många nya uppslagsord skrevs av redaktionen (svar ≈90%) respektive av andra?

12 BiBB som social innovation
BiBB® är ett startup för bildning och samverkan mellan högskolor och samhälle.


01Författaranalys av 5.000 långa artiklar i NE

Bakgrund och grundfråga: Vad vet man om författarna av långa artiklar i uppslagsverket NE? Studien gjordes 2011 och var min första för att få mer kunskap om innehållet i NE och dess struktur.

Metodfrågor: Sökningar gjordes i NE på ett antal rimligt vanliga sökord med mål att finna författare som skrivit mer än 10 artiklar i NE. Denna process fortsatte till dess att lite drygt 5.000 artiklars författare - cirka 95 - identifierats.

Tid: Start och avslut 2011.

Länkar:Direktlänk till studien

Resultat: Cirka 20% av författarna levde inte längre och genomsnittsåldern på övriga författare var närmare 70 år. Studiens samtliga författare listas i en tabell med ålder vid analystillfället och antalet artiklar.

Diskussion: Studien gav viss grund för att säga att artiklarna i NE var relativt ouppdaterade även om detta med automatik inte behövde betyda att de var fel. Detta undersöktes närmare i en senare studie - se punkt 6 - 'Jämförelse NE och Wikipedia'. Vad var orsaken till att NE inte redovisade mer information om artiklarnas författare?

Denna studie hade inte gått att göra idag på grund av minskande transparens i NE. Senaste försämringen av transparensenB skedde i februari 2018. I många vetenskapliga tidskrifter och förlagstjänster är det legio att mer information om författaren är lätt tillgänglig. Jämförelsen är relevant då NE i sin marknadsföring sägs att uppslagsverket bygger på "vetenskapliga principer". Det är rimligt att anta att frånvaron av författarinformation är ett medvetet beslut. Ett skäl kan vara att en uppdatering hade varit resurskrävande. Ett annat kan vara att företagsledningen inte anser att mer information om författarna och artiklarna skulle öka försäljningen. Det är inte säkert att mer transparens hade ökat NE:s Referensstatus. Motsatsen är mer trolig. Sannolikt är det få kunder som kräver ökad transparens.

Påverkan: Det är svårt att veta om studien kan ha haft någon influens på bolaget, bolagets kunder eller NE:s referensstatus. Dock är det möjligt att studien visade att författartransparens ur bolagets perspektiv kan avslöja för mycket om artiklarnas historik.

02Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB

Bakgrund och grundfråga:Då avhandlingens titel är 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell' är det naturligt att presentera det bolag - och den koncern - som äger uppslagsverket NE.

På grund av fria tjänster som Google och Wikipedia tvingades bolaget efter betydande förluster under flera år att radikalt byta inriktning och affärsmodell. Hur hanterade bolaget och ägarna denna disruptiva situation? Har man idag en uthållig affärsmodell och kan man göra en prediktion om uppslagsverkets framtid?

Nya avtal i Sverige tecknas idag med nya 'NE Sverige AB', det äldre bolaget NE Nationalencyklopedin AB är ett moderbolag som bland annat har de immateriellla rättigheterna. Bägge refereras gemensamt till som 'bolaget NE'.

Metodfrågor: Utöver några tidiga kontakter med NEB har enbart offentliga källor använts. Då jag inte har någon samverkan med bolaget NE, som är det normala när en forskningsstudie "innehåller" ett case-företag, har jag utvecklat en metod jag kallar 'Case Impact Studies'.

Studien jämför det klassiska portföljperspektivet med ett nerifrån-och-upp perspektiv och ställer frågor om en enskild enhets värde av att tillhöra just den aktuella gruppen eller koncernen. Vad har det till exempel för eventuell påverkan på bolaget NE att det ingår i en företagsgrupp som de senaste åren satsat mer än 250 miljoner på att producera och sälja vodka och har bolag inom flera orelaterade områden?

Tid: Start 2011 (2007 - opublicerat) och pågår.

