13 sidor
vid utskrift

Studier och analyser av datainsamlingar

Mitt avgörande skäl för att göra en studie är om den bidrar till analysen av någon av projektets forskningsfrågor eller nyckelkoncept. Målet är i flertalet studier att få kvantitativa data som ökar underlaget för dessa analyser. Frågor om affärsmodeller och koncept finns i huvudsak på andra sidor.

En studie måste vara forsknings- och projektekonomisk, vilket är en avvägning mellan tidsåtgång, förväntat bidrag och påverkanspotential. En del studier blev i dessa avseenden bättre än andra.

Alla studier är mer eller mindre influerade av såväl vanliga som några ovanliga (forsknings)metoder.

Läs mer om bland annat Digital presence, Visualisering och formgivning, longitudinella metoder, Droppmetoden, Storytelling, Guided serendipty och Search Engine Optimization (SEO).

Studierna kommenteras enligt nedanstående punkter och presenteras ungefär i den ordning de startade. Forskning är sällan en rak linje. Det är ofta svårt att avgöra en studies påverkan.

  1. Bakgrund och Grundfråga:  varför en studie startades
  2. Metodfrågor:  arbetssätt, källor, metodreferenser
  3. Tid:  är studien avslutad eller pågående?
  4. Länkar:  direktlänk till studien och ibland andra sidor
  5. Resultat:  förväntade och oväntade
  6. Diskussion:  reflektioner och lärdomar
  7. Påverkan:  avsedd, oväntad, uppnådd eller tänkbar

Ungefärlig aktuell aktivitetsnivå i en delstudie
Studie: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Procent: 100 0 30 10 30 10 10 10 10 100 100 100

Avhandlingen innehåller 12 delstudier

01 Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB
BiBB® är ett flerårigt projekt för samverkan mellan högskolor och samhälle.

02 Analys av 5.000 artiklar i NE 2011
20% av författarna avlidna. Studien hade inte gått att göra idag. Minskad transparens.

03 Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB
Om resan från uppslagsverk till läromedelsföretag. Om ägarmiljöns influens.

04 Kommuner som har avtal med NE
Omfattande analys av kostnader och andra avtalsfrågor.

05 Vilka folkbibliotek abonnerar på eller har NE?
Allt färre folkbibliotek har NE. Lista med direktlänkar till 290 biblioteks 'Databaser'.

06 Referensstatus
Exempel på hur organisationer ändrat sina texter om NE. Påverkar referensstatusen.

07 Jämförelse NE och Wikipedia
Sveriges första forskningsstudie. Börjar med frågan om hur man jämför uppslagsverk.

08 Studie av folkbibliotekens Sök- och informationstjänst 'Databaser'
Visar att biblioteken nästan enbart listar Köpta tjänster. Varför?

09 Jämförelse Store Norske Leksikon (SNL), NE och BIBB
Fria SNL är mer transparent och har högre webbnivå än NE.

10 Folkbibliotekens statistik om användningen av NE
Lågt statistikintresse och höga kostnader per sidvisning. Svag statistikservice från NE.

11 Bör folkbibliotekens 'Bibblan svarar' länka till betaltjänster som NE?
Analys av tjänsten med länkfrekvens till NE. Intro till tjänsten 'Fråga BiBB'.

12 Om författare av nya artiklar 2018 i NE och transparens
Hur många nya artiklar och notiser skrivs av redaktionen respektive av externa experter?


01Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB

Bakgrund och Grundfråga: BiBB som projekt har två separata men ömsesidigt stödjande delar: kunskapstorget och uppslagsverket. Strategin blev ganska tidigt, men inte från början, att skapa ett kunskapstorg med för många intressant information med koppling till forskning, bildning och samhälle. Hur skulle en affärsmodell för BiBB kunna utvecklas och i vilka etapper?

De långsiktiga målen för BiBB beskrivs härB

På sidan KunskapstorgetB finns en introduktion till de olika stödjande tjänsterna. Det har varit viktigt att nå ett rimligt bra innehåll i dessa. Antalet listade länkar och mångfalden källor har betydelse.

Metodfrågor: Att utvärdera vilka områden som kan fylla en funktion i BiBB såväl ur tänkbara intressenters perspektiv som i ett BiBB-perspektiv. Det senare betyder till exempel att det ska gå att utveckla och att underhållet är begränsat. Projektet bedrivs som en serie parallella spårB där det idag högst prioriterade är att få en avhandling accepterad.

