2 sidor
vid utskrift

Läromedel och uppslagsverk

Arcimboldo - bibliotekarien

Uppslagsverk är i första hand ett stöd för 'det livslånga Vetandet' som är "kusin" med begreppet Bildning. Uppslagsverk har också en viktig roll att fylla som ett av underlagen för det utbredda 'livslånga Tyckandet'. Bägge dessa funktioner uppfylls bäst om tjänsten Uppslagsverk är fritt tillgänglig för alla och har hög Referensstatus och hög 'Webbnivå'. Så är det i Norge genom Store Norske LeksikonB och blir snart i DanmarkB. Man kan säga att dessa kompletterar uppslagsverket Wikipedia. I Sverige har vi ännu inte kommit dit, men vi finner troligen fram till en liknande lösning inom några år. BiBB®B kan ingå i en sådan. I mars 2019 presenterade Kungliga Biblioteket (KB) en utredning om en ny Nationell biblioteksstrategi. När delar av denna genomförs hade ett fritt allmänt uppslagsverk passat väl in.

Uppslagverk i skolvärlden

Det finns två grundläggande relationer mellan kommersiella läromedel i skolmiljöer och uppslagsverk. I den "slutna modellen" är det vidgade vetandet kopplat till egna tjänster. Denna modell kan representeras av bolaget NE och deras läromedel där tillgången till mer vetande i form av uppslagsverk är intimt kopplat till det egna uppslagsverket NE.

Closed model - Johan Schlasberg

Figuren 'Open model' visar att producenter av läromedel kan använda Wikipedia och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel.

Open model - Johan Schlasberg

Antag att skolelever i matematik, religion och samhällskunskap (eller alla andra ämnen) skulle vilja veta mer än vad som står i det aktuella läromedlet. Ett läromedel med länkar till fria källorB som Wikipedia, Store Norske Leksikon och på sikt BiBB, och många andra fria källor ger eleverna kunskapskällor där de - till skillnad från NE - oftast finner externa länkar för ytterligare källgranskning och mer vetande.

En lärare som anser att det står för lite om en matematiker, om avgudadyrkan eller kvinnlig rösträtt kan till exempel själv eller tillsammans med några kollegor uppdatera Wikipedia - till glädje för alla.

Det kommer kanske att finnas sajter eller tjänster inom till exempel Wikipedia där man kan "anmäla" att man vill ha mer publik kvalitetsgranskad information om ämnet X eller Y.

användning av NE

Den slutna modellen som här representeras av NE är kortsiktig då nästan inga elever kommer att använda NE:s uppslagsverk när de slutat skolgången. I ett samhälle där kunskapens omsättning var väsentligt lägre än idag hade vetandet lång halveringstid, men nu behöver man en metanivå där insikten och inte minst attityden att leta aktuellt vetande blivit viktigare. I det perspektivet är källor bakom betalväggar begränsande och öppna källor långsiktiga.

Lärarkåren behöver således idag mer än förr arbeta med vilka 'Vetande-vanor' man hjälper eleverna att internalisera. Även en sådan fråga kommer att påverka ett uppslagsverks affärsmodell.

Det livslånga lärandet och uppslagsverk

Uppslagsverk har en begränsad funktion i det livslånga lärandet - en central fråga i Sverige och många andra länder - om man definerar lärande som att en person tillägnar sig nya färdigheter.

Men alla uppslagsverk i framtiden vare sig behöver eller kommer att se ut som digitaliserade kopior på de volymer som förr fanns i många bokhyllor. Uppslagsverk kan utvecklas till att även bli stöd för färdighetsinlärning. Det finns ett samband mellan hur innehållet och formatet i ett uppslagsverk utvecklas och deras långsiktigt hållbara affärsmodeller.

Ett inköpsperspektiv på läromedel från skolor och kommuner

Det är rimligt att leverantörernas unika erbjudanden för läromedel kräver någon form av betald användarlicens. Dock kan man förvänta att allt fler lärmoduler kommer att finnas fritt tillgängliga. Ett exempel på ett sådan valmöjlighet är valet mellan betaltjänsten Microsofts Officepaket och fria Libre Office.

Det är tänkbart att lärare och inköpare i kommunerna framgent i högre grad kommer att kräva att dessa "kompletterande källor" till olika läromedel ska vara fritt tillgängliga för alla oberoende av användarlicenser för själva läromedlen.

Vad händer med slutna modeller som NE:s när allt fler skolor och inköpare av läromedel inser och beslutar att de får mer värde - och troligen till ett lägre pris - i en värld av 'Öppna modeller'?

Detta kapitel ingår i underlaget för mina prediktioner om den långsiktiga hållbarheten i bolaget NE:s affärsmodell och bolagets affärsmodell för uppslagsverket NE.

Publicerades: april 2019.   Uppdaterad senast: den 14 april 2019



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/