Länkar: Direktlänk till analysen av bolaget NE. Om affärsmodeller för uppslagsverk.

Resultat: En dokumentation av uppslagsverkets och bolagets utveckling. Den finansiella analysen visar att bolaget inte hade överlevt utan betydande koncernbidrag. De senaste åren går bolaget åter med förlust efter några positiva år. Bolaget presenterar sig nu som ett "ledande digitalt kunskapsföretag". Då allt fler företag i grunden är kunskapsföretag är detta en diffus särskiljare. Bolaget är idag ett läromedelsföretag för skolor med några stödjande tjänster - bland annat ett uppslagsverk och några ordböcker.

Diskussion: Det finns många berättelser om bolags svårigheter att gå från att vara verksamma i en analog affärsmiljö - till exempel sälja fysiska böcker, tidningar, film (Kodak) och CD-skivor - till att verka en digitalt baserad affärsmiljö. Studien diskuterar om uppslagsverket är en nödvändig eller en stödjande tjänst vid den framtida försäljningen av läromedelstjänster. Diskussion om varumärkets styrka vid strategibytet. Det är sannolikt att varumärket NE minskar i värde då det nu i huvudsak exponeras i skolvärlden och att användningen av NE också minskar i biblioteksvärlden - idag har 98 (34%) av 290 folkbibliotek NE. Trenden pekar nedåt.

Påverkan: Begränsad vad avser bolaget NE:s inriktning även om jag cirka ett år före det skedde skrev att jag trodde att bolaget skulle byta namn. Ett flertal kunder vet tack vare studien mer om bolaget NE.

03Kommuner och skolor som abonnerar på NE

Bakgrund och grundfråga: Bolaget NE har en affärsmodell för folkbibliotek och en annan för kommuner och skolor. Kan man genom att följa förändringarna över tiden på vilka kommuner och bibliotek som abonnerar på NE se tecken på respektive affärsmodells robusthet? Håller de på att konvergera?

Metodfrågor: Bolagets avtal med kommuner, kommunala skolor och bibliotek är en offentlig handling. Jag kontaktade alla landets kommuner och folkbibliotek via mejl (290 + 290), då NE ofta har separata avtal för biblioteken) för att få veta om de hade avtal med bolaget NE och vad dessa kostade. Över 100 avtal mellan bolaget NE och kommuner och skolor erhölls. Ett större antal kontaktades för uppföljning följande eller nästföljande år.

Denna studie gjorde ett uppehåll och data publicerades inte mellan oktober 2017 och augusti 2018 då avhandlingen inte har fokus på bolaget NE:s läromedelstjänster. Studien återupptogs - i mindre omfattning - i september 2018 då allt fler kommunavtal innehåller tillgång till NE på folkbiblioteken.

Tid: Start 2015 och pausad 2017. Viss uppföljning 2018.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: En unik databas med aktuella uppgifter om bolagets kunder i den kommunala sektorn. Tabellerna visar tydligt att bolaget har en ganska hårt stafflad prismodell, vilket leder till stor variation i kostnaden per elev och år. Mindre kommuner och skolor kan få betala flera gånger mer per elev än stora kommuner. Det finns i princip inga tekniska eller annan transaktionsrelaterade faktorer som ligger till grund för bolagets prismodell.

Många personer i utbildningssektorn och på biblioteken fick viss kännedom om denna studie och BiBB. Omfattningen av antalet kontakter gav en bra överblick men företogs också utifrån ett påverkansperspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv kan nog sägas att studien inte var tillräckligt forskningsekonomisk.

Diskussion: Det är viktigt att skilja på erbjudandet till bibliotek - i huvudsak uppslagsverket och det till skolorna som i första hand är ett antal läromedelsenheter. Under senare år noteras en tendens att folkbibliotekens tillgång till uppslagsverket bakas in i abonnemanget på läromedel.

Påverkan: Studien tillförde kunderna - alla fick information om var resultaten publicerades - ett betydligt mått av ökad transparens. Återkommande besök på sidan av olika intressenter där databasen presenteras. Det är möjligt att studien i förening med mina Analyser av NE kan ha bidragit till att någon eller några kommuner och bibliotek sagt upp sina abonnemang. Om så är fallet är min studie troligen en bland andra samverkande faktorer.

