6 sidor
vid utskrift

NE statistik och prismodell
ingår i 'Analyser av NE'

I vilken omfattning använde bibliotek statistik om NE som underlag för sina beslut om val av Databaser?

2017 kontaktades cirka 130 folkbibliotek som då erbjöd5-6 bortföll direkt då hemsidan visade att de hade NE, men att detta inte längre var korrekt. NE. Drygt 90% svarade. Resultatet visade tydligt låg (<50%) statistikanvändning och kostnadsuppföljning (<15%), och stora brister i bolaget NE:s statistikservice.

Förhoppningsvis kan denna studie bidra till förbättringar.

Bra statistik kan förtydliga valsituationen och bidra till bättre beslut. Bra statistik - och i detta fall faktorn kostnad per sidvisning via NE - står inte i motsättning till att ta med andra faktorer i en helhetsbedömning.

100 (34%) av 290 folkbibliotek redovisar per september 2018 att de har NE-paketet. Antalet abonnenter kan förväntas minska.

Statistikservice från bolaget NE

Nedanstående exempel är några av de mellan 20 och 30 gånger liknande erfarenheter om dålig statistikservice.

Vi kan inte själva ta ut statistik ur NE, man måste begära från deras kundtjänst och så skickar de via e-post vilket ju är ganska bökigt ... vi har inte tittat på kostnaden per sökning men det vore ju såklart intressant att göra. // 2017.10, Bibliotekarie på mindre bibliotek.

Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Det kan vi tyvärr inte svara på eftersom vi trots att vi efterfrågat det inte fått statistik från NE för de senaste åren. Men användningen gick ner redan tidigare och en gissning är att det sjunkit ytterligare de under år vi inte fått siffror. // 2017.10, Södertälje folkbibliotek. Årskostnad för NE 42.000 kr.

Fråga om NE-statistik för 2015 och 2016: Tyvärr har vi inte, trots upprepade förfrågningar, fått uppgifter från vår leverantör om antalet sökningar, så dom uppgifterna har vi helt enkelt inte. // 2017.10, Uppsala folkbibliotek. Årskostnad för NE 82.000 kr.

Huvudskälet till att biblioteken inte har statistik om användningen av NE är att bolaget NE inte skapat ett modernt sätt för kunderna att logga in och se statistik över önskad period - när man själv vill.

Denna brist får idag anses anmärkningsvärd och har inget att göra med att det är tekniskt svårt eller dyrt att införa.

Den statistik som biblioteket får efter förfrågan är en statisk tabell i Pdf-format utan procentuella förändringar eller analys. En vanlig elräkning är mer informativ och digitalt nåbar. Under 2017 saknas användardata för tre månader enligt uppgift från bolaget NE "på grund av en bug". När märkte man detta?

NE redovisar antalet sidvisningar. Detta säger inget om det är 10 unika användare som har sett 20 sidor eller 5 användare som sett 40 sidor.

Mer än 90% av Googles intäkter kommer från deras försäljning av annonser via tjänsten Ads. Google ger sina annonskunder en högkvalitativ statistikservice i nästan realtid för att hjälpa dom att nå sina mål. Detta bidrar också till att de köper fler och bättre annonser.

Min hypotes är att bolaget NE ger sina bibliotekskunder en undermålig statistikservice för att försvåra deras överblick av tjänstens användning och den statistik som visar att allt färre använder NE:s uppslagsverk på och via biblioteken. Varför är servicen inte bättre?

Tänkbara kundkrav på statistik om uppslagsverket NE

Några exempel som är relativt enkla att genomföra - om bolaget vill det.

Användningen av NE på biblioteken sjunker mycket

Det är inte bara allt färre bibliotek som abonnerar på NE, utan användningen verkar också sjunka dramatiskt på många bibliotek. Se exempel nedan
Minskning av NE-visningar 2016 jämfört med 2015.

2016
Huddinge - uppsagt 17 -60%
Malmö -30%
Lund -28%
Skellefteå -42%
Växjö -40%

Statistiska brister överskattar användningen av uppslagsverket

Det paket som ett folkbibliotek köper från bolaget NE innehåller utöver tillgång till uppslagsverket även bland annat korsordshjälp och några ordböcker. Statistikservicen från bolaget NE till folkbiblioteken är som ovan visats mycket undermålig, men det finns troligen ytterligare en felkälla. Statistiken skiljer inte mellan en person som loggar in på NE för att få korsordshjälp och en som vill använda uppslagsverket. För korsordshjälp och ordböcker finns flera fria alternativ.