Tid: Start 2011. Uppdateras löpande.

Länkar: Direktlänk till KunskapstorgetB

Resultat: Kunskapstorget innehåller redan ett stort antal intressanta kunskapsresurser och det finns många utvecklingsmöjligheter.

Diskussion:

Påverkan:

02Författaranalys av 5.000 långa artiklar i NE

Bakgrund och Grundfråga: Vad vet man om författarna av långa artiklar i uppslagsverket NE? I början av min forskning var det viktigt att öka min förståelse av uppslagsverkets innehåll och kvalitet då det allmänt anses att tilliten till författarna i ett uppslagsverk är central för det som jag senare kom att kalla ett uppslagsverks referensstatus.

Metodfrågor: Sökningar gjordes i NE:s databas på ett antal rimligt vanliga sökord med mål att finna författare som skrivit mer än 10 artiklar i NE. Denna process fortsatte till dess att lite drygt 5.000 artiklars författare - cirka 95 - identifierats. På grund av att NE då inte hade, eller idag har, någon information om författarna söktes denna i första hand via Google och Wikipedia, ibland med kontroll via källor som Birthday.se och en del universitets hemsidor.

Metodfrågor: Sökningar gjordes i NE:s databas på ett antal rimligt vanliga sökord med mål att finna författare som skrivit mer än 10 artiklar i NE. Denna process fortsatte till dess att lite drygt 5.000 artiklars författare - cirka 95 - identifierats. På grund av att NE då inte hade, eller idag har, någon information om författarna söktes denna i första hand via Google och Wikipedia, ibland med kontroll via källor som Birthday.se och en del universitets hemsidor.

Tid: Start och avslut 2011.

Länkar:Direktlänk till studien

Resultat: Cirka 20% av författarna levde inte längre och genomsnittsåldern på övriga författare var närmare 70 år. Studiens samtliga författare listas i en tabell med ålder vid analystillfället och antal artiklar.

Diskussion: Studien gav viss grund för att säga att artiklarna i NE var relativt ouppdaterade även om detta med automatik inte behövde betyda att de var fel. Detta undersöktes närmare i en senare studie - se punkt 6. Vad är orsaken till att NE inte öppet redovisar mer information om sina författare?

Denna studie hade inte gått att göra idag på grund av minskande transparens i NE. Senaste försämringen av transparensen skedde i februari 2018. Oklar anledning, men min bedömning är att företagsledningen inte anser att mer information om författarna och artiklarna skulle öka tilltron till tjänsten eller försäljningen. I många vetenskapliga tidskrifter är det legio att mer information om författaren är lätt tillgänglig. Detta är en relevant jämförelse då det i NE:s marknadsföring sägs att uppslagsverket bygger på "vetenskapliga principer"

Påverkan: Bolaget NE besöker regelbundet BiBB.se, men det är svårt att veta vilken influens sajten har på bolaget.

03Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB

Bakgrund och Grundfråga:Då avhandlingens titel är 'Affärsmodeller för uppslagsverk och BiBB' är det naturligt att ägna betydande utrymme åt det bolag som äger uppslagsverket NE. Studien inleds med en kort berättelse om bolagets och uppslagsverkets historia. På grund av fria tjänster som Google och Wikipedia tvingades bolaget att radikalt byta inriktning och affärsmodell. Hur utvecklas den strategin?

I såväl teoretisk som mer praktiskt inriktad företagslitteratur är det ett mycket välkänt koncept att se enheter och dotterbolag som delar i en koncerns portföljstrategi. Den så kallade 'Boston-matrisen'enW är känd av många. Utan tillhörighet till en kapitalstark koncern hade uppslagsverket NE sannolikt sålts eller lagts ner - jämför med uppslagsverket 'Den store Danske' som ägaren beslutat lägga ner.B

I denna studie appliceras också ett nerifrån-och-upp perspektiv och ställer frågor om en enskild enhets värde av att tillhöra just den aktuella gruppen eller koncernen. Vad har det till exempel för värde eller påverkan på bolaget NE att det ingår i en företagsgrupp som de senaste åren satsat ungefär 250 miljoner på att producera och sälja vodka och har bolag inom flera orelaterade områden? Synergieffekter?

