5 sidor
vid utskrift

Företagsekonomisk forskning och BiBB

HAR uppstartsföretag nytta av företagsekonomisk forskning?
Vad kan den bidra med till projektet BiBB?

Som refereras i  Steffens, Weeks, Davidsson, & Isaak (2014), ref  finns det många studier om bristen på kommunikation mellan forskare och praktiker. I sin artikel 'Shouting from the ivory tower: a marketing approach to improve communication of academic research to entrepreneurs' lyfter författarna fram några nya möjligheter via webbkommunikationreferens


Projektet BiBB beskrivs i kapitlet om BiBBs mål och strategiB. Här presenteras en sammanfattningreferens. Vad kan uppstartsföretagreferens lära av entreprenörskapsforskningen? Eller har den helt andra målgrupper?

Spridning av företagsekonomisk forskning

Företagsekonomisk forskning omfattar ett brett område från redovisning till entreprenörskap, marknadsföring, teoretiska metoder, organisation och strategi med flera. Frågan om forskningens relevans och påverkan i samhället håller på att växa i betydelse, men när och hur denna ska värderas och avläsas är en sammansatt och svår fråga. Så också hur forskningen ska spridas.

Steffens et al. (2014), ref skriver i inledningen av sin artikel

It is widely acknowledged in both entrepreneurship (Davidsson, 2002; Zahra & Wright, 2011) and management more generally (Mohrman, Gibson, & Mohrman, 2001; Rousseau & McCarthy,2007; Rynes et al., 2001; Rynes, Giluk, & Brown, 2007; Thomas & Tymon, 1982) that there is considerable disparity between the knowledge generated by academia on the one hand, and the knowledge-base used in entrepreneurs’ and managers’ practice on the other. Part of this disparity can be attributed to issues associated with how academics seek to communicate their work to practitioners (Rynes, Bartunek, & Daft, 2001; Shapiro et al., 2007; Van de Ven & Johnson, 2006). Dissemination of research to entrepreneurs, and managers more generally, is far from a trivial exercise. (Ibid. s. 401. Emphasis added.)

Artikeln anför studier som visar att få praktiker tar del av forskningsesultat och att detta bland annat kan bero på det akademiska språket, hur forskningen sprids men också hur den produceras. En tankefigur är att forskningen sakta sprider sig (trickles down) till praktiker, men författarna anser inte att detta är en tillräckligt bra modell. Författarna argumenterar för att forskarna ska "översätta" artiklar för akademin till artiklar för en bredare krets.

En sådan översättning av artiklar kan sägas vara en del av högskolans samverkansuppgiftB, ett arbete som har lågt akademiskt meritvärde. Min modell med en webbavhandling kopplad till en presentation avsedd för en bredare publik är ett nytt sätt att öka nyttan av företagsekonomisk forskning. Modellen kan också användas i andra discpliner.

 Visa mer vertical arrowsFler citat från Steffens et al (2014)

Recognizing that knowledge can be “lost in translation” as well as “lost before translation” (Shapiro et al., 2007, p. 249), management scholars have framed the gap as both a knowledge transfer/dissemination and a knowledge production/creation problem (Rynes et al., 2001; Van de Ven & Johnson, 2006). As a way of fostering more evidence-based practice, the current study concerns increasing entrepreneurs’ uptake of research findings through more effective knowledge transfer. In particular, we consider entrepreneurs’ reactions to research synopses as might commonly be encountered during information search (e.g., via summaries in the press, online abstracts, blog posts) or which might be received through affiliation with academic institutions (e.g., via mailing list subscriptions). While much previous research discussing influences on practitioner uptake of academic research has focused on the nature of the final research article or report (e.g., Kelemen & Bansal, 2002), here we consider instead the research synopsis, because this may represent one of the most common ways research findings are initially encountered by practitioners. (Ibid. s. 401)

Our finding that entrepreneurs generally preferred less jargon complements earlier work (e.g. Bartunek & Rynes, 2010) and suggests jargon can hinder knowledge transfer. This has implications for how research reports are written, not just research synopses. While one option is to avoid jargon in research articles, we speculate that a better alternative might be to “translate” articles originally aimed at a scholarly audience into reports oriented toward practitioners. (Ibid. s. 417)

Although entrepreneurs are one important group for popular dissemination of entrepreneurship findings, they are not the only such group. Policy-makers, journalists and consultants are other groups that researchers or research organizations may want to influence. Future researchers may therefore wish to examine whether message characteristic preferences for these alternative target groups differ to entrepreneurs, as revealed in the current work. (Ibid. s. 419)

I ett annat perspektivet handlar frågan om vad människor i företag och organisationer - i olika storlekar och faser - de facto tar till sig av företagsekonomisk forskning?

