5 sidor
vid utskrift

Databaser på bibliotek
ingår i studier om Referensstatus

Forskningsfrågor

Nästan alla folkbibliotek har en sida om Databaser. Varför listar man nästan enbart de man köpt? Är detta en bra modell för en modern informationsservice på biblioteken och vilka faktorer är relevanta för att utveckla en bättre tjänst?

Resultat av datainsamlingen

informationssök

Analys av 78 folkbiblioteks Databaser visade att de baserades på ett utpräglat inköpsperspektiv. Bilden symboliserar en situation med få fria Databaser och en tänkbar framtida situation med övervägande fria Databaser och tjänster.

I Skåne var antalet listade fria tjänster cirka 10% i jämförelse med cirka 90% köpta tjänster. Värmland listade inga fria resurser och Norrlands och Upplands län listade en fri tjänst vardera. Sölvesborg var i denna studie unik genom att lista fler fria än köpta databaser.

Följdfråga: Bryr sig användaren om huruvida en resurs är köpt eller fri - så länge den är "bra"? Se punkten Diskussionreferens

Studien visar ockspå en betydande ojämnhet i omfattning, design och nytta för de olika bibliotekens användare av Databastjänsten.

Forskningsmetod

Datainsamlingen gjordes i mars 2017. Som underlag finns en detaljerad Excel-tabell med alla databasnamn. Här visas en sammanfattning. Mindre avvikelser kan finns bland annat vad avser släktforskning. Ingen uppdelning är gjord på tillgänglighetFör cirka 70% av biblioteken kan till exempel NE endast användas biblioteket. Se studie. på eller utanför biblioteket.

För aktuella uppgifter se direktlänkar till alla Sveriges folkbiblioteks hemsida om databaser.

78

Analys av 78 folkbiblioteks sidor om databaser

Detta är en studie av webbsidan om databaser i Skånereferens och Värmlandreferens och Norrlands länreferens, samt Upplands länreferens och Blekinge länreferens.

SKÅNE Alla Fria Köpta
Bjuv 4 0 4
Bromölla 6 3 3
Burlöv 7 1 6
Båstad 5 0 5
Eslöv 1 0 1
 Visa mer vertical arrowsSkåne - alla kommuner (33)
SKÅNE Alla Fria Köpta
Bjuv 4 0 4
Bromölla 6 3 3
Burlöv 7 1 6
Båstad 5 0 5
Eslöv 1 0 1
Helsingborg 6 0 6
Hässleholm 8 3 5
Höganäs 5 0 5
Hörby 6 3 3
Höör 4 0 4
Klippan 5 0 5
Kristianstad 11 3 8
Kävlinge 5 0 5
Landskrona 9 0 9
Lomma 7 0 7
Lund 13 0 13
Malmö 7 1 6
Osby 8 3 5
Perstorp 5 0 5
Simrishamn 11 0 11
Sjöbo 5 0 5
Skurup 4 0 4
Staffanstorp 4 1 3
Svalöv 4 0 4
Svedala 4 0 4
Tomelilla 3 0 3
Trelleborg 2 0 2
Vellinge 12 0 12
Ystad 4 0 4
Åstorp 8 0 8
Ängelholm 8 0 8
Örkelljunga 5 0 5
Östra Göinge 9 3 6
Summa 205 21 184

Skåne:  Av 33 bibliotek var det 23 som inte listade några fria tjänster. Av de fria var det åtta bibliotek som listade Bibblan guidar och sex som listade Litteraturbanken.

 Visa mer vertical arrowsVärmland (18)
VÄRMLAND Alla Fria Köpta
Arvika 7 0 7
Degerfors 1 0 1
Eda 2 0 2
Filipstad 5 0 5
Forshaga 5 0 5
Grums 8 0 8
Hagfors 7 0 7
Hammarö 3 0 3
Karlskoga 6 0 6
Karlskrona 8 0 8
Kil 4 0 4
Kristinehamn 4 0 4
Munkfors 2 0 2
Storfors 3 0 3
Sunne 7 0 7
Säffle 6 0 6
Torsby 5 0 5
Årjäng 2 0 2
Summa 85 0 85

Värmland:  Inget bibliotek i Värmland listade några fria databaser.