NE på biblioteken via kommunen = ingen statistik

Cirka 25 folkbibliotek har NE som en del i ett kommunavtal. Bolaget har inte gjort det möjligt, vilket vore enkelt rent tekniskt, att särskilja mellan sidvisningar som härrör från skolorna respektive från biblioteken.

En effekt av kommunavtalen är att biblioteken erbjuder en tjänst (NE) som de i många fall inte är särskilt intresserade av -  Biblioteket betalar inte för NE, och vi skulle vi säga upp den om vi hade haft kostnader för den. För oss som kommunalt bibliotek är NE ingen tjänst som vi skulle köpa p.g.a låg efterfrågan, men som kommunen (skolförvaltningen) betalar för när de abonnerar på bolagets Läromedelspaket. (Källa: bibliotekarie i Helsingborg.)

En annan aspekt på bibliotek och statistik är bibliotekens generella svårighet att hitta sätt att idag kvantitativt mäta sina (nya) prestationer. En mycket detaljrik källa är Kungliga bibliotekets (KB:s) statistikdatabas . I årsrapporten från 2016 från KB kan läsas att antalet fysiska besök minskade från föregående år med 3% och att de fysiska utlånen minskade med 3%.

Små bibliotek betalar upp till ~20 gånger mer per invånare

Folkbiblioteken köper ett digitalt paket med tillgång till framför allt uppslagsverket och en del ordböcker. Cirka 70% har en version med åtkomst endast biblioteket. Cirka 30% kan nå tjänsterna från hemmet etc om man loggar in. De olika versionerna förklarar inget av den stora prisskillnaden mellan vad små och stora bibliotek får betala idag.

Ett avgörande skäl till att NE:s prismodell accepteras av många är att biblioteken abonnerar helt separat på NE (=svag förhandlingskraft) och att de har låg vetskap om vad andra betalar.

NE:s stafflade prismodell är den största förklaringen till att små bibliotek kan få betala upp till cirka 20 gånger mer per invånare än stora, en prismodell som idag saknar teknisk grund och påminner om Televerket när det kostade mer att ringa från Malmö till Stockholm än till Helsingborg. Mindre kommuner har färre biblioteksabonnemang. Medelvärdet för vad folkbiblioteken betalar är idag c:a 1 kr per invånare/år.

Mouse over i tabellen ger priset per bibliotek. (H) = även NE "hemma".

Prisexempel:

  kr per inv.  
Arjeplog (2.863) 6.53 ~19.000
Överkalix (3.402) 3.47 ~12.000
Kungsör (8.558) 3.04 ~26.000
Hylte (10.944) 2.91 ~32.000
Mörbylånga (14.924) 2.68 ~40.000
Surahammar (10.033) 2.21 ~22.000
Mellerud (9.407) 1.88 ~18.000
Trollhättan (57.998) 1.85 ~35.000
Uppvidinge (9.578) 1.85 ~18.000
Ronneby (29.515) 1.84 ~54.000
Ånge (9.502) (H) 1.82 ~17.000
Heby (13.371) 1.58 ~22.000
Lysekil (14.586) 1.58 ~23.000
Ale (29.843) 1.43 ~43.000
Danderyd (32.717) 1.33 ~42.000
Varberg (62.341) 0.84 ~52.000
Upplands Väsby (44.330) 0.67 ~30.000
Lund (119.054) (H) 0.55 ~65.000
Växjö (90.183) (H) 0.47 ~42.000
Skellefteå (72.471) 0.47 ~34.000
Västerås (148.880) (H) 0.47 ~70.000
Södertälje (95.310) 0.45 ~42.000
Haninge (86.872) 0.41 ~36.000
Halmstad (98.935) 0.36 ~36.000

Kostnad per sidvisning i NE

Flertalet folkbibliotek har ingen eller dålig NE-statistik.

Cirka 50% av de som svarat om användningen av NE säger att de inte har någon statistik. Cirka 10% säger att de har statistik, men att de inte tagit fram kostnaden per sidvisning.

Många bibliotek har höga kostnader per sidvisning i NE. Kostnaden är för 2017 och statistiken från 2016, 2015 för Hylte. Då NE:s användarstatistik inte kan anses helt tillförlitlig är uträkningarna lite osäkra, men den generella trenden är troligen att kostnaden per visning är högre 2017. Se några exempel:

Kr per sida  902 Hylte, - uppsagt 18
845 Örnsköldsvik, - uppsagt 17
711 Danderyd
590 Trollhättan, - uppsagt 17
571 Mörbylånga
350 Skellefteå
215 Västerås
147 Uppvidinge
124 Sollentuna
115 Lysekil
100 Karlskrona
60 Haninge
55 Huddinge, - uppsagt 17
14 Ale
7 Växjö
6 Kungsbacka
4 Lund

Varje bibliotek avgör inte bara vilka Databaser - fria och köpta - man väljer att erbjuda besökarna, utan vad som är en bra resursanvändning. Flera aspekter ska vägas samman.

