11 sidor
vid utskrift

Datainsamlingar

Möjligheten att få kvantitativa data som ökar underlaget för avhandlingens forskningsfrågor och nyckelkoncept har varit avgörande för valet av delstudier. De måste också vara forsknings- och projektekonomiska, vilket är en avvägning mellan tidsåtgång, förväntat bidrag och påverkanspotential. En del studier blev i dessa avseenden bättre än andra. Sida om forskningsmetoder.

[ Temasidor med analyser av NE och bolaget NE och konceptet Referensstatus. ]

Avhandlingen innehåller 12 delstudier

Presentationsmodell för studierna

  1. Bakgrund och Grundfråga:  varför en studie startades
  2. Metodfrågor:  arbetssätt, metodreferenser och avgränsningar
  3. Tid:  när gjordes studien och hur länge pågick den?
  4. Länkar:  direktlänk till studien och ibland andra sidor
  5. Resultat:  förväntade och oväntade
  6. Diskussion:  reflektioner och lärdomar
  7. Påverkan:  avsedd, okänd eller tänkbar

01 Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB
BiBB® är ett flerårigt projekt för samverkan mellan högskolor och samhälle.

02 Analys av 5.000 artiklar i NE 2011
20% av författarna avlidna. Studien hade inte gått att göra idag. Minskad transparens.

03 Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB
Om resan från uppslagsverk till läromedelsföretag. Om ägarmiljöns influens.

04 Kommuner som har avtal med NE
Omfattande analys av kostnader och andra avtalsfrågor.

05 Vilka folkbibliotek abonnerar på eller har NE?
Allt färre folkbibliotek har NE. Lista med direktlänkar till 290 biblioteks 'Databaser'.

06 Referensstatus och uppslagsverket NE
Exempel på hur organisationer ändrat sina texter om NE. Påverkar referensstatusen.

07 Jämförelse NE och Wikipedia
Sveriges första forskningsstudie. Börjar med frågan om hur man jämför uppslagsverk.

08 Studie av folkbibliotekens Sök- och informationstjänst 'Databaser'
Visar att biblioteken nästan enbart listar Köpta tjänster. Varför?

09 Jämförelse Store Norske Leksikon (SNL), NE och BIBB
Fria SNL är mer transparent och har högre webbnivå än NE.

10 Folkbibliotekens statistik om användningen av NE
Lågt statistikintresse och höga kostnader per sidvisning. Svag statistikservice från NE.

11 Bör folkbibliotekens 'Bibblan svarar' länka till betaltjänster som NE?
Analys av tjänsten med länkfrekvens till NE. Intro till tjänsten 'Fråga BiBB'.

12 Nya uppslagsord 2018 i NE
Hur många nya uppslagsord skrevs av redaktionen respektive av andra?


01Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB

Bakgrund och Grundfråga: BiBB som projekt har två separata men ömsesidigt stödjande delar: kunskapstorget och uppslagsverket. Strategin blev ganska tidigt, men inte från början, att skapa ett kunskapstorg med för många intressant information med koppling till forskning, bildning och samhälle. Hur skulle en affärsmodell för BiBB kunna utvecklas och i vilka etapper?

De långsiktiga målen för BiBB beskrivs härB

På sidan KunskapstorgetB finns en introduktion till de olika stödjande tjänsterna. Det har varit viktigt att nå ett rimligt bra innehåll i dessa. Antalet listade länkar och mångfalden källor har betydelse.

Metodfrågor: Att utvärdera vilka områden som kan fylla en funktion i BiBB såväl ur tänkbara intressenters perspektiv som i ett BiBB-perspektiv. Det senare betyder till exempel att det ska gå att utveckla och att underhållet är begränsat. Projektet bedrivs som en serie parallella spårB där det idag högst prioriterade är att få en avhandling accepterad.

Tid: Start 2011. Uppdateras löpande.

Länkar: Direktlänk till KunskapstorgetB

Resultat: Kunskapstorget innehåller redan ett stort antal intressanta kunskapsresurser och det finns många utvecklingsmöjligheter.

Diskussion:

Påverkan:

02Författaranalys av 5.000 långa artiklar i NE

Bakgrund och Grundfråga: Vad vet man om författarna av långa artiklar i uppslagsverket NE? I början av min forskning var det viktigt att öka min förståelse av uppslagsverkets innehåll och kvalitet då det allmänt anses att tilliten till författarna i ett uppslagsverk är central för det som jag senare kom att kalla ett uppslagsverks referensstatus.

