8 sidor
vid utskrift

Databaser på folkbibliotek
ingår i studier om Referensstatus

HUR ska folkbiblioteken presentera och utveckla sina kunskapstjänster?

Alla folkbibliotek har en sida om Databaser, men varför listar man nästan enbart de man köpt?
Se analys av 78 biblioteks sida om Databaserreferens

 

Förslag: Att alla bibliotek utvecklar - se handlingsplan referens - sin sida om Databaser till att presentera såväl fria som inköpta databaser, ett antal fria resurser, samt olika former av sökhjälp. Användarna skulle få en mycket bättre Sök- och Informationstjänst - till en ofta lägre kostnad för biblioteken. Ska sidan byta namn till förslagsvis Informationskällor eller InformationsSök?

statistikUtveckling av en bra informationstjänst kräver lätt tillgänglig statistik om användningen av Databaser referens och Söktjänsterna. En aktuell studie visar tydligt att statistikinformationen och leverantörernas service kan bli mycket bättre.

Nya perspektiv på informationssökning, databaser och fria resurser

informationssök

Folkbibliotekens databaser bygger på ett utpräglat inköpsperspektiv. Detta kan ha sin grund i en äldre tradition, men med användarens 'vill-veta-mer' önskan som utgångspunkt vore det rimligt att lista både inköpta och fria databaser och ett brett urval fria resurser. Användaren bryr sig nog inte om huruvida en resurs är köpt eller fri - så länge den är bra. Antalet besökare - och värdet för användaren - på den nya sidan skulle mycket troligt öka väsentligt i en moderniserad modell.

Om man anser att informationssökning och att öka människors sökkompetens och bidra till lärande är centrala uppgifter för biblioteken, vilket de flesta anser, behöver denna tjänst förändras och utvecklas. Den ska stödja både de som besöker biblioteket fysiskt och de som når biblioteket på andra sätt. Detta vore bra för alla och inte enbart de som är "digitalt svaga".

It is important to think of the library in the life of the user and not the user in the life of the library. Lorcan Dempsey

Library use report from OCLC

Citatet är från studien The Library in the Life of the User: Engaging with People Where They Live and Learn av amerikanska Online Computer Library Center (OCLC, ref). Finns Online.

En genomgång med direktlänkar till alla Sveriges folkbiblioteks hemsida om databaser visar en betydande ojämnhet i omfattning, design och nytta för besökarna. Potentialen till förbättringar är mycket stor.

78

01 Analys av 78 folkbiblioteks sidor om databaser

Detta är en studie av webbsidan om databaser i Skånereferens och Värmlandreferens och Norrlands länreferens, samt Upplands länreferens och Blekinge länreferens gjord i mars 2017. Som underlag finns en detaljerad Excel-tabell med alla databasnamn. Här visas en sammanfattning. Reservation görs för ändringar och mindre avvikelser bland annat vad avser släktforskning. Ingen uppdelning är gjord på tillgänglighet på eller utanför biblioteket.

Direktlänkar till alla folkbibliotekens webbsida om databaser finns här.

Resultat
Relationen mellan fria och köpta databaser i Skåne visade att antalet listade fria tjänster var cirka 10% i jämförelse med cirka 90% köpta tjänster. Värmland listade inga fria resurser och Norrlands och Upplands län listade en fri tjänst vardera. Sölvesborg var i denna studie unik genom att lista fler fria än köpta databaser.

Tabellen för Skåne visar att 23 bibliotek, av 33, inte listar några fria tjänster.

SKÅNE Alla Fria Köpta
Bjuv 4 0 4
Bromölla 6 3 3
Burlöv 7 1 6
Båstad 5 0 5
Eslöv 1 0 1
Helsingborg 6 0 6
Hässleholm 8 3 5
Höganäs 5 0 5
Hörby 6 3 3
Höör 4 0 4
Klippan 5 0 5
Kristianstad 11 3 8
Kävlinge 5 0 5
Landskrona 9 0 9
Lomma 7 0 7
Lund 13 0 13
Malmö 7 1 6
Osby 8 3 5
Perstorp 5 0 5
Simrishamn 11 0 11
Sjöbo 5 0 5
Skurup 4 0 4
Staffanstorp 4 1 3
Svalöv 4 0 4
Svedala 4 0 4
Tomelilla 3 0 3
Trelleborg 2 0 2
Vellinge 12 0 12
Ystad 4 0 4
Åstorp 8 0 8
Ängelholm 8 0 8
Örkelljunga 5 0 5
Östra Göinge 9 3 6
Summa 205 21 184

Av de fria databaserna i Skåne är det åtta bibliotek som listar Bibblan guidar och sex som listar Litteraturbanken.

