7 sidor
vid utskrift

Case Impact Studies

Här utvecklas skillnaden mellan hur man vanligen använder case-metoden i företagsekonomi och min modell 'Case Impact Studies'referens

Samverkan med ett case-företag förutsätter att företaget i betydande grad accepterar forskningsfrågorna och att forskaren (doktoranden) är tillfreds med genomförandemöjligheterna av sina forskningsfrågor. Detta omöjliggör inte ett kritiskt förhållningssätt och intressanta resultat, men relationen erbjuder såväl fördelar - till exempel tillgång till intervjupersoner och data - som nackdelar.
I kapitlet 'Access and Ethics in Case Study Research' Farquhar (2013), ref sägs att

For case study research into business phenomena, students and researchers will often need to be connected closely to organizations to understand the complexity and context of the research that they are conducting. They will be spending time at the organization and need access to a range of data sources. Negotiating access to these organizations is therefore indispensable. (min emfas), Ibid. kapitel 4.

Forskaren har normalt en "sponsor" som hjälper till med kontakter, tillgång till material och legitimerar forskarens närvaro. I samma kapitel sägs att

... it is helpful at this stage if:

Farquhar tar också upp frågan om etik och säger att den vägledande principen bör vara att 'do no harm', ett ideal som återfinns inom flera områden till exempel medicin och läkekonst och juridik.

The governing principle of research ethics can be reduced to ‘do no harm’, either to the research participants or to the wider world of research and the community of researchers. The case study researcher will become fully immersed in the context of the research, which may provoke some tension, and a thorough awareness of ethical research guidelines such as the above may assist in avoiding some uncomfortable issues. (min emfas)

Case studier - på vems villkor?

I såväl Farquhars bok om Case Studies som en i detta sammanhang mycket ofta citerad bok 'Case Study Research: Design and Method' Yin R. K. (2014), ref förs ingen diskussion om vilka begränsningar i forskningsfrågorna som ovanstående "samverkanskriterier" medför. Detta ser jag som en allvarlig brist som förtjänar betydligt större uppmärksamhet och intresse.

case matrix

För många forskningsfrågor finns det ofta ett stort antal tänkbara 'case-företag', men om frågorna handlar om områden med relativt få aktörer - till exempel uppslagsverk - blir urvals-möjligheterna markant få.
I matrisrutan 2 "få case / kontroversiella forskningsfrågor" riskerar det att bli noll case-företag. På grund av den asymmetriska relationen mellan forskaren och företaget är det företaget som avgör vad som är 'kontroversiellt' eller inte. Valet står mellan att anpassa forskningsfrågorna eller använda en annan modell än den vanliga.

Analyser från utsidan

Analyser från utsidan görs av olika slag, med olika arbetsmetoder och med olika mål. Journalister har sina arbetssätt och till exempel börsanalytiker och finanskrönikörer har andra.

Nobelpristagaren i ekonomi Daniel Kahneman, enW - se också Kahneman (2013), ref - har skrivit om konceptet 'the outside view' som ett sätt att motverka naturliga och frekventa felaktiga antaganden: till exempel att vara alltför optimistik om försäljning och projektkostnader. Bent Flyvbjerg är en internationellt ledande forskare inom planering av megaprojekt och han presenterar Kahnemans koncept i artikeln 'Quality Control and Due Diligence in Project Management: Getting Decisions Right by Taking the Outside View', Flyvbjerg (2013), ref.

1999 gjorde jag min första "Case Impact Study", Schlasberg J. (1999), ref, även om jag inte använde det namnet. Det var en analys från utsidan av Sparbanken Finn i Lund där jag bland annat föreslog att den skulle omvandlas till ett aktiebolag och troligen säljas. 10 år senare genomfördes flera av mina förslag.

Det vore nog lätt att hitta verksamheter såväl privata som offentliga där en forskningsbaserad analys från utsidan troligen skulle ge andra och inte osannolikt väl så intressanta svar som traditionell case-metodik.