04Vilka folkbibliotek abonnerar på eller har NE?

Bakgrund och Grundfråga: Vilka folkbibliotek erbjuder sina besökare och låntagare NE? På vilket sätt medverkar de bibliotek som abonnerar på NE till att upprätthålla NE:s referensstatus?

Metodfrågor: Uppgifterna på bibliotekens hemsidor var inte alltid uppdaterade vilket föranledde en del direktkontakter med följande uppdatering på deras respektive hemsidor.

Tid: Start 2017. Uppdateras löpande.

Länkar: Direktlänk till studien och alla folkbiblioteks hemsida om 'Databaser'

Resultat: 98 (34%) av 290 folkbibliotek har idag NE. Studien föranledde en ny studie om bibliotekens användarstatistik - introduktion till den studien under punkt 9.

I två tabeller redovisas vilka folkbibliotek som har eller inte erbjuder NE. Trenden är sjunkande.

Diskussion: NE har fördelen av att hos många bibliotekarier åtnjuta en hög referensstatus. Detta har historiska skäl och tar lång tid att förändra. Frågan är också kopplad till bibliotekens roll att erbjuda "dyr" kunskap som böcker och uppslagsverk till skillnad från fria tjänster som Wikipedia och Svenska akademins tjänst svenska.se

Påverkan: 2017 var det drygt 10 bibliotek som sade upp sitt abonnemang på NE. Det är möjligt att studien i förening med mina Analyser av NE kan ha bidragit till detta. Studien som uppdateras löpande har direktlänkar till 290 folkbiblioteks sida om Databaser. Hittills under 2018 är det 8 folkbibliotek som ej längre har NE eller i år sagt upp sitt abonnemang.

05Referensstatus och uppslagsverket NE på folkbibliotek

Bakgrund och grundfråga: Ett uppslagsverks värde är bland annat beroende av människors tillit till uppslagsverket och dess författare. Jag har myntat ett begrepp Referensstatus - som bygger på konceptet 'kognitiv auktoritet'  Wilson P. (1983), ref - för att beskriva denna.

Studien är en av flera för att testa konceptet Referensstatus i praktiken och se om denna kunde påverkas när ett antal organisationer fick mer information om innebörden av sin presentation av uppslagsverket NE.

Ett centralt tema i avhandlingen är att ett uppslagsverks Referensstatus är en väsentlig del i marknadsföringen av tjänsten och bolagets affärsmodell.

Metodfrågor: Av de cirka 140 bibliotek som erbjöd NE hade flertalet på sin webbsida om Databaser en neutral text av typen "NE är ett stort svenskt uppslagsverk". 46 hade en text som var mer värderande med adjektiv som "främst" eller "störst". I en mer traditionell studie hade man kanske stannat vid att konstatera detta vilket inte hade lett till någon mätbar impact inom tidsramen för en avhandlingsprocess.

Case Impact Studies är en central metod i avhandlingen kontaktades alla 46 via mejl med information om att deras text om NE inte var korrekt och jag föreslog att de skulle uppdatera denna till en mer neutral och värderingsfri text. Alla kontakter och ändringsdatum noterades i en Excel-tabell.

Tid: Start 2017. Avslutad.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: Per idag har 45 av 46 bibliotek uppdaterat sin text om NE på sin sida om Databaser.

Diskussion: Referensstatus yttrar sig på många sätt och förändras ofta långsamt. I studien finns en bild med ringar på vattnet som illustrerar hur en referensstatus kan påverkas. Dessa processer är oftast diffusa, men i den digitala och sociala mediavärden kan snabba spridningseffekter uppstå.

Påverkan: När så många som 45 av 46 folkbibliotek bytte till en mer neutral text om NE betyder detta, utöver intern påverkan på biblioteken, att flera hundra tusen människor möts av en mer neutral och korrekt text om NE. Senare har även organisationer som Lärarförbundet, LO och PRO - efter mejlkontakter - ändrat sina texter om NE.