VÄRMLAND Alla Fria Köpta
Arvika 7 0 7
Degerfors 1 0 1
Eda 2 0 2
Filipstad 5 0 5
Forshaga 5 0 5
Grums 8 0 8
Hagfors 7 0 7
Hammarö 3 0 3
Karlskoga 6 0 6
Karlskrona 8 0 8
Kil 4 0 4
Kristinehamn 4 0 4
Munkfors 2 0 2
Storfors 3 0 3
Sunne 7 0 7
Säffle 6 0 6
Torsby 5 0 5
Årjäng 2 0 2
Summa 85 0 85

Inget bibliotek i Värmland listar några fria databaser.

Norrlands län Alla Fria Köpta
Arjeplog 6 1 5
Arvidsjaur 7 1 6
Boden 8 1 7
Gällivare 7 1 6
Haparanda 5 1 4
Jokkmokk 6 1 5
Kalix 4 1 3
Kiruna 4 1 3
Luleå 11 1 10
Pajala 4 1 3
Piteå 8 1 7
Älvsbyn 6 1 5
Överkalix 6 1 5
Övertorneå 4 1 3
Summa 86 14 72

Av de fria databaserna i Norrlands län är alla Libris Bothnica.

Upplands län Alla Fria Köpta
Enköping 6 0 5
Heby 10 1 9
Håbo 7 0 7
Knivsta 9 0 9
Tierp 6 0 6
Uppsala 7 0 7
Älvkarleby 8 0 8
Östhammar 5 0 5
Summa 57 1 56
Blekinge län Alla Fria Köpta
Karlshamn 8 0 8
Karlskrona 11 11
Olofström 7 0 7
Ronneby 12 2 10
Sölvesborg 17 9 8
Summa 55 11 44

02 Databaser och behovet av statistik

statistikEtt av skälen till att e-handeln växer är att företagen hela tiden analyserar vilka sidor användarna (kunderna) besöker och i vilken ordning, hur länge och ofta med mera. Kan biblioteken lära sig något av detta?

Det går inte att erbjuda biblioteksanvändarna en modern och användbar (Sök-)informationstjänst utan att biblioteket har en bra och lätt tillgänglig användarstatistik som beslutsunderlag. Ett första krav till de leverantörer biblioteken har för köpta databaser är att dessa erbjuder ett användargränssnitt där varje bibliotek själv lätt kan ta del av aktuell användning och skapa rapporter.

108 (37%)  av 290 folkbibliotek har uppslagsverket NE, ett antal som minskar varje år, 2017 med drygt 10. En aktuell studie visade att mer än hälften av biblioteken inte hade någon användarstatistik för NE och att endast ett fåtal följde kostnaden per sidvisning.

Exempel på statistik. Hur mycket används tjänsterna hemifrån respektive från ett fysiskt bibliotek, när på dygnet? Vad kostar tjänsterna per användare? Vilka trender har användningen? Finns det likvärdiga tjänster som är fria?

Google lever på att sälja annonser (Adwords). Som kund får man en hel "verktygslåda" av möjligheter att se användarstatistik med mera. För biblioteken är en bra statistik ett sätt att bli mer professionella och stärka en av sina grundläggande uppgifter. Man kan komma långt med små medel.

Vad har biblioteket gjort för att människor lättare ska förstå hur några av de vanligaste sökmotorerna, databaserna och uppslagsverken fungerar?

Självklart finns det andra faktorer att ta hänsyn till en statistik, t ex bibliotekariernas personliga erfarenheter och användarkommentarer. Men dessa andra hänsyn gör det än viktigare att ha en grundläggande statistisk kunskap - lätt tillgänglig.

Jag säljer inga produkter eller tjänster till bibliotek.