Metodfrågor: Sökningar gjordes i NE:s databas på ett antal rimligt vanliga sökord med mål att finna författare som skrivit mer än 10 artiklar i NE. Denna process fortsatte till dess att lite drygt 5.000 artiklars författare - cirka 95 - identifierats. På grund av att NE då inte hade, eller idag har, någon information om författarna söktes denna i första hand via Google och Wikipedia, ibland med kontroll via källor som Birthday.se och en del universitets hemsidor.

Metodfrågor: Sökningar gjordes i NE:s databas på ett antal rimligt vanliga sökord med mål att finna författare som skrivit mer än 10 artiklar i NE. Denna process fortsatte till dess att lite drygt 5.000 artiklars författare - cirka 95 - identifierats. På grund av att NE då inte hade, eller idag har, någon information om författarna söktes denna i första hand via Google och Wikipedia, ibland med kontroll via källor som Birthday.se och en del universitets hemsidor.

Tid: Start och avslut 2011.

Länkar:Direktlänk till studien

Resultat: Cirka 20% av författarna levde inte längre och genomsnittsåldern på övriga författare var närmare 70 år. Studiens samtliga författare listas i en tabell med ålder vid analystillfället och antal artiklar.

Diskussion: Studien gav viss grund för att säga att artiklarna i NE var relativt ouppdaterade även om detta med automatik inte behövde betyda att de var fel. Detta undersöktes närmare i en senare studie - se punkt 6. Vad är orsaken till att NE inte öppet redovisar mer information om sina författare?

Denna studie hade inte gått att göra idag på grund av minskande transparens i NE. Senaste försämringen av transparensen skedde i februari 2018. Oklar anledning, men min bedömning är att företagsledningen inte anser att mer information om författarna och artiklarna skulle öka tilltron till tjänsten eller försäljningen. I många vetenskapliga tidskrifter är det legio att mer information om författaren är lätt tillgänglig. Detta är en relevant jämförelse då det i NE:s marknadsföring sägs att uppslagsverket bygger på "vetenskapliga principer"

Påverkan: Bolaget NE besöker regelbundet BiBB.se, men det är svårt att veta vilken influens sajten har på bolaget.

03Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB

Bakgrund och Grundfråga:Då avhandlingens titel är 'Affärsmodeller för uppslagsverk och BiBB' är det naturligt att ägna betydande utrymme åt det bolag som äger uppslagsverket NE. Studien inleds med en kort berättelse om bolagets och uppslagsverkets historia. På grund av fria tjänster som Google och Wikipedia tvingades bolaget att radikalt byta inriktning och affärsmodell. Hur utvecklas den strategin?

I såväl teoretisk som mer praktiskt inriktad företagslitteratur är det ett mycket välkänt koncept att se enheter och dotterbolag som delar i en koncerns portföljstrategi. Den så kallade 'Boston-matrisen'enW är känd av många. Utan tillhörighet till en kapitalstark koncern hade uppslagsverket NE sannolikt sålts eller lagts ner - jämför med uppslagsverket 'Den store Danske' som ägaren beslutat lägga ner.B

I denna studie appliceras också ett nerifrån-och-upp perspektiv och ställer frågor om en enskild enhets värde av att tillhöra just den aktuella gruppen eller koncernen. Vad har det till exempel för värde eller påverkan på bolaget NE att det ingår i en företagsgrupp som de senaste åren satsat ungefär 250 miljoner på att producera och sälja vodka och har bolag inom flera orelaterade områden? Synergieffekter?

Metodfrågor: Enbart offentliga källor utöver några tidiga kontakter med NE. Då jag inte har någon samverkan med bolaget NE, som är det normala när en forskningsstudie "använder" ett case-företag, har jag utvecklat en metod jag kallar Case Impact Studies.

Tid: Start 2011 (2007 - opublicerat) och pågår.

Länkar: Direktlänk till analysen av bolaget NE

Resultat: En dokumentation av produktens och bolagets utveckling. Diskussion om varumärkets styrka vid strategibytet och uppslagsverkets roll när bolaget blir ett läromedelsföretag. Jag hävdar att varumärket minskar i värde då det i huvudsak blir använt i skolvärlden. Bolaget presenterar sig som ett "ledande digitalt kunskapsföretag". Då allt fler företag i grunden är kunskapsföretag är detta en diffus särskiljare. Bolaget är i huvudsak ett läromedelsföretag med några stödjande tjänster - bland annat ett uppslagsverk och några ordböcker.

