7 sidor
vid utskrift

Intraprenörskap - webbavhandling och teori

Min ambition är att få sajten BiBB.se/avhandling/ accepterad som en avhandling i företagsekonomi. Som ''webbavhandling är den en form av intraprenörskap som kan följas i min Avhandlingskalenderreferens

BiBBB som är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett nytt uppslagsverk är närliggande, men ingår inte i avhandlingen.

Sidan handlar också om  intraprenörsforskningreferens generellt.

Min avhandlingskalender

Bakgrund, handledning, seminarium och disputation

NÄR jag i december 2015 återupptog mina doktorandstudier blev villkoren - enligt studierektorn - att jag inte fick någon handledare, men att institutionen ordnar ett slutseminarium som skulle ta fem-sex månader att arrangera när det fanns ett färdigt manus. Institutionen och jag är skriftligen överens om att erforderliga doktorandkurser är avklarade.

Jag fick av professor Thomas Kalling (prefekt 2016-18) veta att den dominerande föreställningen på institutionen var att huruvida mitt avhandlingsämne var samhällsrelevant eller inte var utan betydelse. Det viktiga var att ha många teoretiska referenser. Min syn på relevans.

Min uppfattning stämmer bra med Ekonomihögskolans "Strategy, mission & vision" presentation. Där står bland annat ...

 Visa mer vertical arrowsCitat från Ekonomihögskolans måldokument

Mission
Our School should prepare students to resolve global challenges through relevant, research-based and business-integrated education.

 - taking an active part in developing a sustainable society building on innovative thinking. (emphasis added)

Vision
Making a difference - through understanding, explaining and improving our world and the human conditions by expanding our intellectual footprint.

For our academic faculty, we expect our teaching to be informed by research. Our research is not only to be recognized as internationally excellent, it is research that is to make a real difference to business managers and policy makers. This is also a way to ensure that what we teach our students is going to be relevant for them in their future careers. Our research needs to have an impact on society. (emphasis added). Källa: (EHL måldokument). Daterat 2017-01-11. Hämtat 2018-05.16.


Avhandlingen blev "färdig" i augusti 2018. Förbättringar görs löpande och några studier fortsätter bl a (5),  (11) och (12).

Jag har frågat prefekten om det inför disputationen behövs en handledare av formella skäl? Frågan är ännu ej besvarad. Jag förutsätter att hen är positiv till ambitionen med en webbavhandling.

Opponenter önskas. Jag tänker mig att institutionen - och jag - kontaktar några personer som kan vara intresserade av att vara opponenter på ett slutseminarium och senare på disputationen. Kanske någon inom disciplinen hittat hit och kan vara intresserad? Hör gärna av dig.

Plan: slutseminarium i september eller oktober 2018

Underlaget för slutseminariet kommer att vara denna sajt. Ekonomihögskolans föreskrifter innehåller inget krav på något specifierat format som underlag för ett slutseminarium. Ett underlag kan således vara en tryckt text, en Pdf eller förslagsvis en webbsajt. Det centrala är att underlaget kan användas för en kvalitetsbedömning. För den slutliga avhandlingen gäller reglerna nedan.

 Visa mer vertical arrowsNuvarande regler för produktion av avhandlingar

9.2 Mångfaldigande och distribution av doktorsavhandlingen

Fakultetsstyrelsen för Ekonomihögskolan har beslutat att avhandlingen ska framställas i en pappersupplaga, pliktupplaga, som omfattar 20 exemplar för Ekonomihögskolans och UB:s behov. Därutöver kan institutionerna föreskriva om ytterligare pliktexemplar för institutionens behov. Källa: ( Föreskrifter för utbildning på forskarnivå vid Ekonomihögskolan. Daterat 2018-04-24)

Citatet nedan är från de tidigare gällande anvisningarna.
Observera att tidgare sammanlagt 100 pliktexemplar är ändrat i den nu gällande texten till 20 pliktexemplar.