Är analyser - eller forskning - från utsidan bra eller dåligt för företag och verksamheter? Frågan har inget generellt svar, men den ökade transparensen kan påskynda förändringar som kanske blivit nödvändiga i ett senare skede. Värdet bör bedömas över en länge tid, även om effekterna vid publiceringstillfället kan var negativa.

Business Intelligence

I näringslivet görs regelbundet studier av andra verksamheter inom ramen för det som ofta kallas Business Intelligence (BI), enW. De som gör detta har ofta tillgång till större resurser än vad forskare normalt har, men man har som forskaren ett intresse av att se mönster - något som forskare ibland kan förädla till teori. Det finns avancerade verktyg som för såväl interna som externa data.

I en webbavhandling kan man använda de avancerade visualiseringstekniker som till exempel Qlick och andra BI-leverantörer erbjuder, men även andra former av visualisering är både möjliga och ofta önskvärda.

Case Impact Studies som forskningsmetod

Ett viktigt mål för en analys eller en forskningsstudie - till exempel i en case-studie från utsidan - är att tillföra värde. Frågan till vem, följer med automatik och har ett situationsbetingat svar. Mina svar om BiBB och avhandlingen finns på sidan om vinnare och medskapareB och i kapitlet Avhandlingens bidrag.

Denna avhandling har två dominerande case-företag: NE Nationalencyklopedin AB (NE) och BiBB,B och några kompletterandeB mindre case, Store Norske Lexikon, Den Store Danske och Stanford Encyclopedia of Philosophy.

Hur förhåller man sig till ett 'case-företag' vars tjänst man uppfattar som "omodern", dess marknadsföring som diskutabel och vars affärsmodell man vill påverka?

Då bolaget NE har en helt annan agenda för uppslagsverket NE än min - att ett allmänt nationellt uppslagsverk bör vara fritt för alla - var det omöjligt att etablera en 'normal' samverkan med bolaget. Efter flera kontakter med bolagets ledning och deras jurister framkom att det inte fanns förutsättningar för en samverkan med utgångspunkt från mina forskningsfrågor och projektet BiBB. Detta är ingen kritik av bolaget endast ett konstaterande av faktum. Om jag fortsatt skulle arbeta med frågor om uppslagsverk och NE återstod två möjligheter: att anpassa forskningsfrågorna så att de kunde accepteras av bolaget eller arbeta utifrån en annan relation till detta case-företag. Jag valde den senare modellen och kallar den för "Case Impact Studies".

Flera av de delstudier jag genomfört ligger delvis eller helt utanför vad bolaget NE önskar få offentligt analyserade och belysta.

Min användning av Case Impact Studies diskuteras också i kapitlet Affärsmodeller för uppslagsverk.

Etiska frågor - ur olika perspektiv

Det är en etiskt bra utgångspunkt att man ska 'do no harm', men man behöver fördjupa diskussionen. Även om målet inte får vara att medvetet skada personer kan det i en case studie framkomma resultat som till exempel ifrågasätter vad ägare och företagsledning gör eller något värde man utlovar - "vi är främst inom x". Det är möjligt att forskningsfrågor och analysresultat kan komma att påverka såväl företaget som några personers ställning. Detta kan vara en acceptabel konsekvens, men situationen får bedömas i varje enskilt fall Antag att man vill studera någon miljöfråga, missbruk i organisationer, mutor, kartellbildningar, insidesaffärer etc etc, då är det inte lätt att få organisationer att acceptera case studier med fokus på dessa och en lång rad andra troligen kontroversiella frågor.

Business Intelligence är i väsentliga delar baserat på en systematisk inhämtning och bearbetning av offentliga uppgifter. Detta är den sjävklara grunden i Case Impact Studies. Att använda metoder som inte tål dagens ljus är inte acceptabelt, men finns en gråzon? Denna kan finnas i själva insamlingen av data, men också i spridningen av resultaten.

En avgörande skillnad mellan en forskares och tidigare nämnda aktörers utsidesanalyser, är att forskaren måste vara transparent om sina källor och följa andra etiska regler och konventioner.

