3 sidor
vid utskrift

Relevans och Impact i samhället

relevance and impact of research - by Johan Schlasberg

Forskning inom fältet (c) i figuren har låg relevans och liten samhällspåverkan. Forskning inom (B) har högre värde i bägge dimensionerna. Ett forskningsämne kan sägas vara relevant för något samhällsproblem, men därav följer inte hur forskningen påverkar samhället eller i vilket tidsperspektiv. Forskning inom alla fälten kan vara mer eller mindre bra. Eller intressant.

Allt fler forskningsfinansiärer - kan skifta mellan olika områden och finansiärer - vill att deras beviljade medel går till forskning som ger positiva effekter i samhället. De sökande måste alltmer ange tänkt "nytta". Forskning i kvadranten (B) prioriteras. Ett exempel bland många tänkbara - Researchers are encouraged to consider how their work is connected with wider issues, extending beyond academia, both when they apply for research funding and in reporting on the use of funding. Källa: Academy of Finland 'Effects and impact of research' .

Utöver en inledande allmän orientering i ämnet är här inte platsen för att återge eller reflektera över den breda diskussion som pågår på en makronivå om forskning och samhällsnytta. Fokus är på den enskilde forskarens val och särskilt på hur denna avhandling förhåller sig till min matris ovan.

Impact viktigare för samhällsvetenskaplig forskning

Värdet av forskningens samhälleliga relevans diskuteras vid många universitet, här från Harvard respektive Groningen. Ett exempel är 'Enhancing Relevance of Research', Toffel (2015) ref. Ett annat exempel är 'Evaluating the societal relevance of research', Wilbertz (2013) ref.

journal Research for all

Det är ett tidens tecken att tidskriften 'Research for All' publicerade sitt första nummer 2017. Så här börjar tidskriften sin resa ...

Research for All focuses on the importance and relevance of engagement to research. It offers a space to critically reflect on how research can be conceived, developed, disseminated and applied in partnership with those not formally involved in the research community, and recognizes that the processes of engagement are worthy of reflection, critical analysis and debate.
I artikeln 'Changing what researchers 'think and do': Is this how involvement impacts on research?' Staley (2017), ref. diskuteras hur engagement och samverkan påverkar forskaren och forskningsprocessen.

Researchers learn through involvement. They increase their knowledge and skills and change their priorities, values and attitudes: involvement changes what they ‘think’. Changing what researchers ‘think’ often informs their research design and practice – it changes what they ‘do’.

Sedan ovanstående text skrevs om forskningens och avhandlingars samhällsrelevans och "impact" har det utkommit en debattbok 'Return to Meaning' Alvesson et al. (2017), ref. De anser att en väsentlig del av dagens samhällsforskning är utan större värde vare sig för teoribasen, samhället eller författarna. Det akademiska meriteringssystemet - i allt väsentligt skapat av professionen själv - belönar forskning med många citeringar i högt värderade internationella tidskrifter. Sådan forskning sägs vara mer karriärstyrd än ha som mål att ge originella bidrag till teoribasen och samhället.

Många kan säkert instämma i den beskrivningen. Svårigheterna börjar när "man" ska försöka ändra systemet. Författarna anger tre nivåer: (1) den enskilde forskaren, (2) institutions- och organisationsnivån och (3) den centrala policynivån. Den enskilde forskaren - eller som här avhandlingsförfattaren - kan inte göra mycket vad avser nivåerna 2 och 3. Och varför skulle den enskilde vilja utmana den etablerade modellen för hur framgångsrika forskningsstudier och avhandlingar ska se ut? Det innebär högre eller väsentligt högre risk att mötas av ett stort förändringsmotstånd och andra och allvarligare problem.

Men ibland blir det oväntade och nya "the new normal". Som att publicera en webbavhandling.

Vad kan avses med Relevans?

Det är nog inte lätt att hitta en forskare som accepterar att hens forskning är lågrelevant - att säga irrelevant låter lite väl negativt - men det bör vara möjligt att komma lite längre än det rent subjektiva. Att ett forskningsämne har lägre samhällsrelevans behöver inte betyda att den inte är intressant eller inte bra, men den har lägre räckvidd både som teoretiskt bidrag och i en bredare kontext.

Ett första steg kan till exempel vara att explicit diskutera på vilket sätt ens forskning är relevant och inte bara "skicka ut den i etern".

Vad kan avses med Påverkan?

impact of research on theory and society - by Johan Schlasberg

Figuren avser att avbilda hur ett forskningsprojekt kan få påverkan - impact - i relation till ämnets teoribas och i samhället.

I detta sammanhang representerar fälten (A) och (D) ett forskningsprojekt - en avhandling - innan den är färdig.

Man kan förvänta sig att ett forskningsprojekt har låg impact innan den är färdig och att denna i bästa fall ökar med tiden både vad avser påverkan på teoribasen och samhället. Men som Alvesson et al. visat ovan är det få forskningsprojekt som uppnår en sådan utvecklingskurva. Mycket hamnar i periferins stora dike.

Kommunikation och impact

En av de centrala drivkrafterna bakom min arbetsmodell är en önskan att mina analyser och delstudier får en delvis mätbar impact redan inom ramen för avhandlingens tidsram - i fältet (A) genom att utveckla och försöka få acceptans för en webbavhandling och i fältet (B) genom att kunna visa konkret påverkan.

Exempel på impact av denna avhandling

  1. I en delstudie kontaktades 46 folkbibliotek om att deras beskrivning av NE på sidan Databaser var oriktig. 45 av dessa ändrade sin text.
  2. Flera organisationer som LO, Statens medieråd och Lärarförbundet har har ändrat sina texter om NE .
  3. Tillgänglighet via Google. Vissa 'sökord' kommer högt - på första sidan - upp i sökresultaten t ex 'jämförelse ne och wikipedia' och 'samverkansuppgiften' och 'relevans och impact' och 'utvärdering av ne'. Testa gärna.
    Det har högre värde att synas om sökorden är rimligt generella än om de är speciella - som t ex 'Fråga Bibb' och 'referensstatus'.
  4. Flera folkbliotek har kommunicerat att information och studier på denna sajt bidragit till att man sagt upp sitt abonnemang på NE. Då bolaget NE tidigare hotat mig med rättsliga åtgärder har jag valt att just nu inte ange några exempel.
  5. Efter att ha tagit del av studien om 'Bibblan svarar' har flera bibliotekarier meddelat att de inte längre kommer att länka till information bakom betalväggar. Detta är enligt KB en diskussionspunkt inför nästa uppdatering av tjänsten.
  6. Fler kommer ...

Uppdaterad den 4 oktober 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/