06Jämförelse NE och Wikipedia

Bakgrund och grundfråga: Hur kan man jämföra två uppslagsverk som NE och Wikipedia? Detta är Sveriges första forskningsstudie som gör denna jämförelse och diskuterar hur en sådan kan göras.

Tryckta uppslagsverk har historiskt haft hög trovärdighet. Nya aktörer som Google och Wikipedia gör att människor letar trovärdig kunskap på nya sätt. Ett mål med studien var att formulera en modell, en referensram, för att förtydliga hur en jämförelse kan göras mellan digitala uppslagsverk.

Modellen användes sedan för en jämförelse av 150 uppslagsord i NE, svenska och engelska Wikipedia.

Metodfrågor: HUR man kan göra för att jämföra två uppslagsverk? Vilka faktorer bör inkluderas respektive exkluderas?

En metod vore att sända studiens 150 uppslagsord till två eller tre experter inom respektive område och be dessa kommentera innehållet i de bägge uppslagsverken. Tankefiguren är att det är sakinnehållet som ska bedömas och att detta i någon väsentlig mening kan fastställas och jämföras. Av minst tre skäl är detta en alltför snäv metod. För det första är det epistemologiskt oklart i vilken utsträckning man kan fastställa ett uppslagsords saklighet och värdeneutralitet, vilket är ett av skälen till att uppslagsverket BiBBB kan ha flera artiklar på samma uppslagsord. För det andra är det inte en forskningsekonomisk metod med betydande risk för alltför få svar. För det tredje och helt avgörande saknar "innehållsmetoden" en erforderlig analys och diskussion om hur en jämförelse bör göras.

I studien diskuteras om antalet och urvalet av ord kan anses tillräckligt omfattande och rimligt. Urvalet av ord är inte slumpmässigt då detta hade resulterat i många "noll-svar" i det minst 10 gånger mindre NE.

Studien har koppling till mitt koncept 'Referensstatus'.

Alla uppslagsorden har direktlänkar till ordet på svenska respektive engelska Wikipedia. Motsvarande länkning till NE är inte möjlig då NE är en betaltjänst.

Ett uppslagsverk är idag en tjänst och ska bedömas som en sådan. Man kan säga att min metod är i en socio-material enW riktning.

Tid: Start och avslut 2016. Kan utvidgas med fler ord.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: Studien visar att - och varför - Wikipedia idag är en väsentligt mer användbar och trovärdig tjänst än NE. Min studie visar att det finns grund att anta att uppslagsverket NE:s referensstatus kommer att fortsätta sjunka.

Diskussion: Studien visar också att medvetenheten om värderingar som utgångspunkt för samhällsvetenskaplig forskning är viktiga.

Det är i bolaget NE:s intresse att förorda en innehållsorienterad "expertmodell" då bolaget har uppslagsverkets historiskt baserade referensstatus som en viktig del i sin affärsmodell. Denna studie visar också problematiken kring valet av forskningsfrågor och forskningsmetoder i relation till hur nära man ska vara sitt eller sina case-företag. Mina forskningsfrågor ledde med viss nödvändighet fram till den metod jag kallar Case Impact Studies. Några skulle i ett metaperspektiv kalla detta för en abduktiv metod eller växelverkan mellan nivåer.

En kvalitetsparameter i en studie är möjligheten för andra att reproducera denna. Min jämförelse mellan uppslagsverket NE och Wikipedia är rimligt enkel för andra att verifiera 'som den är' och reproducera med liknande intentioner. Bolaget NE framförde 2016 via ombud att man ogillade jämförelsen, men återkom aldrig med svar på min fråga om tydligare beskrivning av eventuella fel eller annan kritik.

Påverkan: Det är sannolikt att studien på sikt kommer att påverka människors syn på NE och därmed kanske påverka bolagets affärsmodell för NE. Viss påverkan har redan kunnat noteras. Påverkan är beroende av hur känd studien blir. En väg illustreras av att en Googlesökning på - jämförelse NE och Wikipedia - placerar studien högst upp på första sidan.