03Kort enkät

1 Vilket stämmer bäst på dig?


Kommentarer:  

2 Är det en bra idé att bibliotekens hemsidor listar både köpta och fria databaser? (högre siffra = större intresse)

Ditt intresse   1 2 3 4 5

3 Synpunkter och frågor är välkomna.
Kommentarer:

Dina frågor kommer att besvaras på denna FAQ-sida eller i mejl om du anger din e-postadress. Berätta gärna för någon annan om BiBB och denna sida.

Per 16 juni 2018 har 11 enkätsvar inkommit.
Tre har svarat (4) och åtta har svarat (5) på Fråga 2. I Facebookgruppen för en ny Nationell biblioteksstrategi kommenterade 36 personer mitt förslag med "Like".

04 Källkritisk allmänbildning och digital kompetens

Biblioteken kan bidra till att människor förbättrar sina källkritiska insikter och sin digitala kompetens. Vilken strategi har man för detta och hur möter besökarna detta i praktiken?

Källkritisk allmänbildning och bra nätbeteende

Ju fler som har en god källkritisk kompetens desto bättre, men tyvärr finns det skäl att undra över tendenserna. Det är lite utanför denna sidas huvudämne, men även inom området "källkritisk allmänbildning" behöver bibliotekens uppdrag förtydligas.

Webben är också en plats med många risker och potentiella problem och att lära sig ett bra nätbeteende är viktigt för att till exempel minska riskerna för identitetsstöld, lurendrejeri, integritetskränkningar och datavirus med mera. Här finns nog ett stort mörkertal.

Information om dessa frågor till allmänheten kan förslagsvis finnas på flera nivåer och i skilda uttrycksformer. Personer som har gått en sådan kurs bör kanske få någon form av gåva och kursbevis.

05 Digital service och bibliotekens kompetensprofil

Alla vet att telekom och digitala tjänster från företag som Amazon och Adlibris har möblerat om bokhandelskartan högst väsentligt. Men eftersom biblioteken fortfarande har väldig mycket böcker är det inte lika synligt vilka förändringar dessa transformativa krafter kommer att medföra i deras värld. Det har varit relativt enkelt för biblioteken att lägga till "e-böcker, e-musik och e-tidningar". Detta krävde ingen betydande kulturförändring och ej heller behövde besökarna väsentligt ändra sin uppfattning om vad ett bibliotek "är".

Men betydligt större förändringar väntar och flera av dessa kan komma att förändra inte bara bibliotekariernas roll och kompetens utan också vilka personer som arbetar på biblioteken. I debatten tenderar bibliotekarier och till exempel Biblioteksföreningen argumentera för att vidga bibliotekariernas kompetens och "räckvidd". I region Skåne har Kulturenheten bland annat beslutat att Inom området digitalisering kommer vi de närmsta åren att prioritera fortbildning av biblioteksanställda. (mejl feb 2017). En annan och i praktiken parallell väg är att anställa personer i nya servicefunktioner med till exempel grundläggande IT-kompetens eller socialt arbete med mera, men utan traditionell bibliotekskompetens. Tidsfaktorn i omställningarna är en av de faktorer som påverkar vilka vägar kulturpolitikerna väljer.

I samtal med några bibliotekarier har framkommit att webbsidan om Databaser inte är bland de mest besökta. Bokhandeln upplevde ett direkt förändringstryck vilket ett bibliotek nog inte gör vad avser sin sida om Databaser. Ej heller kan man förvänta att det uppstår ett större, om något, förändringstryck från besökarna. Således måste detta komma inifrån biblioteken eller delvis kanske som här.

Lika bra service på små och stora bibliotek

I den digitala världen är det fullt möjligt även för de små folkbiblioteken att erbjuda en lika bra (eller bättre) Sök- och informationstjänst som de stora och mer resursstarka kollegorna. Se t ex Biblioteket med fria resurser.

06 Handlingsplan för tjänsten Informationskällor

Här presenteras ett förslag till handlingsplan. Den behöver säkert anpassas till lokala förhållanden och avvägningar. Av tabellerna ovan kan kan man, utöver bristen på fria resurser, notera att tjänsten Informationskällor på ett väsentligt sätt skulle förbättra sök-och databasfunktionen för många små och medelstora kommuner. Här erbjuds en enkel och närmast kostnadsfri modell för ökad likvärdighet i dessa frågor.

Först behövs en viss enighet om att dagens modell och sida för "Databaser" kan utvecklas till en tjänst som ger bibliotekets besökare väsentligt bättre Sökservice än idag.

