9 sidor
vid utskrift

Referensstatus

Jag har myntat begreppet 'referensstatus' som bättre än ett äldre närliggande begrepp 'kognitiv auktoritet' förklarar hur många ser på och värderar olika kunskapskällor. Begreppet är generellt användbart men appliceras här i första hand på uppslagsverk.

referensstatus som nav

För ett uppslagsverk är dess referensstatus navet i deras strategi och affärsmodell. Detta kapitel utvecklar vad som menas med referensstatus och hur den förändras och hur den konstrueras i en digital värld - till skillnad från i en analog värld med tryckta böcker som bärare av kunskap.

Avhandlingen innehåller 12 delstudier varav flera undersöker och i praktiken testar hur en referensstatus fungerar.

Från kognitiv auktoritet till referensstatus.

Wilson P. (1983), ref introducerade i sin bok 'Second-hand knowledge: An inquiry into cognitive authority' begreppet kognitiv auktoritet. Denna betecknar det förtroende människor upplever för andra personers kunskap.

All I know of the world beyond the narrow range of my own personal experience is what others have told me. It is all hearsay. But I do not count all hearsay as equally reliable. Some people know more what they are talking about, others do not. Those who do are my cognitive authorities. (Ibid. s. 13)

Detta kan också gälla till exempel en bok eller som här uppslagsverk. Den kognitiva auktoriteten kan vara större eller mindre och den kan förändras över tiden. Den är oftast relativt ett visst område eller en kontext: en professor i kemi har lägre kognitiv auktoritet när han yttrar sig om fåglar än om kolatomer, religiösa texter uppfattas olika beroende på trosuppfattning. Begreppet kognitiv auktoritet fokuserar på kunskap och vetande, medan referensstatus också tillför en social dimension. I vår tid kan någon eller något få hög referensstatus 'enbart' genom att vara känd eller känt.

Ordet referensstatus är enklare att spontant förstå än kognitiv auktoritet vilket är ett värde i sig.

Ingen kan ha undgått den omfattande kampen om referensstatus och trovärdighet som Donald Trumps presidentskap accentuerat. På ena sidan återfinns Fox News, Breitbart News och en lång rad mer eller mindre högerextrema tidningar, radiostationer och TV-kanaler, och på den andra sidan de Trump kallar "Fake News" som New York Times, Washington Post och CNN med flera. Efter varje tal av president Trump kan man på bland annat New York Times och Washington Post hemsidor finna analyser under rubriken "Fact checking". Frågan om referensstatus är inte en akademisk eller perifer fråga. Den är central för otroligt många människors syn på världen och den politik som förs. Och det är inte en amerikansk problematik utan den finns i stora och små frågor - och överallt.

Kognitiv auktoritet och social epistemologi

Lewis book

När Patrick Wilson satte sig att skriva om kognitiv auktoritet hittade han enbart en tidigare text - från 1849 - som tagit upp frågan om kunskapens auktoritet. Den var författad av George Cornewall Lewis, enW, en engelsk forskare och politiker. Boken, på 449 sidor, lär vara något omständlig, men en tanke kan få följa med in i vår tid och denna diskussion.

The essential idea of opinion seems to be that it is a matter about which doubt can reasonably exist, as to which two persons can without absurdity think differently.

Under de senast decennierna har filosofernas intresse för 'läran om kunskap' - epistemologi - ökat och bland annat den aspekt som placerar frågan i en social kontext - 'social epistemology', vilket också är namnet på en tidskrift. I en artikel i Stanford Encyclopedia of PhilosophyB om Social epistemology Goldman (2015) och han skriver bland annat ett stycke om Wikipedia

Wikipedia’s goal of making existing knowledge widely available is distinctively epistemic, so the question naturally arises as to how well it can achieve its aim. The question is of great practical importance, for on the one hand Wikipedia is one of the most widely used sources of information, while on the other hand there are pressing concerns about its epistemic quality. Goldman (2015), ref section 5.3

Han tar bland annat upp en jämförelse som publicerades i Nature 2005 där man fann att Wikipedia "was only slightly less reliable than the venerable Encyclopedia Britannica". Denna referens är gammal och av ringa värde vid en bedömning idag och den bygger på en jämförelsemodell som finns all anledning att problematisera. Detta har jag gjort i min och Sveriges första forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia.