"9.2 Mångfaldigande och distribution av doktorsavhandlingen

Fakultetsstyrelsen för Ekonomihögskolan beslutar att avhandlingen ska framställas i en pappersupplaga, pliktupplaga, som omfattar 80 exemplar för Ekonomihögskolans och UB:s behov samt därutöver minst 20 exemplar för institutionens behov. Institutionerna kan föreskriva om ytterligare pliktexemplar för institutionens behov." Källa: Tidigare föreskrifter på EHL).

I april 2018 ändrades reglerna - se ovan - vilket bland annat innebar att antalet tryckta pliktexemplar reducerats från 100 till 20. Detta kan ses som en anpassning till den pågående digitaliseringen. Det lär komma fler regeländringar av samma och tillkommande skäl.

Kapitel med analys av möjligheterna med digitala webbavhandlingar.


10 april 2018 fick jag ett mejl - som svar på min önskan om ett möte för att "säga goddag" och diskutera ett slutseminarium - från institutionens nya studierektor för forskarna, Charlotta Levay, med krav på att producera ett

Word-dokument eller en pdf-fil med utkast på samtliga kapitel, inklusive genomgång av tidigare forskning. Först därefter kan det göras en bedömning av om och i så fall när det kan hållas ett slutseminarium.

Levay skriver också att hon   inte har något intresse av att i ett möte (vi har aldrig träffats) diskutera mitt avhandlingsprojekt.

12 april.  Arbetet med att skriva en webbavhandling fortsätter och jag ser det som en intressant intraprenörsprocess. Siktar mot ett slutseminarium efter sommaren.

18 augusti.  Avhandlingen är "färdig". Förbättringar sker löpande. Ett flertal kontakter tas nu för att marknadsföra avhandlingen såväl inom som utom universitetsvärlden. Slutfasen i den akademiska processen inleds.

13 september 2018   Idag fick jag besked av studierektorn att jag inte fick använda något rum på institutionen för att invitera andra doktorander eller seniora forskare att kommentera min avhandling. Lite märkligt kan tyckas då jag höll ett liknande seminarium på institutionen 2016 vilket accepterades av den förre studierektorn Peter Svensson. Ska undersöka annan lokal och andra kommunikationsvägar. Synpunkter på avhandlingen är välkomna.


Om Alvesson et al. har rätt om samhällsforskningen är det kris

Företagsekonomiska institutionens i Lund i särklass mest citerade forskare Mats Alvesson (som jag känner sedan han way back gick en doktorandkurs på institutionen i framtidsforskning som jag var ansvarig för) publicerade med Yiannis Gabriel och Roland Paulsen 2017 boken 'Return to Meaning - a social science with something to say' Alvesson et al. (2017), ref. De säger mycket tydligt att den mesta samhällsforskningen inte tillför någon nämnvärd nytta till vare sig samhället, akademin eller forskarna själv och att flertalet artiklar förblir ociterade eller citerade/lästa av mycket få. Se min diskussion om relevans och impact.

Jag tror att Alvesson et al. - läs Yannis Gabriels dystopiska skildring av samhällsforskningen 'Social science publishing: Time to stop a meaningless and wasteful game' - och andra som framfört liknande tankar och erfarenheter har rätt och då måste man göra något annat än att fortsätta i kända hjulspår. Vem ska byta hjulspår och hur?

Jag har vid flera doktorandseminarier fått höra att att skriva så att personer i näringsliv, organisationer och andra intresserade vill läsa texterna är en närmast ovidkommande fråga. Är detta en framtidsorienterad inställning till ökad relevans för företagsekonomisk forskning? Min modell för att försöka lösa frågan om skilda läsekretsar är att publicera avhandlingen som en separat undersajt till Kunskaptorget och projektet BiBB. De har kopplingar, men olika form och sätt att presentera sitt innehåll och sina analyser. BiBB.se kan sägas vara tvåspråkig. En central roll för avhandlingen är att stödja utvecklingen av BiBB®.

Är det digitala omvandlingstrycket mot universiteten slut?

Det tror nog inte många och man kan dela upp frågan i några områden ...