Forskningens värdegrunder

Ju mer "utanför" 'middle-of-the-road-science' man rör sig, desto större anledning att diskutera sin värdegrund och sina val av forskningsstrategi och metoder. Som ekonom kan det vara en idé att börja med Adam Smith enW.
En introduktion till hans syn på moral och värdegrund är 'The perception of value: Adam Smith on the moral role of social research' Thacher (2016), ref.

Returning to an era before the modern distinction between social science and the humanities became entrenched, this article argues that Adam Smith provided a clear and forceful rationale for the moral role of social research, especially history. Smith believed that moral understanding relies on emotional reactions to richly described cases, preferably where our own interests are not at stake. (s. 94 - abstract)

Artikeln inleds med att säga

It is a minority perspective, to put it mildly, but a few scholars have argued that we should conceive of social research as a form of moral inquiry. Everyone else believes that social research serves scientific rather than moral purposes - och fortsätter ....

 Visa mer vertical arrows– or at best that it serves ...

moral purposes by virtue of its scientific findings, insofar as a clearer understanding of cause-and-effect in the social world dissolves or recasts moral problems.

By contrast, the claim that close observation of social life can contribute directly to moral enlightenment – that we gain clarity about what our values should be, not just about the most effective instruments for achieving them, by looking – is foreign to the dominant tradition of contemporary social research, and it seems to violate important articles of its underlying philosophy, such as the supposed dichotomy separating facts from values and the prohibition against deriving ‘ought’ from ‘is’. Nevertheless, that claim has been made explicitly by a range of prominent scholars, including Robert Bellah (Bellah et al., 1985; Haan et al., 1983), Charles Taylor (1985), Bent Flyvbjerg (2001), Alice O’Connor (2007), Philip Selznick (2008), and Philip Gorski (2013). I have made it myself as well (Thacher, 2006). (s. 95)

Inom bland annat politik, mode och design är det vanligt att man med ojämna mellanrum åberopar eller återvänder till "sina rötter". I den politiska världen kan detta få mycket obehagliga konsekvenser, inom andra områden kan det vara en påminnelse och en inspiration.

Thacher tar upp Adam Smiths diskussion om en emotionell grund för moral - som en del dåtida filosofer anförde - jämfört med en moral grundad på ett perspektivseende 'Sympathy,' he concluded, ' does not arise so much from the view of the passion, as from that of the situation which exites it' (TMS 11). (s. 97), TMS = Adam Smith. 'The Theory of Moral Sentiments'.

Adam Smith är inte apostroferad i 'Reflecting on Reflexivity: Reflexive Textual Practices in Organization and Management Theory', Alvesson et al. (2008), ref, som tas upp i kapitlet om Forskningsmetoder, men hade nog kunnat vara det.

Alvesson et al. talar om två typer av reflexivitet: D-reflexivity och R-flexivity. Den första har karaktären av att utmana och ibland dekonstruera dominerande föreställningar och teorier, medan den senare har en annan ambition ...

R-reflexivity is about developing and adding something; the R-reflexivist is in the construction rather than demolition industry. It means bringing in issues of alternative paradigms, root metaphors, perspectives, vocabularies, lines of interpretation, political values, and representations; re-balancing and reframing voices independently of data in order to interrogate these data in a more fundamental way. Instances of alternative constructions and reconstruction of fundamental elements of the research project are central to these reflexive practices. (Alvesson et al., 2008 s. 494), min emfas.

Case Impact Studies passar in i R-referensramen och hur sådana studier kan genomföras i praktiken. Att få acceptans för Case Impact Studies i den akademiska världen är en annan fråga.

Första gången jag kom i kontakt med tanken att samhällsvetenskap kan ha ett konstruktivt element var i en del kurser i fredsforskning som en av världens ledande freds- och samhällsforskare Johan Galtung enW höll på Peace Research Institute Oslo (PRIO) i slutet på 60-talet.