Av större relevans - och mer i linje med min studie ovan - är att Goldman anför en artikel av Fallis (2011), ref

Fallis points out that reliability is not the only virtue that matters when it comes to sources of information. In addition, we care about power (how much information can be acquired from a source), speed (how fast the information can be acquired) and fecundity (how many people have access to the source). Goldman (2015), ref section 5.3

Då denna avhandling har sitt fokus på företagsekonomiska aspekter på referensstatus ska jag inte här vidare fördjupa mig i detta intressanta ämne utan övergå till att visa och diskutera frågan relevans för hur man utformar och underhåller en affärsmodell för uppslagsverk.

Kulturellt kapital

Den franske sociologen Pierre Bourdieu artikel om PB, ref är bland annat känd för sin forskning om det han kallade 'symboliskt kapital' och 'kulturellt kapital'. Fransk sajt (om PB, ref) och dessa teorier. Att ha eller inte ha vissa fysiska eller digitala produkter och tjänster är en social markör. Dessa markörers värde skiftar mellan grupper, kontexter och över tiden. Kulturellt kapital kan transformeras till ekonomiskt kapital.

Kan en delförklaring till att folkbiblioteken abonnerar på uppslagsverket NE vara att detta tillför kulturellt kapital till biblioteket? Biblioteken har en lång historia som samlare och det är mycket närliggande att de betraktar digitala resurser på liknande sätt som fysiska. Vid en genomgång av samtliga folkbiblioteks hemsidor om Databaser visade det sig att de enbart i begränsad omfattning informerade om fria databaser och fria kunskapsresurser. Det som är fritt tillför inte samma kulturella kapital. Ur ett service management perpektiv ser man tydligt att de fokuserar på resurser man köpt och inte på den Söktjänst som besökarna i grunden är intresserade av.

NE åtnjuter hög referensstatus hos många och detta har flera orsaker. NE online baseras i grunden på en för många välkänd utgåva av tryckta böcker baserade på ett innehåll med hög kognitiv auktoritet. Många tror fortfarande, felaktigt, att namnet Nationalencyklopedin anger någon form av statligt ägande eller något officiellt, men NE ägs av ett privat företag.

Vetenskaplighet som kulturellt kapital

En av de referensstatusmetoder som NE Nationalencyklopedin AB använder är att beskriva uppslagsverket som baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet. Vad som menas med detta förklaras inte utan anges som en generell statusmarkör. De som studerat vetenskapshistorien vet att merparten av alla forskning blir föråldrad - även inom naturvetenskap - och att

Only a small proportion of the information contributed to science by research is eventually incorporated permanently in the body of scientific knowledge. Wilson (1983), ref (Ibid. s. 46 citat från Ziman J.)

Forskningssamhället har i stigande grad engagerat sig i problem som rör forskningens reproducerbarhet - se en serie artiklar i Nature och en introduktion via Wikpedia, enW och en artikel från mars 2017 i The Conversation. Obenägenheten att publicera negativa resultat, om än detta hade varit bra för den gemensamma kunskapsmängden, är stor. Dessa exempel indikerar något av svårigheterna med att åberopa "vetenskapliga principer". Vad man menar med forskningens värdeneutralitet är en mycket diskuterad fråga inom många discipliner.

Man kan och bör föra en diskussion om hur mycket av ett uppslagsverks kognitiva auktoritet eller referensstatus som vilar på uppslagsverket som helhet och allmän uppfattning om avsändaren (producenten) och / eller författarnas individuella auktoritet. Många gör säkert en personlig sammanvägning av dessa aspekter.

The obvious basis for recognizing the cognitive authority of a text is the cognitive authority of its author...But at once the element of time enters enters to distinguish the case of textual authority from that of of personal authority. The basic tests of personal cognitive authority apply to a person as he is now, at the time the tests are applied: present reputation, accomplishments up to now, and so on. That he now merits recognition as an authority does not mean that he did so earlier or that he will continue to do so...It is present standing that we need to determine. Present reputation provides the strongest practical test of the cognitive authority of an old text. Wilson (1983) s. 166 ff.