07Studie av folkbibliotekens tjänst 'Databaser'

Bakgrund och grundfråga: På bibliotekens hemsidor finns en tjänst som ofta kallas 'Databaser'. Varför ser den tjänsten ut som den gör och vilka Databaser erbjuds? Studien är en bland flera för att undersöka mitt koncept Referensstatus. Hypotesen är att det finns en logik i bibliotekens urval och att referensstatus är ett kriterium.

Metodfrågor: En inledande studie av några biblioteks sida om Databaser visade en markant övervikt för inköpta Databaser. Detta föranledde en fördjupad analys med detaljinformation från 78 bibliotek spridda över landet.

Samtliga listade Databaser på dessa biblioteks webbsidor noterades i en Excel-fil och en uppdelning gjordes mellan fria och köpta resurser.

Länkar: Direktlänk till studien. På sidan NE kunder finns 290 direktlänkar till bibliotekens aktuella hemsida om Databaser.

Tid: Start 2016. Avslutad.

Resultat: som framgår i dessa tabeller redovisas mycket få fria databaser. Folkbiblioteken har idag en modell för sin sida om Databaser som nästan enbart uppvisar inköpta databaser.

Diskussion: Uppslagsverk är en delmängd av svaret på människors önskan att söka efter mer information. Är bibliotekens urval av Databaser en optimal modell i ett användarperspektiv eller är det andra perspektiv som styrt utvalet? Det centrala urvalskriteriet är att man visar Databaser man köpt in - biblioteken har ett inköpsperspektiv. Detta leder till att mycket få listar Wikipedia - som alla bibliotekarier i tjänsten 'Bibblan svarar' använder (se punkt 10 nedan) - eller svenska.se (från Svenska akademin)

Påverkan: Om jag enbart hade publicerat dessa tabeller och en förklarande text i en avhandling hade detta troligen inte resulterat i någon synlig impact i närtid. För att få en impact bedömde jag det som avgörande att formulera en ny modell som skulle kunna implementeras i deras verklighet och ge modellen ett nytt namn - förslagsvis InformationsSök som dessutom mycket bättre än ordet 'Databaser' anger vad syftet är med tjänsten. Denna metod baseras på mitt koncept Case Impact Studies. Endast marginell påverkan har hittills kunnat noteras. Detta kan utöver kännedom om studien bero på folkbibliotekens osäkerhet om sin roll i en alltmer digital kunskapsvärld.

08Jämförelse Store Norske Leksikon (SNL), NE och BiBB

Bakgrund och grundfråga: Uppslagsverk har en lång historia. Ett sätt att få mer kunskap om morgondagens uppslagsverk är att jämföra med andra uppslagsverk - Store Norske Leksikon (SNL), NE, och kunskapstorget och uppslagsverket BiBB. De har olika affärsmodeller vilket kan antas påverka uppslagsverkets innehåll och funktion.

Kan man säga att ett uppslagsverk är mer eller mindre modernt och vad kan rimligen avses med detta?

Metodfrågor: Grunden för jämförelsen är ett antal kriterier för modernitetB. Dessa anges som och antas bland annat vara transparens, tillgänglighet och hög 'webbnivå'. Transparens är en viktig faktor för trovärdighet, tillgänglighet är centralt för användarnyttan och webbnivå handlar om hur väl digitala möjligheter används.

Tid: Start och avslut 2016. Viss uppdatering.

Länkar: Direktlänk till studien. Mer om SNL.

Resultat: Studien visar att SNL och BiBB är betydligt modernare uppslagsverk än NE. Jämförelsen med BiBB är gjord utifrån de mål som finns för BiBBs uppslagsverk. BiBB "har" ett mer utvecklat koncept än SNL.