Vem letar företagsekonomisk forskning och var?

Företagsekonomisk forskning finns på en marknad där konsultrapporter, branschanalyser, analytiker, konsulter, krönikörer, tidskrifter, poddar, videoföreläsningar och allt nåbart via Google är konkurrerande alternativ eller kompletterande kunskapskällor.

Huruvida man klickar på en länk i en Googlesökning eller inte är både en fråga om länkens placering och en intuitiv känsla av vad svaret kan ge. Således en kombination av tillgänglighet, antagen trovärdighet och förväntat värde. Ofta sker denna process under tids- och uppmärksamhetspress.

Det finns i princip ingen företagsekonomisk forskning med ett stort F som är generellt användbar över en längre tidsperiod. Detta gör den inte dålig, men motsägelsefull för praktiker med rader av problem att lösa.

Utan stöd i forskning kan man tänka sig att flertalet praktiker tar del av forskning i form av böcker, bloggar och föredrag. Många internationellt erkända forskare sprider - och säljer - sina kunskaper i andra former än via vetenskaplig publicering. Språk och framställning anppassas till olika marknader och situationer.

Är forskningen generell och verkligheten situationell?

Företagsekonomisk forskning kan som all annan forskning vara mer eller mindre intressant. Intressant och användbar är dock inte samma sak.
I forskarvärlden premieras generella (teoretiska) bidrag. I företags- och organisationsvärldarna premieras situationellt bra strategier och lösningar. Ökat dialog kräver nya kommunikationsformer - inte minst av forskarsamhället.

BiBB är ett kunskapstorg med ett uppslagsverk

Spridning av forskningsresultat kräver många vägar och former. BiBB är en av flera vägar. Löser BiBB tillräckligt mångas "problem" som är ett vanligt kriterium för framgångsrika upstartsbolag? Eller ska man tänka att det vore bra om kunskapstorget BiBB fanns? Finns det tillräckligt många vinnare och medskapareB är ett annat sätt att formulera utmaningen.

01 BiBB är en ny publiceringsplattform för forskare

BiBB är en ny publiceringsplattform för forskare och experter i dialogen med allmänheten. För doktoranderB erbjuder BiBB en plattform som också ger högskolepoäng i doktorandutbildningen. Högskolor och universitet ska enligt Högskolelagen samverka med samhället.B

02 BiBB har ett modernt fritt artikelsignerat uppslagsverk

Hög trovärdighet kräver att ett uppslagsverk är öppet om sitt innehåll, artiklarnas uppdatering, sin funktion och sina författare med mera. Transparens är mycket viktigt. Tillgänglighet för alla när och var man önskar är ett grundkrav. Mer om uppslagsverket i BiBB.B

03BiBB är ett Kunskapstorg och uppslagsverk

Store Norske Leksikon och Stanford Encyclopedia of Philosophy.B är framgångsrika digitala uppslagsverk medan BiBB är ett kunskapstorg med ett uppslagsverk. Varför denna skillnad?

Förklaringen är historisk och situationell. De nämnda uppslagsverken har en lång historia och har länge haft en nära koppling till universitetsvärlden. BiBB är startat utan dessa stödjande kopplingar och behöver troligen IMHO en annan startmodell.

Ett KunskapstorgB med flera tjänster och ett uppslagsverk med författarsignerade artiklar och notiser förstärker varandra och gör att fler känner till och besöker BiBB.se.

04 Ägande av BiBB och en affärsmodell i två steg

På sikt är BiBB tänkt att ägas av en stiftelse med universitet och högskolor som centrala intressenter. Så är det med utmärkta Store Norske LeksikonB som är fritt för alla.

BiBB har en Tvåstegsmodell som bland annat innebär att BiBB i en första fas kommer att publiceraB en del stories och uppslagsord mot betalning.

Vad kan BiBB lära av företagsekonomisk forskning?

Utgångspunkten är att projektet BiBB kan bli mer framgångsrikt om de som driver och är intresserade av projektet kan applicera relevant företagsekonomisk forskning. Men vilken och hur ska vi hitta den?

Entrepenörskapsforskning kan antas vara en för entreprenörer närliggande del av företagsekonomisk forskning. Målet med entreprenörskapsforskning är dock inte att hjälpa entreprenörer - kommersiella eller sociala - att bli mer framgångsrika utan att producera forskning som kan förklara "fenomenet" entreprenörskap eller entreprenörskapets kontexter. Utöver att utveckla den akademiska forskningen är intressenterna snarare myndigheter och andra offentliga organisationer - som i Sverige Vinnova och Tillväxtverket - och politiker.