Om intraprenörsforskning och intraprenörskap

En grupp företagsekonomer i Uppsala under ledning av Ivo Zander driver ett omfattande forskningsprojekt om intraprenörskap i svenska företag. De publicerar en Intraprenörskompass som ska   sätta intraprenörskapet i fokus ... Sverige ska vara först med att sätta fokus på detta viktiga område och ligga i topp vad gäller morgondagens förnyelse. s. 8.

I denna video från ett seminarium på ESBRI 2018 presenterar Ivo Zander och Katarina Blomkvist såväl sin modell för intraprenörskap som de första resultaten. I inledningen sägs bland annat att sökningar på 'intraprenörskap' i såväl Google som i databaser ger ett väsentligt lägre antal träffar än för ordet 'entreprenörskap'. I projektet definieras intraprenörskap ...

Intraprenörskap behandlar frågorna hur, av vem, och med vilken påverkan nya produkter och tjänster upptäcks och lanseras av existerande företag. Källa: Intraprenörskompassen 2017. Pdf. Zander (2017), ref.

Det centrala ordet i citatet är "upptäcks". Detta är skiljt från något som utvecklas i ett startup eller 'ett Losec' i Astras labb. Zander et al. har tre nyckelbegrepp i sin modell - variation, selektion och retention" - och säger att vi egentligen vet ganska lite om hur dessa processer går till - de är en "black box". Författarna skriver   Retention, slutligen, handlar om vad selektionen resulterar i. (ibid. s. 12).   Retention är enligt svenska.se 'kvarstannande', men har inom områden som till exempel medicin en klart negativ innebörd.

Man skulle kunna formulera modellen i andra ord - det behövs en Urvalsmängd i vilken det görs ett Urval och för att införa och genomföra något krävs Uthållighet (U3). För att förstå dessa processer bättre behöver man koppla dom till verksamhetens affärsmodell och det jag kallar Affärsmodellers tysta gränser som handlar om tysta och "politiska" koder och organisationens kultur.

Intraprenörskap är en form av intern omvandling i ett företag eller i en organisation. Frågan om värdeskapande genom omvandling versus genom helt nya produkter och tjänster skrev jag om i en artikel i Ny Teknik 2004

Jag tror att en modell som bygger på strategin att vi ska bli väsentligt bättre på att finna och införa bra innovationer och arbetssätt - var än i världen de uppkommer - är den bästa vägen till högre välstånd i Sverige ... Cirka 98 procent av all världens FoU och produktutveckling sker i andra länder än Sverige.

De dynamiska och indirekta effekterna av bättre receptionsstrategier ger större välfärdsökning än dagens modell, som är en chimär - en önskedröm. Den etablerade linjära modellen tar för lång tid. Receptionsmodellen fokuserar på allas förmåga och vilja att ta till sig innovativa lösningar, antingen dessa kommer från Sverige eller andra länder. Källa: Ny Teknik Schlasberg (2004), ref

Zander et al. formulerar en liknande tanke enligt nedan

De företag som förstår hur intraprenörskapet fungerar och arbetar systematiskt med att skapa de rätta förutsättningarna för kontinuerlig förnyelse är också de som är bäst anpassade för konkurrens i en föränderlig omvärld. (ibid. s. 13).

Intraprenörskap i den offentliga sektorn

Då intraprenörskap är minst lika viktigt i den offentliga sektorn behövs en något annorlunda definition av entreprenörskap än den Zander et al. använder. För att kunna formulera den, kan det vara bra att första notera några skillnader mellan förutsättningarna. En entreprenör har oftast att tjäna pengar som ett mål eller delmål - en intraprenör har en belöningsmodell med begränsad 'uppsida'. En entreprenör kan ofta flytta eller kanske sälja sin produkt eller tjänst - en intraprenör har val som ligger närmare 'Exit, voice, and loyalty' enW | Hirschman (1970), ref.

 Visa mer vertical arrows Citat från Wikipedia om Exit, voice, and loyalty ...