Hur kan man i praktiken göra en sådan utvärdering av författarna och helheten? Om ägaren av uppslagsverket NE hade önskat vore det mycket enkelt att göra varje författarnamn klickbart - såsom det till exempel fungerar i online tidskrifter från vetenskapliga förlag som Elsevier och Taylor & Francis - och att en popup-ruta visade mer information om författaren och eventuella länkar till en hemsida etc. Denna brist i NE sänker dess trovärdighet och referensstatus.

Källors rangordning och spridningsmönster

Källor har  olika rangordning för olika människor, men denna är inte absolut vare sig över tiden eller uppfattas lika av alla. Detta kan bland annat bero på olika individers känndom om källan. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre. Ett tidigt exempel från IT-världen kan vara uttrycket "Nobody was ever fired for buying IBM".

spridningsform

Bilden är tänkt att beskriva att referensstatus ofta har en hierarkisk karaktär. Man kanske bör tillägga inom sitt inflytandeområde varmed avses att en person accepterar källan som en relevant auktoritet. Någons eller någots referensstatus förändras ofta långsamt och på vägar som är komplicerade att följa.

För att bättre förstå och testa begreppet referensstatus inledde jag en studie i vad man kan kalla realtid. Cirka 140 folkbibliotek hade uppslagsverket NE 2016 - idag 100 (34%) . Se aktuell lista över vilka. Vissa kompletterande tjänster som några ordböcker ingår i abonnemanget, men likvärdiga fria ordböcker finns att tillgå på webben. Det är således uppslagsverket NE som är grunden för bibliotekens abonnemang. Av dessa cirka 140 bibliotek var det cirka 45 bibliotek som angav att "NE är Sveriges största uppslagsverk" eller en text som alluderade på detta.

I en typ av forskning hade studien därmed varit i stort sett klar och man hade kunnat visa att cirka 30% av folkbiblioteken i stort sett anammat den marknadsföringstext som NE Nationalencyklopedin AB använder i sin marknadsföring av uppslagsverket. Men i min forskning använder jag en metod som jag kallar Case Impact Studies som via informationsdesign, information och dialog avser att påverka en viss situation i verkligheten. Man måste i denna metod reflektera över var en intervention är mest effektiv i relation till insatt energi.

Samtliga dessa biblioteks presentation av NE följdes under en längre tid. Skulle några att ändra sig? Hur långt tid skulle det ta och hur många kontakter skulle krävas?

Studien kan betraktas som framgångsrik. I liknande avsikt har kontakt tagits med en del andra organisationer - Lärarförbundet, Statens Medieråd, TT och Svenska Dagbladet - för att diskutera hur dessa förhåller sig till och beskriver uppslagsverket NE.

Referensstatus är föränderligt

Trovärdighet byggs upp av många ingredienser och förändras över tiden. Ett uppslagsverk som vill åtnjuta bred trovärdighet inte bara av historiska skäl utan för sitt nutida innehåll måste vara modernt och transparent.

One common theme throughout is how encyclopedias depend on the trust invested in them and how this ‘currency’ is also played out in the digital world, and has probably become even more important.

Se hela citatet av två informationsforskare som säger att det viktigaste med en encyklopedi är att den är trovärdig.

Bibliotekarier över hela världen förbättrar Wikipedia

På Biblioteksföreningens hemsida kunde man i januari 2018 läsa Delta i #1lib1ref-kampanjen och bidra till Wikipedia som kvalitetssäkrad kanal för information.

Detta är ett utmärkt exempel på hur en referensstatus ändras över tiden. Se video på Wikimedia enW. Mer på Twitter om 1lib1ref.