Metodfrågor: Enbart offentliga källor utöver några tidiga kontakter med NE. Då jag inte har någon samverkan med bolaget NE, som är det normala när en forskningsstudie "använder" ett case-företag, har jag utvecklat en metod jag kallar Case Impact Studies.

Tid: Start 2011 (2007 - opublicerat) och pågår.

Länkar: Direktlänk till analysen av bolaget NE

Resultat: En dokumentation av produktens och bolagets utveckling. Diskussion om varumärkets styrka vid strategibytet och uppslagsverkets roll när bolaget blir ett läromedelsföretag. Jag hävdar att varumärket minskar i värde då det i huvudsak blir använt i skolvärlden. Bolaget presenterar sig som ett "ledande digitalt kunskapsföretag". Då allt fler företag i grunden är kunskapsföretag är detta en diffus särskiljare. Bolaget är i huvudsak ett läromedelsföretag med några stödjande tjänster - bland annat ett uppslagsverk och några ordböcker.

Diskussion: Världen är full av berättelser om bolags svårigheter att gå från att vara verksamma i en analog affärsmiljö - till exempel sälja fysiska böcker, tidningar, film (Kodak) och CD-skivor - till att verka en digitalt baserad affärsmiljö. Studien diskuterar om uppslagsverket är en nödvändig eller en stödjande tjänst vid den framtida försäljningen av läromedelstjänster. Kan man tänka sig olika ägare för uppslagsverket och läromedelsenheten och hur kan en sådan strategiförändring genomföras?

Påverkan: Begränsad vad avser bolaget NE:s inriktning även om jag cirka ett år före det skedde skrev att jag trodde att bolaget skulle byta namn. Nya avtal tecknas idag med NE Sverige AB, det äldre bolaget NE Nationalencyklopedin AB är ett moderbolag som bland annat har de immateriellla rättigheterna.

04Kommuner och skolor som abonnerar på NE

Bakgrund och Grundfråga: NE Nationalencyklopedin AB ('bolaget NE') har en affärsmodell för folkbibliotek och en för kommuner och skolor. Kan man genom att följa förändringarna över tiden på vilka kommuner och bibliotek som abonnerar på NE se tecken på respektive affärsmodells robusthet? Håller de på att konvergera?

Metodfrågor: Bolagets avtal med kommuner, kommunala skolor och bibliotek är en offentlig handling. Jag kontaktade alla landets kommuner och folkbibliotek via mejl (290 + 290), då NE ofta har separata avtal för biblioteken) för att få veta om de hade avtal med bolaget NE och vad dessa kostade. Över 50 avtal mellan bolaget NE och kommuner och skolor erhölls. Ett större antal kontaktades för uppföljning följande eller nästföljande år.

Denna studie gjorde ett uppehåll och data publicerades inte mellan oktober 2017 och augusti 2018 då avhandlingen inte har fokus på bolaget NE:s läromedelstjänster. Studien återupptogs i september 2018 då allt fler kommunavtal innehåller tillgång till NE på folkbiblioteken.

Tid: Start 2015 och pausad 2017. Begränsad uppföljning.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: en unik databas med aktuella uppgifter om bolagets kunder i den kommunala sektorn. Tabellerna visar tydligt att bolaget har en ganska hårt stafflad prismodell, vilket leder till stor variation i kostnaden per elev och år. Mindre kommuner och skolor kan få betala flera gånger mer per elev än stora kommuner. Det finns i princip inga tekniska eller annan transaktionsrelaterade faktorer som ligger till grund för bolagets prismodell. Studien tillförde kunderna - alla fick information om var resultaten publicerades - ett betydligt mått av ökad transparens för denna tjänst.

Många personer i utbildningssektorn och på biblioteken fick viss kännedom om denna studie och BiBB. Omfattningen av antalet kontakter gav en bra överblick men företogs också utifrån ett påverkansperspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv kan nog sägas att studien inte var tillräckligt forskningsekonomisk.

Diskussion: det är viktigt att skilja på erbjudandet till bibliotek - i huvudsak uppslagsverket och det till skolorna som i första hand är ett antal läromedelsenheter. Under senare år noteras en tendens att folkbibliotekens tillgång till uppslagsverket bakas in i abonnemanget på läromedel.