Diskussion: Kännedomen i Sverige om SNL är mycket låg. Knappast något folkbibliotek anger SNL på sin hemsida om Databaser. Store Norske Leksikon har en liknande ställning i Norge som NE har i Sverige, men med bland annat den avgörande skillnaden att SNL är fritt för alla. NE ägs av ett privat företag medan SNL ägs av en stiftelse som har alla norska universitet och högskolor som stora intressenter.

Påverkan: I dagsläget är denna studies påverkan ringa, men då SNL ger trovärdighet åt målen med BiBBB är det viktigt att en sådan jämförelse görs.

09Folkbibliotekens statistik om användningen av NE

Bakgrund och grundfråga: Folkbiblioteken är en historiskt viktig institution för att förmedla trovärdig kunskap. Därmed blir deras agerande intressant för att belysa nyckelkonceptet Referensstatus och refererbarhet. Trovärdighet kan förknippas med såväl enskilda personer som en entitet - t ex bibliotek, myndighet med flera - se forskningsdiskussion.

Metodfrågor: Mejlfråga till alla folkbibliotek som har listat NE på sin sida om 'Databaser' eller på annan plats. Med en del bibliotek krävdes fler än tre kontaktförsök. Alla kontakter och tidpunkter sparades i en Excel-fil.

Tre frågor: 1. Vad betalade ni senast för ert NE-abonnemang?
2. Hur många sökningar gjordes i NE 2015 och 2016 via ert bibliotek?
3. Följer ni kostnaden per sökning? I mejlet angavs att det var offentliga uppgifter som efterfrågades.

Tid: Start i september 2017. Avslutad, men viss uppföljning pågår.

Länkar: Direktlänk till studien

Resultat: Svarsfrekvensen var över 90%. Studien visade att mer än 50% ej hade statistik om användningen av NE. Kostnadsmedvetenheten var låg - många betalar över 50 kronor per sidvisning i NE. Studien har också belagt att bolaget NE erbjuder sin bibliotekskunder en klart undermålig statistikservice och att bibliotek på små orter betalar upp till närmare 20 gånger mer per invånare än bibliotek i stora kommuner.

Cirka 70% av de folkbibliotek som erbjuder NE gör detta endast vid beök på biblioteket - ej hemifrån.

Studien innehåller data i flera tabeller och citat från folkbibliotek.

Diskussion: Resultaten var klart överraskande utifrån min initiala uppfattning. Det är inte lätt att besvara frågan om varför bolaget NE som säger sig vara ett "ledande digitalt kunskapsföretag" ger sina (biblioteks)kunder en så undermålig statistikservice. Å andra sidan kan man fråga varför så många bibliotek accepterat detta?

Påverkan: Studien har bidragit till ökat intresse för "NE-statistik". För att ytterligare medverka till en förbättring skickade jag in en motion (är medlem) till Biblioteksföreningens årsmöte 2018 med en att-sats att föreningen tar kontakter för ökad samordning av folkbibliotekens inköp av elektroniska resurser som Databaser och tidskrifter. En sådan samordning - via BIBSAM - finns sedan länge för högskolor och statliga myndigheter. Se motionen, Pdf 1 sida. Motionen avslogs av styrelsen.

2017 var det över 10 folkbibliotek som avslutade sitt abonnemang på NE. Några har kommunicerat att de påverkats av analyser på denna sajt.

10Bör folkbibliotekens 'Bibblan svarar' länka till betaltjänster?

Bakgrund och grundfråga: Folkbiblioteken driver gemensamt en Q&A-tjänst som heter 'Bibblan svarar'. I de svar som ges finns nästan alltid länkar till mer information varav ibland till betaltjänsten NE. Hur ofta sker detta och bör svaren endast länka till för alla nåbara resurser?

Metodfrågor: På sajten 'Bibblan svarar' analyserades drygt 1.800 'Frågor och svar'. Alla svar med en länk till NE listas i en tabell i studien. I en Excel-matris (ej publicerad) noterades när en bibliotekarie länkat till NE.

Tid: Datainsamling från februari till och med september 2018.

Länkar: Direktlänk till studien  Temasida: Referensstatus.