While both exit and voice can be used to measure a decline in an organization, voice is by nature more informative in that it also provides reasons for the decline. Exit, taken alone, only provides the warning sign of decline. Exit and voice also interact in unique and sometimes unexpected ways; by providing greater opportunity for feedback and criticism, exit can be reduced; conversely, stifling of dissent leads to increased pressure for members of the organization to use the only other means available to express discontent, departure. The general principle, therefore, is that the greater the availability of exit, the less likely voice will be used. However, the interplay of loyalty can affect the cost-benefit analysis of whether to use exit or voice. Where there is loyalty to the organization (as evidenced by strong patriotism politically, or brand loyalty for consumers), exit may be reduced, especially where options to exit are not so appealing (small job market, political or financial hurdles to emigration or moving). Loyal members become especially devoted to the organization's success when their voice will be heard and that they can reform it.

By understanding the relationship between exit and voice, and the interplay that loyalty has with these choices, organizations can craft the means to better address their members' concerns and issues, and thereby effect improvement. Failure to understand these competing pressures can lead to organizational decline and possible failure.

Det finns fler skillnader, men också likheter och dessa är grunden för min definition av intraprenörskap som 'en tillräckligt stor förändringsenergi för att trots motstånd vilja åstadkomma en förändring i en organisation eller ett företag'. Önskan om förändring kan initialt finnas hos en eller flera personer.

Det finns många som är mycket energiska och tillför mycket nytta, men förändringsenergi är något annat. Detta ska inte utvecklas här men jag tror att läsaren har en intuitiv och erfarenhetsgrundad känsla av skillnaden.

Intraprenörskap vid Lunds universitet

Det pågår med all säkerhet mycket intraprenörskap vid Lunds universitet som jag inte känner till. Jag tror att personer med en viss intraprenöriell energi och vilja kan göra mer än de ofta tror och att det är bra att hitta vänner med liknande attityd. Och att man bygger någon form av allians med såväl framsynta som högt placerade i organisationerna. Ett exempel från Lund kan vara nedanstående statement av universitetets nya prorektor, tillika professor i företagsekonomi i Lund ...

För att hantera vår tids utmaningar, ovissheter och förändringar behöver institutioner och organisationer hitta nya sätt att arbeta, experimentera och samspela med det omgivande samhället - lokalt, nationellt och globalt.

En ökande förändringstakt kräver att nya lösningar snabbt kan testas och genomföras, och att människor vågar arbeta mer enligt "learning by doing".  Allt detta gäller inte minst inom den akademiska världen.
Källa: Sylvia Schwag Serger, Sydsvenskan 2017.12.29. (min emfas)

Kunskapstorget och Uppslagsverket BiBB som start-up

I detta projekts början var tanken att parallellt med avhandlingsarbetet inleda diskussioner om uppslagsverket BiBB med ett antal universitet och högskolor. BiBB:s samverkan med Lunds universitet om publicering av 14 forskningsberättelserB blev ett första resultat. Ganska snart ändrade jag strategi och kom fram till att en färdig eller närmast färdig avhandling skulle underlätta dialogen med högskolevärlden - och få avhandlingen färdig. Dialogen planeras återupptas efter sommaren 2018.

BiBB kan också ses som ett entreprenöriellt startup som redan presenterat sin första  Minimum Viable Service (MVS) - för att tala i entreprenörstermer. Jämför med det mer kända Minimum Viable Product enW.

BiBB som social innovation

Jag har publicerat en analys av kriterier för sociala innovationer och BIBB. Det finns aktörer inom SI som säger att det 'sociala' är viktigare än 'innovationer'. Jag är inte en av dessa och anser bland annat att området borde heta "samhällsinnovationer".

Uppslagsverket BiBB är ett projekt som kan bidra genom att både på ett bra och transparent sätt presentera kunskap och engagera doktorander och handledareB i den processen.

Dina frågor och kommentarer är välkomna

Ser du frågor, sidor, stycken med mera som du skulle vilja se utvecklas, förtydligas och förbättras?

Publicerades: 7 april 2018.   Uppdaterad senast: den 13 september 2018

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/