Nästa steg är att FÖRST tänka fria tjänster och DÄREFTER inköpta tjänster . Besluta om vilka områden ni vill börja med. Man kan förslagsvis gruppera deltjänsterna i grupper typ ...

Gör en lista på tänkbara fria resurser i respektive grupp. Bibblan guidar, Wikipedia och Svenska.se är självklara IMHO. Det krävs en viss volym, minst 10 fria resurser, för att uppnå tillräckligt sammanlagt besöksvärde. Jag föreslår 10-15 fria resurser plus några få köpta resurser. Se förslag på BiBB:s Bibliotek.

Om hemsidan: ordet databaser är kanske ingen bra rubrik då ordet är obekant för många. InformationsSök är lättare att förstå och dessutom ett verb. En rubrik InformationsSök bör finnas synlig redan på bibliotekets startsida. Via den kan man förslagsvis också nå sökfunktionen i bibliotekets interna katalog.

I samarbete med andra bibliotek och kommunikativa resurser kan man efterhand utveckla en guide hur de valda tjänsterna fungerar och kan användas. Det enda bibliotek jag känner till som erbjuder ett användarstöd (en Pdf) för detta är Göteborg. Formen kan utvecklas och vara mer 'interaktiv' och fokuserad på och vid respektive deltjänst. Säg att det behövs 30-40 guider för att täcka ett acceptabelt urval av första omgångens alla deltjänster. Efterhand som biblioteken producerar dessa guider - man kan ha en särskild intern webbsida där man kan rösta fram de bästa guiderna - är det enkelt för andra att också ha de bästa guiderna på sin egen hemsida.

Vad kostar det att skapa en modern Sök- och informationstjänst

Inga nya tjänster ska köpas in och det är inte osannolikt att man kommer att spara pengar när man upptäcker att en eller annan inköpt databas ej ger tillräckligt mervärde utöver tillgängliga fria resurser. Eftersom man idag nästan enbart listar köpta tjänster har man nog känt sig "tvingad" att köpa en del databaser för att ha något att erbjuda.

Förändringen kräver några timmars omgörning av hemsidan, men detta är ett litet projekt. Vad avser innehållet och design kan man arbeta agilt. Tjänsten InformationsSök går att utveckla mer i kommande steg med olika former av sökstöd baserat på bland annat artificiell intelligens.

07 Folkbibliotek, samverkan och egna initiativ

Samverkan som förutsättning för förändring kan vara bra, men är tyvärr ofta något som väsentligt försenar eller närmast omöjliggör en förändring. Folkbiblioteken ser troligen med viss avund på hur universiteten och högskolorna via BIBSAM samordnat bland annat sina inköp av digitala resurser. Det är möjligt att en liknande samverkan för folkbiblioteken kan hanteras genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har en stor kontaktyta med kommunerna och alla skolor köper e-resurser.

Som beskrivs i en forskningsrapport om 'E-resurser på kommunala bibliotek' (Gärdén et al. 2016, ref) har det gjorts flera misslyckade försök att samordna folkbibliotekens inköp av kommersiella databaser och andra e-resurser.

Samma rapport visar också att efterfrågan på information via bibliotekens databaser ofta är låg, att många bibliotekarier själv inte använder tjänsterna och att man bland annat åberopar kompetensbrist(?) i hur de kan användas.

Det handlar också till stor del om på vilken fråga databaserna ett är svar? På ganska få frågor, tycks det som i nuläget. Om nästan inga bibliotekarier vänder sig till databaserna i referensarbetet, och användarna inte känner till att de finns och inte vet hur de ska söka i dem, varför ska biblioteken lägga pengar på dem? Gärdén (2016) sid 35.

Om än historiska erfarenheter och nulägesbeskrivningar av samverkan mellan folkbiblioteken inte är så positiv, kan den här föreslagna utvecklingen startas av varje stort eller litet folkbibliotek av egen kraft. Sedan kommer den nya modellen att sprida sig. Jag svarar gärna på frågor - kostar inget. Hör av dig.

Synpunkter på denna sida är mycket välkomna.

PS. Jag är sedan 2015 medlem i biblioteksföreningarna i Sverige och Norge.

Uppdaterad den 24 augusti 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/