Internationell statistikstandard - Counter

statistik

Counter är en internationell icke vinstdrivande organisation som drivs av bland annat många bibliotek. Den startade för cirka femton år och provides the standard that enables the knowledge community to count the use of electronic resources. Known as the Code of Practice, the standard ensures vendors and publishers can provide their library customers with consistent, credible and comparable usage data.

BIBSAM på Kungliga Biblioteket som bland annat träffar inköpsavtal för bolaget NE:s olika tjänster är såvitt jag känner till den enda organisation som kräver att NE ska vara en certifierad Counter leverantör. Det är NE inte idag enligt lista på Counter. Se nedan för mer info om BIBSAM, NE och Counter.

Hade folkbiblioteken haft mer samordning av sina inköp av Databaser, idag ingen eller ringa, hade de med större tyngd kunnat kräva samma eller en bättre statistikservice - Counter är ännu inte implementerat - än vad BIBSAM ger landets universitet, högskolor och ett antal myndigheter.

 Visa mer vertical arrowsCounter - standard för statistik - BIBSAM och NE

BIBSAMs senaste ramavtal med bolaget NE Nationalencyklopedin AB gäller åren 2017-2020 (fyra år) med rätt för varje deltagare - universitet m. fl. - att senast den 30 november varje år meddela att man inte längre önskar något abonnemang. Sammanlagt är avtalet på närmare 12 MSEK givet samma deltagare hela avtalsperioden.

I det senaste avtalet bortföll några deltagare jämfört med föregående avtal bland andra: Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Naturvårdsverket, Polishögskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Flera har tillkommit bland andra: Nordiska muséet, Sophiahemmet högskola, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och Stockholms konstnärliga högskola. Avtalets innehåll skiljer sig från det föregående avtalet bland annat genom möjlighet att välja olika paket.

I det tidigare avtalet stod att "... Statistiken ska vara producerad enligt riktlinjerna för Project Counter, Release 3 (för tidskrifter och databaser) och leverantören bör vara godkänd av Projekt Counter ...". I det senaste avtalet står "... Statistiken ska vara producerad enligt riktlinjerna för Projekt Counter. Leverantören kommer att implementera lösningen enligt riktlinjerna ovan under 2017" ...

Således ska det göras 2017 som avtalet angav för 2015. Om jag förstått det rätt. Mer information följer om implementeringen. Frågan är intressant då den också kan få stort värde för folkbiblioteken.

Man kan tänka sig att databasleverantörer gav sina kunder mer användarinformation än vad Counter föreskriver. I mejl till mig i oktober 2017 svarar Lorraine Estelle, Counter director, på en sådan reflektion - Thus, through consultation with our member libraries, we have developed a Code of Practice which will provide librarians with the consistent information they need to inform collection making decisions. We have not included in the Code of Practice ‘nice to have’ metrics, which would be difficult to implement consistently and increase the cost of audit.

That it not to say, that publishers cannot also provide statistics about user engagement. However, that is their option and such statistics would be in addition to providing the core COUNTER usage statistics.

Denna studie om statistik och Referensstatus

Studien är en av flera för att på olika sätt öka kunskapen om begreppet 'Referensstatus' och hur denna kan förändras över tiden. Ett skäl, utöver de ovan diskuterade, till varför folkbiblioteken har så relativt låg statistikkunskap om användnigen av NE kan vara att NE har så hög Referensstatus att man inte anser sig behöva grunda sina beslut på en uppdaterad analys.

Analyser tar tid och trängs mycket lätt ut av de dagliga sysslorna. Många folkbibliotek skriver på sin hemsida att NE uppdateras dagligen, men har en mycket diffus uppfattning om med vad och hur det innehållet ser ut. Min studie 2018 om Nya uppslagsord i NE visar vilka orden är, vem som har skrivit artiklarna (Cirka 90% en icke namngiven person i redaktionen) och vad de handlar (mest om musiker och politiker).

Uppföljning av studien

I oktober 2018 inleds en mindre uppföljning av denna studie. Resultaten av denna kommer att publiceras här. Synpunkter är välkomna.

Kan "man" redan nu säga något mer om studiens eventuella påverkan?

Publicerades: 2017.   Uppdaterad senast: den 9 oktober 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/