I ett specialnummer av 'Entrepreneurship theory and practice' 'The Future of Entrepreneurship Research' Wiklund, Davidsson, Audretsch, Karlsson. (2011), ref. beskrivs hur entreprenörskapsforskning

... has emerged as one of the most vital, dynamic, and relevant in management, economics, regional science, and other social sciences. [...] Entrepreneurship research has gained considerable prominence in leading disciplinary and mainstream management journals. (Ibid. s. 1)

Entreprenörskapsforskning expanderar från sitt tidiga fokus på små nya företag till bland annat socialt och ekologiskt uthålligt entreprenörskap. Entreprenörsskap studeras också alltmer utifrån genus- och andra perspektiv.

Idag bedrivs utbildning i entreprenörskap vid många universitet och högskolor och det kommer ofta entreprenörer och andra praktiker som gästföreläsare. Man skulle - bortsett från aspekten att få högskolepoäng - kunna tänka sig att denna utbildning (även) drevs av andra organisationer med teoretiker som gästföreläsare - om nu målet är att få fler entreprenörer.

Forskning om Digitalt entreprenörskap

Satish (2017), ref. 'Digital Entrepreneurship: Toward a Digital Technology Perspective of Entrepreneurship' hävdar att

Despite its contemporary significance, however, existing research in entrepreneurship has largely neglected the role of digital technologies in entrepreneurial pursuits. [...] Limited effort has been made on theorizing the role of specific aspects of digital technologies in shaping entrepreneurial opportunities, decisions, actions, and outcomes. (Ibid s. 1030)

 Visa mer vertical arrowsSe hela citatet om behovet av ny teori

Despite its contemporary significance, however, existing research in entrepreneurship has largely neglected the role of digital technologies in entrepreneurial pursuits. Prior research on technology entrepreneurship (Beckman, Eisenhardt, Kotha, Meyer, & Rajagopalan, 2012; Zupic, 2014) has by and large focused on entrepreneurship as practiced in technology-intensive environments (including digital technology), wherein technology is treated merely as a context for empirical work (e.g., Bingham & Haleblian, 2012; Vissa & Bhagavatula, 2012). Limited effort has been made on theorizing the role of specific aspects of digital technologies in shaping entrepreneurial opportunities, decisions, actions, and outcomes (Ibid s. 1030)

Satish säger att digitalt entreprenörskap är mer "porous and fluid" och att det hela tiden förändras utifrån den ursprungliga produkten eller tjänsten.

 Visa mer vertical arrowsSe hela citatet om tjänsternas fluiditet

Prior studies on innovation and entrepreneurship have, by and large, presupposed a stable or fixed and discrete set of boundaries for the new product (or service) idea that underlie an entrepreneurial opportunity (Davidsson, 2015; Short, Ketchen, Shook, & Ireland, 2010). To a great extent this has been informed by existing theories on product life cycle (Utterback, 1994), architectural innovation (Henderson & Clark, 1990), product development process (Ulrich & Eppinger, 2011), etc., all of which assume relatively stable and well-defined boundaries around a product/service. With the infusion of digital technologies, however, such boundaries have become more porous and fluid because the scope, features, and value of product/service offerings continue to evolve even after the idea has been enacted. (Ibid s. 1032)

Satish betonar de annorlunda risker som digitala entreprenörer möter och nödvändigheten av parallella spårB, föränderliga affärsmodeller och användning av de digitala förändringsmöjligheterna.

 Visa mer vertical arrowsSe hela citatet om affärsmodeller med mera

These changes—less stable boundaries in both entrepreneurial outcomes and processes—have in turn led to changes in behaviors and actions on the part of entrepreneurs in the digital arena. Specifically, if entrepreneurial outcomes are amenable to continuous change and evolution, then entrepreneurial success may no longer be reflected by the enactment of a predefined opportunity or the execution of a predefined value proposition. Instead, entrepreneurial actions would need to be oriented toward facilitating a continuously evolving value proposition, i.e., actions that leverage the potential for the continuous re-scoping of the opportunity. Further, entrepreneurial actions are not limited to or bounded by a set of activities and timeframes specified in a business plan. Rather, entrepreneurs are called upon to chart more dynamic paths or trajectories—that are by nature more sporadic and parallel and involve the constant initiation, forking, merging, and termination of diverse activities—facilitated by digital technologies. (Ibid s. 1034. Emphasis added.)

Satish artikel och flera av de framtida forskningsfrågor han formulerar är intressanta och känns igen inte bara för projeketet BiBB utan också modellen för denna avhandling.

Denna korta sammanfattning av entreprenörskapsforskningen visar att det digitala uppstartsföretaget BiBB idag inte kan förväntas ha tillräckligt högt förväntat värde av att ta del av den akademiska forskningen inom området. Andra källor och vägar har ett betydligt högre förväntat värde.

Publicerades: oktober 2018.   Uppdaterad senast: den 17 november 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/