3 sidor
vid utskrift

Forskningsfrågor

Efterhand kommer det att här preciseras på vilket sätt - och var i texterna - svar och reflektioner över forskningsfrågorna besvaras och presenteras.

Forskningsfrågor

  1. Hur har utvecklingen inom IT och kommunikation förändrat villkoren för uppslagsverken i ett historiskt, aktuellt och framtida perspektiv?
  2. Vilka är förutsättningarna för ett uppslagsverks trovärdighet och hur kan detta kopplas till olika affärsmodeller?
  3. Hur har affärsmodellen för uppslagsverk i allmänhet och särskilt bolaget NE förändrats under de två senaste decennierna?
  4. Är det önskvärt och möjligt att idag skapa ett nytt uppslagsverkB och vilken affärsmodell kan krävas för ett sådant projekt?

Förändringstrycket mot uppslagsverkens affärsmodeller är ett exempel på mötet mellan de analoga och digitala kontinenterna, ett möte av närmast seismisk karaktär.

Vad gör forskning intressant?

Vilka är forskningsfrågorna - och är de intressanta - undrar nog några läsare av denna avhandling? Av den anledningen har dessa reflektioner placerats här.

Kan man i samma fråga undra om vad som gör konst och forskning intressant? Kanske det inte behövs Fontanasnitt i den akademiska canvasen, men man kommer långt med inspiration från Magrittes eleganta perspektivförskjutningar och överraskningar.

Magritte - Golconde      remix magritte-golconde
Golconde R. Magritte (1953) Golconde updated. J. Schlasberg (2015)

"That's interesting"

Det är huvudrubriken i den ännu mycket läsvärda och aktuella artikeln 'That's interesting! Towards a phenomenology of sociology and a sociology of phenomenology'. Davis (1971), ref. Det är lockande att citera långa stycken, men artikeln finns Online för alla via referensförteckningen. Som definition på 'interesting' citeras Websters 'engaging the attention'. Davis säger - All of the interesting propositions I examined were found to involve the radical distinction between seeming and being, between the subject of phenomenology and the subject of ontology. (s. 313, min emfas)

Man kan säga att mina studier av Referensstatus och uppslagsverks trovärdighet ligger i den fåran.

Davis har ambition att finns gemensamma drag i den forskning som kan benämnas intressant. Bland annat menar han att man kan se två traditioner, en platonsk där forskaren letar efter det enkla i det till synes komplexa och en aristotelisk där man finner komplexitet i det till synes enkla.

Davis skriver att vad som uppfattas som intressant har kommit att skilja sig mellan allmänhet och specialister, en problematik som jag "hanterar" genom att på samma sajt försöka nå olika läsargrupper genom olika språk och innehåll. Sajten ger en lätthet att röra sig mellan skilda perspektiv och nivåer.

’Laymen’ who have ’Conventional Wisdom’ about the topic on the one side and the ’Experts’ who have ’Esoteric Knowledge’ about the topic on the other. Within each of these two realms, further sub-divisions may occur, making it still more difficulty to specify all of the audience assumptions, and consequently to create propositions that will be found universally interesting. (Ibid. s. 329)

Enligt Davis krävs att något för att vara intressant ska skilja sig lagom mycket från läsarnas antaganden och allmänna bild. Avviker en teori, en utsaga alltför mycket från en läsargrupps antaganden förkastas den - "That's absurd". Jag kallar detta för att man måste vara 'relevant avvikande'.

För att ge ytterligare exempel på att jag fann Davis artikel 'interesting', var bland annat diskussionen om behovet att en 'Sociology of the Interesting' som komplement till en 'Sociology of Knowledge' och att i det vi kallar fenomenologi ingår ... the whole movementof the mind ... (Ibid. s. 342, min emfas)

I contend that the ’generation’ of interesting theories ought to be the object of as much attention as the ’verification’ of insipid ones. (Ibid. s. 344)

Som avslutande kommentar i detta stycke kan man till sökandet efter 'det intressanta' lägga Johan Galtungs diskussion om forskarens "desire to participate, to practice, to be relevant" och Alvesson et al om jämförelsen mellan en D-reflexivist och att en R-reflexivist is in the construction rather than demolition industry.


Bland andra artiklar i samma ämne kan nämnas 'What makes management research interesting, and why does it matter?' Bartunek et al. (2006), ref. Artikeln publicerade i "Editors forum" i Academy of Management Journal, en av världens ledande tidskrifter inom området.

I en enkät, gjord 2004, bland medlemmarna i sitt 'Editorial Board' var den mest frekventa synpunkten för att förbättra tidskriften to accept more innovative, less formulaic research och man tog ett flertal steg i den riktningen ...

 Visa mer vertical arrowsIn sum, we believe that making our research interesting

would, in combination with asking important research questions and continuing to assure methodological rigor, increase the visibility and impact of management research, in part by motivating readers to be more engaged with the material. (Ibid s. 11)

I artikel sägs också att In addition, several efforts have been made to increase practioner's interest in the Academy. Tidningen anlitar ett PR-företag för att få hjälp med att sprida information till media om särskilt intressanta artiklar och får rådet att

If I were to make one suggestion, it would be to conduct studies that go the extra mile, that don’t just stop at filling in the little scholarly brick, but take it further, to larger questions that push the issue. That’s likely to be an interesting study... If something is really interesting, unless it’s pretty abstruse I can usually do something with it. (Ibid s. 14)


Sista ordet går till Jeff Bezos, grundare av Amazon.com - se sidan Om denna sajtB - som till redaktionen på nyinköpta Washington Post sade -
"Don't be boring!"

Publicerades: 26 februari 2018.   Uppdaterad senast: den 25 oktober 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/