Påverkan: Återkommande besök på sidan av olika intressenter där databasen presenteras. Det är möjligt att studien i förening med min analys Utvärdering av NE kan ha bidragit till att någon eller några kommuner och bibliotek sagt upp sina abonnemang. Om så är fallet är min studie troligen en bland andra samverkande faktorer.

05Vilka folkbibliotek abonnerar på eller har NE?

Bakgrund och Grundfråga: Vilka folkbibliotek erbjuder sina besökare och låntagare NE? På vilket sätt medverkar de bibliotek som abonnerar på NE till att upprätthålla NE:s referensstatus?

Metodfrågor: Uppgifterna på bibliotekens hemsidor var inte alltid uppdaterade vilket föranledde en del direktkontakter med följande uppdatering på deras respektive hemsidor.

Tid: Start 2017. Uppdateras löpande.

Länkar: Direktlänk till studien och alla folkbiblioteks hemsida om 'Databaser'

Resultat: 102 (35%) av 290 folkbibliotek har idag NE. Studien föranledde en ny studie om bibliotekens användarstatistik - Se denna studie under punkt 9.

Diskussion:

Påverkan: 2017 var det drygt 10 bibliotek som sade upp sitt abonnemang på NE. Det är möjligt att studien i förening med min analys Utvärdering av NE kan ha bidragit till detta. Studien som uppdateras löpande har direktlänkar till 290 folkbiblioteks sida om Databaser.

06Referensstatus

Bakgrund och Grundfråga: Ett uppslagsverks värde är bland annat beroende av människors tillit till uppslagsverket och dess författare. Jag har myntat ett begrepp referensstatus - som bygger på ett koncept av P. Wilson 82 'kognitiv auktoritet' - för att beskriva denna.

En ökad förståelse av konceptet Referensstatus och hur detta kan iakttagas i skilda sammanhang var tänkt att senare förtydliga och belysa hur ett uppslagsverks affärsmodell hänger samman med uppslagsverkets referensstatus.

Metodfrågor: Första steget var att identifiera vad cirka 140 bibliotek, de som erbjuder NE, skriver om NE på sin webbsida om Databaser. Flertalet hade vad som kan beskrivas som en neutral text av typen "NE är ett stort svenskt uppslagsverk", men 46 hade en text som hade en mer värderande text. I en mer traditionell studie kanske man hade stannat vid att konstatera detta vilket inte hade lett till någon mätbar impact inom tidsramen för en avhandlingsprocess.

Case Impact Studies är en central metod i min avhandling valde jag att gå vidare efter det att den första kartläggningen gjorts. Alla 46 biblioteken kontaktades via mejl med information om att deras text om NE inte var korrekt och jag föreslog att de skulle uppdatera denna till en mer neutral och värderingsfri text. Alla kontakter och ändringsdatum noterades i en Excel-tabell.

Kan man säga att dessa kontakter och syftet med dem är en form av aktionsforskning? Svaret är nej, trots aktionsforskningens mycket breda syn på vad som är AR, då AR har som ett av sina fundament att vara participativ. I detta fall finns ingen gemensam arbetsgrupp, inget gemensamt mål och ingen gemensam metoddiskussion utan det är jag som projektledare som har lagt agendan och arbetar för att genomföra den. Läs mer om relationen mellan aktionsforskning och Case Impact Studies på sidan aktionsforskning.

Tid: Start 2017. Avslutad. Viss uppföljning sker.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: Per idag har 45 av 46 biliotek uppdaterat sin text om NE på sin sida om Databaser.

Diskussion: text

Påverkan: text

I en studie av 46 folkbibliotek som oriktigt angav att NE är Sveriges största eller främsta uppslagsverk har nu 45 har bytt till en mer neutral text. Senare har även organisationer som Lärarförbundet, LO och PRO - efter mejlkontakter - ändrat sina texter om NE.

07Jämförelse NE och Wikipedia

Bakgrund och Grundfråga: Denna studie är en del i utvecklingen av konceptet Refererensstatus - se studie 6. Hur kan man jämföra två uppslagsverk som NE och Wikipedia? Enligt Statens Medieråd - citerat i studien - finns inga tidigare systematiska jämförelser mellan dessa uppslagsverk. Således är detta Sveriges första forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia.