I en artikel 'Peace research: Past Experiences and Future Perspectives'. Galtung (1971), ref skriver han om forskarens "desire to participate, to practice, to be relevant".

 Visa mer vertical arrows – se hela citatet av Galtung ovan

The world has changed during the 1960; so has our thinking about the world, as has the thinking and the practice connected with peace research in particular and social science in general. As it develops, it will probably become increasingly dissatified with the traditional servant role ascribed to the science by Max Weber as the man who provides insights in the means after the politicians have defined the end. In this challenge lies something very healthy: a desire to particpate, to practice, to be relevant (ibid s. 261).

I artikeln 'Empiricism, Criticism, Constructivism: Three Aspects of Scientific Acticity'. Galtung (1975), ref analyseras och diskuteras bland annat möjliga relationer med Data, Teori och Värderingar. (Ibid. s. 41 ff.)

science triangle galtung     research triangle schlasberg
The science triangle. Galtung (1975) The science tethraeder. Schlasberg (2018)

Galtungs figur heter 'The science triangle for bilateral scientific activity' och i artikeln diskuteras bland annat relationerna mellan empiricism, criticism och constructivism. Ett exempel: under 'constructivism', consonance is brought about by producing new theory and/or new value sentences. (Ibid. s. 60).

Min figur, som bygger på Galtungs, har placerat 'Values' och 'Data' i pyramidens botten. Pilarna tillför ett tidsperspektiv och avser att visa att 'Values' i en forskningsprocess är relativt stabila, medan tillförsel av nya data bidrar till att förbättra teorin. Den tredje baspunkten i en tredimensionell version skulle kunna vara 'påverkan'.

Om man vill visualisera att forskaren rör sig i en virtuell tetraeder mellan values, data och theory kan bilden nedan var ett exempel. Här blir rörelserna ganska ordnade, i verkligheten skulle spåren se mer 'kaotiska' ut. Verket finns i den tyska staden Bottrop, deW i Nordrhein-Westfalen. Foto Wikimedia.

Von Frank Vincentz. Wikimedia commons

Om att skapa teori från Case Impact Studies

Flera forskare har diskuterat frågan om hur man kan skapa teori från ett unikt eller ett fåtal case studier. Bland andra Harrison et al. (2017), ref i 'Case Study Research: Foundations and Methodological Orientations' och Welch et al. (2010), ref, 'Theorising from case studies: Towards a pluralist future for international business research'.

Det finns ingen principiell skillnad mellan att skapa "teori" baserat på den vanliga modellen att använda case-företag och Case Impact Studies.

Case inom utbildning

Användningen av "case" i utbildning i företagsekonomi är något helt annat än Case Impact Studies. Att producera och sälja paketerade företagscase är en framgångsrik affärsidé för många universitet - se till exempel Harvard university, som räknas som en av föregångarna för denna lärmetod.

Framtiden för Case Impact Studies

Som ytterligare beskrivs i kapitlet avhandlingens bidrag kan Case Impact Studies vara en användbar och ibland nödvändig strategi och metod för att erhålla tillräckliga svar på ett antal forskningsfrågor.

Som diskuteras i kapitlet Affärsmodellers tysta gränser kan outtalade faktorer avgöra vilka frågor som får ställas och av vem. Många skulle nog hålla med om att förändringstakten i många branscher har ökat under säg senaste tjugo åren. Detta ökar kraven på att både anpassa sig och tänka om. Ledningarna för Nokia och Ericsson Mobile Communications (mobiltelefoner) gjorde inte detta tillräckligt bra och i rätt tid. (Som utvecklare av mobila tjänster har jag haft projekt med bägge företagen.) Det är en intressant hypotes att 'forskning från utsidan' i form av Case Impact Studies kanske hade kunnat bidra till nödvändiga förändringar.

Det är oklart vad som menas med att samhällsvetenskaplig forskning bör vara mer relevant och vart dialogen mellan forskare och finansiärer leder vad avser forskningens impact och tänkta "nytta".

Publicerades: 9 april 2018.   Uppdaterad senast: den 23 september 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/