5 sidor
vid utskrift

Avhandlingens bidrag

forskningsresa

'Broadway Boogie-woogie' från 1942 är Piet Mondrians enW sista målning. Hans klassiska stora färgfält är nedbrutna i många mindre och några som finns i ett asymmetriskt rälssystem man kan resa runt i. Målningen kan också vara en metafor för forskning och denna avhandling som fört mig till fält jag inte anade, men nu färgsatt på mitt sätt.

Bidrag till forskning och akademi

1.    Teoretiska koncept och modeller

Referensstatus är ett grundläggande koncept i avhandlingen för att förstå hur en affärsmodell för uppslagsverk konstrueras och upprätthålls.

Referensstatus är ett modernare och bredare koncept än det äldre kognitiv auktoritet. Ordet referensstatus har ett kommunikativt värde då det nästan är självförklarande. Konceptet och namnet Referensstatus växte fram när jag började studera vad som gör ett uppslagsverk och dess artiklar mer eller mindre trovärdiga - och användbara. Trovärdighet och transparens fungerar olika i en analog och i en digital värld. En referensstatus förändras ofta långsamt och är bland annat därför svår att se. I flera studier visas hur Referensstatusen för uppslagsverket NE sakta sjunker och hur den ökar för Wikipedia.

e-Diderot är en normativ modell som anger de grundläggande faktorerna för ett digitalt modernt uppslagsverk. En av faktorerna i "e-Diderot" kallar jag "webbnivå" för att anger hur väl ett uppslagsverk använder de digitala möjligheterna.

Affärsmodellers tysta gränser är mitt namn för de diffusa och oskrivna faktorer som omger en formell affärsplan. Affärsmodellers tysta gränser kan vara mer avgörande för framgång eller misslyckande än den formella affärsmodellen. Hur kunde Nokias och Ericssons 'mobila affärer' både lyckas och misslyckas?

Koncernmiljö handlar om vem som är ett bolags rätta ägare och betydelsen för ett Bolag X att ingå i koncernen Y.

Den välkända Boston-matrisen är ett portföljperspektiv medan koncernmiljö är ett underifrånperspektiv. Bolaget NE ingår i Tönnesson-gruppen som är familjeägd och driver ett flertal disparata verksamheter. Frågan ställs om uppslagsverket är i rätt koncernmiljö?

2.    Metodutveckling

Case Impact Studies är namnet på min metod för att undersöka ett antal forskningsfrågor utan samarbete med case-företag. Detta är en väsentlig skillnad mot beskrivningarna i litteraturen inom området som helt fokuserar på hur samverkan ska etableras mellan forskare och case-företag.

Metoden Case Impact Studies har har både för- och nackdelar. Bland nackdelarna är att bristen på dialog med företaget, möjlighet att intervjua personer och få tillgång till relevanta data. Metoden i sig kan upplevas som kontroversiell och det kräver att forskaren är rimligt bekväm med detta. Etiska aspekter är viktiga då det eller de berörda "casen" delvis kan komma att påverkas av publicerade studier och analyser. Case Impact Studies bygger på offentligt nåbara uppgifter och data. I avhandlingen är flera studier av longitudinell karaktär för att öka deras validitet.

case matrix

En väsentlig fördel är att man kan formulera de frågor man anser mest relevanta och intressanta utan att behöva "förhandla" med case-företagen. Avhandlingen 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell' hade inte varit möjlig att genomföra om jag hade haft ett samarbetsavtal med bolaget NE.

Figur A illustrerar att i denna avhandling är urvalet tänkbara case-företag mycket lågt och att tänkbart kontroversiella forskningsfrågor inte är möjliga inom ramen för en sedvanlig relation med case-företagen.

3.    Forskningens format och servicedimension

Webbavhandlingar är en ny formEtt tidigare exempel inom digital humaniora i USA beskrivs i kapitlet om webbavhandlingar. för presentation av forskning som syftar till att ta tillvara de radikalt nya möjligheter som den digitala omvandlingen och ny teknik ger.

I det jag kallar en webbavhandling är kommunikationaspekten viktig såväl under som efter forskningsprocessen. Avhandlingen är "tvåspråkig" i den meningen att den både vänder sig till en bredare läsekrets och till forskare inom området. Enskilda sidor kan hittas via Google där skiftande Sökord ger ingång till olika delar i avhandlingen. Besöksstatistiken visar för närvarande ungefär tio besökare per dag. Enskilda sidor kan lätt kommuniceras till andra vilket har stora fördelar i såväl en utvecklingsfas som senare. En webbavhandling kan ses som ett nytt verktyg i universitetens lagstadgade 'Tredje uppgift'.B

Jag har designat och kodat sajten, men tänker att webbavhandlingar i framtiden relativt lätt kan göras av många i ett vad man kan kalla ett "Research Management System" (RMS).