Diskussion: Världen är full av berättelser om bolags svårigheter att gå från att vara verksamma i en analog affärsmiljö - till exempel sälja fysiska böcker, tidningar, film (Kodak) och CD-skivor - till att verka en digitalt baserad affärsmiljö. Studien diskuterar om uppslagsverket är en nödvändig eller en stödjande tjänst vid den framtida försäljningen av läromedelstjänster. Kan man tänka sig olika ägare för uppslagsverket och läromedelsenheten och hur kan en sådan strategiförändring genomföras?

Påverkan: Begränsad vad avser bolaget NE:s inriktning även om jag cirka ett år före det skedde skrev att jag trodde att bolaget skulle byta namn. Nya avtal tecknas idag med NE Sverige AB, det äldre bolaget NE Nationalencyklopedin AB är ett moderbolag som bland annat har de immateriellla rättigheterna.

04Kommuner och skolor som abonnerar på NE

Bakgrund och Grundfråga: NE Nationalencyklopedin AB ('bolaget NE') har en affärsmodell för folkbibliotek och en för kommuner och skolor. Kan man genom att följa förändringarna över tiden på vilka kommuner och bibliotek som abonnerar på NE se tecken på respektive affärsmodells robusthet? Håller de på att konvergera?

Metodfrågor: Bolagets avtal med kommuner, kommunala skolor och bibliotek är en offentlig handling. Jag kontaktade alla landets kommuner och folkbibliotek via mejl (290 + 290), då NE ofta har separata avtal för biblioteken) för att få veta om de hade avtal med bolaget NE och vad dessa kostade. Över 50 avtal mellan bolaget NE och kommuner och skolor erhölls. Ett större antal kontaktades för uppföljning följande eller nästföljande år.

Denna studie gjorde ett uppehåll och data publicerades inte mellan oktober 2017 och augusti 2018 då avhandlingen inte har fokus på bolaget NE:s läromedelstjänster. Studien återupptogs i september 2018 då allt fler kommunavtal innehåller tillgång till NE på folkbiblioteken.

Tid: Start 2015 och pausad 2017. Begränsad uppföljning.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: en unik databas med aktuella uppgifter om bolagets kunder i den kommunala sektorn. Tabellerna visar tydligt att bolaget har en ganska hårt stafflad prismodell, vilket leder till stor variation i kostnaden per elev och år. Mindre kommuner och skolor kan få betala flera gånger mer per elev än stora kommuner. Det finns i princip inga tekniska eller annan transaktionsrelaterade faktorer som ligger till grund för bolagets prismodell. Studien tillförde kunderna - alla fick information om var resultaten publicerades - ett betydligt mått av ökad transparens för denna tjänst.

Många personer i utbildningssektorn och på biblioteken fick viss kännedom om denna studie och BiBB. Omfattningen av antalet kontakter gav en bra överblick men företogs också utifrån ett påverkansperspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv kan nog sägas att studien inte var tillräckligt forskningsekonomisk.

Diskussion: det är viktigt att skilja på erbjudandet till bibliotek - i huvudsak uppslagsverket och det till skolorna som i första hand är ett antal läromedelsenheter. Under senare år noteras en tendens att folkbibliotekens tillgång till uppslagsverket bakas in i abonnemanget på läromedel.

Påverkan: Återkommande besök på sidan av olika intressenter där databasen presenteras. Det är möjligt att studien i förening med min analys Utvärdering av NE kan ha bidragit till att någon eller några kommuner och bibliotek sagt upp sina abonnemang. Om så är fallet är min studie troligen en bland andra samverkande faktorer.

05Vilka folkbibliotek abonnerar på eller har NE?

Bakgrund och Grundfråga: Vilka folkbibliotek erbjuder sina besökare och låntagare NE? På vilket sätt medverkar de bibliotek som abonnerar på NE till att upprätthålla NE:s referensstatus?

Metodfrågor: Uppgifterna på bibliotekens hemsidor var inte alltid uppdaterade vilket föranledde en del direktkontakter med följande uppdatering på deras respektive hemsidor.

