4 sidor
vid utskrift

Sammanfattning av avhandlingen
'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'

Ämnesvalet om uppslagsverk och affärsmodeller

Denna sajtB publicerades i sin första version 2011. Tanken att frågor om uppslagsverk skulle kunna bli ett avhandlingsämne kom först sent 2015.

Sekelskiftets första digitala flodvåg innehöll Google och WikipediaB som tvingade de analoga uppslagsverken att radikalt byta affärsmodell. Men till vad och hur? Och hur skulle uppslagsverk kunna se ut i framtiden?

Frågan om trovärdig kunskap kändes mycket aktuell och relevant. Kvadranten B i figuren indikerar att ämnet är relevant och kan få hög impact.


1. Min grundsyn är att ett allmänt stort digitalt uppslagsverk ska vara fri för alla. Detta gjorde att jag redan från början hade en annan uppfattning om uppslagsverket NE:s affärsmodell än bolaget NE. För skolor är detta en fråga om likvärdighet och att man lär eleverna att använda uppslagsverk som kan användas även efter avslutad skolgång.

2. Nästa normativa bas var mitt beslut att inom ramen för en vetenskaplig analys och avhandlingens tillkomst försöka påverka ett antal organisationer och personer med intresse i eller av uppslagsverk. Att detta redan har nått viss framgång är dokumenterat i avhandlingen.

3. Ett bättre uppslagsverk i en bred tjänst. Uppslagsverk som Nationalencyklopedin Online (NE.se) bygger på ett analogt arv. I en tjänst som är 'Born-digital' enW finns andra möjligheter och för att visa några av dessa har jag formulerat en normativ "idealmodell"referens. BiBB är en tjänst baserad på idealmodellen och en 'polystrategisk' affärsmodellreferens


Trovärdighet och Referensstatus

spridningsform

Det stod tidigt klart att trovärdighet är den centrala faktorn i ett uppslagsverk. Detta ledde till utvecklingen av mitt koncept Referensstatus. Det bygger på ett äldre koncept 'kognitiv auktoritet', men är bredare och anpassat till vår tid. Bilden vill visa hur en referensstatus sprider sig i ett hierarkiskt mönster. Den förändras ofta långsamt.

Forskningsfrågor, metoder och datainsamling

Avhandlingen har fyra centrala forskningsfrågor. På samma sida förs en diskussion om vad som gör forskning intressant.

  1. Hur har utvecklingen inom IT och kommunikation förändrat villkoren för uppslagsverken i ett historiskt, aktuellt och framtida perspektiv?
  2. Vilka är förutsättningarna för ett uppslagsverks trovärdighet och hur kan detta kopplas till olika affärsmodeller?
  3. Hur har affärsmodellen för uppslagsverk i allmänhet och särskilt bolaget NE förändrats under de två senaste decennierna?
  4. Är det önskvärt och möjligt att idag skapa ett nytt uppslagsverkB och vilken affärsmodell kan krävas för ett sådant projekt?

Metoder och 'Case Impact Studies'

Forskningslitteraturen om användning av case-företag talar enstämmigt om vikten av samarbete med 'sina' case-företag. Detta var inte genomförbart utifrån mina forskningsfrågor och min grundsyn vad avser bolaget NE:s affärsmodell. Detta ledde till - via analys av aktionsforskning - till utvecklingen av mitt koncept 'Case Impact Studies' som är en metod att analysera och kommentera en tjänst, affärsmodell eller ett företag utan ett samarbetsavtal.

Datainsamling - 12 delstudier

Avhandlingen innehåller 12 delstudier som framför allt har fokus på att ge ett kvantitativt underlag för flera av avhandlingens analyser och prediktioner. Bland delstudierna kan nämnas Sveriges första studie som Jämför NE och Wikipedia. Flera delstudier är genomförda för att testa konceptet Referensstatus. Tack vare det digitala formatet kan läsaren i många fall lätt verifiera de fakta jag tagit fram och ofta tabellerat.