Vad som är trovärdig kunskap är ett mycket aktuellt ämne i samhällsdebatten. Traditionella uppslagsverk har historiskt haft en hög trovärdighet men nya aktörer som Wikipedia och sökmotorn Google gör att människor letar trovärdig kunskap på nya sätt. Ett mål med studien är att formulera en modell, en referensram, för att förtydliga hur en jämförelse kan göras mellan uppslagsverk.

Modellen användes sedan för en jämförelse av 150 uppslagsord i NE, svenska och engelska Wikipedia.

Metodfrågor: Den centrala metodfrågan är HUR man kan göra för att jämföra två uppslagsverk?

En mer epistemologisk eller innehållsorienterad metod vore att sända de 150 uppslagsord jag använder i studien till två eller tre experter inom det relevanta området och be dessa att kommentera sakinnehållet i de bägge uppslagsverken. Tankefiguren är att det är sakinnehållet som är det som ska bedömas och att detta i någon väsentlig mening kan fastställas. Detta är av minst tre skäl en ganska svag metod. För det första är det epistemologiskt oklart i vilken utsträckning man kan fastställa ett uppslagsords saklighet och värdeneutralitet. Detta är ett av skälen till att uppslagsverket BiBBB kan ha flera artiklar på samma uppslagsord. För det andra är det inte en forskningsekonomisk metod. För det tredje och avgörande har en sådan modell en svagare koppling till fokuskonceptet 'Referensstatus' och referensfunktion än den metod jag valde.

Ett uppslagsverk är idag en tjänst och ska bedömas som en sådan. Man kan säga att min metod mer är i en modern socio-material enW riktning.

Tillgänglighet och användarnytta är ett centralt kriterium för en tjänsts värde. Ett exempel: betalning via nätet är i princip tillgängligt för alla alltid. Hade den tjänsten varit tillgänglig enbart mellan 10 och 15 på vardagar hade den varit en sämre tjänst. I analogi med detta sägs att ett uppslagsverk med högre tillgänglighet har större värde än ett med lägre tillgänglighet. Wikipedia är fritt för alla alltid, medan NE är en betaltjänst med väsentligt lägre tillgänglighet.

Ett uppslagsverks transparens är ett annat kriterium. Vad vet man om författarna, om när en artikel skrevs och eventuellt uppdaterades? Hur många och aktuella referenser finns?

Vad jag kallar ett uppslagsverks "webbnivå" är ett tredje kriterium. Hur mycket används dagens digitala möjligheterna? Ett exempel: I NE finns inga externa länkar, enbart interna.

Då redan svenska Wikipedia är minst 10 gånger större än NE hade ett strikt slumpmässigt urval kunnat resultera i ett stort antal uppslagsord som inte finns i NE. NE:s databas är inte tillgänglig för slumpvisa urval då den inte är öppen. Återstod att göra en rimlighetsbedömning av såväl valda områden som valda ord. För att minska effekterna av mitt subjektiva urval valde jag 15 områden och 10 uppslagsord inom dessa. En kontroll hade kunnat vara om jag valt att testa min modell på säg 500 uppslagsord. Då resultatet var så signifikant redan för 150 ord, bedömde jag det som varande av marginell nytta.

Varje ämnesområde innehåller uppslagsord som är personer och ord-som-inte-är-personer. Medvetna val gjordes för att inkludera kvinnor.

Tid: Start och avslut 2016. Kan utvidgas.

Länkar: Direktlänk till studien.

Resultat: Studien visar att - och varför - Wikipedia idag är en väsentligt mer användbar tjänst än NE. Alla uppslagsorden har direktlänkar till ordets sida på svenska respektive engelska sida. Motsvarande länkning till NE är inte möjlig då NE är en betaltjänst. Läsare med tillgång till NE kan välja att själv göra en komplett jämförelse. Min studie visar att det finns grund att anta att uppslagsverkets referensstatus kommer att sjunka.

Diskussion: Studien visar också att medvetenheten om värderingar som utgångspunkt för samhällsvetenskaplig forskning är viktiga.