Tid: Start 2017. Uppdateras löpande.

Länkar: Direktlänk till studien och alla folkbiblioteks hemsida om 'Databaser'

Resultat: 100 (34%) av 290 folkbibliotek har idag NE. Studien föranledde en ny studie om bibliotekens användarstatistik - Se denna studie under punkt 9.

Diskussion:

Påverkan: 2017 var det drygt 10 bibliotek som sade upp sitt abonnemang på NE. Det är möjligt att studien i förening med min analys Utvärdering av NE kan ha bidragit till detta. Studien som uppdateras löpande har direktlänkar till 290 folkbiblioteks sida om Databaser.

06Referensstatus och uppslagsverket NE

Bakgrund och Grundfråga: Ett uppslagsverks värde är bland annat beroende av människors tillit till uppslagsverket och dess författare. Jag har myntat ett begrepp referensstatus - som bygger på ett koncept av P. Wilson 82 'kognitiv auktoritet' - för att beskriva denna.

En ökad förståelse av konceptet Referensstatus och hur detta kan iakttagas i skilda sammanhang var tänkt att senare förtydliga och belysa hur ett uppslagsverks affärsmodell hänger samman med uppslagsverkets referensstatus.

Metodfrågor: Första steget var att identifiera vad cirka 140 bibliotek, de som erbjuder NE, skriver om NE på sin webbsida om Databaser. Flertalet hade vad som kan beskrivas som en neutral text av typen "NE är ett stort svenskt uppslagsverk", men 46 hade en text som hade en mer värderande text. I en mer traditionell studie kanske man hade stannat vid att konstatera detta vilket inte hade lett till någon mätbar impact inom tidsramen för en avhandlingsprocess.

Case Impact Studies är en central metod i min avhandling valde jag att gå vidare efter det att den första kartläggningen gjorts. Alla 46 biblioteken kontaktades via mejl med information om att deras text om NE inte var korrekt och jag föreslog att de skulle uppdatera denna till en mer neutral och värderingsfri text. Alla kontakter och ändringsdatum noterades i en Excel-tabell.

Kan man säga att dessa kontakter och syftet med dem är en form av aktionsforskning? Svaret är nej, trots aktionsforskningens mycket breda syn på vad som är AR, då AR har som ett av sina fundament att vara participativ. I detta fall finns ingen gemensam arbetsgrupp, inget gemensamt mål och ingen gemensam metoddiskussion utan det är jag som projektledare som har lagt agendan och arbetar för att genomföra den. Läs mer om relationen mellan aktionsforskning och Case Impact Studies på sidan aktionsforskning.

Tid: Start 2017. Avslutad. Viss uppföljning sker.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: Per idag har 45 av 46 biliotek uppdaterat sin text om NE på sin sida om Databaser.

Diskussion: text

Påverkan: text

I en studie av 46 folkbibliotek som oriktigt angav att NE är Sveriges största eller främsta uppslagsverk har nu 45 har bytt till en mer neutral text. Senare har även organisationer som Lärarförbundet, LO och PRO - efter mejlkontakter - ändrat sina texter om NE.

07Jämförelse NE och Wikipedia

Bakgrund och grundfråga: Hur kan man jämföra två uppslagsverk som NE och Wikipedia? Detta är Sveriges första forskningsstudie som gör denna jämförelse och diskuterar hur en sådan kan göras.

Tryckta uppslagsverk har historiskt haft hög trovärdighet. Nya aktörer som Google och Wikipedia gör att människor letar trovärdig kunskap på nya sätt. Ett mål med studien var att formulera en modell, en referensram, för att förtydliga hur en jämförelse kan göras mellan digitala uppslagsverk.

Modellen användes sedan för en jämförelse av 150 uppslagsord i NE, svenska och engelska Wikipedia.

Metodfrågor: HUR man kan göra för att jämföra två uppslagsverk? Vilka faktorer bör inkluderas respektive exkluderas?