Test av referensstatus - några exempel


Statens medieråd, Lärarförbundet och LO/PRO

Efter kontakt ändrade de ovanstående organisationerna sina texter om uppslagsverket NE. Se studie

NE och Wikipedia i skolan

Hur ser enskilda lärare och skolor på NE och Wikipedia som källor eleverna kan citera och referera till? Sker det förändringar i synsätt och praxis?referens

I praktiken innebär detta troligen att man i stor utsträckning kommer att förorda det som i ens egen krets uppfattas som - the thing to do. Många lärare och skolledare har nog en ouppdaterad bild av såväl NE som Wikipedia och hur de förhåller sig till varandra. Mycket har ändrats de senaste åren.


NE är en betaltjänst och Wikipedia är fritt

I skolan är uppslagsverket NE tillgängligt endast om skolan eller kommunen abonnerat på NE-bolagets Läromedelspaket. Många ogillar NE:s paketstrategi.

Såväl NE:s uppslagsverk som läromedel har ökande konkurrens från bland annat Wikipedia och många fria kunskapsresurser.

NE är ett skolverktyg, men Wikipedia används hela livet

användning av NE

Bilden illustrerar att antalet elever som använder NE efter avslutad skolavgång är mycket få. Lärarna engagerar sig mycket för att lära eleverna bra studievanor och se källkritiskt på information, inte bara under studietiden utan också för framtiden när de sista gången lämnat skolan - på lastbilsflak och andra dekorerade och tutande fordon. Men på grund av NE:s affärsmodell kommer få att använda NE: uppslagsverk i framtiden. Av detta finns minst två möjliga slutsatser:

Wikipedia är en källa som har gått från låg till ökande referensstatus. Denna process har tagit många år och den fortsätter sakta men säkert på universitet, i skolor, på bibliotek och bland allmänheten.


Enkät om NE och Wikipedia

1 Vilket stämmer bäst på dig?



Kommentar:  

2 Är NE och Wikipedia likvärdigt citerbara källor? (högre siffra = större lika värde)

Lika värde:    1 2 3 4 5
Kommentar:

3Finns NE tillgängligt på din skola?



Kommentar:  

4 Vad skulle du vilja veta mer om BiBB? Andra synpunkter?
Kommentar:

En del frågor besvaras på FAQ-sidan eller i mejl om du anger din e-postadress. Berätta gärna för någon annan om BiBB och denna enkät.


NE, Wikipedia och BiBB

När Google och Wikipedia gjorde entré vid sekelskiftet använde lärare och elever Nationalencyklopedin i bokform som referensmaterial. Denna historia gör att NE som bra skolverktyg ofta tas för givet vilket bidrar till att man nog sällan diskuterar problemet med till exempel den mycket begränsade transparensen i NE:s uppslagsverk.

Många kommer alltid att anse att signerade artiklar är mer trovärdiga än Wikipedias "wisdom of the crowd" enW. Man kan debattera vilket som är bäst, men utmaningen är att medverka till att bägge modellerna för encyklopedisk kunskap blir allt bättre. BiBB är ett nytt Kunskapstorg.

Ett av de allvarligaste problemen med NE:s uppslagsverk är att det inte är fritt för alla - c:a  ≈400.000 elever har inte tillgång till uppslagsverket vilket visar att NE Nationalencyklopedin AB har en affärsmodell som går på tvärs mot tanken att alla elever bör ha likvärdig tillgång till ett grundläggande uppslagsverk. Lägger man till den stora utmaningen (läs problemen) med att många elever inte har svenska som förstaspråk blir NE än mindre generellt användbart än det mångspråkiga Wikipedia.


Ändras synsätten på NE och Wikipedia?

Acceptansen av Wikipedia som fullgod källa i skolan följer med all säkerhet en normal spridningskurva enW. Idag är det många lärare som accepterar Wikipedia, men det finns - såvitt jag vet - inga aktuella kvantitativa data i frågan.

Du är välkommen att höra av dig om acceptansen av NE och Wikipedia på din skola. Förhoppningsvis kan här publiceras några berättelser. Använd enkäten ovan eller mejla / ring mig.