Det är i NE Nationalencyklopedins AB:s intresse att förorda en "expertmodell" då bolaget har uppslagsverkets historiskt baserade referensstatus som en viktig del i sin affärsmodell för uppslagsverket. Denna studie visar också problematiken kring valet av forskningsfrågor och forskningsmetoder i relation till hur nära man ska vara sitt eller sina case-företag. Mina forskningsfrågor ledde med viss nödvändighet fram till den metod jag kallar Case Impact Studies. Några skulle i ett metaperspektiv kalla detta för en abduktiv metod eller växelverkan mellan nivåer.

En kvalitetsparameter i en studie är möjligheten för andra att reproducera denna. Min jämförelse mellan uppslagsverket NE och Wikipedia är rimligt enkel för andra att verifiera 'som den är' och reproducera med liknande intentioner. Bolaget NE framförde 2016 via ombud att man ogillade jämförelsen, men återkom aldrig med svar på min fråga om tydligare beskrivning av eventuella fel eller annan kritik. Däremot fanns det andra aspekter och texter på BiBB.se som blev både mer korrekta och bättre formulerade tack vare bolagets intervention. Som ofta, kritik förbättrar.

Påverkan: Det är sannolikt att studien på sikt kommer att påverka människors syn på NE och därmed påverka bolagets affärsmodell för NE. Denna aspekt är ett av skälen till att studien gjordes. En sådan påverkan har redan kunnat noteras.

08Studie av folkbibliotekens Sök- och informationstjänst

Bakgrund och Grundfråga:På bibliotekens hemsidor kalla den sidan idag ofta 'Databaser'. Studie av 78 biblioteks sida om Databaser visar tydligt att många bibliotek nästan enbart har fokus på köpta databaser - se tabeller. Ett förslag till en annan modell med användarens sökintresse i fokus presenteras. Ska folkbiblioteken erbjuda Digital service är detta ett av de områden som kan bli väsentligt mycket bättre.

Uppslagsverk är en delmängd av svaret på människors önskan att söka efter mer information. Hur bland annat biblioteken utformar sin söktjänst har inverkan på olika uppslagsverks affärsmodeller. Folkbiblioteken har idag en modell för sin sida om Databaser som nästan enbart uppvisar inköpta databaser. Är detta en optimal modell i ett användarperspektiv?

Metodfrågor: Studien innehåller en diskussion om ur vems perspektiv man kan se den webbsida som biblioteken idag kallar 'Databaser'. Redan en första bild av bibliotekens urval av redovisade databaser visade en markant övervikt för inköpta databaser. Detta föranledde en fördjupad analys med detaljinformation från 78 bibliotek.

Fyra län eller regioner granskades utifrån ett geografiskt och storleksmässigt spritt urval. Blekinge, Norrland, Skåne och Värmland. Samtliga listade databaser på dessas huvudbiblioteks webbsidor noterades i en Excel-fil och en uppdelning gjordes mellan fria och köpta resurser.

Länkar: Direktlänk till studien.

Tid: Start 2016 och avslutad.

Resultat: som framgår i dessa tabeller redovisas mycket få fria databaser.

Diskussion:

Visar på mycket stora kvalitetsskillnader och stor potential för förbättring. Se också bloggpostB

Kontakter har tagits med flera folkbibliotek för diskussion av en ny modell för "tjänsten Databaser" - läs informationssökning. Framgången för detta har hittills varit begränsad. Läs mer

Påverkan: Om jag enbart hade publicerat dessa tabeller och en förklarande text i en avhandling hade detta troligen inte resulterat i någon synlig impact i närtid. För att få en impact bedömde jag det som avgörande att formulera en ny modell som skulle kunna implementeras i deras verklighet och vardag och ge modellen ett nytt namn - InformationsSök som dessutom mycket bättre än ordet 'databaser' anger vad syftet är med tjänsten. Denna metod baseras på mitt koncept Case Impact Studies.

Ett första försök gjordes att intressera Kulturenheten i region Skåne där ett i tiden mycket närliggande möte med regionens bibliotekschefer, en grupp som jag höll ett seminarium med 2007 om 'Framtidens bibliotek', skulle kunna vara ett bra tillfälle för mig eller någon tjänsteman att presentera mitt koncept för InformationsSök. Som står i studien möttes detta förslag av totalt ointresse och jag rekommenderades att kontakta varje enskilt bibliotek.