Avhandling, experiment och drivkrafter

Min avhandling är något av ett experiment föranlett av ämnesval, forskningsmetod och önskan att påverka. Därtill kommer nog inte minst formatet 'webbavhandling'. Hur detta går blir nu en berättelse om intraprenörskap på Lunds universitet och kanske något annat.

Några drivkrafter är generella - som ökat digitalisering i samhället, andra är idémässiga, närmast personliga och lokala.

  1. Digitaliseringens effekter och möjligheter inom allt fler områden, här med fokus på samhällsvetenskaplig forskning.
  2. Ökat intresse för samverkan forskning och samhälle.B
  3. Frågor om forskningens relevans och påverkan allt viktigare.
  4. Krisen inom samhällsvetenskaplig forskning som beskrivits av bland andra Alvesson et al. i 'Return to Meaning' (2017).
  5. Ökande krav på att forskningen säger något "intressant" för att bli läst, citerad och kommenterad.
  6. Mina forskningsfrågors inverkan på arbetsmetoder, presentationsformer och kommunikationsstrategi.
  7. Akademins karriärkriterier på publicering i ledande tidskrifter, där sannolikheten att bli publicerad ofta är under fem procent.
  8. Problemet att nästan ingen läser avhandlingar (tryckta eller i Pdf-format) vare sig innan eller efter disputationen.
  9. Min ambition att utöver webbformatet göra avhandlingen lite innovativ. Man måste prova nya idéer och sätt för att komma framåt.
  10. Den lokala institutionens (o)intresse för nytänkande inom det digitala området.

Affärsmodeller för uppslagsverk

Uppslagsverk är en liten bransch, men har en oproportionerligt stor roll genom att paketera och sprida kunskap som många vill lita på och referera till. Det grundläggande problemet eller utmaningen om så vill var och är övergången till att huvudsakligen verka i en ny digital värld till skillnad från den invanda analoga världen. En ofta brutal resa som har drabbat många branscher.

Det går inte att enbart översätta innehållet i ett analogt uppslagsverk - som till exempel Nationalencyklopedin NE - till ett digitalt format. Min syn på affärsmodeller för digitala uppslagsverk bygger på att det digitala formatet har sin egen logik och kräver affärsmodeller som är anpassade för den miljön.

Utmaningen för uppslagsverk är dubbel: konkurrens från Sökmotorer och fria uppslagsverkB och det digitala formatet.

Eftersom miljön för digitala uppslagsverk är relativt ny fanns det anledning att konstruera några kriterierB för hur ett modernt digitalt uppslagsverk baserat på signerade artiklar skulle kunna se.

Kriterier för uppslagsverk och affärsmodeller

BMI-matrix - J Schlasberg

Man kan säga att avhandlingen - utöver genomgång av relevant forskningslitteratur undersöker, jämför och diskuterar hur affärsmodellerna för i första hand uppslagsverket NE och Kunskapstorget BiBB ser ut och kan komma att utvecklas. Genomgången av litteraturen om Business Model Innovations visade att denna endast i begränsad omfattning är applicerbar på uppslagsverk då de bolag som driver dessa är väsentligt mycket mindre än de som forskningen hittills ägnat sig åt. Min figur visar att de situationella och agila faktorerna är viktigare än de generella och strukturella.

Sidan Utvärdering av NE introducerar ett flertal analyser av hur uppslagsverket NE fungerar i praktiken, medan sidan Affärsmodeller för uppslagsverk kombinerar dessa, med kriterier för moderna uppslagsverk och affärsmodellen.

text

Mono- och polystrategiska affärsmodeller

Med termer lånade från jordbruksvärlden - som talar om monokulturer enW för att beteckna ensidig växtodling - kan affärsmodeller för uppslagsverk sägas vara mono- eller polystrategiska.

Företag som i allt väsentligt har EN produkt eller tjänst kan sägas ha en monostrategisk affärsmodell. TetraPak kan vara ett exempel i den globala skalan medan Amazon.com inte är det. När bolaget NE enbart hade uppslagsverket NE var detta en typisk monostrategisk affärsmodell, medan de idag genom att vara mitt uppe i en transformation för att bli ett läromedelsföretag är på väg mot en polystrategisk affärsmodell.

text

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad senast: den 19 september 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/