 Visa mer vertical arrowsNorrlands län (14)
Norrlands län Alla Fria Köpta
Arjeplog 6 1 5
Arvidsjaur 7 1 6
Boden 8 1 7
Gällivare 7 1 6
Haparanda 5 1 4
Jokkmokk 6 1 5
Kalix 4 1 3
Kiruna 4 1 3
Luleå 11 1 10
Pajala 4 1 3
Piteå 8 1 7
Älvsbyn 6 1 5
Överkalix 6 1 5
Övertorneå 4 1 3
Summa 86 14 72

Norrland:  Av de fria databaserna i Norrlands län var alla Libris Bothnica.

 Visa mer vertical arrowsUpplands län (8)
Upplands län Alla Fria Köpta
Enköping 6 0 5
Heby 10 1 9
Håbo 7 0 7
Knivsta 9 0 9
Tierp 6 0 6
Uppsala 7 0 7
Älvkarleby 8 0 8
Östhammar 5 0 5
Summa 57 1 56

Uppland:  Ett bibliotek hade en fri databas. De övriga inga.

 Visa mer vertical arrowsBlekinge län (5)
Blekinge län Alla Fria Köpta
Karlshamn 8 0 8
Karlskrona 11 0 11
Olofström 7 0 7
Ronneby 12 2 10
Sölvesborg 17 9 8
Summa 55 11 44

Blekinge:  Ett bibliotek hade nio fria tjänster, ett hade två och de övriga inga.

Diskussion

Folkbibliotekens fokus på köpta Databaser har troligen flera förklaringar. Den första är att i princip alla gjort på detta sätt under lång tid vilket inte lett till val mellan olika modeller. En annan historisk förklaring kan vara att biblioteken är vana att visa och erbjuda sådant man köpt och sedan kan låna ut. Att ha köpta produkter och Databaser ger högre Referensstatus än fria tjänster. En tredje förklaring är det låga förändringstrycket såväl internt som från användarhåll.

Men med en användares 'vill-veta-mer' önskan som utgångspunkt vore det rimligt att lista både inköpta och fria databaser och ett brett urval fria resurser. Användaren bryr sig nog inte om huruvida en resurs är köpt eller fri - så länge den är bra.

En något mer spekulativ förklaring till frånvaron av nytänkande om Databaser kan vara att folkbiblioteken i grunden är strategiskt osäkra på sin roll som Kunskapscentrum. Min analys är att denna kommer att minska - se bibliotekens roll i framtiden

Forskning som bidrar både till ökad förståelse och kanske förändring bidrar till att den blir mer relevant.


Kort enkät

1 Vilket stämmer bäst på dig?


Kommentarer:  

2 Är det en bra idé att bibliotekens hemsidor listar både köpta och fria databaser? (högre siffra = större intresse)

Ditt intresse   1 2 3 4 5

3 Synpunkter och frågor är välkomna.
Kommentarer:

Dina frågor kommer att besvaras på denna FAQ-sida eller i mejl om du anger din e-postadress. Berätta gärna för någon annan om BiBB och denna sida.

Per 12 november 2018 har 11 enkätsvar inkommit.
Tre har svarat (4) och åtta har svarat (5) på Fråga 2. I Facebookgruppen för en ny Nationell biblioteksstrategi gav 36 personer förslaget "Like".

Handlingsplan för tjänsten InformationsSök

Här presenteras ett förslag till en handlingsplan. Den behöver säkert anpassas till lokala förhållanden. Av tabellerna ovan kan kan man, utöver bristen på fria resurser, notera att tjänsten InformationsSök - eller annat namn - på ett väsentligt sätt skulle förbättra sök-och databasfunktionen för alla folkbibliotek.

Först behövs en viss lokal enighet om att dagens modell och sida för "Databaser" kan utvecklas till en tjänst som ger bibliotekets besökare väsentligt bättre Sökservice än idag.

Nästa steg är att FÖRST tänka fria tjänster och DÄREFTER inköpta tjänster . Besluta om vilka områden ni vill börja med och gruppera förslagsvis deltjänsterna i områden som ...