09Jämförelse Store Norske Leksikon (SNL), NE och BiBB

Bakgrund och Grundfråga: Uppslagsverk har en lång historia.B Ett sätt att få mer kunskap om morgondagens uppslagsverk är att jämföra med andra uppslagsverk, här ett som finns i Norge - Store Norske Leksikon - NE och BiBB som finns som modell och projekt. De har olika affärsmodeller vilket kan antas påverka uppslagsverkets innehåll och funktion. Vad kan vi lära av andra?

Kan man säga att ett uppslagsverk är mer eller mindre modernt och vad kan rimligen avses med detta?

Metodfrågor: En jämförande studie. Viktiga kriterier för modernitet antas vara transparens, tillgänglighet och webbnivå. Transparens är en viktig faktor för trovärdighet, tillgänglighet är centralt för användarnyttan och webbnivå handlar om hur väl digitala möjligheter används.

Tid: Start och avslut 2016. Viss uppdatering.

Länkar: Direktlänk till studien

Resultat: Studien visar att SNL är ett betydligt modernare uppslagsverk än NE. BiBB finns med som jämförelse för att ange några av de mål som finns för BiBBs uppslagsverk.

Diskussion: Kännedomen i Sverige om SNL är mycket låg. Detta gäller även på folkbiblioteken enligt många jag talat med. Store Norske Leksikon har en liknande ställning i Norge som NE har i Sverige, men med den avgörande skillnaden att SNL är fritt för alla. NE ägs av ett privat företag medan SNL ägs av en stiftelse som har alla norska universitet och högskolor som stora intressenter. SNL är ett uppslagsverk som i flera avseenden ligger nära BiBB.

När projektet BiBB flyttar fokus från avhandling till genomförande kommer mer arbete att läggas på att presentera SNL för svenska beslutsfattare och en svensk publik.

Påverkan: I dagsläget är denna studies påverkan ringa, men då SNL ger trovärdighet åt målen med BiBBB är det viktigt att en sådan jämförelse görs.

10Folkbibliotekens statistik om användningen av NE

Bakgrund och Grundfråga: Folkbiblioteken är en historiskt viktig institution för att förmedla trovärdig kunskap. Därmed blir deras agerande intressant för att belysa nyckelkonceptet Referensstatus och refererbarhet. Trovärdighet kan förknippas med såväl enskilda personer som en entitet - t ex bibliotek, myndighet med flera - se forskningsdiskussion.

För att i en digital värld bevara och kanske utveckla sin trovärdighet kan man argumentera för att folkbiblioteken måste fördjupa sin kunskap om såväl användning som innehåll i olika databser och uppslagsverk.

Metodfrågor: Mejlfråga till alla folkbibliotek som har listat NE på sin sida om 'Databaser' eller på annan plats. Med en del bibliotek krävdes fler än tre kontaktförsök. Alla kontakter och tidpunkter sparades i en Excel-fil.

Tre frågor: 1. Vad betalade ni senast för ert NE-abonnemang?
2. Hur många sökningar gjordes i NE 2015 och 2016 via ert bibliotek?
3. Följer ni kostnaden per sökning? I mejlet angavs att det var offentliga uppgifter som efterfrågades.

Tid: Start i september 2017. Nästan avslutad.

Länkar: Direktlänk till studien

Resultat: Svarsfrekvensen är över 90%. Studien visade att mer än 50% ej hade statistik om användningen av NE. Kostnadsmedvetenheten var låg - många betalar över 50 kronor per sidvisning i NE. Studien har också belagt att bolaget NE erbjuder sin bibliotekskunder en klart undermålig statistikservice och att bibliotek på små orter betalar upp till närmare 20 gånger mer per invånare än bibliotek i stora kommuner.

Studien innehåller data i flera tabeller och citat från folkbibliotek.

Diskussion: Resultaten var klart överraskande utifrån min initiala uppfattning. Det är inte lätt att besvara frågan om varför bolaget NE som säger sig vara ett "ledande digitalt kunskapsföretag" ger sina (biblioteks)kunder en så undermålig statistikservice. Å andra sidan kan man fråga varför så många bibliotek accepterat detta?