I den akademiska världen blir Wikipedia alltmer accepterat. Detta är nyligen omtalat i en forskarrapport "Kunskapens nya rörelser" Östling m fl ref Kungliga Vitterhetsakademin Stockholm, där det bland annat står

En av de mest självklara vägarna till information för vanliga medborgare är Wikipedia. Den skepsis som i många akademiska kretsar inledningsvis fanns mot nätencyklopedin har delvis övergetts i takt med att kvaliteten på och omfånget av artiklarna har ökat. Forskare kan emellertid med ganska enkla medel bidra till ytterligare förbättringar, nyanseringar och kompletteringar. Dessutom är det digitala uppslagsverket ett forum som kan utnyttjas för att presentera och tillgängliggöra nya forskningsresultat, egna och andras. Med stöd från Formas samarbetar Wikipedia Sverige för närvarande med nio svenska lärosäten för att göra just detta. Östling m fl sid 23 ref


 Visa mer vertical arrowsCitat ur uppsats om NE och Wikipedia

Nationalencyclopedin was described as being an encyclopedia, a dictionary, database for facts or a search engine. No one really knew who was adding the information to NE, but all were agreeing upon that it was restricted to a chosen few experts. The information was overall more trustworthy, however some saw it as they lacked in speed of updating and information broadness. NE was seen as a more formal site. Several persons believed that it was the (Swedish) state or some administrative authority, for instance the Swedish Academy or the Swedish Research Council that was behind it. Where others could not say where they had gotten the information about that NE was driven by experts, one person guessed that the name Nationalencyclopedin made it sound legitimate. Others speculated that it was because they used to have printed versions that made it more valid. The overall view was that the articles on NE were more concise that on Wikipedia. The students used it less, but were able to use it differently since it is acceptable for them to cite it in their studies. However the information was seen more as short facts and always not usable. It seemed that it was mostly used to cite definitions for concepts and terms, which otherwise could be hard to find. One person had not cited to it and shouldn’t do it either since it was seen as the same sort of information as Wikipedia – not in - depth enough to be of any value. The obvious strength with NE was that it is secure as a source and academic proven. The weaknesses were that it isn’t available free for all and there is a much larger delay before something is added to the site. NE was not used that very much. “Not so often, it happens, but I use Google a lot. If I google a word and NE comes up, then I click it, if I google a word and Wikipedia comes up then I click that”, said a person. Källa: Robin Mattebo 2013, master thesis, Online

Referensstatus och Affärsmodeller

För företag och organisationer som säljer eller tillhandahåller kunskap finns det intressanta samband mellan verksamhetens affärsmodeller och kunskapens referensstatus. Google utvecklar ständigt sin algoritm för att besökaren ska få så relevanta och bra svar som möjligt. Hade de inte lyckats med detta hade färre besökt sajten, färre annonser hade visats och reklamintäkterna hade minskat.

Det centralt att det är allmänt spriddd och erkänd uppfattning - eller bild - att det är rimligt relevanta svar som en sökning på Google levererar. För att stärka och befästa denna bild har Google ett stort antal anställda (totalt hade Google 2016 ≈72.000 anställda som bara arbetar med att beivra det som kallas click-fraud enW, försök till sökmanipulationer, algoritmutveckling och att förbättra Söktjänsten.

Ett uppslagsverk som Store Norske LeksikonB har kanske 10-15 personer som arbetar med uppslagsverket. Oaktat denna enorma skillnad i resurser är även uppslagsverken beroende av att det finns en allmänt spridd och accepterad bild av deras trovärdighet och referensstatus.

Läs mer om affärsmodeller för uppslagsverk.

Fakta som förändringsfaktor

Det är ett särskilt forskningsområde som ligger utanför denna avhandlings scope om varför människor ändrar eller inte ändrar sin uppfattning när de "konfronteras" med nya fakta. En förklaringsmodell är kognitiv dissonans enW. Sidan innehåller alternativa förklaringsmodeller.

Utgångspunkten för denna avhandling och dess ambition på impact är att organiserade fakta KAN bidra till att människor ändrar sin uppfattning och att organisationers beslut påverkas. Att en aldrig så bra analys av och presentation av verifierbara fakta bara är en del i en 'förändringsekvation' är dock en erfarenhetsmässig och rimlig beskrivning av verkligheten.

Publicerades: 2016.   Uppdaterad senast: den 28 oktober 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/