Avhandling som en service Vanligen kan en avhandling sägas vara en produkt och den värderas framför allt av liten grupp forskare inom området - Alvesson et al. (2017), ref kallar dessa för "mini-tribes".

Min avhandling är en produkt, men den är också en service med en vidgad läsekrets som ett viktigt delmål. Avhandlingen ska utvärderas som en vetenskaplig produkt, men den ska därutöver göra det lätt för olika kategorier av läsare att få veta mer - i den omfattning de så önskar. En webbavhandling kan göras Paretooptimal som inte alls är möjligt i tryckta avhandlingar och inte heller i en Pdf.

Alla avhandlingar behöver inte - och bör inte - följa samma mall för att tillföra värde. Man måste prova sig fram för att finna nya vägar.

Datainsamling och prediktion

Koncept som Referensstatus och Affärsmodellers tysta gränser är exempel på Fuzzy concepts enW som kräver ganska omfattande datainsamling för att kunna operationaliseras svW.

Kvantitativa data från 12 studier och analyser utgör en viktig grund för belysa och stärka avhandlingens teoretiska och andra bidrag.

Flera studier redovisar unika data som tagit lång tid att samla in och som delvis inte längre är reproducerbara på grund av minskande transparens i uppslagsverket NE. Datamaterialet är ett bidrag i sig oberoende av vilka teoretiska slutsatser man kan dra av detta.

Studien av 5.000 artiklar i NE från 2011 är inte reproducerbar, vilket också gäller studien 2018 om Nya uppslagsord i NE.

2016 publicerade jag Sveriges första forskningsstudie som Jämför NE och Wikipedia. Studien inleds med en problematisering av HUR man kan jämföra uppslagsverk. Mot bakgrund av hur mycket NE och Wikipedia används inom bland annat skolan är denna studie intressant. Den exemplifierar också väl konceptet Referensstatus. Studien visade att Wikipedia är en mer användbar och trovärdig tjänst än NE.

En närliggande studie för att följa ett uppslagsverks Referensstatus är en flerårig analys av vilka folkbibliotek som har eller inte har NE. Den sjunkande trenden kan i studien följas i närmast realtid och tack vare webbformatet finns en enkelt nåbar verifikation via direktlänkar till landets alla 290 folkbiblioteks undersida om det som de oftast kallar "Databaser".

Prediktion

fuzzy predictions - Johan Schlasberg

I kapitlet 'Affärsmodeller för uppslagsverk' diskuteras frågan om man utifrån företagsekonomiska modeller och teorier kan göra prediktioner.

Figuren visar hur avhandlingen kombinerar användningen av fuzzy concepts som Referensstatus och Affärsmodellers tysta gränser med kvantitativa data från flera studier för att göra det jag kallar "Fuzzy predictions". Prediktioner görs för uppslagsverken Store Norske Leksikon, Den Store Danske, Stanford Encyclopedia of Philosphy och BiBB.

Bidrag till praktik och samhälle

Valet av ämne är grunden för en avhandlings tänkta bidrag till teori och samhälle. Frågan om trovärdig kunskap diskuteras dagligen i media världen över och i mångas samtal med vänner, kollegor och på skolor och universitet. Frågan om ett ämnes relevans är delvis subjektiv, men man kan argumentera för en mer "objektiv" kategorisering.

De aspekter på affärsmodeller och Affärsmodellers tysta gränser som diskuteras i avhandlingen kan användas i många verksamheter.

Vidare forskning och utveckling

Formatet webbavhandlingar kan utvecklas på många sätt. Det är ingen djärv gissning att webbavhandlingar kommer att bli vanliga inom några år. Att fånga användarnas/läsarnas intresse kommer att bli allt viktigare när allas uppmärksamhetstid - attention span - är kort och inte förefaller att öka.

Metoden Case Impact Studies kan utvecklas och borde kunna - och kanske måste - användas i många situationer där önskemål om ökad relevans och kanske kontroversiella forskningsfrågor är nödvändiga.

Konceptet Referensstatus har en möjlig framtid både i det allmänna samtalen och i forskningssammanhang. Det vore intressant att få mer kunskap om hur den förändras i olika sammanhang. Konceptet har många dimensioner.

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad senast: den 7 februari 2019



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/