En metod vore att sända studiens 150 uppslagsord till två eller tre experter inom respektive område och be dessa kommentera innehållet i de bägge uppslagsverken. Tankefiguren är att det är sakinnehållet som ska bedömas och att detta i någon väsentlig mening kan fastställas och jämföras. Av minst tre skäl är detta en alltför snäv metod. För det första är det epistemologiskt oklart i vilken utsträckning man kan fastställa ett uppslagsords saklighet och värdeneutralitet, vilket är ett av skälen till att uppslagsverket BiBBB kan ha flera artiklar på samma uppslagsord. För det andra är det inte en forskningsekonomisk metod med betydande risk för alltför få svar. För det tredje och helt avgörande saknar "innehållsmetoden" en erforderlig analys och diskussion om hur en jämförelse bör göras.

I studien diskuteras om antalet och urvalet av ord kan anses tillräckligt omfattande och rimligt.

Studien har koppling till mitt koncept 'Referensstatus'.

Alla uppslagsorden har direktlänkar till ordet på svenska respektive engelska Wikipedia. Motsvarande länkning till NE är inte möjlig då NE är en betaltjänst.

Ett uppslagsverk är idag en tjänst och ska bedömas som en sådan. Man kan säga att min metod är i en socio-material enW riktning.

Tid: Start och avslut 2016. Kan utvidgas.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: Studien visar att - och varför - Wikipedia idag är en väsentligt mer användbar och trovärdig tjänst än NE. Min studie visar att det finns grund att anta att uppslagsverket NE:s referensstatus kommer att fortsätta sjunka.

Diskussion: Studien visar också att medvetenheten om värderingar som utgångspunkt för samhällsvetenskaplig forskning är viktiga.

Det är i NE Nationalencyklopedins AB:s intresse att förorda en innehållsorienterad "expertmodell" då bolaget har uppslagsverkets historiskt baserade referensstatus som en viktig del i sin affärsmodell. Denna studie visar också problematiken kring valet av forskningsfrågor och forskningsmetoder i relation till hur nära man ska vara sitt eller sina case-företag. Mina forskningsfrågor ledde med viss nödvändighet fram till den metod jag kallar Case Impact Studies. Några skulle i ett metaperspektiv kalla detta för en abduktiv metod eller växelverkan mellan nivåer.

En kvalitetsparameter i en studie är möjligheten för andra att reproducera denna. Min jämförelse mellan uppslagsverket NE och Wikipedia är rimligt enkel för andra att verifiera 'som den är' och reproducera med liknande intentioner. Bolaget NE framförde 2016 via ombud att man ogillade jämförelsen, men återkom aldrig med svar på min fråga om tydligare beskrivning av eventuella fel eller annan kritik.

Påverkan: Det är sannolikt att studien på sikt kommer att påverka människors syn på NE och därmed kanske påverka bolagets affärsmodell för NE. Viss påverkan har redan kunnat noteras.

08Studie av folkbibliotekens tjänst 'Databaser'

Bakgrund och grundfråga: På bibliotekens hemsidor finns en tjänst som ofta kallas 'Databaser'. Varför ser den tjänsten ut som den gör och vilka Databaser erbjuds? Studien är en bland flera för att undersöka mitt koncept Referensstatus. Hypotesen är att det finns en logik i bibliotekens urval och att referensstatus är ett kriterium.

Metodfrågor: En första studie av några biblioteks sida om Databaser visade en markant övervikt för inköpta Databaser. Detta föranledde en fördjupad analys med detaljinformation från 78 bibliotek spridda över landet.

Samtliga listade Databaser på dessa biblioteks webbsidor noterades i en Excel-fil och en uppdelning gjordes mellan fria och köpta resurser.

Länkar: Direktlänk till studien. På sidan NE kunder finns 290 direktlänkar till bibliotekens aktuella hemsida om Databaser.

Tid: Start 2016 och avslutad.

Resultat: som framgår i dessa tabeller redovisas mycket få fria databaser. Folkbiblioteken har idag en modell för sin sida om Databaser som nästan enbart uppvisar inköpta databaser.