Gör en lista på tänkbara fria resurser i respektive grupp. Bibblan guidar, Wikipedia och Svenska.se är självklara IMHO. Det krävs en viss volym, minst 10 fria resurser, för att uppnå tillräckligt sammanlagt besöksvärde. Jag föreslår 10-15 fria resurser plus några få köpta resurser. Se förslag på BiBB:s Bibliotek. B

Om hemsidan: ordet Databaser är kanske ingen bra rubrik då ordet är obekant för många och tjänsten dessutom är tänkt att vaea bredare än databser. InformationsSök är lättare att förstå och dessutom ett verb. En rubrik InformationsSök bör finnas synlig redan på bibliotekets startsida. Via den kan man förslagsvis också nå sökfunktionen i bibliotekets interna katalog.

I samarbete med andra bibliotek och kommunikativa resurser kan man efterhand utveckla en guide hur de valda tjänsterna fungerar och kan användas. Det enda bibliotek jag känner till som erbjuder ett användarstöd (en Pdf) för detta är Göteborg. Formen kan utvecklas och vara mer 'interaktiv' och fokuserad på och vid respektive deltjänst. Säg att det behövs 30-40 guider för att täcka ett acceptabelt urval av första omgångens alla deltjänster. Efterhand som biblioteken producerar dessa guider - man kan ha en särskild intern webbsida där man kan rösta fram de bästa guiderna - är det enkelt för andra att också ha de bästa guiderna på sin egen hemsida.

Vad kostar det att skapa en modern Sök- och informationstjänst

Inga nya tjänster ska köpas in och det är inte osannolikt att man kommer att spara pengar när man upptäcker att en eller annan inköpt databas ej ger tillräckligt mervärde utöver tillgängliga fria resurser. Eftersom man idag nästan enbart listar köpta tjänster har man nog känt sig "tvingad" att köpa en del databaser för att ha något att erbjuda.

Förändringen kräver några timmars omgörning av hemsidan, men detta är ett litet projekt. Vad avser innehållet och design kan man arbeta agilt. Tjänsten InformationsSök går att utveckla mer i kommande steg med olika former av sökstöd baserat på bland annat artificiell intelligens.

Folkbibliotek, samverkan och egna initiativ

Samverkan som förutsättning för förändring kan vara bra, men är tyvärr ofta något som väsentligt försenar eller närmast omöjliggör en förändring. Folkbiblioteken ser troligen med viss avund på hur universiteten och högskolorna via BIBSAM samordnat bland annat sina inköp av digitala resurser. Det är möjligt att en liknande samverkan för folkbiblioteken kan hanteras genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har en stor kontaktyta med kommunerna och alla skolor köper e-resurser.

Som beskrivs i en forskningsrapport om 'E-resurser på kommunala bibliotek' av Gärdén et al. (2016), ref har det gjorts flera misslyckade försök att samordna folkbibliotekens inköp av kommersiella databaser och andra e-resurser.

Samma rapport visar också att efterfrågan på information via bibliotekens databaser ofta är låg, att många bibliotekarier själv inte använder tjänsterna och att man bland annat åberopar kompetensbrist(?) i hur de kan användas.

Det handlar också till stor del om på vilken fråga databaserna ett är svar? På ganska få frågor, tycks det som i nuläget. Om nästan inga bibliotekarier vänder sig till databaserna i referensarbetet, och användarna inte känner till att de finns och inte vet hur de ska söka i dem, varför ska biblioteken lägga pengar på dem? Gärdén (2016) sid 35.

Om än historiska erfarenheter och nulägesbeskrivningar av samverkan mellan folkbiblioteken inte är så positiv, kan den här föreslagna utvecklingen startas av varje stort eller litet folkbibliotek av egen kraft. Sedan kommer den nya modellen att sprida sig. Jag svarar gärna på frågor - kostar inget. Hör av dig.

Om man anser att informationssökning och att öka människors sökkompetens och bidra till lärande är centrala uppgifter för biblioteken, vilket de flesta anser, behöver 'tjänsten Databser' förändras och utvecklas. Den ska stödja både de som besöker biblioteket fysiskt och de som når biblioteket på andra sätt. Detta vore bra för alla och inte enbart de som är "digitalt svaga".

It is important to think of the library in the life of the user and not the user in the life of the library. Lorcan Dempsey

Library use report from OCLC

Citatet är från studien The Library in the Life of the User: Engaging with People Where They Live and Learn av amerikanska Online Computer Library Center (OCLC, ref). Finns Online.

PS. Jag är sedan 2015 medlem i biblioteksföreningarna i Sverige och Norge.

Publicerades: april 2017.   Uppdaterad den 13 november 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/