4 sidor
vid utskrift

Avhandlingens bidrag

bonsai research model

Avhandlingens bidrag är uppdelat i sju kategorier - teori, metodutveckling, presentationsform, det kollegiala samtalet, datainsamlingar med analyser, bidrag till samhället och affärsutveckling för samverkan.

Man kan se bonsaiträd som en metafor för forskning och en avhandling som en installation som kan tillföra nya element i en imaginär trädgård. Bonsaiträd är inte vildvuxna, det finns olika skolor och de är som forskningen - i långsam rörelse och det kommer nya grenar och former.

Bidrag till forskning och akademi

De tänkta bidragen till forskning och akademi är indelade i fyra områden:
teori, metod, formerna och  det kollegiala samtalet.
Det är skillnad på forskning och akademi. Det förstnämnda är en samling av ackumulerat vetande där nytt ofta bygger vidare på eller ersätter gammalt, och ibland är mest nytt. Akademin är en social konstruktion och en miljö med mer lokala koder och regler.

Teoretiska bidrag

Referensstatus är ett grundläggande koncept i avhandlingen för att förstå hur en affärsmodell för uppslagsverk konstrueras och upprätthålls.

Referensstatus är ett modernare och bredare koncept än det äldre kognitiv auktoritet. Ordet referensstatus har ett kommunikativt värde då det nästan är självförklarande. Konceptet och namnet Referensstatus växte fram när jag började studera vad som gör ett uppslagsverk och dess artiklar mer eller mindre trovärdiga - och användbara. Trovärdighet och transparens fungerar olika i en analog och i en digital värld. En referensstatus förändras ofta långsamt.

Affärsmodellers tysta gränser är mitt namn för de diffusa och oskrivna faktorer som omger en formell affärsplan. Affärsmodellers tysta gränser kan vara mer avgörande för framgång eller misslyckande än den formella affärsmodellen. Hur kunde Nokias och Ericssons 'mobila affärer' både lyckas och misslyckas?

Metodbidrag

Case Impact Studies är namnet på min metod för att undersöka ett antal forskningsfrågor utan samarbete med case-företag. Ofta ingår en ambition att påverka. Case Impact Studies som metod har har både för- och nackdelar. Bland nackdelarna är att bristen på dialog med företaget, möjlighet att intervjua personer och få tillgång till relevanta data. Metoden i sig kan upplevas som kontroversiell och det kräver att forskaren är rimligt bekväm med detta. Etiska aspekter är viktiga. Data i Case Impact Studies bygger på offentligt nåbara uppgifter.

case matrix

Bland fördelarna är att man kan formulera de frågor man anser mest relevanta och intressanta utan att behöva "förhandla" med case-företagen. Avhandlingen 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell' hade inte varit möjlig att genomföra om jag hade haft ett samarbetsavtal med bolaget NE.

Bidrag till forskningens form och presentation

Webbavhandlingar är en (i vårt ämne) ny form för presentation av forskning som syftar till att ta tillvara de radikalt nya möjligheter som den digitala omvandlingen öppnar upp. I en webbavhandling är forskningens kommunikationaspekt viktig såväl under som efter forskningsprocessen. Det är lättare att i en webbavhandling lyfta fram värdet av pedagogiska bilder. Enskilda sidor kan hittas via Google och lätt kommuniceras till andra. Sajten BiBB.se kan sägas vara "tvåspråkig" i den meningen att den har en del som vänder sig till en bredare läsekrets och en del som är själva avhandlingen och som är mer klassisk akademisk i sina uttryckssätt. Detta kan ses om ett bidrag till 'Tredje uppgiften'.B

Jag har designat och kodat sajten, men tänker att webbavhandlingar i framtiden relativt lätt kan göras av många i ett vad man kan kalla ett "Thesis Management System" (TMS).

Avhandling som en produkt eller en service . Dikotomier behöver inte vara sanna för att tillföra olika perspektiv. Vanligen kan en avhandling sägas vara en produkt och den värderas framför allt av liten grupp forskare inom området - Alvesson et al. (2017), ref kallar dessa för "mini-tribes".

Jag ser min avhandling som en service med en vidgad läsekrets som utgångspunkt. Avhandlingen ska utvärderas som en vetenskaplig produkt, men den ska därutöver göra det lätt för olika kategorier av läsare att få veta mer - i den omfattning de så önskar.

Alla avhandlingar behöver inte - och bör inte - följa samma mall för att tillföra värde. Man måste prova sig fram för att finna nya vägar.

Bidrag till den det kollegiala samtalet

Peer reviews är en av flertalet forskare accepterad modell för kvalitetsgranskning. En annan är det kollegiala samtalet som sker på institutionen, på konferenser och i kontakter med forskare inom ämnet och även i andra discipliner. Jag har haft ett seminarium om min forskning på min institutionen samt sessioner på två av företagsekonomernas årskonferens FEKIS. Formatet webbavhandling är utmärkt för att löpande få synpunkter från andra forskare och en intresserad 'allmänhet' då det är lättare att få uppmärksamhet för enskilda sidor än en omfattande Pdf.