Diskussion: Uppslagsverk är en delmängd av svaret på människors önskan att söka efter mer information. Är bibliotekens urval av Databaser en optimal modell i ett användarperspektiv eller är det andra perspektiv som styrt utvalet? Det centrala urvalskriteriet är att man visar Databaser man köpt in - biblioteken har ett inköpsperspektiv. Detta leder till att mycket få listar Wikipedia eller svenska.se (från Svenska akademin)

Påverkan: Om jag enbart hade publicerat dessa tabeller och en förklarande text i en avhandling hade detta troligen inte resulterat i någon synlig impact i närtid. För att få en impact bedömde jag det som avgörande att formulera en ny modell som skulle kunna implementeras i deras verklighet och ge modellen ett nytt namn - förslagsvis InformationsSök som dessutom mycket bättre än ordet 'Databaser' anger vad syftet är med tjänsten. Denna metod baseras på mitt koncept Case Impact Studies. Endast marginell påverkan har hittills kunnat noteras

09Jämförelse Store Norske Leksikon (SNL), NE och BiBB

Bakgrund och Grundfråga: Uppslagsverk har en lång historia. Ett sätt att få mer kunskap om morgondagens uppslagsverk är att jämföra med andra uppslagsverk, här ett som finns i Norge - Store Norske Leksikon - NE och BiBB som finns som modell och projekt. De har olika affärsmodeller vilket kan antas påverka uppslagsverkets innehåll och funktion. Vad kan vi lära av andra?

Kan man säga att ett uppslagsverk är mer eller mindre modernt och vad kan rimligen avses med detta?

Metodfrågor: En jämförande studie. Viktiga kriterier för modernitetB antas vara transparens, tillgänglighet och webbnivå. Transparens är en viktig faktor för trovärdighet, tillgänglighet är centralt för användarnyttan och webbnivå handlar om hur väl digitala möjligheter används.

Tid: Start och avslut 2016. Viss uppdatering.

Länkar: Direktlänk till studien

Resultat: Studien visar att SNL är ett betydligt modernare uppslagsverk än NE. BiBB finns med som jämförelse för att ange några av de mål som finns för BiBBs uppslagsverk.

Diskussion: Kännedomen i Sverige om SNL är mycket låg. Detta gäller även på folkbiblioteken enligt många jag talat med. Store Norske Leksikon har en liknande ställning i Norge som NE har i Sverige, men med den avgörande skillnaden att SNL är fritt för alla. NE ägs av ett privat företag medan SNL ägs av en stiftelse som har alla norska universitet och högskolor som stora intressenter. SNL är ett uppslagsverk som i flera avseenden ligger nära BiBB.

När projektet BiBB flyttar fokus från avhandling till genomförande kommer mer arbete att läggas på att presentera SNL för svenska beslutsfattare och en svensk publik.

Påverkan: I dagsläget är denna studies påverkan ringa, men då SNL ger trovärdighet åt målen med BiBBB är det viktigt att en sådan jämförelse görs.

10Folkbibliotekens statistik om användningen av NE

Bakgrund och grundfråga: Folkbiblioteken är en historiskt viktig institution för att förmedla trovärdig kunskap. Därmed blir deras agerande intressant för att belysa nyckelkonceptet Referensstatus och refererbarhet. Trovärdighet kan förknippas med såväl enskilda personer som en entitet - t ex bibliotek, myndighet med flera - se forskningsdiskussion.

Metodfrågor: Mejlfråga till alla folkbibliotek som har listat NE på sin sida om 'Databaser' eller på annan plats. Med en del bibliotek krävdes fler än tre kontaktförsök. Alla kontakter och tidpunkter sparades i en Excel-fil.

Tre frågor: 1. Vad betalade ni senast för ert NE-abonnemang?
2. Hur många sökningar gjordes i NE 2015 och 2016 via ert bibliotek?
3. Följer ni kostnaden per sökning? I mejlet angavs att det var offentliga uppgifter som efterfrågades.

Tid: Start i september 2017. Avslutad, men viss uppföljning pågår.

Länkar: Direktlänk till studien

Resultat: Svarsfrekvensen var över 90%. Studien visade att mer än 50% ej hade statistik om användningen av NE. Kostnadsmedvetenheten var låg - många betalar över 50 kronor per sidvisning i NE. Studien har också belagt att bolaget NE erbjuder sin bibliotekskunder en klart undermålig statistikservice och att bibliotek på små orter betalar upp till närmare 20 gånger mer per invånare än bibliotek i stora kommuner.

Studien innehåller data i flera tabeller och citat från folkbibliotek.

Diskussion: Resultaten var klart överraskande utifrån min initiala uppfattning. Det är inte lätt att besvara frågan om varför bolaget NE som säger sig vara ett "ledande digitalt kunskapsföretag" ger sina (biblioteks)kunder en så undermålig statistikservice. Å andra sidan kan man fråga varför så många bibliotek accepterat detta?