Resultat: I en tabell noteras en sammanfattning av resultatet. Totalt var antalet svar med länkar till NE cirka 3 procent. Tabellen visar att flertalet bibliotekarier upphör att länka till NE när de tagit del av studien.

Diskussion: En områdesansvarig tjänsteman på Kungliga Biblioteket, som finansierar tjänsten, citeras i studien när hon säger att 'Bibblan svarar' är en tjänst som erbjuder en likvärdig digital referenstjänst till alla i Sverige". Min tolkning av citatet och uppfattning är att 'Bibblan svarar' för att uppfylla detta kriterium endast bör länka till fria tjänster. Tjänsten kan i princip besvara alla frågor utan referens till NE eller andra betaltjänster. Medverkande bibliotek betalar för NE, hur många betalar till Wikipedia som mycket ofta refereras till?

Påverkan: Viss påverkan är avläsbar. Enligt mejl kommer KB att ta upp principfrågan om länkning till enbart fria tjänster i en kommande diskussion om tjänsten. Studien innehåller fler citat liknande det nedanstående.

Oj då, ja det är ju riktigt att NE kanske inte är den bästa källan att hänvisa till. Som tur var så tipsade jag ju om X [namn borttaget av mig] också. Tack för påminnelsen. // Bibliotekarie.

11Nya uppslagsord 2018 i NE

Bakgrund och grundfråga: Studien initierades av att NE tog bort de långa artiklarnas författarnamnB och ersatte dessa med en 'Visa mer'-ikon som vid klick ibland visar en rubrik 'Medverkande'. Hur många nya artiklar - korta och långa - skrevs av NE:s redaktion respektive av andra? Vad handlade de om?

Då NE hävdar att uppslagsverket är "baserat på vetenskapliga principer" bidrar studien till att analysera om detta är ett välgrundat påstående.

Metodfrågor: Datainsamling skedde via den på NE:s hemsida publicerade listan 'Nya uppslagsord'. Alla ord (cirka 200) ordnades i en Excel-matris med avseende på författare, längd och ämne - med några underkategorier. Man kan diskutera om åtta månaders data är tillräckligt. Månadsresultaten visar på en hög intern konsistens.

Tid: Datainsamling från mars till och med oktober 2018.

Länkar: Nya uppslagsord i NE.  Temasida: Uppslagsverket NE - analyser.

Resultat: Studien visade att cirka 90% av alla 'Nya uppslagsord i NE' skrevs av NE:s redaktion och var korta. Alla saknade författarinformation, datum och referenser (med något undantag). Fokus är på aktuella politiker, musiker, sångare, skådespelare och idrott - en radikalt annan innehållsstrategi än förr.

Diskussion: Studien ger en helt annan bild av uppslagsverket NE än vad bolaget NE marknadsför.

12BiBB som social innovation

Bakgrund och grundfråga: BiBB® är ett projekt för att skapa ett Kunskapstorg som också har ett nytt slags uppslagsverk. BiBB är tänkt att på sikt ägas av Sveriges högskolor och universitet och kommer att bli en del i deras Tredje uppgift.B Kan man se BiBB som en social innovation och vad är en social innovation?

De långsiktiga målen för BiBB beskrivs härB

Metodfrågor: Analysen har en modell där ett antal kriterier diskuteras som är relevanta för att kunna beskriva något som en social innovation. BiBB testas sedan utifrån denna modell.

Tid: Under 2018. Avslutad.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: BiBB kan enligt modellen beskrivas som en social innovation då BiBB lever upp till såväl kriteriet social som kriteriet innovation. I studien framförs att många aktörer lägger alltför stor vikt vid ordet social och har alltför låga krav på vad som benämns innovation.

Diskussion: Konceptet 'social innovation' har blivit lite av ett modeord i vissa kretsar och måste därför hanteras med viss försiktighet. En analys av ett antal definitioner av konceptet visar stor variation. Studien visar att "definitioner har intressenter".

Påverkan: Begränsad.

Publicerades: 15 mars 2018.   Uppdaterad senast: den 4 november 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/