Påverkan: Studien har bidragit till ökat intresse för "NE-statistik". För att ytterligare medverka till en förbättring har jag skickat in en motion till Biblioteksföreningens årsmöte 2018 med en att-sats att föreningen tar kontakter för ökad samordning av folkbibliotekens inköp av elektroniska resurser som Databaser och tidskrifter. En sådan samordning - via BIBSAM - finns sedan länge för högskolor och statliga myndigheter. Se motionen, Pdf 1 sida.

2017 var det över 10 folkbibliotek som avslutade sitt abonnemang på NE. Några har kommunicerat att de påverkats av analyser på denna sajt.

11Bör folkbibliotekens 'Bibblan svarar' länka till betaltjänster?

Bakgrund och Grundfråga: Folkbiblioteken driver gemensamt en Q&A-tjänst som heter 'Bibblan svarar'. I de svar som ges finns ofta en eller flera länkar till mer information. Bör dessa länkar endast gå till öppna och för alla nåbara elektroniska resurser? Frågan berör en av avhandlingens centrala frågor om affärsmodeller och ett uppslagsverks räckvidd och användbarhet.

Studien har koppling till nyckelkonceptet Referensstatus och referensfunktion, och frågan om folkbibliotekens roll i framtiden.

Sidan analyserar också själva tjänsten 'Bibblan svarar' och dess utveckling.

Metodfrågor: Studien analyserar hur ofta 'Bibblan svarar' länkar till NE. Alla svar med en länk till NE listas i en tabell. Källa är tjänstens sajt.

Tid: Start i februari 2018 och pågår.

Länkar: Direktlänk till studien

Resultat: I en tabell noteras en Sammanfattning av resultatet. Efter fyra månader visar den tydligt att såväl antalet bibliotekarier som har 'Svar' med länkar till NE som det totala antalet 'Svar' med länkar till NE har minskat avsevärt.

Diskussion: Min uppfattning är att 'Bibblan svarar' endast bör länka till öppna och fria tjänster och databaser för att uppnå generell och likvärdig tillgänglighet. En tydlig normativ utsaga. Denna syn delas av områdesansvarig tjänsteman på Kungliga Biblioteket. Tjänsten ger redan länkar till ett stort antal fria resurser, ofta Wikipedia. Man skulle kunna studera om länkarna till NE kan ge likvärdig nytta för frågeställaren via enbart fria resurser. Om så är fallet är förändringen relativt enkel att göra.

Sidan presenterar en möjlig Q&A-tjänst som en tjänst på BiBBs Kunskapstorg.B

Påverkan: För tidigt att bedöma. Såväl ansvariga som de så kallade operatörerna är informerade om min analys, de senare blir det efterhand.

Oj då, ja det är ju riktigt att NE kanske inte är den bästa källan att hänvisa till. Som tur var så tipsade jag ju om X [namn borttaget av mig] också. Tack för påminnelsen. // Bibliotekarie och operatör.

12Om författare av nya artiklar 2018 i NE och transparens

Bakgrund och Grundfråga: Frågeställningen berör graden av transparens i ett modernt uppslagsverk. För uppslagsverket BiBBB finns ett antal kriterier på transparens och webbnivå. Denna studie initierades av att NE tog bort de långa artiklarnas författarnamnB och ersatte dessa med en rubrik 'Medverkande'. Central fråga är hur många nya artiklar - korta och långa - som skrivs av redaktionen respektive externa experter?

Då NE hävdar att uppslagsverket är "byggt på vetenskapliga principer" bidrar studien till att analysera om detta är sant.

Metodfrågor: Datainsamling - via NE:s hemsida och den där publicerade listan på 'Nya uppslagsord' - pågår mellan i första hand mars-augusti 2018 (sex månader).

Tid: Start i mars 2018 och pågår.

Länkar: Om uppslagsverket i BiBBB

Resultat: Preliminära resultat efter sex månader - se Nya uppslagsord i NE - visar tydligt att cirka 90% av alla 'Nya uppslagsord i NE' skrivs av NE:s redaktion och är korta. Alla saknar författarinformation, datum och referenser (något undantag).

Diskussion: Studien ger en helt annan bild av uppslagsverket NE än vad såväl bolaget NE marknadsför som den som till exempel många i biblioteksvärlden - som jag har mycket kontakt med - har.

Publicerades: 15 mars 2018.   Uppdaterad senast: den 5 september 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/