Då min webbavhandling är något nytt som väcker intresse hos flera - enligt feedback - arbetar jag aktivt med att intressera andra forskare och institutioner för frågor om format och former för framtidens avhandlingar.

Bidrag baserade på omfattande datainsamling

Kvantitativa data från 12 studier och analyser utgör en viktig grund för avhandlingens teoretiska och andra bidrag.

Flera studier redovisar unika data som tagit lång tid att samla in och som delvis inte längre är reproducerbara på grund av minskande transparens i uppslagsverket NE. Datamaterialet är ett bidrag i sig oberoende av vilka teoretiska slutsatser man kan dra av detta.

Studien av 5.000 artiklar i NE från 2011 är inte reproducerbar, vilket också gäller studien 2018 om Nya uppslagsord i NE.

2016 publicerade jag Sveriges första forskningsstudie som Jämför NE och Wikipedia. Studien inleds med en problematisering av HUR man kan jämföra uppslagsverk. Mot bakgrund av hur mycket NE och Wikipedia används inom bland annat skolan är denna studie intressant. Den exemplifierar också väl konceptet Referensstatus. Studien visar att Wikipedia är en mer användbar och trovärdig tjänst än NE.

En närliggande studie för att följa ett uppslagsverks Referensstatus är en flerårig analys av vilka folkbibliotek som har eller inte har NE. Den sjunkande trenden kan i studien följas i närmast realtid och tack vare webbformatet finns en enkelt nåbar verifikation via direktlänkar till landets alla 290 folkbiblioteks undersida om det som de oftast kallar "Databaser".

Bidrag till praktik och samhälle

Valet av ämne är grunden för en avhandlings tänkta bidrag till samhälle och organisationer. Frågan om trovärdig kunskap diskuteras dagligen i media världen över och i mångas samtal med vänner, kollegor och på skolor och universitet. Frågan om ett ämnes relevans är delvis subjektiv, men man kan argumentera för en mer "objektiv" kategorisering.

De som i sitt arbete använder uppslagsverk som Wikipedia, NE och Store Norske Leksikon finner många analyser och konkreta data i avhandlingen.

De aspekter på affärsmodeller och Affärsmodellers tysta gränser som diskuteras i avhandlingen kan användas i många verksamheter.

Bidrag till affärsutveckling för samverkan

I ämnet företagsekonomi ingår utbildning och forskning i entreprenörskap. I min avhandling möts teori och praktik. Avhandlingen är en integrerad del i ett pågående intraprenörskap för att få accept för en webbavhandling och ett entreprenörskapB för att stärka utvecklingen och genomförandet av BiBB.

Universitet och högskolor ska lagstadgat arbeta med Samverkan - eller Tredje uppgiften.B Konceptet och uppstarten av Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB är ett projekt i den kontexten.

Inget uppslagsverk är en ö

Rubriken är inspirerad av John Donnes svW välkända dikt "no man is an island"Dikten inleds med raderna "No man is an island entire of itself; every man is a piece of the continent, a part of the main; - Hela dikten. och säger att inga eller mycket få uppslagsverk är helt fristående. De utgör en del i ett ett bredare men integrerat erbjudande.

I den slutna modell som läromedelsproducenten NE användar erbjuds endast länkar till betaltjänsten NE. Om flertalet läromedel istället har länkar till fria källorB som Wikipedia, Store Norske Leksikon och BiBB får alla elever kunskapskällor de kan använda även sedan de slutat skolan.

Open model - Johan Schlasberg

Figuren 'Open model' visar hur ett flertal olika leverantörer kan använda Wikipedia och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel. Mer om modellen 'Öppen integration'.

Uppslagsverket i BiBB är en del av en helhet, ett paket, där berättelser om forskning och fria resurser ingår i ett växande Kunskapstorg. B

Vidare forskning och utveckling

Formatet webbavhandlingar kan utvecklas på många sätt. Det är ingen djärv gissning att webbavhandlingar kommer att bli vanliga inom några år. Att fånga användarnas/läsarnas intresse kommer att bli allt viktigare när allas uppmärksamhetstid - attention span - är kort och inte förefaller att öka.

Metoden Case Impact Studies kan utvecklas och borde kunna - och kanske måste - användas i många situationer där önskemål om ökad relevans och kanske kontroversiella forskningsfrågor är nödvändiga.

Konceptet Referensstatus har en möjlig framtid både i det allmänna samtalen och i forskningssammanhang. Det vore intressant att få mer kunskap om hur den förändras i olika sammanhang. Konceptet har många dimensioner.

Vad vi menar med uppslagsverk är inte oföränderligt. Mina analyser säger att uppslagsverk som betaltjänst inte har någon kommersiell framtid. Om detta är sant kan man förvänta att till exempel bolaget NE kommer att tvingas byta affärsmodell. Denna prediktion kan följas de kommande åren.

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad senast: den 1 oktober 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/