Påverkan: Studien har bidragit till ökat intresse för "NE-statistik". För att ytterligare medverka till en förbättring skickade jag in en motion (är medlem) till Biblioteksföreningens årsmöte 2018 med en att-sats att föreningen tar kontakter för ökad samordning av folkbibliotekens inköp av elektroniska resurser som Databaser och tidskrifter. En sådan samordning - via BIBSAM - finns sedan länge för högskolor och statliga myndigheter. Se motionen, Pdf 1 sida. Motionen avslogs av styrelsen.

2017 var det över 10 folkbibliotek som avslutade sitt abonnemang på NE. Några har kommunicerat att de påverkats av analyser på denna sajt.

11Bör folkbibliotekens 'Bibblan svarar' länka till betaltjänster?

Bakgrund och grundfråga: Folkbiblioteken driver gemensamt en Q&A-tjänst som heter 'Bibblan svarar'. I de svar som ges finns nästan alltid länkar till mer information varav ibland till betaltjänsten NE. Hur ofta sker detta och bör svaren endast länka till för alla nåbara resurser?

Metodfrågor: På sajten 'Bibblan svarar' analyserades drygt 1.800 'Frågor och svar'. Alla svar med en länk till NE listas i en tabell i studien. I en Excel-matris (ej publicerad) noterades när en bibliotekarie länkat till NE.

Tid: Datainsamling från februari till och med september 2018.

Länkar: Direktlänk till studien  Temasida: Referensstatus.

Resultat: I en tabell noteras en sammanfattning av resultatet. Totalt var antalet svar med länkar till NE cirka 3 procent. Tabellen visar att flertalet bibliotekarier upphör att länka till NE när de tagit del av studien.

Diskussion: En områdesansvarig tjänsteman på Kungliga Biblioteket, som finansierar tjänsten, citeras i studien när hon säger att 'Bibblan svarar' är en tjänst som erbjuder en likvärdig digital referenstjänst till alla i Sverige". Min tolkning av citatet och uppfattning är att 'Bibblan svarar' för att uppfylla detta kriterium endast bör länka till fria tjänster. Tjänsten kan i princip besvara alla frågor utan referens till NE eller andra betaltjänster. Medverkande bibliotek betalar för NE, hur många betalar till Wikipedia som mycket ofta refereras till?

Påverkan: Viss påverkan är avläsbar. Enligt mejl kommer KB att ta upp principfrågan om länkning till enbart fria tjänster i en kommande diskussion om tjänsten. Studien innehåller fler citat liknande det nedanstående.

Oj då, ja det är ju riktigt att NE kanske inte är den bästa källan att hänvisa till. Som tur var så tipsade jag ju om X [namn borttaget av mig] också. Tack för påminnelsen. // Bibliotekarie.

12Nya uppslagsord 2018 i NE

Bakgrund och grundfråga: Studien initierades av att NE tog bort de långa artiklarnas författarnamnB och ersatte dessa med en 'Visa mer'-ikon som vid klick ibland visar en rubrik 'Medverkande'. Hur många nya artiklar - korta och långa - skrevs av NE:s redaktion respektive av andra? Vad handlade de om?

Då NE hävdar att uppslagsverket är "baserat på vetenskapliga principer" bidrar studien till att analysera om detta är ett välgrundat påstående.

Metodfrågor: Datainsamling skedde via den på NE:s hemsida publicerade listan 'Nya uppslagsord'. Alla ord (cirka 175) ordnades i en Excel-matris med avseende på författare, längd och ämne - med några underkategorier. Man kan diskutera om sju månaders data är tillräckligt. Månadsresultaten visar på en hög intern konsistens.

Tid: Datainsamling från mars till och med september 2018.

Länkar: Nya uppslagsord i NE.  Temasida: Uppslagsverket NE - analyser.

Resultat: Studien visade att cirka 90% av alla 'Nya uppslagsord i NE' skrevs av NE:s redaktion och var korta. Alla saknade författarinformation, datum och referenser (med något undantag). Fokus är på aktuella politiker, musiker, sångare, skådespelare och idrott - en radikalt annan innehållsstrategi än förr.

Diskussion: Studien ger en helt annan bild av uppslagsverket NE än vad bolaget NE marknadsför.

Publicerades: 15 mars 2018.   Uppdaterad senast: den 17 oktober 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/